Grafisk betong ger väggarna liv

Inredningsarkitekten Samuli Naamanka uppfann grafisk betong.
Upphovsmannen Samuli Naamanka, som fått åtskilliga priser för sin metod att gjuta in bilder i betongväggar. Foto: Graphic Concrete Ltd

Metoden att gjuta in bilder, mönster och strukturer i prefabricerade betongytor uppfanns av den finska inredningsarkitekten Samuli Naamanka i slutet av 1990-talet. Vad man använder sig av är betongens beståndsdelar ballast och cementpasta som åstadkommer skiftningen i elementens yta. Det är alltså inga konstiga tricks eller tillsatser som tillförs betongen.

Stödmurar kan gjutas med mönsterbilder för ökad variation.
Stödmurar i Malmö gjutna i grafisk betong.

Det som behövs är ett slags tjockt fotopapper, ett membran, som är impregnerat med en ytretarder. Önskad bild trycks på membranet och levereras sedan till betongfabriken i stora rullar med en bredd på 2 meter. Retarderpapperet läggs i botten på gjutformen, formen fylls med betong och efter avformning spolas betongytan med vatten. Då framträder bilden sedd på lite avstånd.

Cementpastan tvättas bort och ger mönsterbilder i betongytan.
Så ser den grafiska betongen ut på nära håll. Varje pixel ger en frilagd fyrkant där ballasten framträder.

Bilden är resultatet av kontrasten mellan den släta betongytan och den exponerade aggregatytan hos den i betongen ingående ballasten. Genom att förändra ballastens eller cementpastans färg får man ett ofantligt antal variationer på ett mönster.

Grafiska betongväggar används mycket i byggnader men också i utemiljöer.
Kapellet Ospedale Giovanni XXIII i Bergamo, Italien. De vita bollarna är hål i väggen genom vilka ljuset lyser in. Foto: Graphic Concrete Ltd

Företaget som tillverkar fotopapperet heter Graphic Concrete Ltd, och finns i Finland. Men gjutuppdragen ligger fördelade över hela världen. Mest används metoden till prestigefyllda byggnader, men under min tid som designchef för betongföretaget Nordform (senare S:t Eriks) anpassade jag metoden till prefabricerade stödmurar och markelement. Duktiga hantverkare på betongfabriken fortsätter att förfina gjutkonsten och nya, fina byggobjekt tillkommer årligen. Bilden nedan visar en gjuten gång utanför det nya konserthuset Malmö Live. Konstnär Karolina Erlingsson.

Även markplattor kan gjutas i grafisk betong.
Plattor som formar gångbron Minnenas hav utanför Malmö Live är gjutna i grafisk betong.

 

Katrinetorp i höstskrud

Katrinetorp började byggas 1800.
Huvudbyggnaden sedd från entrésidan.

Gick en promenad igår runt de vackra odlingarna och parken vid Katrinetorps Gård i utkanten av Malmö. Höstlöven och alla kvarstående perenner och ett fåtal blommande rosor stod i diset och gjorde området så vackert och rofyllt. Katrinetorp var från början ett så kallat landeri, en lantgård som ägdes av borgare och som användes för både rekreation och som inkomstkälla. Empiregården, som började bebyggas år 1800, har under de senaste åren renoverats och gjorts tillgänglig för allmänheten.Huvudbyggnaden är typisk för Empirestilen, med en varmt ockraröd fasadfärg.

Byggnaderna på Katrinetorp har renoverats med tidstypiska detaljer och byggnadsdelar.
Västra Magasinsbyggnaden med ett vackert kastanjestaket i förgrunden.

En större svensk trädgårdsanläggning i början av 1800-talet bestod vanligtvis av tre huvuddelar; en geometrisk, barockinspirerad “fransk” trädgård, en landskapsliknande engelsk park samt en jardin potager eller nyttoträdgård, den kanske viktigaste delen av odlingarna: härifrån hämtades färska grönsaker och frukter, odlades vitaminer inför vintern.

Situationsplan för Katrinetorp i Malmö
Bildkälla: Malmö stad.

Rosariet på Katrinetorp har mer än 100 sorters rosor, både buskrosor och rabattrosor. I den stora köksträdgården som är införlivad i den franska trädgårdens parterrer odlas grönsaker, rotfrukter och blommor som används i matlagningen i caféet och för dekoration i samband med konferenser och fester.

