Härliga marktäckande rosor från danska Poulsen Roser

Marktäckande rosor brer ut sig längs marken.
Den höga marktäckande rosen ‘Linnaeus’ har flerfärgade bärnstensgula blommor.

Gjorde ett besök i Gerlevparken i Danmark, strax utanför Frederikssund och Roskilde. Gerlev är ett arboretum och en samling rosor; med en hel avdelning avsatt för rosor förädlade av Poulsen Roser.

Gerlevparkens avdelning för historiska rosor.
Gerlevparkens avdelning för historiska rosor.

Tyvärr ligger rosenparken, och speciellt de historiska rosorna, ganska lågt i terrängen i förhållande till den omgivande skogen. Vilket innebär svalare klimat och senare vår än högre upp på höjden. Häckarna som omsluter de olika avdelningarna är hårt nedskurna för att öppna upp lite mer för vinden och få marken att torka upp. Många rosor verkar drabbas hårt av svartfläcksjuka och andra svampsjukdomar. Å andra sidan är det ett bra provområde där man kan jämföra olika sorters motståndskraft mot just svampsjukdomar.

Linnaeus är en hög marktäckande ros i gula färger.
‘Linnaeus’ är en låg buskros på 1 x 1,2 meter som gärna kan användas som marktäckare. Den har vackert mörkgröna och glansiga blad. Blommorna är ganska små, inte mer än 5 cm breda, och enkla till halvfyllda. Knopparna är laxorange, sedan som utspruckna skiftar blommorna från aprikosfärgat, rosa och gult till nästan vitt med rosa kant. Doften är ganska svag. Efter blomningen ger ‘Linnaeus’ små, orangegula nypon.

Poulsen Roser har utvecklat många marktäckande rosor.
Den orangeröda färgen kan vara svårplacerad, men ‘Kirsch Cover’ är en trevlig marktäckande ros.

‘Kirsch Cover’ är en förtjusande rödorange ros med blommor som blir mer rosa när de blir äldre. Plantan blir ca 0,8 x 1 meter. Blommorna har ingen doft, men blommar hela säsongen och har ett tätt grenverk som täcker en slänt på ett effektivt sätt.

Marktäckande rosor är tåliga och rikblommande över hela säsongen.

Rosen ‘Bay’ ingår i kollektionen Cottage-rosor från Poulsen. Den är låg och tätväxande – blir inte över 40 cm hög. De mörkrosa blommorna är ca 5 cm breda, men då de står sig länge och knopparna sitter tätt upplever man att blomsterprakten är överväldigande. En mycket frisk ros med ett glansigt, grönt bladverk som passar speciellt väl i torra, soliga slänter. Såsom andra marktäckande rosor är den lätt att beskära om våren. Det är bara att ta fram häcksaxen! Så våga satsa på en marktäckande ros istället för någon vanlig “kommunalbuske”!

Allra vackraste blåsippor

Blåsippor trivs i humusrik och fuktig jord under vandrande skugga.
Blåsippor finns även med vita blommor.

Blåsipporna tar verkligen för sig där de trivs! Har bara helt nyligen planterat in blåsippor i min egen naturträdgård, och egentligen så förundras jag lite att de inte funnits där tidigare. Skuggad lundmiljö med lätt fuktig och kalkrik jord med gott humusinnehåll är blåsippans eget val. Lätt skugga kan vara närmast total skugga också. Men de fylldblommiga sorterna trivs allra bäst i soliga lägen.

Lätt skugga är bästa miljö för blåsipporna.

Blåsippan är fridlyst i naturen så man får inte gräva upp den och flytta hem den till sin trädgård. Det kan vara lite knivigt att hitta blåsippor i handeln, men välsorterade plantskolor har både vita, rosa och lilablommande blåsippor.

Blåsippan är en näpen vårperenn.

Den ungerska blåsippan, Hepatica transsylvanica, har en lite större blomma än den nordiska vildväxande sorten. Det finns även blåsippor med prickiga blad som kan vara trevliga som marktäckare i en woodlandmiljö. Japanerna är speciellt förtjusta i prickbladiga blåsippor och andra samlarsorter.

Blåsipporna har vintergröna blad som lätt bränns av stark sol.

