Få koll på din odlingsjord

”Hjälp, det blir bara sämre och sämre skörd! Ifjol fick vi nästan ingenting av det vi sådde och planterade. Det var bara en massa jobb. När hösten kom var vi ganska trötta på allt.” Så kan det låta när jag får ett uppdrag kring en trädgårdsodling. ”Vad gör vi nu åt detta?” Jag kommer gärna ut och tittar på er odling och ger ett svar baserat på era berättelser, mina iakttagelser och ett jordprov analyserat på laboratorium.

Unga rädisor på rad.


En jord du odlar blommor eller grönsaker i behöver årligen en näringstillförsel som minst motsvarar den skördeförlust du gör när du plockar upp växter ur den. När växterna växer tar de upp näring. Ogräs i landet tar upp näring. Och slutligen försvinner en del näring genom urlakning eller avdunstning. Alltså behöver du gödsla jorden för att odla mer. Och hålla koll på de andra parametrarna kring jordens bördighet.

Ett kålland i fantastisk tillväxt. Kål tillhör de mest näringskrävande grönsakerna.


pH-värdet är ett mått på jordens surhetsgrad som är bra att känna till. Ett bra pH för grönsaksodling ligger på ca 6,0-7,0. Ligger pH för lågt eller för högt blockeras upptaget av många näringsämnen och då kvittar det hur mycket gödsel du tillför. Ett för lågt pH kan höjas med hjälp av trädgårdskalk, men okynneskalka inte ifall du inte vet om det behövs. Behovet av kalk påverkas nämligen också av jordens mullhalt. En lerjord har normalt ett högre pH, medan en sandig jord kan ligga lägre.

En matjord med grov struktur som får en giva hönsgödsel inför sådd. Nedbrytarna förbrukar annars jordens kväveförråd.


Det organiska, nedbrytbara, innehållet i en jord kallas för mullhalt. Mullhalten är av stor betydelse för jordens närings- och vattenhållande förmåga. Ett bra sätt att öka mullhalten är att tillföra väl multnad kompost, stallgödsel, löv, gräsklipp eller skörderester som blast och stammar. Gör det årligen, men i lagom mängd. Att bygga upp en bra mullhalt tar flera år. Tänk på att en alltför hög mullhalt inte heller är bra, då det blir en kall och fuktig jord som kommer igång sent om våren. Dessutom tar nedbrytarna som processar tillskottsmaterialet upp väldigt stora mängder kväve ur jorden. Det är deras mat kan man säga. Så kvävebrist kan bli följden om man tillför en stor mängd förmultningsbart material.

Gott om mask i kompostjorden.


Kompost innehåller stora mängder levande organismer som hjälper dig att odla. Det är framför allt osynliga svampar och bakterier som leder nedbrytningsarbetet i jorden. Nedbrytningen frigör näringsämnena från grovmaterialet och gödseln du tillför. Bland de synliga nedbrytarna finner vi daggmaskar, mångfotingar, jordlöpare, gråsuggor, myror, skalbaggar och spindeldjur. I en jord i balans finns alla dessa nedbrytare på en gång. De frigör näringsämnen från ”avfallet” så att växternas rötter kan ta upp dem från jorden.

Potatisland


Tidigare var grävning av landen något självklart, som man gjorde varje höst. Idag är ickegräv-metoden tillsammans med marktäckning något många odlare förespråkar. Båda metoderna har sina för- och nackdelar. Djupgrävning tillför syre och grövre näringsrikt material närmare växternas rötter. I och med grävningen passar man på att rensa ogräs. Men grävningen i sig rubbar livet i jorden och stör framför allt det livsviktiga mykorrhiza-nätverket som svamparna har byggt upp. Användning av jordfräs gör grävjobbet både snabbare och smidigare, men kan dessutom slå sönder markpartiklarna och finfördela ogräsrötter så du får en grön och kompakt odlingsbädd. Låt fräsen stå, alltså.

Sådd av bondböna


No dig-metoden går ut på att man ständigt tillför näringsrikt, nedbrytbart material på toppen av jorden. Sedan får nedbrytningsorganismerna ta hand om resten. På lite sikt är det här ett arbetssätt som minskar behovet av ogräsrensning och bevattning eftersom jorden aldrig ligger bar. Men har du redan problem med sniglar så blir det här en riktig förökningskammare för dem då sniglarna kryper in och gömmer sig under täckmaterialet. Då får du ta det lite lugnt med täckodlingen och hellre mylla ner växtresterna i jorden. Under säsongen eller efter skörd. Att så in en marktäckande gröda som fungerar kvävefixerande är en ekologiskt riktig lösning. Likaså användning av mellangrödor. Mer om detta i ett annat kapitel.

Honungsört som mellangröda på fält.