Restaurangen tar hand om trädgårdens produktion.
Kockarna skördar störbönor till lunchen.

Det är öppet varje dag för flanörer och dagisgrupper och många väljer att komma hit på helgerna för att äta lunch. Vill man lätta på börsen så finns här även en mysig antikaffär och en present- och bokhandel i de gamla magasinen. På Katrinetorp ordnas dessutom varje år i början av december en välbesökt julmarknad, i form av en hantverksmässa.

Dahliaplanteringen är bland det sista av prydnadsväxerna
Även på en lördag putsas dahliorna!

Katrinetorps trädgårdar har formen av en symmetrisk parterrträdgård och är uppbyggd på franskt vis med fyra rektangulära kvarter avgränsade av gångar, samt en oval, centralt placerad damm. Detta ses tydligt på flygfotot nedan.

Katrinetorp Landeri flygfoto
Katrinetorp som det ser ut idag. Foto: Malmö stad
Katrinetorp, flygfoto från 1940-talet
Flygfoto över Katrinetorp från 1940-talet. Foto: Malmö stad

Katrinetorps historia börjar 1799, när hovmarskalken Lave Beck-Friis på Bosjökloster begärde utskifte av ett antal hemman i Vintrie by. När skiftet var genomfört såldes marken år 1800 till Samuel Johan Björkman, en handelsman i Malmö. Då Samuel Johan Björkman och hans hustru Anna Catharina Bager köpt det som kom att kallas Katrinetorp, byggde de genast ett fähus och en loge. 1801 uppfördes ett stall och ett enkelt boningshus, 1804 tillkom Östra flygeln. Ingen av de byggnader som Björkman lät uppföra finns dock kvar idag. Vid denna tid fanns inga träd på området, men alléer anlades längs den öst-västliga väg som gick igenom gården och längs Trelleborgsvägen norrut.

Kronetorps gård härstammar från 1800-talets början.
Huvudbyggnaden sedd från trädgårdssidan.

Samuel Johan Björkman blev bara 40 år gammal. Efter hans död köptes gården av svågern Erland Gabriel Bager, som 1813 uppförde den huvudbyggnad som finns än idag, samt Västra flygeln och ytterligare några mindre byggnader. År 1826 drabbades gården av en brand som ödelade alla byggnader utom huvudbyggnaden och Västra flygeln.

Konferenser och fester ordnas på Katrinetorp.
Plötsligt kom ett brudpar svävande längs grusgången.

År 1828 påbörjade Bager återuppbyggnaden av fähuset och logen, men innan alla byggnader var klara såldes gården 1832 till handlaren och skeppsredaren Thomas Frick, som uppförde Östra flygeln och återställde ekonomibyggnaderna. Gården övertogs sedan av hans son, David Gilius Frick, som ägde den fram till sin död 1901. Mellan åren 1901-1935 hade Katrinetorp fem olika ägare. Malmö stad köpte gården 1937 och hade den utarrenderad fram till 1992. Därefter började ett omfattande renoveringsarbete.

Bokträd bildar alléer på Katrinetorp.
Bortanför allén syns den bullervall som skyddar mot Yttre Ringvägens och Trelleborgsvägens trafikljud.

Den stora trädgårdsanläggningen skapades av Hinric Nyman, som först anställdes av Björkman och därefter fortsatte med arbetet under Bagers tid. Förutom parterren är det den engelska parken som är väl värd ett besök. Även nu på hösten trots att den mesta fägringen börjar svalna.

Faktauppgifter är hämtade från Malmö stads källor.

Vad visades på Malmö Garden Show?

Iris i blått och gult är försommarens perenn.

Show director John Taylor har att stå i när den stora årliga trädgårdsfesten Malmö Garden Show går in i utförandefasen under tre dagar i slutet av maj. Planeringen tar nästan ett år i anspråk och den sista veckan går det i ett. Utställare ska in med allt byggmaterial, utställare skall hålla sams, utställare ska få den service de behöver av arrangörerna och till slut ska utställare hållas glada och motiverade. Vi som åskådare kan bara ana stressen och pressen innan avspärrningarna öppnas och folket väller in. Men det blir alltid bra, i år kanske bättre än någonsin.

