Kronärtskockan klar för skörd

Kronärtskockan har lång utvecklingstid och måste förkultiveras.
Unga plantor av kronärtskocka får växa till sig ett tag till i kruka.

Kronärtskockorna har växt till sig rejält efter den långsamma starten i våras. Bilden ovan är från utflytt av plantor till växthuset och tagen 1 maj. Den här tistelväxten måste förkultiveras i god tid för att hinna ge färdiga skockor till hösten. Planera att så ca 8 veckor innan du sätter ut plantorna i bädden. Och det gör du när frostrisken är över. Utplanteringsdags blev det den 16 maj och då såg de fortfarande inte mycket ut för världen. Täckte med fiberduk i flera veckor.

Kronärtskockan gillar kraftigt gödslad jord men gillar inte lerjord.
Nyplanterade kronärtskockor i en välgödslad växtbädd.

Växtplatsen ska helst vara så solig som möjligt. Jorden ska vara välgödslad och mullrik. Även om det är bra med en snabb jord (= sandig) så måste man blanda i humus och kompostjord för att få en näringshållande struktur. Min jord är lerig från början och även om jag under åren lyckats lätta upp den en hel del, så är det dock lera på djupet. Jag grundgödslade med hästgödsel och gav därefter några givor med välbrunnen, gammal hästgödsel under sommaren. Så jag skulle tro att det blev rätt bra i alla fall.

Kronärtskockan är beroende av gott om vatten och näring.
Det blir rejäla plantor av kronärtskockan som kräver mycket plats och gott om näring.

Kronärtskockor vill förutom gott om näring även ha mycket vatten. Jorden ska helst hållas fuktig hela tiden. Sen när plantorna börjar växa till sig går det för det mesta fort. Och de brer ut sig mer och mer. Så reservera en rejäl bädd. Blasten blir bred och sticker ut en bra bit, så det tar av utrymmet från grannarna.

Kronärtskockan är klar för skörd när knoppfjällen börjar öppna sig och viks lite utåt.

Tillagning av kronärtskockor:
När blomknoppen utvecklats så långt som att knoppfjällen öppnar sig och börjar vända sig lite utåt är den klar för skörd. Skär av knoppen med en bit av stjälken. Förvara skockorna svalt i kyl om du inte ska äta dem direkt. Koka upp vatten i en stor kastrull och tillsätt grovt salt. Man kan lägga i en liten lök och en nypa socker i lagen. Skär eller bryt bort stocken och skölj skockorna väl. Lägg i dem i kokvattnet och låt koka ca 30 min. Större skockor lite längre och mindre lite kortare tid. När knoppfjällen släpper från skockan är de klara. Servera med smält smör, örtsmör eller vinägrett.

Skörda kronärtskockan när bladen börjar vika sig utåt.
Här har kronärtskockan släppts upp i blom. Då är den inte längre ätduglig.

Den svenska sorten ‘Herrgårds’ är en perenn kronärtskocka, till skillnad från ‘Green Globe’ som jag odlade i år. Men även ‘Herrgårds’ har svårt att övervintra om jorden är lerig. För att vintertäcka jordärtskocka gör du så här: Klipp ner plantan efter skörd till ca 25-30 cm. Kupa upp jorden, men låt stjälken sticka upp en liten bit. Du kan bygga en liten ram runt om plantan eller ställa ut en pallkrage. När det börjar bli tjäle skyddar du kupan med halm, löv och kompostmaterial. Ovanpå själva stjälken kan du ställa en tegelpanna eller annat som skyddar mot regn som tränger ner i roten. Så fort det blir varma dagar om våren ska kupningen bort så jorden kommer åt att luftas och torka upp lite.

Nyskördade kronärtskockor kokas i saltat vatten.

Har du smakat kvittenmarmelad?

Kvitten är ett litet träd som växer i zon 1 (-2) och ger doftande frukter.

Gjorde kvittenmarmelad igår för första gången i mitt liv. Det blev ju gott, men inte så enormt exceptionellt som jag kanske hade tänkt mig. Plockade kvitten hos några bekanta som får en fin skörd i år. Det är ju ett riktigt frukt- och nöt-år som sagt. Äpplena, eller vad man nu ska kalla dem har fått lite frost och lossnade lätt från fästena. De var fortfarande lite duniga i skalet, men det här luddet släppte lätt när man tvättade dem.

Kvitten har stora, päronliknande frukter som doftar gott.