De tre viktigaste näringsämnena som växterna behöver för att kunna tillväxa är kväve, fosfor och kalium. Det kan du tillföra genom att lägga ut stallgödsel från djur eller konstgödsel. En väl brunnen stallgödsel innehåller en balanserad mängd av näringen och dessutom även syre och växtdelar att bryta ner, i och med det ingående strömaterialet. Detta bidrar till en bra struktur och ökad mullhalt. Strö av halm eller torv är definitivt att föredra framför spån som innehåller skadliga terpener.

Stallgödsel på hög. Nedbrytningsprocessen är i full gång, vilket skapar värme.


Om vi nu har gått igenom allt detta och tagit ett jordprov så väntar vi in analyssvaret. Gödslingsrekommendationerna beror förstås på jordmånen, vad som odlas och växternas inbyggda behov. Har man problem med svag tillväxt är vanligen det växttillgängliga kvävet lågt och behöver rättas till. Stallgödsel, kompost och benmjöl är mångsidiga men ganska långsamverkande gödselmedel. Pelleterad hönsgödsel, gräsklipp, guldvatten (urin) och blodmjöl är snabba gödselmedel som innehåller mycket kväve. Konstgödsel NPK 11-5-18 är ett vanligt gödselmedel för grönsaker som passar de flesta växternas behov. Det finns andra blandningar med större kväveandel, t ex NPK 12-2-6 eller NPK 21-4-7 om de passar bättre. Eller kalksalpeter som bara innehåller kväve och kalcium, ifall det är en bättre lösning. Det bästa är att dela upp gödslingen i en större giva innan sådd och plantering och därefter en uppföljning med en-två doser under säsong.

En ung planta av rotselleri.


Lycka till med din odling!

Få in mångfalden i trädgården

björnbär klängväxt greenspire trädgårdskonsult trädgårdsdesign
Blommande björnbärssnår kan erbjuda gott om mat för många insekter.

Vi är allmänt lite för ordningsamma och städningsbenägna i våra trädgårdar idag. Ju mindre plats man har, desto snyggare och mer perfekt ska det vara. I stan likaväl som på landet borde vi släppa lite på städivern och tänka på vad mångfalden i växtarter och -delar gör för mångfalden av insekter, fåglar och däggdjur.

maskros pollenväxt jordhumla humlor greenspire trädgårdskonsult trädgårdsrådgivning
Maskrosen börjar blomma i april och är en värdefull växt för jordhumlan.

Vi som jobbar i trädgårdsnäringen måste också bli duktigare på att tala om och värna de biologiska intressena och värdena – inte bara de estetiska! Att förändra allmänna uppfattningar och tyckanden tar tid, så det är bara att mala på! Och smyginföra pollen- och nektarrika växter från vår till höst i parker och trädgårdsplanteringar.

äng biologisk mångfald höggräs greenspire trädgårdskonsult trädgårdsrådgivning
En äng samlar många arter av gräs, blommande örter och insekter.

Inom offentliga förvaltningar har man många gånger allmänhetens ”önskemål” och krav att tillrättalägga varje liten grön plätt inom förvaltningens områden. Då kanske vi behöver satsa på information via skyltning, brev och hemsida för att göra det tydligt att vi har en plan med det vi gör för bevarande av den biologiska mångfalden. Det kan uppfattas som farligt och skräpigt att låta halvmurkna stammar och ved ligga kvar i en park. Men de innebär en oerhört viktig livsmiljö för många sällsynta och hotade växt- och djurarter.

ekstockar stamdelar faunadepå jätteek greenspire trädgårdskonsult biologisk mångfald
Gamla stamdelar av en jätteek som i en faunadepå låtits ligga kvar för djurlivet.

Grova och ihåliga träd som mist halva stammen i en storm har stor betydelse för både floran och faunan. Ju äldre ett träd är, desto artrikare är det vanligen. I ihåligheter finns s k mulm, murken ved, där många insekter trivs. Där insekterna finns kommer fåglarna att flockas och likaså fladdermössen nattetid. Svampar, mossor och lavar finns i barken och veden och de bidrar även till den fortsatta nedbrytningen av trädet så att fler organismer kan dra nytta av dess tjänster framöver.

Ihålig trädstam med pågående mulmbildning.

Säkerhetsaspekten kan ofta ligga i konflikt med miljöintresset och kulturhänsynen att bevara äldre, döende träd i offentlig miljö. Att låta en arborist gå igenom de äldre träden regelbundet är ett sätt att hålla koll på säkerheten. Äldre träd har ett starkt skydd i lagen, t ex miljöbalkens generella biotopskydd för alléer och kulturmiljölagens bestämmelser om kyrkliga kulturminnen.

Äldre träd är skyddade enligt Miljöbalken.

