Tips för tomatodling i växthus

Att odla tomater är otroligt belönande. De ger massor av frukt om du vattnar dem noga.

Det är bara att erkänna direkt. Tomaten är min älsklingsgrönsak. Gott på mackan, att äta som mellanmål och nyttogodis. Funkar alltid som tillbehör i matlagningen istället för andra rotfrukter eller grönsaker. Har en knepig mage som inte tillåter mig att äta potatis eller laktoshaltiga gräddiga såser och då kan restaurangpersonalen, speciellt i Italien, ibland bli lite fundersamma. Vad ska vi ge åt henne att äta (till köttet/fisken)? Då föreslår jag una insalata di pomodoro. De ser fundersamma ut, som att – bara tomater kan man väl inte äta. Men det kan jag. Jag älskar dem! Söta och syrliga på samma gång. Och särskilt de italienska – köttiga, smakfulla och nästan lite kryddiga.

Tomater finns i många olika färger och storlekar.

Det egna lilla växthuset är inte stort. Alldeles för litet till och med. Men fullproppat med tomatplantor. Så här års en liten djungel. Tomater är ganska lättodlade växter i växthus, men de måste passas med vädring och vattning. Det finns många bra sorter som passar på friland också, men då måste läget vara varmt och soligt.

Tomater med tunna skal spricker lätt om du glömmer att vattna.
Lilla ‘Snowberry’ är en ljusgul sort som är söt och mycket god.

Eftersom jag inte har så mycket plats i växthuset ägnar jag mig åt småfruktiga tomater som inte blir så höga. För den skull behöver man inte välja busktomater. Tomater är egentligen klängväxter och har en enorm växtkraft. Vid Medelhavet är det gott om sol och där kan tomaterna växa som små träd på friland. Här hemma måste vi begränsa dem i storlek för att de ska orka ge frukt under vår korta säsong. I den begränsningen ingår att tjuva plantorna.

Tjuvar tas bort för att plantan inte ska bli för buskig.
Här kommer en liten tjuv i grenvecket mellan bladskaft och stjälk.

Tjuvning innebär att man nyper bort de små skotten som kommer i ett bladfäste. På så sätt stoppar man förgreningen och plantan växer på höjden. Då blir det inte så mycket blad som skuggar fruktklasarna. Och plantan koncentrerar sin kraft på tomatproduktion istället för på bladtillväxt. Busktomater behöver inte tjuvas, utan de kan forma små buskar. Det här brukar stå på fröpåsen.

Bruna tomater är mycket söta i smaken.
‘Chocolate Cherry’ är en favoritsort bland cocktailtomater. Brunlila i färgen och ger goda skördar.

Mina tomatplantor växer i papperskorgar från Ikea där jag borrat hål i botten för dränering av överskottsvatten. På så sätt kan jag enkelt byta jorden varje år och tvätta krukorna till hösten. Infekterad jord är nämligen det största sjukdomshotet mot tomatplantorna. Använd en välgödslad jord och blanda gärna in kogödselkompost dessutom. Har du bara en begränsad jordvolym måste du tillsätta flytande gödsel vid vattningen. Svag dos vid varje vattning är bättre än en kraftig i veckan.

Odla i kruka är bekvämt då man kan byta jord varje år.
Papperskorgar är billigare än krukor, men fungerar precis lika bra till tomatodling.

Vattna tomatplantorna varje eller varannan dag beroende på väderlek. De ska inte torka ut, för då finns det risk att tomaterna spricker. Droppbevattning är bra, annars får du skaffa bevattningshjälp om du reser bort. Rensa regelbundet bort gulnade och vissna blad. De möglar lätt och i växthusets höga luftfuktighet frodas mögelsvamparna snabbt. Bind upp höga tomatplantor med snören eller mot bambukäppar an efter som de växer till sig. När de blir höga och fulla med fruktklasar böjer sig stjälkarna lätt.

Tomater kan ätas i sallad eller på smörgåsen.
‘Roma’ köpte jag fröer till på en resa i Italien. Bra sort att äta på smörgås då den har torrt fruktkött.