Kvitten, Cydonia oblonga, är ett ganska ovanligt träd i södra Sverige. Man hittar dem sällan i plantskolorna och knappt ens i botaniska trädgårdar. Det är ett lövfällande träd eller bred buske som blir ca 3-4 meter hög och ungefär lika bred. Den blommar sent, i månadsskiftet maj-juni med stora, lösa, vita blommor som påminner om äppleblom, fast mycket större.

Kvittenmarmelad blir smakligt till ost och kex.

Frukterna doftar gott, ingen doft som liknar något annat egentligen. Av dem kan man göra sylt och marmelad. Men recept finns inte i några vanliga kokböcker, så jag fick googla. Och hittade ett recept som lät lagom enkelt: Skala, kärna ur och tärna 400 g kvitten. Lägg i en tjockbottnad kastrull tillsammans med saften av ½ citron, 1½ msk vatten samt 3 dl syltsocker. Låt koka upp och koka under lock ca 40 min.

Kvitten ger doftande sylt eller marmelad.

Jag tyckte det blev ganska fast marmelad, så jag hade nog kunnat ta kastrullen av värmen tidigare. Däremot var jag väldigt spänd på färgen, eftersom jag hade sett lysande röda marmelader på bild. Men om det var citronens fel eller något annat vet jag inte, men den här kvittenmarmeladen blev i alla fall orange. Helt okej på nybakt bröd och brieost.

Taggiga frukter med eftertraktade nötter

Den äkta kastanjen blir ett brett träd som överlever bara i de varmaste klimatzonerna.

Den äkta kastanjen, Castanea sativa, producerar stora mängder ätliga frukter i år. Det är ett vackert träd med bred krona och avlånga, vasst sågade blad. Kastanjen blir upp till ca 15 meter hög i Sverige, men klarar sig bara i varma och skyddade lägen i zon 1 – ev 2. I sina hemtrakter i södra Europa, Nordafrika och Främre Orienten blir den lätt dubbelt så hög.

Kastanjens vackert sågade blad blir gula om hösten.

Äkta kastanj gillar något fuktigare, mullrik jord och platsar även i stadsmiljö om man kan hitta en gynnsam ståndort. Tänk bara på att det här blir ett stort och framför allt brett träd som kräver mycket utrymme.

Kastanjen tillhör bokfamiljen och är alltså inte släkt med hästkastanj.
 

I blomningstiden i juli pryds kastanjen av de långa, hängande hanblommorna som har en särpräglad doft. De få honblommorna sitter alldeles nere vid basen av blomkolvarna, och de bildar så småningom de ätliga frukterna eller nötterna, som är inneslutna i taggiga svepeskålar.

Kastanjerna plockas ofta snabbt upp av folk som gillar deras särpräglade smak.

Nötterna rostas i ugn och man äter den mjuka geggan som finns innanför skalet. Man kan smaksätta dem med citronsmör och äta det som förrätt. Värm ugnen till 225 grader. Lägg ut 40 kastanjer (10 per person) på saltbädd på en ugnsplåt, alternativt skrynklad aluminiumfolie. Saltet och folien isolerar värmen från plåten så skalet inte bränns. Kryssa varje kastanj i toppen med en vass kniv, annars finns risk för att de exploderar i ugnen. Baka dem i ugn i 20-30 min tills de känns halvmjuka. Rör under tiden saften från en halv citron med 150 gram smör och lite salt. När kastanjerna är klara serveras de med en klick citronsmör på varje nöt. Äts med tesked ur skalen.

Saftar egen nyttig juice

Oh så glad jag är för min nya apparat som omvandlar trädgårdens frukt och grönsaker till nyttig saft! Har tänkt på det länge, men eftersom jag inte är världens mest elektroniktokiga människa så har det strandat vid tanken. Vad ska man med en massa prylar till? Men min nya råsaftcentrifug har verkligen visat sig vara välkommen i köket. Jag är ju en stor älskare av juicer och muster och när träden ger så mycket frukt att inte ens hästarna hinner med att äta upp allt, då måste man ta vara på det.

Söta, rodnande äpplen av sorten Discovery.

Kikade lite på nätet efter bäst i tester och sådant och kom fram till att det skulle bli en rejäl maskin som orkar veva runt och som inte är för krånglig att rengöra. Det blev till slut en Bosch MES20A0. Oj, så stor tänkte jag när jag såg den i affären. Javisst, den tar lite plats framme på arbetsbänken, men eftersom jag använder den varannan dag så får den stå framme.