Istället för att flisa eller elda upp stockar, grenar och ris bör man reservera dem för djurlivet. I miljöer med höga naturvärden, men med höga risker för materiella eller personskador kan döende träd och död ved sparas i en så kallade faunadepå i utkanten av parken. Det blir som en kyrkogård för gamla trädstammar och grenar som kommer från biologiskt särskilt värdefulla träd. Där kan de fortsätta att brytas ner i naturlig takt, men utan att bli farliga för sin omgivning.

Den gamla asken hyser ett mångsidigt insekts- och djurliv.

Odla medelhavsväxter i kruka

Kamelia som övervintrar i orangeri.

Medelhavets växtrikedom med exotiska träd, saftiga frukter och vibrerande färgprakt vill vi gärna återskapa när vi upplevt den på plats i dessa varma länder. Fler och fler satsar på ljusa uterum, orangerier och isolerade växthus för att förlänga den nordiska sommaren. Med det följer bättre möjligheter att ta hand om växterna som kräver frostfri vinterförvaring. Hit hör t ex oleander, myrten, lagerträd, citrusträd, fikon, rosmarin, granatäpple, gardenia, jasmin, blyblomma, passionsblomma, bougainvillea och Afrikas blå lilja. Den senare härstammar dock från Sydafrika, men brukar räknas med i samma grupp.

Buskigt myrtenträd i kruka.

För att vara på säkra sidan med övervintringen odlar du dessa i kruka och tar in dem inför vintern. Inte så svårt egentligen. Fikon tillhör de lättaste och tåliga sorter kan övervintra utomhus i skyddade lägen i zon 1. Har man väl börjat experimentera med medelhavsväxter följer snart fler arter med av bara farten.

Afrikas blå lilja i vacker lerkruka.

För krukodling gäller en rymlig kruka och bra jord. Tänk på att du måste kunna förflytta plantan, så krukan får inte vara för tung. Lerkruka är bra, för den andas, men är du noga med vattningen fungerar ett lättare material lika bra. Ju större växt, desto större kruka behövs. Men öka bara krukstorleken stegvis eftersom du annars gynnar den vegetativa tillväxten och riklig bladproduktion på bekostnad av blommor och frukt. Jorden ska vara väl sammansatt med lite sand, lera, bark och grov torv i receptet. Färdig Medelhavsjord är dessutom gödslad med långtidsverkande näring och har ett lite lägre pH. Den sura jorden passar särskilt bra för växter som citrus och kamelia.


På sommaren trivs medelhavsväxterna bäst ute i soligt och varmt läge. Det svåra börjar när hösten kommer. För att lyckas ska du försöka återskapa en Medelhavsvinter så gott det går. Ganska torrt och ljust samt en temperatur på 5-10 plusgrader. De växter som fäller sina blad till hösten kan stå mörkt under vintern. De behöver ju inget ljus för fotosyntes. De övriga, som behåller bladen behöver tillskottsljus i form av växtlampa. Frigolit, bubbelplast och värmefläkt kan fungera i landets varmare delar. Snål vattning är det enda som behövs i skötsel.


Vad kan gå fel? Afrikas blå lilja, Agapanthus, kan få bladlöss om förvaringsplatsen är alltför varm. Det andra man ska tänka på är att vara ytterst sparsam med vattningen. Detta för att stimulera knoppsättning och undvika att rötterna ruttnar. Andra vintergröna växter ska aldrig torka ut helt, men var ändå försiktig med vattningen. Trips kan angripa fikon och citrus.

Klorotiska (gula) blad på citronträdet beror på alltför högt pH i jorden.

Citrusträden kan få gulaktiga blad om vattnet/jorden är alltför kalkrik. Regnvatten och citrusgödning återställer pH i jorden. Olivträden och även citrusväxterna tappar bladen om det blir alltför mörkt och torrt. Det växer ut nya till sommaren, men tar ganska lång tid. Släng dock inte de kala plantorna utan fortsätt vattna och ta hand om dem. I mitten av juni är de oftast på gång igen. Då kan du klippa bort de torra grenarna och passa på att ge trädet en kompaktare form.

Blomsterängen

En blomsteräng i trädgården under blommande äppleträd – det är drömmen för många. Inte omöjligt att åstadkomma, men det tar kanske lite tid, beroende på vilken metod du använder och på vilken jordart du har. Ängsvegetation gynnar den biologiska mångfalden och ger en annan trädgårdsupplevelse än den ordnade parken eller trädgården.


Att bara låta gräsmattan växa vilt och hoppas på att det blir en blomsteräng blir sällan så bra. De flesta gräsmattor är alldeles för näringsrika och tillväxten för kraftig för att blommorna ska orka konkurrera med gräset. Är det en större bit mark som ska omvandlas kan ett sätt att magra marken vara att så in råg och skörda det tidigt eller att sätta potatis.