Fast för mig duger det gott med helt vanliga blå och vita blåsippor. Jag tycker de är helt underbara som efterträdare till snödropparnas överdådiga blomning. Man får ju leta fram dem lite mer bland grenar och löv som inte brukar bli bortstädade från buskarna. Tänk på att hela växten är giftig, även de köttiga fröna.

Den vita blåsippan är lika vacker som den blå.

Ljuvaste snödroppar

Har du någon gång försökt göra listor på de mest älskade växterna? Javisst, det gör jag ofta, men det blir alltid trångt i toppen och listan tenderar att flyta ut i en halv bok innan jag är klar. Vilka som ska vara med beror lite på vilken årstid och månad. För det som är på tapeten just då är ju det man tycker allra mest om och har längtat så länge efter.

Snödroppar härstammar från bergstrakter i mindre Asien.
Till snödroppens närmaste släktingar hör amaryllis, narcisser och krukväxten clivia.

Snödropparna kommer självklart med på min lista. De är de första riktiga vårväxterna som väcker trädgårdsaptiten åter en gång. Visst kommer det ibland någon snöskur och frost efter att snödropparna börjat blomma, men på det stora hela har vi våren här när de börjar blomma.

Snödropparnas lökar kan planteras när jorden är fuktig för att inte torka ut.

I Storbritannien, som har ett stort antal växtsamlare och trädgårdsnördar, är snödroppar stort. Det finns snödroppsfestivaler och snödroppsvandringar med guidade visningar på flera stora gods. Några sådana platser som hade varit kul att besök i februari är bl a Howick Hall Gardens, Hodsock Priory och Welford Park. Här finns enorma mattor av snödroppar som spridit sig i woodlandvegetationen.

Svagt doftande snödroppar förebådar vårens ankomst.

I min trädgård blommar snödropparna i det oskötta woodlandet ner mot bäcken. Jorden är lerig och väl fuktad så här års och tuvorna av snödroppar växer även här ihop till en stor matta. Lökarna har förvildat sig på egen hand och sprider sig hela tiden vidare utåt.

Den vanliga snödroppen är förvildad i Sverige och växer ibland ute i skogen.

Snödroppen har en härlig lågmäld doft, men också ett medicinskt värde. Man har hittat en verksam substans, galantamin, som ingår i många bromsmediciner mot alzheimers sjukdom. Högst koncentration av ämnet finns i den gröna snödroppen, Galanthus woronowii. Grön snödroppe är det svenska namnet på denna helvita blomma. Namnet syftar däremot på bladen, som är klart gröna, glänsande och mycket bredare än de grådaggiga bladen på den vanliga snödroppen Galanthus nivalis.

Snödropparnas lökar kan förökas strax efter blomning då man delar klungorna och planterar ut dem på nya platser.
I samband med eller efter blomningen kan snödroppklungorna delas och förökas till nya växtplatser.

Marktäckande och mattbildande perenner

Plantera marktäckande växter istället för gräs på skuggiga ställen.

Marktäckare är ett behändigt namn på växter som växer krypande och brer ut sig över jordytan med sina blad förstås, men också genom klängen, skott, rankor eller utlöpare som de fortplantar sig med. De här växterna har ofta en god förmåga att stå emot ogräs, och faktiskt ofta också vanligt gräsmattegräs. Alltså är de många gånger utmärkta ersättare för just gräsmatta.

Ormöga är en bra marktäckare under buskar och träd i woodlandmiljö.
Frodig underplantering av ormöga.

I naturen finns det sällan så ensartade bestånd av en och samma art som vi talar om i trädgårdssammanhang. Oftast är det flera arter som växer tillsammans, där var och en har en topp under någon tid på säsongen, för att sedan gå tillbaka på bekostnad av en annan art med senare utveckling. Vitsippan är en sådan växt. Den har ganska höga ljuskrav under sin blomningstid, men är inte så konkurrenskraftig i växtsättet. Under lövträden är under våren ännu ljust, medan det längre fram på sommaren är färre konkurrenter på grund av ljusbristen. Men då har årets tillväxt redan vissnat ner och växten sparar sin kraft i roten till nästa vår.

Silverbladiga perenner föredrar sol.
Silvriga marktäckare runt den berömda dammen i Ulla Molins trädgård i Höganäs.