När saften är urskiljd återstår bara skal, fröhus och torra fruktrester.
Det som blir kvar efter saftning är skal, fröhus och torrt fruktkött. Det åker vidare rätt i komposten.
Råsaftcentrifugen har två hastigheter och klarar upp till 1,25 liter saft. Fast det får inte plats så mycket ren saft eftersom det uppstår en hel del skum som lägger sig på toppen i kannan.  Det bästa är att låta saften stå och klarna 10-15 minuter efter att du kört den, för då separerar skummet bättre och saften blir renare. Skummet är inte så gott att dricka, så man måste hälla försiktigt så skummet stannar kvar i kannan.

Genom att pressa sin egen saft utnyttjar man all fallfrukt i trädgården.

Maskinen har ett rejält påfyllnadsrör för hela frukter och grönsaker – men det går ändå lite lättare om man delar på äpplena så fler får plats i röret. Maskinen är relativt lätt att rengöra tack vare att alla delar tål maskindisk. Det enda som är lite trixigt är sildelen som man får skrubba lite för att få bort alla rester av fruktkött. Men diskar man av allt genast efter användning så är det ingen större fara att göra rent.

Saften som kommer ut är helt klar, utan grums.

Jag har mest saftat äpplen och blandat i morot, apelsin och tomat. Det är roligt att variera smak och färg på saften beroende på vad man pytsar i. Det mesta i grönsaksväg kan användas, även stjälkar från broccoli och sallad, men köttiga och feta saker som avocado, mango, banan ska man inte lägga i. Här har jag en ren äpplesaft på blandade äpplesorter, men med mycket Discovery. Då får saften en härligt rosa ton. Och det är så gott!

Har du smakat på rönnsumak?

Rönnsumaken är ett vackert litet träd som ger en exotisk känsla i trädgården.

Läste nyligen att man kan göra smaksatt vatten med fruktkolven av rönnsumak. Någon som provat? Inte jag ännu. Men det ska jag testa, för det lät så annorlunda. Man ska bara klippa av en blomkolv och lägga den att dra i ett glas kallt vatten i 10-15 minuter, sen är det klart. Och så får man en uppfriskande syrlig dryck. Låter så enkelt, så jag får nog testa redan idag.

Rönnsumaken har en lysande orangeröd höstfärg som sitter i länge.

Rönnsumaken, Rhus typhina, är annars en fantastiskt kul växt. Den blir ett hanterbart litet buskträd som blir bredare än högt och får en otroligt vacker höstfärg. Kronan är skärmformigt rund och ger en utmärkt lekmiljö för barn. Och både de nya skotten och själva blomkolven är gulligt marsvinsludna. Så man kan liksom inte låta bli att smeka dem. Har fått frågan någon gång om den inte är giftig, men det är den inte. Inte någon av de arter som vi odlar här i Norden.

Den limegröna sumaken Tiger Eyes ger härlig kontrast till tråkiga buskplanteringar.

Däremot finns det ett aber att hålla reda på och det är rotskotten. Allra helst ska man plantera sin sumak i gräsmattan där den har gott om plats på sidorna och där man kan köra över rotskotten med gräsklipparen. Annars har man ett fasligt sjå att hålla efter alla nya plantor som ploppar upp. Det finns också en ny form av den flikbladiga rönnsumaken som heter ‘Tiger Eyes’. Den är gulbladig (eller limefärgad) och blir inte högre än max 2 meter. Den passar bra att liva upp trista buskage i väldränerade, solbelysta jordar och ger sällan rotskott.

Squashbiffar med sting

Unga squashfrukter mognar snabbt.

Just nu är det högtryck i squshfabriken. Jag skulle bara ha några plantor, men sådde 6 frön och alla kom upp och växte sig starka. Vad ska man göra? Inte slänga bort i alla fall, så de blev planterade allihopa och nu ger de mig minst en squash om dagen. Har gjort mycket gott allaredan, men idag tänkte jag prova på något nytt. Så det fick bli squashbiffar.

Squashen mognar i rasande fart. Vad ska man ta till för recept?