Grödan tar upp mycket näring och dessutom hjälper bearbetningen till att bekämpa en del ogräs som säkerligen finns i jorden. Den kommande ängsytan ska vara möjligast fri från fleråriga ogräs som kvickrot, kirskål, fräken och åkertistel. Finns det mycket ogräs redan kan täckning med svart markduk under 1-2 säsonger vara en god förberedelse för att rå på ogräset.


Man kan också schakta bort de översta 15-20 cm matjord och dra nytta av den fattigare alven när man anlägger sin blomsteräng. Ev kan man lägga på näringsfattig, sandblandad jord före etablering av ängsväxterna.


För att anlägga en ny äng kan du gå tillväga på olika sätt:
– köpa färdig ängsmatta i rektangulära bitar färdigt insådda med blommande växter.
– plantera pluggplantor i luckor i befintlig mager gräsvegetation.
– så en ängsfröblandning i plöjd och harvad jord.
De två sista alternativen kan också kombineras för ett snabbare resultat.


Det finns fröer och pluggplantor för olika marktyper och miljöer. Utgå från den jord och de fuktförhållanden som finns på platsen. Pratensis och VegTech är två svenska företag som har ett brett sortiment ängsprodukter, såsom pluggplantor, ängsfröer och färdiga ängsmattor.


Själv har jag en gräsmatta som delvis ligger på torr och näringsfattig jord. Där har redan tidigare funnits eller vandrat in olika blommande växter som gulmåra, blåklockor, brunört, johannesört, rölleka, kärringtand, fibblor och prästkragar. Har sedan grävt bort grässvålen i rutor och planterat plugg och sått in frö av nya arter som passar i den miljön.


En ängsyta måste skötas, även om det är en ganska enkel skötsel. För att behålla karaktären och för att växterna ska hinna fröså sig själva är det viktigt att slå ängen efter blomning. Början av augusti brukar vara en bra tid. Använd lie, slåtterbalk eller röjsåg med klinga. Trimmer är inte bra, för den trasar sönder gräsklippet istället för att klippa av det. Låt det torka i en vecka innan gräset räfsas ihop och tas bort. Klippet ska inte lämnas kvar, eftersom det tillför jorden näring. Ängen ska absolut inte gödslas, utan hållas så näringsfattig som möjligt. Då kommer den att vara länge till glädje för både människor och insekter.


Aftonstjärnans eleganta skönhet

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare trädgårdsdesign lökväxter aftonstjärna Ornithogalum
Aftonstjärnan i kombination med pingstliljor. Och fröställningar efter kungsängslilja.

När du letar efter det lågmälda uttrycket att kombinera med vitt i den halvskuggiga rabatten så går det inte att missa aftonstjärnan, Ornithogalum nutans. En hyacintväxt som gillar något fuktigare jord och passar bra under glesa buskar, men också i ängen.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare trädgårdsdesign lökväxter aftonstjärna Ornithogalum narcisser Brunnera 'Jack Frost'
En härlig mix av silvriga toner: blåblommande Brunnera ’Jack Frost’, narcissen recurvus och grönstrimmig aftonstjärna.

Jag såg den första gången under en resa på Bornholm och måste nog säga att det var kärlek vid första ögonkastet. Den var nästan lite självlysande om kvällen. Silvrigt elegant och skör som det tunnaste porslin. Med en grön strimma på varje kalkblad blir det ett oerhört fräscht intryck.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare trädgårdsdesign lökväxter aftonstjärna Ornithogalum
Släktskapet med hyacinterna syns tydligt.

Som vanligt vaknar man sent och tänker, oh, den hade jag velat ha, när man ser den blomma i maj. Lägg med den på inköpslistan för höstens lökbeställningar, för det är i september-oktober som lökarna ska i jorden. Välj gärna en väldränerad, men fuktighetshållande mullrik jord och vandrande skugga. Woodlandmiljö är utmärkt. Står den torrt och i sol varar blomningen inte så länge.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare trädgårdsdesign lökväxter aftonstjärna Ornithogalum Allium Narcissus recurvus
Aftonstjärna som bakgrund till narcisser och lila allium.

Släktet stjärnlökar, som den tillhör, växer vilt i stora delar av Europa, förutom Skandinavien. Aftonstjärnan frösår sig glatt där den trivs och kan med tiden sprida sig kraftigt. De kan även föröka sig genom bildning av smålökar runt moderlöken. I södra Sverige förekommer den naturaliserad på många platser. Vilken dröm att få en sådan äng som fortsättning på kungsängsliljans blomning några veckor tidigare!

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare trädgårdsdesign lökväxter aftonstjärna Ornithogalum
Aftonstjärnans blad håller sig gröna under hela blomningstiden, vilket är ett stort plus.

Hur funkar kompost?

svartrot grönsak rotfrukt 
Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Svartroten liksom många rotsaker trivs i en mullrik och djupgrävd, lucker jord.