Sen är det bara att skörda och njuta! Känn efter om skalet sviktar lite när du trycker på det. Plockmogna tomater lossnar lätt från skaftet. Låter man dem hänga kvar för länge blir de övermogna, mjukna och möglar lätt. När kvällarna börjar bli mörka och kyliga är det bra att ha en värmefläkt som håller luften i rörelse inne i växthuset. Den skyddar också mot för låga temperaturer i växthuset. Under 10 grader ska man helst inte gå. De allra sista tomaterna för säsongen brukar ha svårt för att mogna. Då kan du plocka dem gröna och låta dem eftermogna i fönstret inomhus. Eller så panerar du gröna tomatskivor i ströbröd och steker dem i panna. Jättegott!

Tomater finns i olika storlekar och färger.
‘GoldenBumble Bee’ är en liten och ganska långsamt mognande tomatsort.

“Opp, sa rabarberknopp”

Tidigt sticker de upp sin topp rabarbrarna.

– Ge rum, jag vill opp,
sa Rabarberknopp.
Så sprängde han med sin röda topp,
men jorden sa stopp:
-Du får lugna dig lite, Rabarberknopp!

– Ge plats, jag vill opp,
sa Rabarberknopp,
han svällde av styrka, han glödde av hopp,
-pass på, jag vill opp,
jag vässar min topp,
jag känner hur våren gror i min kropp!

Ur En vårvisa av Elsa Beskow

Rabarbern är snabbväxande och näringskrävande.

Knappt hinner eventuell snö smälta bort innan de första äventyrliga rabarberknopparna spränger jordytan. De har lika bråttom varje år. Skulle man mäta tillväxten per dag så hade den säkert varit minst en cm när vi kommer in i april månad. Det är som om all styrka och kraft legat på lut och väntat på startskottet.

Dra loss hela skaftet från rabarbern.

Nu är det dags att plocka de första stjälkarna till paj och kräm. Plocka rabarbern genom att dra hela skaftet och vrida lite samtidigt. Då lossnar stängeln ända från basen. Att använda kniv är inte så bra, för då skadar man lätt själva roten. Och skörda bör du – ju mer dess bättre, nästan. Flera gånger om under våren och försommaren. En tredjedel av plantan ska du helst låta bli kvar och samla kraft i roten. Då kan du ta ännu en höstskörd innan stjälkarna blivit för träiga och sura.

Rabarbern skördas flera gånger under våren.

Några rabarberodlingstips:
– Plantera om våren eller hösten på solig plats i trädgården. Halvskugga funkar också, men tillväxten blir mindre.
– Mullrik, lerhaltig jord med gott om näring och fuktighet blir bäst. Stallgödsel eller hönsgödsel är bra för att piffa upp jorden ytterligare. Gödsla varje vår.
– Rensa ogräs och täck gärna jorden med gräsklipp, löv eller halm. Marktäckningen bevarar fukten i jorden. Har du genomsläpplig jord behöver du vattna. Rabarber har ett vattenbehov på ca 750 liter per växtsäsong.

Ta bort döda växtdelar på hösten så att inte sjukdomar sprider sig till rötterna.

Några olika rabarbersorter:
– ‘Elmblitz’ är en medeltidig sort med låg halt av oxalsyra. Den har röda stjälkar.
– ‘Early Sunrise’ har en mild smak och kraftiga stjälkar. Ger tidig skörd.
– ‘Victoria’ är en grön rabarber med mycket god smak och stor skörd. Medelhög halt av oxalsyra.
– ‘Spangsbjerg’ är genomfärgat röd i långa, smala stjälkar. Mycket god, medeltidig sort. Medelhög oxalsyrehalt.

Rabarberplantor kan angripas av bladlöss vid torka.

