Sensommarfägring i Engelska trädgården

Den engelska trädgården på Svabesholm blommar hela sommaren.

Den Engelska trädgården på Svabesholm, nära Kivik, har figurerat här på sidan förut, men inte så sent porträtterad som nu. I slutet av augusti, efter en het sommar, kan jag bara beundra trädgårdsmästarnas uthållighet och växternas villighet att sätta blom trots tuffa förhållanden. Genom putsning och nerklippning lockas växterna fortsätta sin blomning. Det är ett jättejobb att hålla igång en trädgård under så lång tid – både ur planeringssynpunkt, men också skötselmässigt.

Rudbeckior blommar under sensommaren.
Rudbeckior, dagöga och solbrudar fångar solens varma strålar.

Här är alltid fint, oavsett månad i växtsäsongen, men ju längre vi går mot höst, desto kraftigare blir dominansen av gula färger när man tittar ut över blomsterhavet. De två långa paradrabatterna, liksom roskvarteren, bygger på kalla och varma färgskalan. Den ena halvan är uppbyggd mot rosa och blått, den andra tar fasta på gula och röda nyanser. Och detta gäller oavsett månad du besöker parken.

Lättskötta rudbeckior ger färg åt rabatten under sensommar.

Rudbeckior finns både som ett- och fleråriga växter och kan räknas som sensommarens mest pålitliga blommare. Praktrudbeckian ‘Goldsturm’ (ovan) torde vara en av de mest lättskötta perennerna. Så länge du inte vattnar ihjäl den förstås. En solälskande växt som gärna omges med skira prydnadsgräs och med andra högre växter i den roströda färgskalan.

Höstanemonen kräver en del vatten.

De stora höstanemonerna bildar övergång mellan färgbaden i Engelska trädgården. Vita, rena som vårens härliga pingstliljor böjer de lätt på nacken i den ljumma vinden. Den stora höstanemonen ‘Honorine Jobert’ (ovan) är kritvit och fräsch som nypressade lakan. De trivs bäst i näringsrik jord och kräver en del fukt för att orka igenom en torr sommar.

Höstanemonerna är pålitliga sensommarblommare i rabatten.

Har sett det i min egen trädgård, som inte blev så frekvent vattnad i sommar, att blomstjälkarna hos höstanemonerna blev betydligt kortare än vanligt och bladverket mindre frodigt. Så torkan fungerade som ett slags retardering.

Kastanjestaket är effektfulla avdelare som man kan se igenom.

När vi rör oss mot den kalla färgskalan möts vi av himmelsblå astrar, resliga rosenflockel och ettåriga, frösådda rosenskära. Rosenskäran, eller Cosmos, har fått många nya färgvarianter på senare tid. Det finns enkla, dubbla, halvfyllda och färger från rent vitt till mörkt cerise. Alltid lika pigga och koketta i sin uppsyn!

Rosenskäran är en lättodlad sommarblomma som du sår från frö.

I det rosa och vita fältet fastnar jag också för ett avsnitt med kraftiga rosenflockel, en lågväxande vit pipört och röd rudbeckia som väver ihop sig med den dilliga rosenskäran. Pipörten förankrar planteringen i marken på ett effektivt sätt och skapar ett litet skimmer med sina grågröna blad. Sedan står de mer högväxande blommorna för rörelsen. Notera även den lilla snutten av mörkgrön häck i bakgrunden som sätter ramarna för växtligheten och skyddar dem från den pinande vinden. Häckarna är grunden till allt, och det som planterades allra först i den engelska trädgården.

Vitt och rosa skapar känsla i den kalla rabatten.

Tulpanmani i maj

Tulpaner och narcisser i en skön mix.

Fortsätter att drömma mig bort till maj månad. Sveper igenom bildarkivet igen och fastnar för alla otroliga bildbevis från nära döden-upplevelser i tulpanhav. Det är ren och skär lycka jag känt i samma stund som avtryckaren knäppte till och kameraslutaren slog igen! Lycka som far genom mig även nu när jag mitt i tövåren längtar dit igen.

Tulpaner och narcisser blommar samtidigtom man väljer rätt sorter i blandningen.

Rondellen i Sjöbo som uppenbarade sig som en dröm – där mitt i trafikflödet. Och jag hoppade som en kråka mellan refuger och kantstenar för att sedan krypa runt i blomsterhavet och leta efter underifrånperspektivet.