Genom grönskan tittar en bur som skyddar ömtåliga plantor.

Jag går på mässan för att få se vackra och fantasifulla trädgårdsskapelser. Idéträdgårdarna är i totalt olika stilar. Något för var och en, som det brukar heta. Man kan tycka om dem alla, även om man kanske inte skulle vilja ha dem själv. De flesta är superhårt stajlade, även om det ser högst hopplockat ut. Men detaljerna är noga övervägda och växternas färger väl samstämda med övrig rekvisita.

Ett gammalt trädgårdsskjul står övergivet och lutar.

Best in Show och Publikens val blev i år den återvunna trädgården som var uppbyggd kring ett gammalt trädgårdsskjul. Design och uppbyggnad av Hvilan Utbildnings YrkesVUX-klass med Annika Rehwin i spetsen. Gamla redskap, kängor, cykel och växter som var så noga uppgrävda och varsamt transporterade till utställningen att en och annan besökare trodde de hade växt på platsen sedan ifjol.

Raka linjer och sparsmakade färger.

Robert Simonis och Trädgårdshandel i Limhamn har sin prydliga stil med strama linjer och sparsmakad färgskala. I år en perspektivstudie med gröna tapeter och buxbomshäckar och ett litet vattenbad längst in.

Konstnärens trädgård visade både måleri och blomsterkonst i engelsk stil.

I Konstnärens trädgård visade David Wyndham Lewis både målningar och en traditionell engelsk trädgård komplett med röda marktegel och rosa rosor. Lyckligtvis kom det in en liten färgchock med svenskt gult och blått i ena hörnet.

Allt är till salu för rätt pris.

På marknadssidan kunde man köpa det mesta med anknytning till trädgård. Givetvis massor av växter, både stora och små, ätliga och rena prydnadsväxter, safter sylter bröd och kakor, redskap, gödsel, spiror och ljuslyktor. Det mesta höll hög klass och var vackert exponerat i stiliga höga tält.

Gjutjärnsdetaljer från danska GH Form

Snygga anläggningsprodukter för offentliga utemiljöer kan man hitta enstaka ibland. Har ju själv jobbat med produktutveckling inom betongvärlden i många år och jag kan tycka att Sverige är lite för litet för att det ska gå att göra lite smalare serier som får lov att bli riktigt välarbetade och snygga. Volymerna är så pass små att det inte lönar sig att ta fram riktigt högklassiga produkter som tillverkas i små serier. För industrin gäller nämligen: lönsamhet når man via volym.

Avvattningsrännor med gjutjärnsbetäckningar är snyggt och praktiskt.
Avvattningsränna Aquaform med gjutjärnsbetäckning Campus. Foto: GH Form

Då blir jag desto gladare när jag hittar företag som det danska GH Form, som satsar på duktiga designers och har en stor flexibilitet i produktionen. Gjutjärn är ett underbart material och produktionen går till ungefär som för betongföremål, dvs man behöver en innerform och en ytterform att gjuta mot. Gjutjärnet är dock ett hållbarare material så till vida att man får ner godstjocklekarna till smäckra konstruktioner trots att måtten ibland är rejäla.

Gjutjärnsplattor med belysning underifrån.
Punktbelysning kan man kalla detta! Foto: GH Form

Avvattning har jag jobbat en del med. Man kan lägga vattnet i ytan eller i en ränna/rör under mark. Rännor måste vara överfarbara för funktionshindrade och barnvagnar utan att man riskerar att fastna i någon detalj. De får alltså inte vara för djupa. Vilket ger en sämre funktion förstås, så många gånger blir de här rännorna mer estetiska än praktiska. De samlar mer sand än vatten. Men med det sortiment av betäckningar till ytavvattningsrännor som GH Form säljer så blir man än mer sugen på att låta vattnet ta vägen under ytskiktet.

Avvattningsrännor slukar dagvatten i hårdgjorda ytor.
Foto: GH Form

Allting bygger på en vattenränna med bredden 140 mm. Rännan Aquaform är tillverkad i fiberbetong och levereras i längder om 500 och 1000 mm. Den sätts med fördel i betong för stabilitetens skull. Man kan ansluta med plattor eller marksten intill rännan. Sen finns det en mängd härliga betäckningar eller “galler” att välja mellan. Campus är en rätlinjig, dekorativ bård som är mycket vacker i sin enkelhet. Samma mönster kan också levereras som plattor som läggs som mönster i beläggningen.