De mattbildande trädgårdsväxterna är beroende av hjälp med ogräsrensning och vattning, framför allt i början, för att kunna hävda sig mot konkurrerande arter. Det är mycket viktigt att ha en ogräsfri jord från början om man ska plantera marktäckare, annars kommer de få svårt att etablera sig.

Hasselört vill ha en jämt fuktig jord.
Hasselörten passar bra som marktäckare under t ex bambu.

Den fantastiskt skuggtåliga hasselörten är ett sådant exempel. Den är långsamväxande i början och tar flera år på sig att riktigt komma igång. Har man då ogräs som konkurrerar om ljus, näring och vatten runt plantorna är risken stor att hasselörten går ut. Annars är hasselört ett bra alternativ i de riktigt skuggiga lägena med lätt fuktig jord. Den självsår sig gärna om den trivs och bidrar därmed till sin egen marktäckning.

Vintergröna täcker marken och sprider sig villigt.
Småbladig vintergröna kan bli ett ogräs i trädgården. Fast det kan nästan också höstanemonen ovanför.

Den spridningsvilliga vintergrönan måste jag varna för, samtidigt som den kan vara mycket bra på rätt plats. Vintergröna ska helst växa för sig själv, eftersom den är mycket expansiv och snor sina långa rankor kring allt annat som växer i samma rabatt. Håll den under träd och högre buskar där du kan frisera rankorna efter hand och rycka upp enstaka ogräs mellan plantorna. Vincan passar på de flesta jordar, men utvecklas bäst i humusrik jord och halvskuggigt läge. Vill du njuta av den lilablå blomningen kräver den mer ljus.

Ormöga blommar i blått om våren.
Ormöga invävt av myskmadra.

En annan blåblommare är ormögat, Omphalodes verna. Den är en vårens marktäckare som passar i lätt fuktig jord i woodland och under träd och buskar. Ormögat sprider sig med krypande jordstammar och får förgätmigejliknande blommor i maj. Här tillsammans med myskmadra, som föredrar liknande växtbetingelser. Myskmadran kan lätt utkonkurreras, men växer där den trivs bra i täta, ljusgröna mattor. Faktiskt så har jag lyckats få in den min gräsmatta i skuggsidan av trädgården och där har den till och med tryckt bort mossan!

Kattfoten tillhör de riktigt låga perennerna.
Nyss omplanterad bädd av kattfot.

Marktäckare på solsidan av trädgården är ettdera fetbladiga eller silverfärgade. Bland de silverfärgade vill jag visa två stycken som är välkända från Ulla Molins trädgård, som jag besökte för ett par veckor sedan. Kattfoten, Antennaria dioica, är en tålig, krypande mattbildande perenn med filthåriga blad. Den ska ha full sol och sandig/stenig jord. Har ett väldigt lågt växtsätt – bladen blir inte mer än 5 cm höga – och måste därför ogräsrensas noga. Annars finns det risk för att ogräsen tar över.

Malörten är en väldoftande brännvinskrydda.
Malörtsmatta med inslag av stor blåklocka.

Vitmalörten är en annan framträdande silverbladig perenn hos Ulla Molin. Den har ett aggressivt växtsätt. Vitmalörten sprider sig snabbt med underjordiska utlöpare och väver in sig i rabattens andra växter. Det är en växt som knappast odlas för sin blomnings skull, utan för att de smala, silvriga bladen ska skapa kontrast bland blå- och rosablommande växter. En solälskande perenn som vill ha sandblandad och gärna kalkrik jord. Lyser hela sommarnatten med ett svagt skimmer.

Nya färgstarka silkesnävor

Nya silkesnävor i explosiva färger.
Sorten ‘Raspberry’ ur den nya serien silkesnävor. Foto: perenner.se

Till de allra lägsta och mest soltörstande nävorna hör Geranium cinereum, silkesnävorna. Många av arterna härstammar från Pyrenéerna, Alperna eller forna Jugoslavien. De gamla sorterna kräver ganska mycket specialvård såsom de alpina växter de är. En väldränerad och luftig jord, gärna i upphöjd, till och med stenig rabatt så överskottsvatten rinner bort. Under mycket regniga höst- och vinterperioder kan de alpina arterna behöva täckas mot regn.