Mörka färger blandade med kraftiga orange toner ger djup.

Sofiero en stilla majdag när solen var så där lagom avskärmad bakom en tunn molngardin. Som sprack upp lite ibland och då sprang jag bort till paradrabatten vid ingången. Den med de starka färgerna i lila-svart-orange och matt rött. En otrolig blandning av både liljeblommande och Darwinhybrider som i detta ljus förvandlades till en gottepåse full av njutning.

Tulpaner och rhododendron i smakfull kombination i Sofiero slottspark.

Tulaner fritillarior och kant av penseer för att binda ihop rabatten.

Eller den mer smakfulla lilavita blandningen där även en gräddvit Fritillaria spelade en viktig roll för att bryta det sockersöta med lite höjd. Ett sätt att ruska om och ge blandningen mer spänning.

Genom att mixa arter med överlappande blomningstider skapas långvarigt intressanta lökplanteringar.

Tulpanplanteringarna har fått ett stort lyft med de färdiga blandningarna som holländarna tar fram och säljer in till parkförvaltningar. Det ligger mycket arbete bakom varje mix, för att hitta lämpliga färgtoner, blomningstider som stämmer och andra iblandade arter som ger rabatten den långa sammanhållna blomningsperioden. Det tackar vi för!

 

Återvinn julstjärnan till nyår!

Lagom till nyårsfirandet åker gärna det julröda pyntet och julblommorna ut. Har du satsat på vita eller andra ljusa nyanser av julstjärnor behöver du absolut inte slänga dem, utan kan ge dem nytt liv som snittblommor i ett fräscht arrangemang.
Lina Arvidsson_Blomsterfrämjandet1En silvrig komposition med vita minijulstjärnor som huvudblomma. Foto: Blomsterfrämjandet/Lina Arvidsson

För att få julstjärnan så hållbar som möjligt ska du efter att ha snittat julstjärnan doppa den ett par sekunder i 60 gradigt vatten och därefter snabbt kyla snittytorna i kallt vatten. Det hindrar den vita mjölksaften att sippra ut.

Lina Arvidsson_Blomsterfrämjandet4Julstjärnor passar bra i bukett med t ex barrväxter. Foto: Blomsterfrämjandet/ Lina Arvidsson

Det är lätt att göra buketter av julstjärnor eftersom deras högblad och eget bladverk är kraftiga och fyller ut bra. Välj sirligare växter som kontrast när du binder buketter eller gör arrangemang med julstjärnor.

Lina Arvidsson_Blomsterfrämjandet7Julstjärnan passar fint som dekoration på festbordet till nyår. Foto: Blomsterfrämjandet/Lina Arvidsson

Plocka gärna isär blommor och växtdelar för att dekorera middagsbordet och göra kortlivade exponeringar. Det håller sig några timmar, eller precis så länge som middagen varar. Sedan slänger man ut blombladen när duken åker i tvättkorgen. Komponera gärna med djärva färger och kombinera grovt med polerat och fint.

Stars for Europe_WeihnachtssternNär julen är förbi vill vi ha in det fräscha och rena i hemmet igen. Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe

Glaskupor och glasvaser i olika storlekar och syrliga färger blir en fin bas för ett blomsterarrangemang med snittjulstjärnor. Återvinn udda vinglas och färgade flaskor. Fynda omaka glasvaror på loppis och plocka fram dem när du vill förnya dig!

Gott nytt år 2018!

Höstvackert i trädgården

Sommaren som aldrig kom är slut och växterna i trädgården håller på att samla ihop sina sista energidepåer för att klara vintern. Jag gick en liten runda för att stämma av hur långt processen kommit i min eftersatta trädgård.

Klängrosor som remonterar i höst. Penny Lane är en avkomma till New Dawn.
Helt perfekt i formen och med en ljuvligt mjuk doft. ‘Penny Lane’ är en fin klängros!

Rosorna har ännu inte gett upp. Klängrosen ‘Penny Lane’, som har ‘New Dawn’ som ena föräldern, blommar oförskräckt vidare. Det är årsskotten som producerar knoppar och blommor nu. Ljuvligt doftande och milt hudfärgat pastellrosa i tonen ser den ut som en liten puderdosa. En härlig ros som har visat sig vara ganska frisk dessutom. Ännu ingen mjöldagg som ‘New Dawn’ lätt drabbas av.