Gjutjärnsbetäckningar på körbara vattenrännor för hårdgjorda ytor.
Gjutjärnsbetäckningen Water Cell. Foto: GH Form

Droppformade Water Cell är väldigt harmonisk i sin form. Gjutjärnet är obehandlat, vilket gör att det med tiden utvecklar en rostig yta. Vill man vända på det hela kan man göra en fontän av gallret så att vatten istället sprutar upp genom hålen. Det är helt underbart!

Vattenrännan sprutar upp vatten som en fontän.
Foto: GH Form

Punktavvattning i hårdgjorda ytor behöver inte heller vara tråkigt. Gallret Plaza har yttermåttet 289×289 mm och passar på en dränbrunn med diametern 315 mm. Kombinerar man den med en flack ränna i betong i samma mått så finns den välvda modellen. Den andra raka modellen kan lika väl ligga i en plan yta med lutning in mot brunnen.

Gjutjärnsgaller i rostigt järn för dränbrunnar.
Rännstensbrunn Plaza i gjutjärn. Foto: GH Form

Designtips – att rama in och leda blicken

Skaparna av landskapsparker på 1700-talet använde sig av denna designprincip om och om igen i samma park. Knepet är enkelt, men det är inte alla som ser det. Att rama in en vy för att framhäva motivet gör man vid inramning av ett konstverk. Man använder en pompös ram eller anspråkslös ram + passepartout för att leda in blicken i konstverket. Har du en trädgård framför dig och inte en tavla, kan du göra precis detsamma.

Genom att arrangera föremål och växter på ett strategiskt sätt leds blicken rätt in mot bänken i bildens och trädgårdens bakgrund.
Genom att arrangera föremål och växter på ett strategiskt sätt leds blicken rätt in mot bänken i bildens och trädgårdens bakgrund. Foto: Rebecca Sweet

Fundera ut vilken eller vilka vyer du vill rama in. Titta ut genom fönstret eller dörren. Vart går blicken? Här är din axel som du kan utnyttja för att skapa en mer spännande trädgård. Du behöver inte ha ett grönområde av parkformat, det duger lika bra med en mindre trädgård. När du bygger upp scenen med infångare på sidorna så kommer känslan att bli en mycket större trädgård än vad du egentligen har. Fokuseringen länger nämligen avståndet från punkten där du står och punkten dit blicken ska hamna. Bilden ovan är ett extremt bra exempel på detta. Först är det öppningen i muren, de rejäla krukorna med sparris. Sedan perspektivet som skapas av de grönmålade tornspaljéerna, de båda mursidorna med spaljérade fruktträd, den plattlagda gången och sist portalen av pergolan som ramar in bänken.

Konstverk och statyer är tacksamma fokuspunkter i trädgården.

Statyer, vattenspel, andra konstverk eller en speciell växt är tacksamma fokuspunkter i en trädgård. En möbelgrupp kan också vara en fokuspunkt. Behöver du röja bort buskar och träd för att få en rak axel eller behöver du snarare fylla på med inramande växtlighet i sidorna? I de stora landskapsparkerna planterades trädklungor, s k clumps för att rama in utsikten och skapa skuggor. I den mindre trädgården räcker det med buskgrupper och kanske ett mindre träd som leder blicken rätt.

fokusering med hjälp av hårda material som sten och trä.

Tänk också på vilka punkter i trädgården som du vill kamouflera. Det vanligaste är kanske en värmepump, soptunna eller ett elskåp. Försök göra en trevligare fokuspunkt en bit ifrån och led bort blicken från det tråkiga som du vill dölja. Vintergröna växter är av naturliga skäl bra att använda i sidorna eftersom de behåller sin struktur hela året. Lövfällande buskar och träd fungerar även bra ihop med någon lägre vintergrön växt. Perenner är mindre lyckade eftersom de vissnar ner varje höst.