När skörden är klar och hösten kommer städar du upp kring rabarberlandet. Ta bort alla döda växtdelar så att inga eventuella sjukdomar sprider sig ner i rothalsarna. Hela sommaren ska du plocka bort blomställningar som kommer. De tar mycket kraft från plantan och försvagar tillväxten på sikt. Upptäcker du bladlöss på dina rabarberplantor så försök spruta ihjäl dem med såpalösning. Många lusarter sprider virussjukdomar och de kan vara förödande för rabarbern. Bladlusangreppen kommer oftast vid torka, då plantorna blir försvagade. Så se till att vattna samtidigt som du bekämpar lössen!

Nya, fina trädgårdsböcker om odling

Odlingsboken som innehåller en god dos österländsk  odlingsfilosofi.

Alldeles färsk är boken om Sutip Austads krokiga väg från barnslav i Thailand till restaurangleverantör av förstklassiga asiatiska grönsaker på en egen gård utanför Stenungsund. En annorlunda bok som både kan kallas fotobok, kokbok och odlingslexikon. Texten är skriven av Henrik Francke och de läckra bilderna härstammar från Nicke Johansson.

I boken Den asiatiska köksträdgården får vi ta del av hennes gripande berättelse och nyktra odlingsfilosofi. Sutip ger råd kring odling av spännande asiatiska grönsaker och kryddväxter som ingefära, citrongräs, bitter melon, koriander, chili, pak choi och malabarspenat. Trots den tunga lerjorden på gården har hon med sina bara händer och sedermera en lynnig traktor lyckats skapa en prunkande asiatisk köksträdgård. Vi får tips på lite ovanligare växter. Vissa trivs bäst i växthus och andra fungerar fint på friland eller i kruka.

Sutip odlar asiatiska grönsaker och levererar till många fina restauranger.
Foto: Nicke Johansson

Jag läste en recension av boken på någon litteratursida och småler lite. “Bokens vackra bilder, spännande odlingstips och lockande recept får oss att omgående vilja flytta ut på landet och tillbringa våra dagar med jordiga fingrar i växthus och grönsaksland.”
Damernas Värld

Många intressanta nya grönsaker får vi tips om.
Artdelen där olika grönsakssorter beskrivs växt för växt.

Det skulle jag nog kalla att ta i. Det låter som om det bara är att göra samma resa som Sutip har gjort. I själva verket så har det varit ett otroligt slit och jag tvivlar på att det finns en enda svensk läsare av nämnda modetidning som skulle klara en enda dag i hennes fotspår.

Åke Truedsson är mannen som vet allt om tomater.

Åke Truedsson har gett sig på en ny, reviderad utgåva av Odla tomater. Boken kom ut ifjol, och väckte stor förtjusning i odlarkretsar eftersom den förra upplagan varit slutsåld sedan länge. Och inte har den gått att hitta i antikvariat heller, vilket är ett gott betyg. Tomatkungen Truedsson bjuder här på sina bästa tips kring tomatodling och lägger dessutom till ett avsnitt som rör omhändertagandet av skörden. Recepten är enkla, men lockande och som helhet är det en mycket praktisk och lättillgänglig bok.

Innehållet är enkelt och lättfattligt beskrivet och bilderna vackra.

Läsaren får med sig intressant tomathistoria och en sjukdomsdel med giftfria bekämpningstips. Men det bästa av allt är nog ändå att få ta del att Åkes 50 favoriter! Texterna är inte så långa för varje tomatsort, men man får ändå en bra bild av vad det är som gör den så speciell. Och nog gör det sitt till som reklambärare för Tomatklubben, som Åke basar för. För futtiga 35 kr kan man bli medlem och då är det fritt fram att handla fröer från ca 650 tomatsorter som finns i klubbens (Åkes) genbank.

Åke Truedsson beskriver sina favoriter med målande ord.

Och det är inte så dåligt, för det finns många vackra och extra goda tomater som Åke fått frön till från fjärran länder och som han provodlat under många säsonger. Hybridtomaterna av idag kan ju vara tämligen meningslösa i smaken och aromen. Hög avkastning, god hållbarhet vid kyllagring och långa transporter har fått bli önskvärda egenskaper före smak! Då är det betydligt roligare att handla hemodlade tomater i papperspåse på någon mindre marknad i medelhavsområdet!