Höstfärgen i blåbärsplantorna är stark.
Amerikanska blåbär är synnerligen dekorativa om hösten.

Rödfärgade blad har både katsura, japanska lönnar och blåbär. Det var en ganska bra blåbärssommar trots allt, och delvis beror det nog på allt regnande. Blåbären vill ju ha gott om vatten.

Doftolvon är växter med fin höstfärg och dekorativa bär.
Doftolvonet producerar små äggrunda, röda bär.

Andra höstfärger jag väntar på är azalea och olvon. Ännu är azaleorna helt gröna, men jag hoppas de får behålla både blad och knoppar i höst. Ifjol var hjortarna/rådjuren framme och plockade de flesta knopparna, så det blev en sparsam blomning i våras.

Julrosen har fått för sig att det är vår nu.
En julros som är helt full av knoppar.

Några som däremot fått spel är julrosorna. Balearjulrosen Helleborus lividus är på gång och utvecklade knoppar redan i augusti. Den verkar tycka att vintern redan passerat och det kan man ju förvisso tycka idag, när temperaturen närmat sig +18 grader, men få se om den förmår att ställa om för ytterligare en blomning i vår.

Höstanemonen står sent i blom under hösten.

Höstanemonerna ger lite färgklickar, men har blivit bedrövligt långa och slängiga i år. Den sena vita floxen, däremot håller formen bra och doftar så där härligt kryddigt som bara floxen kan. Floxdoften är helt speciell! Jag måste satsa på fler sorter till nästa år! gärna ‘Ingeborg från Nybro’ som är en gammal sort som kommit fram i Grönt Kulturarvs inventering av lokala perenner.

Flox som doftar är ett måste i varje trädgård med en fuktigare rabatt.

Jag gläds också åt färgskalan i alunrotens palett. Ny för i höst i krukplanteringarna är Heuchera ‘Marmalade’ som egentligen är osannolikt konstgjord i sin färgskala. Men tillsammans med lite mörkgröna och mörkröda blad så blir den en stilig kombo. Hade jag inte trott om mig själv att jag skulle dra till med en sådan färg. Men man ska bara hitta rätt grannar, så kan de flesta växter bli fina!

Alunrot finns i mängder av färgställningar. Har inte varit överdrivet förtjust i de sorterna som går mot orange. Men 'Marmalade' har sakta gått mer mot lime och är riktigt läcker.
Alunrot finns i mängder av färgställningar. Har inte varit överdrivet förtjust i de sorterna som går mot orange. Men ‘Marmalade’ har sakta gått mer mot lime och är riktigt läcker.

Tips för sommarblomsplantering

Kål och tagetes är en spännande kombination.
Bladväxter som kål är tacksamt att blanda in i sommarblomsplanteringen för en solid färgbas och spännande bladkontrast.

Nu är det lite väl sent att plantera sommarblommor för det här året, men jag vill ändå bjuda på några vackra bilder och tips för komposition och plantering inför nästa års plantering. Sommarblommor eller annueller är växter som i vårt klimat räknas som ettåriga. De tål inte kyla och frost och hanteras därför som slit-och-slängblommor i våra krukor och rabatter. Många av de här växterna är fleråriga i sina ursprungsländer i Sydafrika, Sydamerika eller östra Asien. Ett mäktigt slöseri med resurser kan tyckas, men ack så underbart med den häftiga blomsterprakten! Och att kunna byta tema varje säsong är också en del av charmen.

Hängande växter placeras intill krukkanten.
Växter som vit strandkrassing och gul nemesia väller ut över krukornas kant.

Frodigheten och artrikedomen brukar vara det som skiljer proffsens rabatter från hemmaodlaren. Plus att den väl tilltagna krukstorleken och näringstillgången ger bättre utvecklingsmöjligheter för annueller i offentliga planteringar. En metod som man kan använda vid planeringen är att binda en provbukett med lämpliga växter. Tänk att du utöver de huvudsakliga “primadonnorna” ska ha något lågt som väller över kanten, något högt i mitten och något luftigt som väver ihop de utvalda huvudblommorna i planteringen.

Harmonin behöver kontrast för att bli fulländad.
Gul knölbegonia bildar bas i den här gulharmonin med lila verbena som kontrasterande växt.