Kebony, ett nytt trämaterial för utemiljöer

Trädäck ute i havsbandet möter stort slitage från väder, vågor och vind.
Alla bilder från kebony.se

Det pratas en del om Kebony just nu. Kebony är inget nytt regnskogsträslag, utan en behandlingsmetod för vanliga nordiska träslag som tall och lönn. Ämnet som används för impregnering av träet är givetvis högst hemligt, men det sägs vara helt miljövänliga biologiska restprodukter. Man kan ju undra var det kommer från.

Träet impregneras på fabrik, torkas innan det är försäljningsklart.

Träets fibrer inkapslas med den här hemliga impregneringsvätskan och virket torkas därefter innan det går ut till försäljning. Impregneringen kallas för en furfurylationsprocess och ger träet en mörkbrun färg som liknar teak, ipé, mahogny och andra tropiska träslag. Med tiden får träet en silvergrå patina om det lämnas obehandlat. Och det ska inte behövas någon mer ytbehandling, enligt tillverkaren. De säger också att den stora fördelen med Kebonyträ är motståndskraften mot väder och slitage. Andra fördelar är mycket god motståndskraft mot nedbrytning, ökad hårdhet och lång livslängd. Kebony är Svanenmärkt.

Trädäck behöver normalt impregneras för att tåla fukt och väta.

Kebony kan användas till all slags utomhuskonstruktioner – trädäck, väggbeklädnad, speciella byggnadskonstruktioner, möbler och båtvirke, allt enligt deras hemsida. Prismässigt lägger sig Kebony mellan vanligt tryckimpregnerat trä och de mörka tropiska träslagen. Metoden är utvecklad i Norge, men produkterna säljs även i övriga Norden. De första omnämnandena om Kebonymetoden i press kom 2008, så man har hunnit prova byggträet under några år.

Bryggor och trädäck är utsatta konstruktioner som kräver hållbara träslag.

Skånska slott – Hjularöd

Hjularöds slott är en knappt 120 år gammal romantisk medeltidsborg.
Hjularöds slott sett från nordost.

Tänkte inleda en serie betraktelser över skånska slott som finns i min närhet. Idag har få av dem kvar några större trädgårdsanläggningar, utan det som återstår är lite otydliga ramar av forna planteringar. Men som sådana är de ändå intressanta besöksmål för sin arkitektur och vackra omgivande skogsmiljöer med rikligt viltinslag.

Vallgraven runt slottet har restaurerats flera gånger.
Slottet omges av en bred vallgrav.

Hjularöds slott ligger strax norr om Harlösa vid Vombsjön. Det är en speciell tegelbyggnad som många av mina bekanta brukar säga ser ut som ett Disneyslott. Numera är det många som känner till exteriören, sedan slottet användes som förebild för julkalenderns Greveholm. Det är inget speciellt gammalt slott, bara knappt 120 år gammalt.

Slottet har blivit en turistattraktion sedan det var med i TV:ns julkalender första gången 1996.
Slottet har blivit en turistattraktion sedan det var med i TV:ns julkalender första gången 1996 under namnet Greveholm.

Slottet har under århundradena varit både i statlig svensk, dansk och finländsk ägo. Kända släktnamn som förekommer i ägolängden är t ex Dresselberg, Akeleye (av dansk adel), amiral Siöhielm, von Buchwaldt, von Liewen, von Dellwig, von Schwerin, Toll, Linder (av finländsk adel). Numera ägs och förvaltas godset av släkten Bergengren. Godset har en areal på ca 1200 ha jordbruks- och skogsmark. Man har också en betydande svinuppfödning idag.

Slottsparken runt Hjularöds slott hyser en del exotiska buskar och träd.

Hjularöds slott är uppfört i en romantisk medeltidsstil, efter ritningar av arkitekterna Clason och Wahlman som hade hämtat inspiration från ett antal franska medeltidsborgar. Hjularöd är emellertid endast hälften så stort som de kopierade franska slotten, även om tornet når en höjd av 34 meter. Ursprungligen fanns här en borggårdsmur med porttorn, dessa har dock numera rivits. Byggherre till  det nuvarande slottet 1894-97 var kammarherren Hans Gustaf Toll, som var mycket intresserad av medeltiden och fransk borgarkitektur. År 1917 uppförde dåvarande ägaren, kammarherren H.C. Linder, en kavaljersflygel med anledning av ett planerat besök av ryske tsaren i samband med Baltiska Utställningen i Malmö.