Tid för tomater

Frösådden kan göras i vanliga gräddfilsburkar.

Vis av min tidiga sådd ifjol kombinerat med en sen vår så väntade jag ett antal veckor i år innan jag sådde tomat- och chilifrön. De unga plantorna hann bli lite väl vingliga innan de kom igång att växa ute i växthuset. Som vanligt grodde de över förväntan och därför är det inte lönt att så för många frön av samma sort. Det blir nästan alltid plantor av varje frö.

Tomatplantorna skolas i större krukor efterhand.

Jag sådde flera frön i samma burk och använde vanlig såjord till detta. Såjorden är finkornig och lucker och mycket svagt gödslad. Sen höll jag jorden lätt fuktig och täckte varje burk med ett genomskinligt plastlock tills fröna hade grott. Det gjorde de efter en knapp vecka i rumstemperatur. Lät dem växa till sig tills de första karaktärsbladen visade sig.

Tomatplantor kräver mycket ljus för att bli knubbiga och fina.

Har nu skolat om mina plantor och precis som vanligt så kan man redan i detta tidiga stadium se skillnad på de olika sorterna. Vissa är kraftiga och långa redan från början. I år blev det inga busktomater, men de brukar vara små och knubbiga redan från start. Innan omplantering vattnar du upp jorden ordentligt så att plantorna är saftspända. Fyll småkrukor med gödslad planteringsjord eller blomjord. Jorden kan gärna ha fina lecakulor eller lera iblandat.

Sätt plantan ända nere i botten av den nya krukan.

Fyll krukan med jord upp till kanten. Tryck ut ett litet hål ända ner till botten med hjälp av två fingrar eller en grov blyertspenna. Gröp ut varje planta försiktigt med t ex en tesked och placera den med tillhörande liten jordklump i hålet. Peta ner den ända i botten av krukan och tryck försiktigt till så roten får kontakt med jorden. Den kommer att sätta nya rötter från stammen och den sammanlagda rotvolymen blir större. Plantan blir även stadigare när bara bladen syns ovanför jordytan.

Efterhand växer tomaterna och lampan flyttas uppåt.

Efter omplanteringen kan krukorna stå i rumstemperatur under ljuskällan i ett par veckor. Därefter är det en fördel om du kan ge dina tomatplantor en svalare placering framför allt nattetid. Lampan ska lysa 14-16 timmar per dygn. Du kan med fördel ha lampan tänd hela dagen, även om krukorna står nära fönstret. Och placera den lågt hängande ovanför plantorna så att de blir rikligt belysta. Glöm inte att vattna plantorna regelbundet, men vattna först när jorden i krukkanten börjar krympa. För mycket vatten kan leda till röta och därför fungerar det bra att vattna underifrån.

Tomatplantorna behöver mycket ljus.

 

Potager på Djupadal

Verbenan har svävande, lila blomkorgar.

Har äntligen skaffat mig den charmigaste av trädgårdsböcker – en bok skriven av Marie och Gustav Mandelmann. Detta är boken som beskriver deras egen bana som lantbrukare och trädgårdsföretagare, nämligen “Självhushållning på Djupadal”. I den går de igenom hela årshjulet från skörd till sådd och lamning till slakt.

Väddens höga blomkorgar svävar ovanför kålbladen.

Det är nämligen inte bara trädgårdens mödor som skildras, utan lika mycket djurlivet på gården. Fåren, linderödsgrisarna, hönsen, ankorna, korna och de nyttiga insekterna i odlingen. Ystning, saftning, likörmakeri och potatisgroddning – allt har sin tid. Jag slås bara av tanken “Hur orkar de hålla på?”

Kålbladen är randiga och lökbollarna höga.

Har du aldrig hälsat på hos Mandelmanns i skånska Rörum, så tycker jag du ska planera in en tur dit i sommar. Deras potager är oemotståndlig!