Alla som odlar och har trädgård borde absolut ta vara på sitt organiska avfall genom kompostering. Genom att kompostera kan vi minska avfallsmängderna radikalt, liksom sänka energiförbrukningen vid transport och återvinning av sopor. Genom att kompostera kan du återföra levande ämnen till naturen och trädgården.

kompostering grönsaksavfall kompostjord Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Nedmyllning av grönsaksrester och halm på hösten ger fint tillskott till jorden.

I naturen sköts komposteringsprocessen per automatik och på plats. Löv och växtdelar som faller till marken bildar ett luftigt täcke inför vintern och ger mikroorganismer energi. I början av komposteringsprocessen är det svampar och bakterier som jobbar med materialet. Sen ger sig gråsuggor, hoppstjärtar, kvalster, maskar och asbaggar in i leken. På slutet kan man se jordlöpare och tusenfotingar pila runt i materialet.

jordsuggor jordorganismer nedbrytare Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
En hel koloni gråsuggor som jobbar med jorden.

Allt organiskt avfall från en trädgård och ett hushåll duger att kompostera, så länge det inte är behandlat med kemikalier och bekämpningsmedel. Men man kan inte ta i lika mycket av alla material. En lyckad kompost bygger på blandningar av olika material med olika C/N-värde, eller kol-kvävekvot. I ena ändan av skalan finns bl a grenar, sågspån och halm som kan ha en C/N-kvot på över 100. I andra änden finner du grönsaksavfall, gräsklipp och köksavfall med ett C/N-värde på runt 15.

hästgödsel gödselstack naturgödsel
 Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Hästgödsel är prima material att blanda upp kompostjorden med.

Blöta material blandas därför med torra, grova material. Kvistar och kraftiga stjälkar klipps eller flisas för att ge fler angreppsytor för nedbrytarna. Vattenrika material som fallfrukt och gräsklipp behöver blandas upp med torra som halm, barkflis eller löv för att strukturen ska bli bra. Stallgödsel kan gärna blandas in under vägen och likaså ettårigt ogräs som inte satt frö. Däremot bör du sortera bort fleråriga ogräs som kirskål, kvickrot, tistlar och maskros.

kirskål flerårigt ogräs ogräsrötter 
Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Rötter från fleråriga ogräs ska inte slängas i komposten.

Nu på våren är en bra tid att starta upp en trädgårdskompost. Rabatterna ska rensas och gräset börjar klippas. Beskärningsris från buskar och fruktträd finns säkert sedan vintern. Ha gärna en hög med torra material liggande bredvid din kompost för att kunna blanda i när det behövs.

Blanda om materialet i komposten under säsongen. En köksavfallskompost behöver röras om ofta, men en grön grovkompost har inbyggt mer syre i massan. Syret behövs för nedbrytarna och processen påskyndas. Algomin kan du blanda i i små mängder ifall du har mycket barr, eklöv eller kaffesump som är försurande. Men kalka inte, för pH-värdet på kompostjord är ändå ofta väldigt högt.

höstlöv kompost Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Löv från trädgården blandas in med annat material i komposten.

Vad kan då gå fel? Processen kan avstanna i förtid. Kanske är det för torrt eller för blött i materialet. Då kallnar komposten. Luktar komposten ruttet? Då är det säkerligen för blött eller komposten har inte blandats om. Syrehalten är för låg. Sätt till grovt torvströ eller halm. Luktar komposten ammoniak? Då har C/N-kvoten förmodligen blivit för låg. Det kan ske om man öser på för mycket gräsklipp eller köksavfall. Ju fuktigare material som läggs i komposten, desto högre behöver yttertemperaturen vara. Temperaturen i materialet varierar mellan 65-70 grader i början, ner till ca 35 grader under den huvudsakliga komposteringen.

kompostmask daggmaskar jordorganismer nedbrytare Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Kompostmask i en gödselstack.

Hur vet man att komposten är klar? Tiden för kompostering kan man inte ha som riktvärde för det beror helt på ingångsmaterialen. Men när komposten svalnar av och får en mörk färg börjar materialet bli kornigt, jordlikt och dofta lite skog. Då kan du börja blanda in kompostjorden i dina odlingar. När den nya kompostjorden ligger till sig ännu någon månad så blir den än mer balanserad i näringsinnehållet.

kompostjord Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Kompostjorden är fin att blanda in i befintlig jord och tillför mullämnen i ler- eller sandjord.