Känn på nyanserna och tänk dig gärna en färgharmoni, kanske avbruten av någon kontrasterande färg som ger djup och spänning. De närbesläktade färgerna kan kombineras i det oändliga, men kan bli väl mesigt om det inte finns någon kontrast som bryter av.

Tänk också på om man kan se planteringen från alla sidor eller bara framifrån. Kan du ha flera planteringskärl intill varandra så kan du ha samma basblommor, men kanske avvika lite i någon detalj från kruka till kruka. Undvik att byta färgtema helt för krukor som står intill varandra. Då blir det plottrigt och svårt att koncentrera blicken.

Upprepa kompositionen i flera kärl som står tillsammans.
Flera kärl med samma plantering skapar lugn och olivträdet ger höjd åt kompositionen. Notera även samstämmigheten med belysningsarmaturen.

Färgcirkeln är indelad i varma och kalla färger. Håll dig till endera i basväxterna och inflika ev den andra skalan som kontrast. Kontrasterande färger är de som ligger mitt för varandra i färgcirkeln. Sådana kombinationer ger klarare och starkare färgförnimmelse. Grå, gröna och vita nyanser kan användas i både kalla och varma kombinationer. En harmoni uppnår du genom att använda färger som ligger intill varandra i färgcirkeln.

Orangeröda färgharmonier kan vara effektfulla.
En mer ovanlig harmoni mellan den ljusröda alunroten och orange stjärnöga, Osteospermum. Limefärgad kontrast lyfter kompositionen.

Ju större planteringen är, desto fler exemplar av varje växt står tillsammans i varje fält. Det är en smart metod att tänka på en mönstrad tapet eller gardin och se till så fälten upprepas med jämna mellanrum, ungefär som mönsterrapporterna i tyget eller tapeten.

Vita planteringar kan bli mycket effektfulla.
Vita högväxta blommor som paradisblomster och rosenskära är mer platskrävande. Blå inslag av rabattlobelia ger den kontrasterande klicken.

Olika arter har olika växtsätt och storlek och detta måste du beakta när du sätter samman mönstret. Det brukar bli bäst att plantera relativt tätt. Ett plantavstånd på ca 20 cm funkar för många växter. Hit räknas t ex silverek, petunia och sommarbegonia. 5 plantor på en meter och 25 plantor på en kvadratmeter blir det således. Större avstånd, 25-30 cm, behövs för mer storväxande eller bredväxande plantor som blomstertobak eller stor tagetes.  Narcisstobak, ricin och paradisblomster är höga växter som kräver rejält med plats. Ett c/c på 40-50 cm är då lagom. c/c är förkortningen för centrumavstånd, dvs avståndet från den ena plantans mittpunkt till den andra plantans mittpunkt.

Hängande växtsätt är ett måste för ampelplanteringar.
Limefärgad rabatteternell väller ut och väver ihop sig med den rosa sommarbegonian, den vinröda och ljusgula petunian.

I krukor är det fint med en blomsterbård som väller ut över kanten. I en sk hanging basket eller ampel är just detta extra viktigt. Medan en plantering på mark gärna kan avslutas med en stramare växt som tillåter att man klipper gräset intill. Det kan vara en låg och kompakt blomma som t ex silverek, tagetes eller ageratum. Den här kanten blir då helt rak och jämn.

Bilderna i detta inlägg kommer från Helsingborgs stads blomsterprogram för i år.

Rosa, lila och vinröda nyanser

Perenner i olika rosa nyanser passar bra ihop.
Mörklila grekvädd, rosa axveronika och mörkskaftade kärleksörten ‘Jose Aubergine’.

Rosa färgtoner finns det många olika i blomvärlden. Rosa toner vandrar mellan den blå och orange färgskalan och som mörkare i ceriserött. De knalliga rosa nyanserna som finns i t ex axveronikan på bilden nedan är raffinerat elegant ihop med mörkt purpur och svart. Kallt rosa kräver sitt sällskap.

Malva och axveronika trivs fint tillsammans.

Den varmt skära tonen i rosenflockel kan gå bra ihop med rödbruna nyanser som går mot bronsfärgat. Det gäller att man “ser” möjligheterna som de mörka stjälkarna ger och lyfter in motsvarande färg som en granne. Det kan vara i form av purpurröd blodtopp eller den mörkbruna guldlysingen Lysimachia ciliata ‘Firecracker’.