Nya nävor Jolly Jewel med starka färger.
Färgskalan ger starka rosa och röda blomfärger. Foto: perenner.se

Geranium Jolly Jewel® är en ny serie silkesnävor som lanserats av holländska odlaren Marco van Noort. Jolly Jewel®-serien har blommor i starka, varma färger i skalan från rosa till rött. Blomningen startar redan i april, är kraftigast i början av säsongen men fortsätter sedan ända till september.

Blommorna hos Jolly Jewel har ådrade kronblad och starka färger.
De nätådrade blommorna hos Jolly Jewel ‘Lilac’ är sirligt vackra. Foto: perenner.se

De blir inte mer än ca 10 cm höga och med sitt ursprung från bergstrakter är dessa nya silkesnävor lämpliga i stenpartier, slänter och rabattkanter. Det blir allra mest effektfullt att plantera många tillsammans. De passar även fint att plantera i kruka. Sorterna i Jolly Jewel®-serien vill ha en solig växtplats med måttligt näringsrik och väldränerad, lätt fuktig jord. De växer relativt snabbt och bildar låga kuddar.

Soligt och väldränerat läge är ett måste för att silkesnävorna ska trivas.
Magnus Wändel med sina nya silkesnävor. Foto: perenner.se

Wändels Trädgård var först i Sverige att prova sorterna i liten skala redan förra året. “I år odlar vi alla tio sorter i Jolly Jewel®-serien”, säger Magnus Wändel i ett pressmeddelande.

Potager på Djupadal

Verbenan har svävande, lila blomkorgar.

Har äntligen skaffat mig den charmigaste av trädgårdsböcker – en bok skriven av Marie och Gustav Mandelmann. Detta är boken som beskriver deras egen bana som lantbrukare och trädgårdsföretagare, nämligen “Självhushållning på Djupadal”. I den går de igenom hela årshjulet från skörd till sådd och lamning till slakt.

Väddens höga blomkorgar svävar ovanför kålbladen.

Det är nämligen inte bara trädgårdens mödor som skildras, utan lika mycket djurlivet på gården. Fåren, linderödsgrisarna, hönsen, ankorna, korna och de nyttiga insekterna i odlingen. Ystning, saftning, likörmakeri och potatisgroddning – allt har sin tid. Jag slås bara av tanken “Hur orkar de hålla på?”

Kålbladen är randiga och lökbollarna höga.

Har du aldrig hälsat på hos Mandelmanns i skånska Rörum, så tycker jag du ska planera in en tur dit i sommar. Deras potager är oemotståndlig!

Kålväxter och blommor samsas i landet.

Vad är egentligen skillnaden mellan en potager och en köksträdgård? Ja det är väl lite samma sak. Ordet potager kommer från den franska Jardin potager, och det är en dekorativ köksträdgård med blommor ibland allt det ätbara.

Bakom kålbladen skymtar vallmon.

Kålväxter blandar sig med väddens uppstickande blomhuvuden. Luftlökens pipor och blombollar svävar ovanför kålbladen. Och i gångarna ligger ull från gårdens får. Ullen håller jorden fuktig och skyddar gångarna från att packas när man går på dem fram och tillbaka. Ullen sägs också skydda mot mördarsniglarna som lurar i backen. Och de flesta besökarna vågar inte gå ut på ullen, då den känns på något sätt förbjuden att beträda.

Fårull ligger som marktäckare i gångarna.

Bokens sista kapitel handlar om jorden vi lånar. Ett försvarstal till självhushållning. Inte bara för idealister, även om man måste vara näst intill besatt av sin livsstil för att få allt att funka. Och tänk om barnen tröttnar på allt slitet och kräver att få hamburgare till middag!

Längtans blå blommor

Bergklinten blommar snabbt över men har en klar blå färg.

Under romantiken var blomman som hemlighetsfullt öppnar vägen till dolda skatter blå. Den blå blomman är också en symbol för oändlighetslängtan och evigheten. Det stämmer ganska väl ihop med hur färgen blå uppfattas i en trädgård. Blått är en kortvågig färg som skapar djup och gör att trädgården känns större om du placerar de blå blommorna längst bort. Ögat luras och man är inte riktigt säker på hur långt avståndet är. Blått är svårt att positionsbestämma.