Kålväxter och blommor samsas i landet.

Vad är egentligen skillnaden mellan en potager och en köksträdgård? Ja det är väl lite samma sak. Ordet potager kommer från den franska Jardin potager, och det är en dekorativ köksträdgård med blommor ibland allt det ätbara.

Bakom kålbladen skymtar vallmon.

Kålväxter blandar sig med väddens uppstickande blomhuvuden. Luftlökens pipor och blombollar svävar ovanför kålbladen. Och i gångarna ligger ull från gårdens får. Ullen håller jorden fuktig och skyddar gångarna från att packas när man går på dem fram och tillbaka. Ullen sägs också skydda mot mördarsniglarna som lurar i backen. Och de flesta besökarna vågar inte gå ut på ullen, då den känns på något sätt förbjuden att beträda.

Fårull ligger som marktäckare i gångarna.

Bokens sista kapitel handlar om jorden vi lånar. Ett försvarstal till självhushållning. Inte bara för idealister, även om man måste vara näst intill besatt av sin livsstil för att få allt att funka. Och tänk om barnen tröttnar på allt slitet och kräver att få hamburgare till middag!

Vill bara börja – snart dags för sådd av tomat!

Att odla tomater och chili är oemotståndligt kul! Det är faktiskt helt ofattbart hur ett sådant litet frö kan leda till en så stor och frodig planta med så mycket skörd! Alla sorter och alla somrar är förstås olika, men för det mesta blir utväxlingen enorm.

Kalla somrar ger sämre tomatskörd.
Den skrynkliga tomaten Purple Calabash blev inte så bra den kalla sommaren ifjol.

Det underlättar förstås mycket att ha ett växthus. Sol måste både tomat och chili ha, men skydd undan vind och en jämn värme och fuktighet når man bäst under glas. Frilandsodlat på våra breddgrader kräver en perfekt säsong. Många har tillgång till en skyddad balkong och det duger också ganska bra. Välj då frilandssorter och sådana som håller en mindre storlek.

Ett växthus är en bra miljö för odling av tomatplantor.
Ett litet växthus för odling av tomat och andra grönsaker.

Sen gäller det att ge sig till tåls lite till innan du börjar så. I fjol var jag tidigt ute och plantorna hann bli lite för stora innan det blev varmt nog att plantera ut dem i växthuset i början av maj. Slutet av februari-början av mars är ganska lagom såtid. Men shoppa frön kan man göra redan nu! För de bästa sorterna tar ofta slut fort, så det gäller att passa på.

Tomaten Tigerella är en bra sort!
Medelstora, men mycket rikligt med smakfulla tomater på Tigerella.

Jag har en stor personlig favorit bland tomaterna – Tigerella – och eftersom de sista fröna gick åt förra säsongen handlade jag en ny påse i veckan. Det är inga problem att spara fröer från ett år till nästa och även till nästa. Tomatfrö har god hållbarhet. Och god grobarhet, så så inte fler krukor än du har plats för. Det är ytterst hög groningsprocent på tomat och det blir nästa alltid full pott av fina plantor. Desto tråkigare om man tvingas slänga, men då kan du ju ge bort en planta eller två till en god vän! Frestas inte att sätta dem för tätt, då det för med sig andra problem med ljuskonkurrens.

Tomatplantor kräver mycket ljus.
Nya plantor av tomat som blivit rangliga för att de stått lite för mörkt.

Vid sådden använder du vanlig såjord och gärna små kvadratiska vefi-krukor, som tar minst plats på en bricka. Jag brukar sätta ett par tre frön per kruka, ca 0,5 cm djupt. Fukta jorden lätt och täck gärna med ett genomskinligt plastlock eller plastfilm för att behålla fuktigheten. Mina krukor står i ett fönster över elementet och det räcker gott och väl med rumstemperatur för att fröna ska gro.

Tomatplantor måste odlas ljust och gärna med extrabelysning.
Unga tomatplantor kräver mycket ljus, men gärna måttlig temperatur.