Rosenflockel är en ståtlig perenn.

Lilarosa rudbeckian smälter in både bland de kalla tonerna och de varma, tack vare sina tydliga blomkorgar i gulbrunt. Den är en tacksam perenn med lång blomning och kan sparas som vissnad till och med. Tricket är att man försiktigt plockar bort de utblommade kronbladen så att bara fröställningen står kvar på sin strama stängel.

Röd rudbeckia ger kraftiga färgklickar i rabatten.

Röd rudbeckia ihop med kalla blå toner är ytterst läckert och nästan lite farligt. Solnedgången färgade blommorna i varma toner, men tog ändå inte udden ur det svala blå i perovskians blomstänglar.

Rudbeckian är en utmärkt biväxt.
Ljusblå perovskia ger kontrasteffekt ihop med den dominanta rudbeckian.

Höstdoft att njuta av

Trolldruvorna har en söt och mild doft.
Utslagen och knoppig blomstängel hos Actaea simplex ‘Brunette’.

Som pärlor på rad sitter knopparna hårt knutna länge. Men sen plötsligt en dag känner du redan på avstånd att nu, nu har silveraxet börjat blomma. Nästan hela säsongen har silveraxen fyllt ut rabatten med sitt flikiga bladverk. Blommorna får man tålmodigt vänta på.

Höstsilveraxets blommor består av små blommor som sitter på ett långt ax.

Men den doften är värd väntan. Kryddig och honungsmjuk på samma gång. Söt, definitivt. Pudrigt parfymerad men ändå fräsch. Svårt att sätta en doftetikett på Actaeans blommor. Men jag älskar dem. Vackra att se på också. Men då får man gå nära, för de enskilda blommorna i axet är små.

Bladen kan vara både gröna och rödbruna hos silveraxet.
Läkesilveraxets blommor vajar högt över det gröna (nu höstgula) bladverket.

Cimicifuga var silveraxens släktnamn till för knappt 20 år sedan, då man genom DNA-tester kom fram till att de tillhörde familjen trolldruvor, Actaea, istället. De upptäcktes på 1700-talet i USA och kom att få en användning som medicinalväxt. Black snake root, kallade indianerna växten, som användes mot klimakteriebesvär, PMS-besvär, huvudvärk och även blöjexem hos småbarn.

Silveraxen blommar mycket sent på säsongen.

Actaea racemosa är den grönbladiga arten och Actaea simplex den rödbladiga. Jag föredrar definitivt den senare som har ett större prydnadsvärde. Bland sortnamnen är ‘Brunette’ vanligast. Den blir upp till 1,8 meter hög i blommornas topp, men bladen stannar på ungefär en meter.

Jätteverbenan passar bra ihop med silverax.
Här är en kombo med lila jätteverbena, vita rosor och mellanblå stäppsalvia.

Silveraxen vill ha en fuktig och mullrik jord. Får de det kan de även stå i solen, annars är en skuggigare växtplats att föredra. Goda grannar är t ex alunrot, hosta, höstanemon, olika prydnadsgräs och vårblommande lungört. Var försiktig när du luckrar jorden intill silveraxen. Rotsystemet är ytligt, så en marktäckning är många gånger att föredra. Speciellt som den dessutom motverkar uttorkning.

Kryddigt doftande höstflox sensommarfin i perennrabatten

Starkt doftande höstflox i sensommartid.

I sensommarens rabatter finns det många väldoftande favoriter. Höstflox, Phlox paniculata, har en kryddig, mycket egen doft, som fastnar i doftminnet. Den doften drar också till sig fjärilarna. Höstflox trivs i full sol, i de flesta jordar som inte är för torra och näringsfattiga. Den ursprungliga arten härstammar från Östra Nordamerika, men den rena arten ses inte i odling, utan det är allehanda hybrider i olika färgskala från vitt till rosa, cerise, rött, lila och blått.

Från vitt-rosa-blått går färgskalan för höstflox.

Stjälkarna är styva med parvis motsatta blad. På våren när floxen tittar upp kan den vara ganska anonym till utseendet, men de parvisa, släta och lansettlika bladen känner man igen. Blommorna sitter samlade i klasar i toppen av skotten.