Av det här receptet får du ca 12 medelstora biffar. Gör så här:
Riv grovt 300 g squash. Pressa bort vätskan genom att krama massan. Håll handen över ett durkslag, för det är ganska kladdigt. Hacka fint 1 liten lök. Hacka också kryddor som mynta, persilja, dragon och kanske koriander. Ca 1 msk av varje behöver du. Riv sedan 1 dl parmesanost och 1 msk färsk ingefära. Blanda allt i en skål. Tillsätt 1 ägg, 1 dl skorpmjöl, 3/4 dl vetemjöl samt salt och peppar. Stek i olivolja på medelgod värme.

Stek squashbiffarna i lite olivolja i panna.

Jag hade en bit kall lax från igår, kokt svart/vitt thairis och gräddfilssås till. Det blev verkligen jättegott! Vill du ha en ännu pepprigare smak kan du öka på mängden ingefära något. Den smakar som chili och ger en underbar arom åt biffarna.

Squashbiffar med lax och gräddfilssås är god sommarmat.

Varm grönkålssallad to die for

Grönkål är höstens och vinterns stora grönsak tillsammans med rotfrukter och rödkål.
Jag har en nyvunnen kärlek till grönkål. Ingen vanlig finsk grönsak precis, så det har dröjt till för några år sedan innan jag riktigt fick smaka en god grönkålssallad. Visst, man kan säkert stuva den i grädde och fetta till den, så som många sydsvenskar vill ha till jul, men jag föredrar den fräscha, friska smaken av grön kål. Här ska du få smaka på min mycket enkla men urgoda grönkålssallad:

Rosta ½ dl pumpafrö eller valnötter i torr stekpanna. Lägg dem till sidan. Ta 250 g grönkålsblad och skär bort det sega bladskaftet. Hacka sedan fint. Skala och tärna ett äpple. Hetta upp stekpannan igen och lägg i 1 msk olivolja. Stek hastigt upp grönkålshacket och tillsätt äpplebitarna. Lägg till ½ dl russin. Värm allting tills det är spänstigt, men mjukt. Lägg sedan allt i en skål.

Blanda en dressing av 1 tsk honung, 1 tsk dijonsenap, 1 msk apelsinsaft, 1 msk olivolja, 1 msk äppelcidervinäger samt lite salt och peppar. Om du vill kan du pressa i en liten klyfta vitlök. Häll dressingen över den varma kålen och strö till sist över de rostade nötterna.

Här har jag serverat grönkålssalladen med en rödkålssallad med apelsin och långkokta revben i gjutjärnsgryta med morot, lök, vitlök, äpple och kryddat med bl a kanelstång, ingefära, chili och hel nejlika. Grytan fick stå i 150 graders ugn i 4 timmar. Det blir det godaste fläskköttet som slår julskinkan vilken dag som helst! Supermums!

Kål är en mångsidig grönsak som räddar matlagningen under hösten och vintern.
Här ses en blandning av många olika kålsorter med grönkålen längst fram.

Örter med läkande effekter

Vem har inte stött på fenomenet med fallande energinivå efter en arbetsvecka så här på höstkanten. Men jag hade ju nyss semester, det kan inte vara sant. Ska man gå och vänta ett helt år på nästa långa ledighet och redan nu vara så här trött? Det är ju inte bra om du känner dig så.

 

Rosmarin är en starkt aromatisk krydd- och hälsoväxt.
Rosmarin är en starkt aromatisk krydd- och hälsoväxt.

Att ta vara på den sista solen och värmen om helgerna och lunchrasten är viktigt för att inte tappa styrfarten. Och våga dig på att botanisera i trädgården eller naturen efter uppiggande och läkande växter. På köpet får du en skön liten promenad och doftupplevelse.

Känner du dig trött och stressad kan du plocka några färska blad av mynta och citronmeliss som du låter dra i hett vatten till ett örtte. Det är hälsosammare än kaffe och du får myntans uppiggande effekt samtidigt som citronmelissens hjälp mot spänningshuvudvärk, hjärtklappning och nervös mage. Riv i lite färsk ingefära och toppa med några rosen- eller ringblommeblad så har du ett riktigt skönhetste.

Ett doftande hav av lavendel kan göra en helt snurrig i sin intensitet.
Många goda egenskaper har lavendeln som läkeväxt.