Ta bort plasttäckningen när groddarna börjar nå upp dit. Hela tiden ska jorden hållas lätt fuktig, så man bör vattna varje dag eftersom krukorna är små och jorden lätt torkar ut. När du kommit så här långt kan babyplantorna ställas lite svalare för att inte ränna iväg i höjden. Ljust och soligt ska det vara, och helst 15-18 grader. Ju varmare växtplats, desto mer ljus kommer de att behöva. Har du inget svalt fönster att erbjuda, utan bara vanlig rumstemperatur, så behöver du en extra lysrörsbelysning.

Tomatplantor kräver extraljus från lysrör vid uppdragning.
En lysrörsramp förser de unga plantorna med extraljus.

När plantorna vuxit till sig så pass att de utvecklat sina första flikiga karaktärsblad är det dags att plantera om i plantjord och större kruka. Jag brukar välja perennkrukor som är i stadig plast, 10×10 cm och 12 cm höga. Mjölkförpackningar är superbra, men klipp av ett hörn nertill så överskottsvattnet dränerar ut. Sätt ner rotklumpen i botten av krukan och fyll på ända upp med gödslad planteringsjord. Det betyder att en stor del av stammen blir täckt av jord. Tomat är en av de få växter man kan, och ska, göra så med. Därigenom utvecklar stjälken nya rötter och du får en stabil planta.

Härifrån fortsätter skötseln med regelbunden vattning och svag näringslösning varje vecka. När plantorna börjar bli för höga för att stå rakt ska du binda upp dem. En grillspettpinne i trä och påsförslutare funkar bra som uppbindning. Flytta upp lysrörsrampen an efter som plantorna växer.

Tomatplantorna flyttar ut när nattemperaturen ligger på ca 10 grader.
Nyss utflyttade tomatplantor i växthuset. De rejäla krukorna är papperskorgar från Ikea med borrade hål i botten.

När nattemperaturen börjar vara stabilt kring 8-10 grader är det läge för utplantering. Men innan dess ska du avhärda plantorna så att de är anpassade för uteklimatet. Det gör du genom att ställa ut plantorna dagtid på ett vindskyddat ställe. Först skuggigt, t ex under fiberduk, och så småningom kan du ge dem mer solljus. Åker de ut i solen direkt kommer solen att bränna hål i bladen. Vid utplantering till stora krukor är det fullgödslad växtjord som gäller. Gärna med en stor andel komposterad kogödsel på påse!

 

Tulpanerna är tacksamma fotomodeller

Lila tulpaner ger en historisk tyngd åt blomsterarrangemanget.
Vacker bukett mörkt lila tulpaner. Ganska små, mycket söta. Arrangemang by Anna Gouteva.

Du får verkligen ursäkta stort fokus på tulpaner i bloggen just nu, men det är bara det i blomväg jag tänker på just nu. Älskar verkligen tulpaner i alla former! Årets tidiga snittulpaner är så fräscha och krispiga. På samma gång tar en maffig tulpanbukett en sån självklar plats där man placerar den.

Istulpaner har kort hållbarhet men stort skönhetsvärde.
Vita istulpaner med tjocka, porslinsaktiga kronblad.

Träffade många vackra tulpaner på pressvisningen som svenska tulpanodlare ordnat tillsammans med Blomsterfrämjandet i Malmö. Historiskt vacker miljö i Suellska villan mitt i Malmö och massor av vackra stilleben gjorda av Anna Gouteva.

Klematis ihop med tulpaner blir en fin, ovanlig bukett.
Klematis och vita tulpaner – en oanad kombo.

Alla tulpansorter har sin tid. Lökarna som används i Sverige kommer från Holland och håller storlek 12 cm. De planteras i stora plastbackar = löklådor någon gång mellan augusti och november och förvaras därefter i kylrum. Ca tre veckor före skörd tas lådorna in för drivning. Men temperaturen måste övervakas noga. Den får inte vara högre än 9 grader, för då blir skaften väldigt korta. Det ger ett sämre pris.