Färgskalan hos flox går i rosa nyanser samt lila och vitt.
Hmm, färgkombinationen…

Flox är relativt lättskötta i rabatten, men vissa sorter är mer känsliga mot mjöldagg än andra, särskilt torra somrar. Värt att fråga efter motståndskraftiga sorter när du handlar nytt plantmaterial. Gödsla på våren med kogödselkompost eller något annat inte alltför kvävestarkt gödselmedel. När plantorna efter några år börjar bli breda och dö ut i mitten är det dags att dela på dem och plantera om. Våren är bästa tid för plantering. Jag har märkt att flox kan ha svårt att övervintra om de inte rotat sig väl på hösten. När vintern kommer klipper du ner stjälkarna, för de har inget större skönhetsvärde.

Svenskt kulturarv flox Ingeborg från Nybro.
‘Ingeborg från Nybro’ tillhör Grönt kulturarvs växter.

 

 

Det ska vara en blandrabatt i år!

Blandade rabatter ger lång blomsäsong.
Ljus bas med vita flox, lite gul kungsljus och solbrud, hög violruta, salvia, malva och strödda mörka duttar av en okänd lökväxt.

Hur gör man en fin rabatt? Jaa, det beror ju på var och till vem den ska vara. Stilen beror på omgivningen så klart. Hur ser resten av trädgården ut? Huset? Utemöblerna? Och du som person? När ska den blomma?

Nävan väver in sig i andra blommor.
En rosapurpur mix av vädd och lökblomma ihop med himmelsblå nävor.

Att inte krångla till det så förskräckligt är väl ett bra tips. Inte för stelt om inte omgivningen kräver var sak på sin plats. Vävarväxter blandat med stabila platsmarkörer som prydnadsgräs till exempel. Högt och lågt, stora blad och små blommor, mörkgrön bas och granna blommor, skirt med robust.

Gult och blått blir en bra rabatt i skuggan.
Ringblomman kommer igen år från år. Den blå Salvia viridis frösår sig också ibland.

Har sett många fina blandrabatter i sommar, med bara få plantor av varje sort blandat istället för stora breda färgfält. Växterna väver in sig i varandra istället för att alla har sina respektive revir. Om du förstår hur jag menar. Men en sådan rabatt kräver mycket planering om den ska blomma hela säsongen.

Blandade färger med ett sammanhållande tema lyckas bäst.
Smällspirea med mörkt röda blad bildar bas mot röd solhatt, renfana, stjärnflocka och i bakgrunden rödlila fackelblomster.

Har man otur och det uppstår ett tomt hål någonstans kan det vara bra att ha lite fylliga växer att stoppa in. Cosmos är en bra sådan växt. Röd solhatt är en torktålig perenn som fyller ut och kan köpas blommande nu på högsommaren ifall det blir ett hack i rabatten.

Vita växter kan kombineras med allt utan att skära sig.
Läckert blåvitt partnerskap med blå broksalvia och en spetslik vit rotkörvel.

Sockersöt stjärnflocka måste man gå nära

Stjärnflockan är en gammaldags perenn.

Astrantia major, stjärnflocka, förekom i Sverige troligtvis redan före 1700-talet och kallas ibland för Linnés döttrar. Det finns ett 10-tal arter som alla härstammar från alpina skogar och ängar i ett område från Mellaneuropa – Mindre Asien-Kaukasus. Näringsrik, fuktig, men väldränerad humusrik jord i sol till halvskugga är receptet.

Lätt fuktig och näringsrik jord är vad stjärnflockan trivs i.
Woodlandmiljö är precis rätt ståndort för stjärnflockan.

Blommorna är rätt obetydliga på avstånd, men när man kommer riktigt nära ser man hur komplicerat konstruerade de är. Svepebladen sitter ytterst och är långa och lansettformade. Ju äldre blomman är, desto mer nedåtriktade är de. De enskilda små blommorna sitter i täta flockar med en central mittpunkt.

Stjärnflockans blomma är sammansatt av en mängd småblommor.

Det finns en mängd namnsorter som går i färgskalan från vitt-rosa-rött och mörkrött. De varierar i höjd från 40-90 cm. Stjärnflockan är lätt att föröka från frö eller genom att dela plantan på våren. Kombinera den i rabatten med t ex silverax eller funkia. Eller varför inte en klarblå näva för kontrastens skull.

Rosa och röda toner är stjärnflockans blommor.