Den vita villan kontrasterar starkt mot den höga slottsbyggnaden.
Kavaljersflygeln kallas i dagligt tal för “villan”.

Hjularöd nämns i historien första gången år 1391. Vid grundgrävning för det nya slottet påträffades stensättningar på tre olika nivåer. Det nedersta lagret antogs ha tillhört en gård från 1300-talet, det däröver liggande ett hus från Dresselbergarnas tid på 1500-talet och det översta ett hus som avbildats av Gerhard Buhrman i hans prospektverk från 1680-talet.

I parken idag finner man boskéer av avenbok, höga pelarekar, tujor, buxbomsparterrer samt ett antal exotiska trädslag av yngre datum. Alléer av lind och hästkastanj leder in mot slottet när man kommer utifrån jordbrukslandskapet. Slottsparken, fram till vallgraven, är öppen för allmänheten.

Hjularöds slott är uppfört i rött tegel under slutet av 1800-talet.

Att designa skyltfönster

Är verkligen ingen shoppare, och jag är inte ens särskilt ofta inne i stan, för att jag trivs så bra med att bo ute på den lugna landsbygden omgiven av vild natur. Men jag kan åka in ibland en kväll, t ex för att gå på bio. Det är bara skönt att affärerna är stängda, eller håller på att stänga, för själva shoppingen är ganska stressande. Men det är otroligt underhållande att uppleva skyltfönstren!

Materialvalet avgör vilken känsla man får av montern eller skyltningen.
Butiken Tage Andersen Blomsterdesign på Ny Adelgade i Köpenhamn har en alldeles speciell atmosfär.

Exponering och komposition är inte helt lätt. Vad ska man visa? Ska man ha ett tema? Ska man ha prislappar i fönstret? Hur använder man sig av rymden, dvs ett skyltfönster är ju inte tvådimensionellt? Hur lyckas man med belysningen? Hur gör man en lyckad komposition? Egentligen är det lite samma frågor man ställer sig som trädgårdsdesigner också när man har en hel trädgård framför sig. Det är en motsvarande utmaning man har då man ska designa en mässmonter.

Var på mässan Design Trade i Köpenhamn i fredags och gjorde också en avstickare upp till Tage Andersens blomsterbutik inne i stan. Två helt olika approacher. På en mässa kan man ofta göra en exponering av varumärket eller sortimentet. En sortimentsexponering har syftet att visa vilka varor som finns eller vad som erbjuds i en viss butik. För att förenkla är det vanligt att färgkoordinera eller temaanpassa innehållet om det spretar mycket. I bilden nedan har man samlat sina inredningsprodukter som kan hänföras till servering och i densamma skapat ett riktigt mässcafé. Det gav en mycket autentisk känsla.

Tema är en sammanhållande länk för produkterna som ställs ut.
Cafédelen i Miljögårdens mässmonter.

Prestigeexponeringar förekommer ofta på mässor eller skyltfönster där besökarna/kunderna förväntas ha ett stort designintresse. Här är den estetiska upplevelsen viktigast och produkterna underordnar sig. Principen Less is more, jobbar man ofta efter. I en sparsmakad design gäller det att få en balans i kompositionen. Kan en komposition upplevas från flera håll ställer det ännu större krav på att balansen fungerar runt om. Det gyllene snittet är ett sätt att genom en bestämd asymmetri uppnå balans. Proportionerna är 3/8 mot 5/8. När man använder det gyllene snittet delar man inte ytan symmetriskt på mitten, utan förskjuter huvudaxeln något åt ena hållet. Obalansen ger balans!

Montern som kan upplevas från flera håll ställer fler krav på designen.
En del av en monter uppbyggd så den kan upplevas från alla håll.

Vid prestigeskyltning skapar man blickfång där ögat kan landa. Man bygger upp förväntningar på produkten eller resultaten av den. Materialvalet i rekvisitan ska förstärka känslan av budskapet. Glaskuporna ovan ökar känslan av renhet och noggrannt testade produkter. Olivträdet tillför mjuka värden och refererar till råvarans ursprung. Färgskalan är återhållen i två-tre toner, varav en (den bruna) är huvudfärg. Mycket effektivt och lugnande för ögat och hjärnan.