För att vara helt säker på näringsinnehållet i kompostjorden behöver du analysera den. Men ska man ha lite riktvärden att gå efter så kan man säga ungefär så här. Först värden för en ren trädgårdskompost som legat en säsong: pH 8, torrsubstans ca 43%, ledningstal omkring 7. Näringsvärden i % av torrsubstansen: totalkväve 0,9, totalfosfor 0,3 och kalium 1. En färsk hushållskompost kan ha som exempel: pH >8, torrsubstans 47%, ledningstal 49, totalkväve 2,8%, totalfosfor 0,6% och kalium 2,1%. Ledningstalet (lt) är ett grovt mått på hur näringsrik en växtjord är. Som jämförelse kan man ta en åkerjord som har lt på ca 2-2,5. Hushållskompostens höga lt beror vanligen på att matavfallet innehåller mycket koksalt från matrester. Den färska hushållskomposten ska därför helst blandas upp med en mogen trädgårdskompostjord för att bli mindre ”stark”.

luckra gräva Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
En jord med mycket mullämnen doftar gott och är trevlig att arbeta med.

Lycka till med din kompost och odlingssäsong!

Som från en förtrollad värld

I Uppsala finns en fantastisk äng, Kungsängen, som från slutet av april är en enda mörkrosa blomstermatta. Jag har besökt den en gång, precis i rätt tid och det var, ja, magiskt. På ängen växer uppskattningsvis någon miljon kungsängsliljor.

Fritillaria meleagris Greenspire Trädgårdskonsult ängsväxter fuktäng trädgårdsrådgivning

Både i Uppsala Botan och i privata trädgårdar odlade man kungsängsliljor redan på 1600-talet. Det verkar troligt att de första kungsängsliljorna har sitt ursprung i Holland och har införts till Sverige av Olof Rudbäck d ä. De första beläggen för förvildad förekomst på Kungsängen kommer något hundratal år senare.

Fritillaria meleagris Greenspire Trädgårdskonsult trädgårdsrådgivning trädgårdsdesign

Kungsängsliljan har sin hemvist i sydöstra Europa, men har spritts med människans hjälp till större delen av Europa. På Åland växer kungsängsliljor på några växtplatser och i södra delen av Sverige är den främst en trädgårdsväxt, men förekommer naturaliserad på flera platser.

Fritillaria meleagris Greenspire Trädgårdskonsult trädgårdsrådgivning kungsängslilja

Kungsängsliljans blommor är i storlek och form jämförbara med en liten tulpan. Kronbladen är melerat rutiga i rödbrunt till rosa. Det vetenskapliga artnamnet Fritillaria betyder tärningsbägare och syftar till blomformen. Sortnamnet meleagris betyder pärlhönefläckig. En till ett par procent av blommorna är vita.

Fritillaria meleagris Greenspire Trädgårdskonsult trädgårdsrådgivning
Som en gymnast ser den ut när den är på väg upp ur jorden, Fritillarian

Det speciella med kungsängsliljan är dess två viloperioder. Beroende på väder så kryper stjälk och blad upp ur marken i slutet av mars. Det är en robust växt som inte bryr sig om ev nattfroster. I april börjar den blomma och i slutet av juni har fröna mognat. Bladen börjar nu gulna och plantan vissnar ner. Under juli-augusti vilar kungsängsliljan. På hösten utvecklar den nya rötter och knoppen växer fram ur löken. Dock sker detta helt under markytan. I oktober-november vidtar nästa vilofas som avslutas när vårvädret börjar dra in. Växten kan helt och hållet underjordiskt skapa nya lökar om de vilande stjälkarna skulle förstöras på något sätt.

Fritillaria meleagris kungsängslilja Greenspire trädgårdskonsult

En förtjusande växt är det på alla sätt! Inte svår att få att trivas och föröka sig i trädgården om du ger den rätt förutsättningar. Den vill ha en fuktig ängsmiljö. I mitt fall betyder det en extensiv del av gräsmattan som vetter mot det fuktiga woodlandet. När växten väl vissnat ner kan gräsytan klippas/slås precis som vanligt. Blir det en torr vår-sommar vattnar jag lite extra på växtplatsen.

Fritillaria meleagris kungsängslilja Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsrådgivning trädgårdsdesign
woodland fuktäng
Schackrutiga lampskärmar kan man likna kungsängsliljans blommor vid.

Sparris är färskvara

Greenspire trädgårdskonsult sparrisodling sparrisskott trädgårdsodling grönsaker

Som soldater i givakt står snart sparrisen i landet. En prima primör som ska avnjutas färskskördad. Det är en tidig vår i år och även sparrisen verkar bli lite extra tidig. Risk för nattfrost alltså och vissnade sparrisskott, om man inte odlar i tunnel eller täcker plantorna med fiberduk nu i början.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsodling sparris frostskada
Sparrisen fryser lätt om det blir sen nattfrost på våren. Då blir stjälkarna helt platta och gula.

Sparris är en utmärkt nybörjarväxt, som fler skulle våga plantera, men man får förstås vänta lite på det goda. Det tar några år innan det blir full skörd. År ett efter plantering tar man inget, andra året skördar man lite. Först det tredje året kan du räkna med att skatta plantorna fullt ut.