Aklejan har traditionsenligt blå blommor.

Blå färg söker ljus, men inte skarpt solljus. I full sol blir blå blommor lite grådaskiga och bleka. Faktum är att många blåblommiga växter trivs i halvskugga. Dessvärre finns det ganska få rent blåblommande växter. Det beror delvis på att blå blommor inte upptäcks så bra av insekter.

Bergvallmo har en lysande ljusblå färg.

Bergvallmo (ovan) är väl en av de största längtans blå blommor jag känner till. Många suktar efter den, men få kan få den att trivas. Det är en växt för torvpartiet eller surjordsrabatten, vilket du vill. Växtplatsen ska vara vindskyddad med hög luftfuktighet och jorden näringsrik och lätt fuktig. Men vintertid tål den ingen väta, så därför måste många arter vintertäckas. Trots det dör oftast plantan efter ett-två år. Har man tur har den hunnit sätta frö och kan då återkomma på samma plats.

Veronikor härstammar från bergstrakter eller ängsmarker.

Då är veronikorna betydligt lättare. Ståndorts- och skötselkraven hänger ihop med de växtplatser de hör hemma från. Det finns både alpina arter från måttligt näringsrika marker i full sol till arter som trivs i den vilda trädgården i mer prärieliknande förhållanden. Överhuvudtaget ganska tacksamma trädgårdsväxter som skulle kunna användas betydligt mer i rabatter.

Rådjuren äter upp mina växter!

Rådjur äter tydligen gärna vaktelbär.
En kruka vaktelbär efter rådjurens avätning.

Har gott om vilt i skogen och även springande tvärs över gräsmattan ibland, men tycker mig ha mindre viltskador i trädgården numera. Förr rök både tulpaner och benved snabbt och lätt, så fort de kom i knopp. Är det vaktkissens förtjänst?

Katt som jagar rådjur i trädgården, not.
Fåglar och möss jagar hon gärna, men människor och större vilt – knappast.

Ha ha, skulle inte tro det nej! Det är en ganska värdelös katt på att gå ut när det är kallt. Ligga vid spisen och dela frukoststol med matte – ja tack.

Så då fick dörrblommorna bli rådjursmat!

Vaktelbäret är släkt med lingon.
Tuvvaktelbär, Gaultheria procumbens, är en vacker höstväxt.

Vaktelbären kommer nog inte igen denna vinter i alla fall. Tänker dock försöka övervintra plantorna som de är och plantera ut dem i den sura rabatten i vår. Tuvvaktelbären är på alla sätt större än lingon, men annars mycket snarlika i växtsättet. Bladen är tunnare, mycket tunt vaxöverdragna, och betydligt större än lingon. Blommorna är ljust ljusrosa och mycket lika lingonblomman. Bären är stora, ceriseröda till klarröda, och sitter kvar på plantan länge.

Tuvvaktelbäret växter isur jord med torvinnehåll.
Planterade flera krukor och korgar med vackra tuvvaktelbär i höstas.

 

Vaktelbär är släkt med ljungväxterna och härstammar från nordöstra Nordamerikas ljunghedar. Lågt pH och god fuktighet är en förutsättning för att växten ska trivas. Då sprider den sig med rhizomer i det översta jordlagret.

Bären är ätliga även för människor och av blad och kvistar kan man enligt uppgift göra ett fint örtte. Men p g a bladens stora innehåll av oljor behöver de fermenteras minst tre dagar innan man kan brygga te av dem. Om det inte slutar så här vill säga.

Förut en vacker korg med tre stora vaktelbärsplantor.
Förut en vacker korg med tre stora vaktelbärsplantor.

 

 

Härliga buskrosen ‘Moonlight’ tar plats

Trier är en modern moschataros med guldgula knoppar.
‘Trier’ är en mycket rikblommande moschataros med bågböjda grenar och små skålfyllda blommor som doftar mysk.