Fotbad är välgörande för hela kroppen samtidigt som fötterna blir lena och mjuka. Du kan använda till exempel följande växter: en handfull rosenblad, som innehåller hudvårdande oljor. Några tusenskönor med hudvårdande egenskaper. En handfull maskrosblad för deras stärkande och renande effekter. En hand kirskål, eftersom den är stärkande och bra för cirkulationen. Några grenar lavendel för dess lugnande effekt. Eller några myntakvistar för deras svalkande och uppfriskande egenskaper. Ta vad du kan få fatt i och lägg örterna i ett varmt fotbad. Badda fötterna i 15-20 minuter och avsluta gärna med en skrubbkräm och en skön fotsalva.

Jag har hittat ett recept på fotskrubb som är jätteskön. Funkar även som handskrubb för slitna trädgårdshänder. Du tillverkar den med vanlig mixerstav. Förvaras helst svalt i tättslutande burk. Det här behöver du:
1 dl blad av någon myntasort du gillar
½ dl mandelolja (finns bl a på apoteket)
1 dl vanligt strösocker
1 msk färskpressad limejuice
1 tsk rivet skal av lime

Ett stärkande te gör du på mynta, citronmeliss, rosenblad och ingefära.
Ett stärkande te gör du på mynta, citronmeliss, rosenblad och ingefära.

Andra fina, läkande örter som du kan äta och dricka: Lavendel har en lugnande effekt. Används t ex som torkad i lavendelpåsar som man lägger i linneskåp och sovrum. Fint hackad färsk lavendel, dvs oljan i bladen, är bra mot torr hud och eksem. Rosmarin som teväxt har en uppiggande och koncentrationsstärkande effekt. Den innehåller massor av antioxidanter och ökar cirkulationen i händer och fötter.

Gör något gott av alla hallon!

Hallonbrownies som får det att vattnas i munnen.Jag var lite orolig tidigare att hallonen skulle regna bort, men har fått njuta av massor av smaskiga bär. Så idag blev det härliga hallonbrownies. Ingen lågkalorikost, men dödligt gott. Här kommer receptet:

Smält 100 g smör och 100 g mörk choklad i vattenbad. Jag tog en liten kastrull för chokladen och la den i en större kastrull med vatten. Koka upp vattnet, men se till så inget stänker i smör-chokladblandningen. Låt det sedan svalna lite. Vispa 300 g socker, ett kryddmått salt, 1 tsk vaniljsocker och 2 stora ägg. Tillsätt 1 3/4 dl mjöl, 2 msk kakaopulver och vänd sakta ner choklad-smörblandningen. Hacka 100 g mörk (eller vit) choklad, 1 dl valnötter. I med det i smeten tillsammans med 2 dl hallon. Häll i en smord kvadratisk form ca 20×20 cm. Grädda ca 30 min i 175 grader.

Ställ kallt innan servering. Lägg upp med vispad grädde eller vaniljglass (om du inte tycker det är nog med kalorier ännu) och lite färska bär. Mums mums!

Man blir stark av spenat

det var inte något som Karl-Alfred hade hittat på.

Fina plantor av nyazeeländsk spenat är nyttig mat.
Spenat är jättesnabb att odla, nästan lika snabb som ruccolan. Låt den inte torka ut, för då går den i blom.

För ca en vecka sedan kom nyheten att forskare vid Karolinska Institutet hade påvisat att möss som fick i sig ökad mängd nitrit hade en avsevärt ökad muskelstyrka. Överfört till människor skulle det betyda att om man åt 200-300 g spenat eller 3-4 rödbetor per dag skulle man nå samma effekt. Även mangold och sallad innehåller mycket nitrat.

Jag brukar äta spenaten både rå i sallad och förvälld i spenatsoppa och som stuvad med smält smör. Tycker även mycket om indiska spenaträtter som gärna får vara riktigt ordentligt kryddade. Här ska du få ett modifierat recept (4 pers) på Saag palak paneer, men utan osten paneer.
750 g spenat förvälls i en kastrull i lite vatten. Smält sedan 2 msk smör i en annan kastrull. Lägg i 5 krossade vitlöksklyftor, 4-5 cm färsk, riven ingefära och 3 hackade, gröna chilifrukter. Stek en minut under omrörning så det inte bränns vid. Lägg i spenaten med dess spad. Låt puttra sakta i 10 min. Tillsätt 1½ tsk garam masala och 1 krm riven muskot och sjud i 10 min till. Hacka 1½ dl färsk koriander tillsammans med 1½ dl vispgrädde. Smaka av med salt. Värm upp, men låt det inte koka. Servera med en köttstuvning eller linsgryta, kokt ris och bröd.