Tulpaner i blandade färger ger vackra buketter.

Fast blommorna är precis lika vackra trots att stjälkarna är korta. Köpte själv två sådana buketter på torget i Lund i veckan. Den äldre mannen som var både odlare och blomsterförsäljare fick nog inte så många kronor för varje blomma han sålde. Men tulpanerna har sträckt på sig och blev hur fina som helst ändå, trots sina från början korta stjälkar.

Vita tulpaner drivs till blomning på tre veckor.

 

 

Att så växter från frö

Så här års är frökatalogerna trädgårdsmästarens tröst och ett sätt att härda ut i vintermörkret. Vill ha, vill ha och vill ha det där också. Det är lätt att förköpa sig i sin odlingsiver och plötsligt står man där med långt fler fröpåsar än vad som får plats under växtlampan eller i drivhuset. Och sen ska man få dem att gro också! Det är ibland lättare sagt än gjort, speciellt om det gäller lite svårflörtade perenna växter som har speciella inbyggda skyddsmekanismer i fröna, frövilan.

Fröpåsar lockar så här års.

Då ett frö är i frövila kan det inte gro trots att alla yttre miljöfaktorer är uppfyllda. Fröets embryo, själva grodden, anlaget till den nya växten, är omoget och behöver en eftermognadstid. Frövilan innebär ett skydd för att fröet inte ska gro vid fel tillfälle, kanske alldeles för tidigt när det är kallt ute och den nya plantan riskerar att frysa bort.

Tagetes frö gror lätt i fuktig torvjord.
Breddsådd av tagetes som gror på en dryg vecka i rumstemperatur.

När groningen startar beror på såväl yttre som inre faktorer hos fröna. Yttre faktorer som behövs är vatten, syre och en lämplig temperatur. En del frön är också ljusberoende för att gro. Hormoner styr de inre faktorerna, t ex för äpple och häggmispel betyder det att tillväxthämmande ämnen produceras för att fröet inte ska börja gro medan frukten ännu sitter på trädet.

Vissa fröer gror direkt när de kommer i fuktig jord.
Digitalis producerar mängder av frön som gror lätt efter en vinters mognad. Kall eller varm förvaring verkar inte spela någon roll.

Vissa fröer måste passera genom matsmältningskanalen hos en fågel eller ett däggdjur förrän de är grobara. En del fröers skal behöver gnuggas eller slipas för att skalet ska släppa in vatten som behövs för groningen. Andra fröer måste stratifieras, d v s utsättas för en värme- eller köldbehandling för att kunna gro. Det finns riktigt krångliga fröer som kräver både stratifiering och mekanisk bearbetning för att frövilan ska brytas.

Många fröer med tunna skal ska lagras torrt intill sådd.
Fröer från Nicandra lagras torrt och svalt till sådd.

En stratifiering åstadkommer du genom att lägga fröet i fuktig sand eller torv och utsätter det för ettdera värme eller kyla. För kallstratifiering fungerar det ofta bra med kylskåpets kallaste del (under 5 grader C) och för varmstratifiering är en temperatur på 15-20 grader tillräckligt. Varmstratifiering simulerar sommar och kallstratifiering vinter. Genom att först varmstratifiera och sedan kallstratifiera ett frö kan du åstadkomma samma effekt som om fröet varit ute först en vinter och sedan en sommar och ytterligare en vinter innan fröet varit moget att utveckla en grodd. Då kan du få fröet att tro att det ska starta sin tillväxt ett år tidigare än i naturen. Stratifieringstiden varierar från art till art, men kan vara från ca 3 veckor upp till några månader.

Nötter vill ofta förvaras fuktigt för att gro.
Hästkastanjens nöt gror snabbt efter en fuktig och sval stratifiering.