När du ska plantera sparris behöver du förbereda jorden lite. Välj den varmaste och soligaste platsen i trädgården. Sparris är egentligen en strandväxt och föredrar sandig och lätt jord. Är din tomt belägen på lerjord börjar du med att lätta upp jorden. Gräv ett dike, ca 50 cm djupt och minst 30 cm brett. Rensa noggrant bort alla ogräs. Blanda sedan upp jorden med sand, kompostjord och stallgödsel. Pallkrage runt om funkar bra, för då får du dels en upphöjd, varmare bädd och dels en barriär mot ogräs som tar sig in från sidorna.

Greenspire Trädgårdskonsult sparris odling köksträdgård grön vit sparris

Gräv sedan fåror i jorden, ungefär som om du skulle sätta potatis, fast lite djupare. Bygg en ås av jord mitt i fåran som du plattar till så den blir fastare. Längs hela fåran ska det gå en ås, för det är på den som sparrisens rotsystem sedan ska placeras. Själva plantan ovan jord är ganska tanig när du köper den, men rotsystemet ska vara kraftigt, med långa, trådiga rötter. Dela på rötterna med handen som en ”mittbena” och lägg ”benan” över åsen så att rötterna ligger på var sin sida ner i diket. Ca 25-30 cm avstånd mellan plantorna är lagom. Fyll så på med jord upp till att de gröna skotten börjar. Under första sommaren föser du stegvis mer jord i diket tills att du bara har en upphöjd bädd.

Greenspire Trädgårdskonsult sparris bladstjälkar sparrisblast
Njut av de vackra bladstänglarna. De är lite som en sirlig bambu!

Vattna under första året så att plantorna etablerar sig ordentligt i jorden. Gödsla varje sommar efter att skörden är avslutad. Låt de fluffiga, vackra bladstänglarna växa upp och lagra in näring till rötterna för nästa års skörd. Ibland blir stänglarna rejält höga och då kan de behöva uppbindning för att inte vika sig och brytas. På senhösten när all blast gulnat och vissnat ner klipper du ner den vid markytan.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsodling sparris sandbädd
Skörda dagligen när produktionen är som störst. Sparrisskotten växer snabbt!

Skörd får du från år två, och då bara några stjälkar. Åren därefter kan du räkna med 10-15 stjälkar per planta. De växer fram efterhand och du skär av stjälkarna när de når en längd på ca 20 cm ovan jord. Skörda inte längre än till midsommar. Skär av sparrisen med en vass kniv strax intill jordytan. Detta är de gröna sparrisarna, medan de vita sparrisarna odlas kupade, alltså täckta med jord. Det är alltså inte olika arter, utan skillnaden ligger bara i hur du odlat fram stjälkarna. Om inget solljus kommer till bildas inget klorofyll och då blir stjälkarna vita.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare sparrisodling katt sparrisskott

Strategier mot sniglar

Egentligen borde jag tacka torkan. För att det begynnande snigeleländet tog en paus under sommaren och hösten som gick. Det var outhärdligt intensivt i mitten av maj, och blev smärtsamt för egen del. Hade både sått frö och planterat ut förkultiverade grönsaker. Flera gånger om. Men slemdjuren som patrullerade mina odlingslådor om nätterna tryckte glupskt i sig minsta blad. Sallat, persilja, selleri, jordgubbsblommor – och de försökte sig även på vitlöken.

Mördarsnigel med sikte på grönsakslandet.

Till slut tappar man ju sugen. Jag blev vansinnig över att lägga min tid och utsäde på att föda upp mördarsniglar, istället för att själv få en tidig skörd av grönt på bordet. Up to action, alltså. Körde en kombo, så det är svårt att säga vad som var mest framgångsrikt. En kombo av olika samverkande åtgärder är förmodligen den bästa strategin. För man kommer inte åt dem alla. Bäst att koncentrera sig till de fuktigare och skuggigare delarna av trädgården där förekomsten är störst.

Järnsulfat Ferramol äts upp av sniglarna

Ferramol, som är ett järnfosfatpreparat, har jag även använt tidigare år. De små grönblå kornen strör du ut på marken där det brukar finnas sniglar. De lockas till kornen och äter dem, tappar aptiten och dör. Rätt så enkelt, men det går åt en hel del korn på en större tomt. Det finns även små askar i plast hos Snigelshopen, som kan betas med järnfosfatkorn, och som håller dem torra vid regn. Då blir åtgången lite mindre.

Nematoder vattnas ut och förgör sniglarna inifrån.
Nematoder mot sniglar som späs ut med vatten.