Rosorna i Moschata-gruppen hör till de allra mest blomrika och väldoftande av alla rosor. Många håller sig till buskformatet, men några, som ‘Paul’s Himalayan Musk’ och ‘Ghislaine de Féligonde’ blir klättrande. ‘Trier’ är den ursprungliga sorten till våra moderna moschatarosor och den togs fram i början av 1900-talet av den tyska rosförädlaren Lambert, hemma från staden Trier. Den blir upp mot 2 meter hög och kan spaljeras mot vägg för att forma en lägre klätterros. Den har en otroligt rik blomning från slutet av juni till hösten. Efter blomningen bildas orangeröda nypon.

Rosen Moonlight är en rikblommig buskros för större planteringar.
Rosen ‘Moonlight’ har ärvt de rödaktiga skotten och taggarna från ‘Trier’.

‘Moonlight’ är en avkomma till ‘Trier’ med den andra föräldern terosen ‘Sulphurea’. Den är framtagen av den engelska prästen Joseph Pemberton 1913. Elegansen kommer från terosorna och rikblommigheten från ‘Trier’. Det är i mina ögon en perfekt högre, marktäckande ros som helst ska planteras i stora sjok med ett c/c på ca 1 meter. Busken blir ungefär 1,5 meter hög och har ett tätt växtsätt med svagt bågböjda grenar. Den är rejält taggig. Därför kan det vara lättast att beskära den hårt och kraftigt till en halvmeters höjd när den börjar bli risig.

Moschatarosor är rikblommiga och tacksamma rosor.
Härliga’Moonlight’ i ett vitt blomsterhav.

Moschatarosorna blommar både på korta sidoskott från årsgamla skott och på årsskott längre fram på säsongen. Putsar man bort gamla blomställningar bildas det dessutom rikligt med nya knoppar ur bladvecken. Många moschatarosor fryser ofta ner under vintern och de ska därför planteras lite djupare än vanligt för att få bättre frostskydd. Skydda grenverket med säckväv eller granris och kupa upp jord kring rotzonen. Vid plantering bör du välja en varm växtplats med god rosjord i soligt läge. Eftersom de blommar så rikligt och länge behöver de också mycket gödsel och regelbunden putsning. För att blomma hela hösten behöver du också vattna under torra somrar. Men den extra skötseln är de väl värda, tycker jag.

Moschatarosor skyddas mot vinterfrost med djup plantering och vintertäckning.

 

 

Blå näva som lyser i rabatten

Geranuim-Rozanne-sida
Nävor är fina marktäckare som blommar rikligt.

Den starkväxande och långblommande nävan Rozanne har på kort tid verkligen blivit en storfavorit i våra trädgårdar. Nävor över lag hör till de mest lättodlade perennerna och de passar oavsett om du har trädgård, kolonilott, terrass med krukor eller balkong. Nävan är en perfekt nybörjarväxt som växer så det sprakar om det och fyller snabbt ut i rabatten. Plantera framför rosor, under buskar och träd eller i kruka.

Geranium-Rozanne-mängd
Nävan Rozenne uppstod som spontan korsning mellan två olika nävor.

Geranium ROZANNE ‘Gerwat’ kom till hemma i trädgården hos Rozanne och Donald Waterer. De upptäckte en dag en självsådd, kraftig näva med stora, blå blommor. År 2000 visades Rozanne första gången på Chelsea Flower Show och 2013 röstades den fram som Århundradets växt i samma forum. I år lär det säljas bortåt 100 000 stycken svenskodlade nävor Rozanne. Att nå upp till sådana volymer betyder att den blivit lika populär bland trädgårdsägare som i offentliga miljöer.

Geranium-Rozanne-blomma
Nävan Rozanne har en lång blomningstid.

De stora blålila blommorna har vit mitt och rödlila nerver som går ut från mitten. Blomningen startar i mitten av juni och pågår hela sommaren fram till september. På våren kan det se lite klent ut och man undrar om och hur den har övervintrat, men när bladen utvecklas och börjar försörja växten med frisk näring så dröjer det inte länge innan Rozanne har tagit utrymmet i besittning. Den brer ut sig både på längden och bredden och blir ca 40-60 cm hög. Finns det plats lägger sig stänglarna ner och då blir den inte så hög, men är det konkurrens om utrymme kan den bli högre. Den föredrar en väldränerad växtplats och passar därför bra som marktäckande växt i slänter. Sol till halvskugga är bästa placering.

Geranium-Rozanne-baksida
Nävor passar i de flesta rabatter.