De flesta fröer behöver torka så att vattenhalten sjunker innan de kan lagras och därefter förvaras torrt och svalt. Normalt är lagringstiden mycket lång om bara förhållandena är rätt. Det finns en historia om frön från fjällupin som hade legat i magen hos en nedfrusen 10 000 år gammal fjällämmel. Ett sådant frö grodde bara två dagar efter sådd. Fantastiskt, eller hur!

Stadsodling på höjden

Fem våningar upp i luften finns en ny Köpenhamnsattraktion, ÖsterGro, ett stadsodlingsprojekt med inspiration från New York. På taket till en tidigare bilhall stod bilarna parkerade innan, men nu går platsen inte längre att känna igen. Efter att över 100 ton jord fraktats upp med bilhissen och spridits ut över 600 kvadratmeter tak är odlingsläget nära nog perfekt. Värme och fullt ljus hela dagen.

Takträdgården i Östergro sköts av medlemmarna och en anställd trädgårdsmästare.
Foto: Malin Lobell 2015

Här finns bikupor, hönshus, växthus och restaurang. Trädgården är öppen för workshops och kurser inom ekoodling och restaurangen serverar egenodlade läckerheter från april-oktober. Allting invigdes 2014, så förvandlingen från grå industrimiljö till en naturupplevelse mitt i stan har gått fort. Odlingen drivs av en förening med ca 40 medlemmar och en halvtidsanställd trädgårdsmästare som sköter den dagliga driften.

Trädgården prunkar och grönsakerna är fantastiska i takträdgården.
Foto: Malin Lobell 2015

Det låter fantastiskt och jag skulle gärna uppleva det på plats nästa sommar. Hur man hittar dit? ÖsterGro ligger vid St Kjelds Plads i stadsdelen Österbro i nordöstra Köpenhamn. Närmaste tågstation heter Ryparken. Föreningen har även en egen facebooksida.

Tack Malin Lobell, från odlastaden-bloggen, för att jag fick låna dina bilder!

Kålväxter är kockens nya älsklingar

Kål är ett nyttigt livsmedel som passar bra i höstens grytor.

Kålen har verkligen fått en renässans i det nya slow food-köket. Inte för att de nödvändigtvis tar så lång tid att tillaga, men för odlarens del är de också ganska slow. De har en lång växtperiod och behöver förkultiveras för att bli skördemogna innan hösten kommer. Kålväxterna trivs däremot bra i vårt relativt svala klimat med milda somrar. Det allra mest positiva är att kål hör till de mest fullproppade livsmedlen vad gäller antioxidanter, vitaminer och järn. Det är riktig supermat!

Grönkålen har krusiga gröna blad med en spröd smak.

De flesta kålväxter härstammar från den vildväxande blomkålen som växer på sydeuropas stränder. Därifrån har man sedan förädlat fram en mängd olika former. Grönkål är en mer eller mindre krusig bladväxt som kan bli upp emot 1 meter hög som mest. Det finns även rödbladiga sorter som kallas purpurkål.

Kålplantan kan behöva stammas upp och den blir väldigt hög.

Grönkål kan odlas på alla slags jordar, men den kräver en hel del vatten och gödsel på lättare jordar. Man kan skörda grönkålen löpande under hösten genom att bryta av blad vid basen och låta plantans topp växa vidare. Efter ett tag kan plantan bli lite ranglig och då får man binda upp den mot ett stöd för att den inte ska välta. De allra spädaste bladen kan man gärna äta råa som sallad, men äldre blad blir lite sega och hårda och behöver därför finhackas och få en lätt förvällning i gryta eller stekpanna.

Svartkålen är dekorativ även i rabatter.

Svartkål är en italiensk specialitet och odlas många gånger även i rabatter, som prydnadsväxt. Som soppgrönsak är den speciellt god. Svartkålen är lika lättodlad som grönkålen, men kräver även den förkultivering i god tid innan utplantering. Man bör beräkna såtiden till 4-6 veckor före det är dags att plantera ut. Den tar ungefär 100 dagar på sig från sådd till skörd. Svartkålen kan precis som grönkålen stå kvar i landet trots att snön fallit och skördas under tidiga vintern.