Nematoder, små mikroskopiska rundmaskar, är en biologisk bekämpningsmetod. Nematoderna köper du på nätet och vattnar ut på marken med sprutkanna. Nyttodjuren har kort livstid, så du ska skyndsamt sprida ut preparatet när du fått hem det. Nematoderna fungerar genom att infektera unga sniglar under vår och höst. Äldre sniglar är det inte lika effektivt mot. Bekämpningen måste därför upprepas med ca 6 veckors mellanrum, som är längden på snigelns livscykel. Finns två olika preparat i dagsläget – Nemaslug och Nematode S. Tillgängliga i handeln från mars månad, då vädret är mest gynnsamt för nematoderna.

snigeltejp i koppar avskräcker sniglar
Snigeltejp i koppar som vi klistrade på odlingslådorna.

Snigeltejp av koppar har kommit stort under detta år. Finns i nästan alla trädgårdsbutiker. Det satte jag upp med hjälp av tillresta släktingar; pappa och Sven. Snigeltejpen, och för den delen hela snigelproblemet blev ett gemensamt projekt och intresse under deras visit. Vi tejpade odlingslådorna noggrant och vi plockade sniglar. Stora och minimalt små. Mängder. Tusentals. Satte dem i glassburkar med kalksalpeterlösning. Det dör de ganska snart av och blir sen till gödsel för någon buske. Till slut fick jag så ont i höften av alla nedböjningar att jag fick sluta med det.

snigeltejp i koppar ger mördarsniglarna en stöt
Koppartejpen verkar funka och ska hålla några säsonger om man klistrar noggrant.

Det finns faktiskt en metod som jag ännu inte provat. Ölfällor. Har sällan öl hemma, så det har fallit på det. Men i övrigt en billig metod och lätt att tillverka. Man tar en stor petflaska och klipper av toppen, ca 10 cm från där korken sitter. Sätt toppen in och ut i flaskans buk så att det bildas som en liten tratt inåt. (Det finns instruktionsfilmer på nätet.) Toppen tejpas sedan fast i flaskans buk så att den sitter stadigt och inte läcker. Fällan fylls med ett par dl öl och sen sätter du ut den på en snigelrik plats i kanten av trädgården. Funkar tydligen omgående om det finns sniglar i området.

Tejp av koppar ger snigeln en elektrisk stöt.
Sniglarna var väldigt på, och testade tejpen redan vid uppklistring.

Torkan gjorde säkert sitt till att sniglarna minskade. Det blev aldrig någon höstinvasion. Tejpen hade synlig effekt, det kunde vi konstatera redan när vi klistrade på den. Sniglarna fick som en elektrisk stöt och drog sig snabbt tillbaka nerför kanten. Men efter hand som växtligheten växte till sig så blev det ju blad som hängde över kanten och där klättrar lätt en snigel över. Så man får passa hela tiden så man inte bygger oavsiktliga broar upp i lådorna.

För övrigt så har jag fortfarande, 6 månader senare, inte blivit kvitt värken i det inflammerade muskelfästet som jag fick i höften/ljumsken på grund av mitt nitiska snigelplockande. Så den insatsen hade ett högt pris. Lite för högt. Nästa år får jag nöja mig med att hugga itu dem med spaden.

Vivan hör våren till

Gullvivan föredrar en mullrik och fuktig jord med vandrande skugga.

Gullvivan känns som en väldigt helyllesvensk blomma. Den trivs bra i en lätt fuktig gräsmatta och sprider sig villigt i både sol och skugga. Sprider sig genom frö och med småplantor ur bladrosetten. Humusrik, fuktig jord och placering i brynzonen i den naturpräglade trädgården är vad gullvivan väljer själv. Tänk en hassellund eller askhage – så har du hittat rätt ståndort. Växer den i gräsmattan så behöver du lämna stjälkarna ifred så de sätter frö innan du klipper gräset första gången.

Den japanska vivan blommar länge med blommor i flera våningar.
Japansk viva, som älskar vatten. Foto: Impecta

Det finns mängder av vackra vivor i släktet. De flesta blommar tidigt, under april-maj, men den vattenälskande hyacintvivan ligger bland de sista under högsommaren. Primula japonica, den japanska vivan, ligger på önskelistan, men då måste jag få till ännu mer fuktiga förhållanden, för att klara växtens krav. Likadant är det med Primula bulleyana, den gula kandelabervivan, som sätter kransar av orange blommor på flera våningar längs den 50-70 cm höga stängeln. Det hade varit absolut häftigt, om bäcken låg lite bättre till och inte en bit nere i lunden.

Gullvivan har rödorange prickar i svalget.

Vivor blir vackrast om man sätter många tillsammans. Så därför har jag bättrat på med att köpa in ett gäng nya plantor, som jag hoppas kommer att sprida sig vidare. Sätter dem i framkant av den kurviga woodlandrabatten som hyser både azalea och magnolia i ena halvan, samt kalkälskande julrosor i den andra änden. Gullvivorna är ju lite både och. Här finns också mängder av gula påskliljor som tar upp den gula färgen. Det kommer att bli jättefint!