Allmänt om skyltning gäller att ju mindre varan är, desto fler måste visas för att de ska synas. Masseffekten är effektiv. Men samtidigt är det bra att tänka på att hellre skylta om oftare och visa färre prylar åt gången än att pressa in allt på en gång. Då drunknar lätt varorna i mängden och det blir alltför plottrigt.

Lysande planteringsutsikter

Lysande krukor i holländsk tappning, Bloom Pot är en strålande trädgårdsprodukt.
Lysande krukor Bloom Pot behöver inte ens ha en blomma i sig för att lysa upp.

Det finns finurliga lysande trädgårdsprydnader som piggar upp i vinterkvällen. Många av dem är designade för möblering av offentliga miljöer, andra passar bättre i hemmiljö. Jag fastnade redan för flera år sedan för den holländska Bloom Pot, kanske för att det var en så absurd idé att själva blomkrukan skulle lysa och inte växterna. Det ställer onekligen lite krav på vad man har för blommor i den också, så de inte överskuggar planteringskärlet, i ordets olika betydelser. Den är inte billig, för lilla krukan i höjd 40 cm får du ge ca 1500 kr. Finns t ex hos Wohnzimmer.

Bloom Pot var de första lysande blomkrukorna.
Bloom Pot var först ut bland lysande blomkrukor.

Budgetvarianten Ecolight Nordic kommer från Balkongshoppen. Den är 36 cm hög och finns i röd/terrakotta färg. Kopplas till eluttag och lyser varmt och behagligt, utan att dra alltför mycket ström. Krukan i sig kostar ca 600 kr, men sen tillkommer kablar och transformator.

Lysande kruka i terrakottafärg.
Ecolight terrakottakruka Foto: Balkongshoppen

Den svenska utemöbelproducenten Nola har ständigt lysande idéer på gång genom sitt breda samarbete med framstående designers. Den härligt mjuka krukan Scoop har belysning i konstant varmt vit eller flerfärg som styrs med fjärrkontroll. Kärlet är formgivet i rotationsgjuten återvinningsbar polyeten och kan användas såväl inne som ute.  Krukan Scoop Moonlight är 60 cm hög och finns i tio standardkulörer. Nola anger föredömligt färgerna med deras NCS-nummer, så här behöver man inte gissa som trädgårdsdesigner. Scoop Moonlight fick utmärkelsen “Green Good Design Award 2013” för utmärkt hållbar design. Formgivare är Julie Storm.

Den lysande krukan Scoop Moonlight kommer från Nola Industrier.
Den lysande krukan Scoop Moonlight kommer från Nola Industrier.

 

Nolas härliga Scoop Moonlight är formgiven av Julie Storm.
Nolas härliga Scoop Moonlight är formgiven av Julie Storm.

Ljussättning utomhus skapar stämning i höstmörkret

Belysningsboken ger tips för trädgårdsplanering hur man ljussätter trädgården under den mörka årstiden.Köpte den alldeles nyutkomna boken Belysningsboken – Så ljussätter du utomhus av Torbjörn Eliasson. Jättefin, jättepedagogisk och till och med jag som inte är teknikens underbarn tänker att det där måste jag ju kunna fixa!

Torbjörn Eliasson är ljusdesigner som skrivit boken Belysningsboken.

Fotografierna av Szymon Roziewicz samspelar med texten så man fattar vad författaren vill få fram. Det här är en bok både för hobbyträdgårdsmästaren liksom för proffset som vill få tips och råd inför belysningsval och val av fokuspunkter. Torbjörn pratar mycket om skillnaden mellan kallt och varmt ljus och svarar på vanliga frågor som folk brukar ställa på de belysningskurser han ordnar.

Belysningsboken ger enkla tips på hur man lägger upp utomhusbelysning av fasader och parkmiljöer.

Författaren är ljusdesigner på White Arkitekter sedan över 20 år tillbaka och har dessutom varit knuten till det höstliga ljusevenemanget Lights in Alingsås. Jag gillar det enkla greppet och hans tydliga skisser som gör att jag skannar av marknaden på lättinstallerad utomhusbelysning för att göra något mörkervackert utöver julgranen redan i år. Ett inspirerande stöd för varje trädgårdsdesigner!