Greenspire Trädgårdskonsult

Odlingstips för tomater

Tomatplantor skolas om till större krukor an efter de växer. — Nyss omskolade tomatplantor får växa till sig inomhus ett tag till.

Tomatplantor är ganska snabbväxta och dessutom lätta att odla fram själv. Det du behöver är egentligen bara växtbelysning. Ska du odla tomater i växthus kan du börja så redan i februari. Då är plantorna klara för utplantering två månader senare. Vilket kan betyda lite stödvärme nattetid i växthuset till en början. I år sådde jag tre frön vardera av sju olika sorter. Ska egentligen inte ha så många plantor, men jag tänkte att alla kanske inte blir så bra, så då kan jag välja ut de två bästa av varje sort. Men som vanligt är groningen 100%-ig och samtliga plantor ser ut att utvecklas på ett bra sätt. Så det blir till att ge bort en del.

Tomatplantor planteras djupt vid omskolning för att bilda nya rötter. — De små tomatplantorna placeras djupt i krukan och sen fyller du på med jord högt upp på stjälken.

Jag sår i små gräddfilsburkar, tre frö per bytta. Använder såjord som är finfördelad och ogödslad. Placerar krukorna över varmt element för att underlätta groningen. När de första karaktärsbladen utvecklats skolar jag om plantorna till en vanlig Vefi-kruka, en per kruka, i gödslad planteringsjord. Tomaterna sätter nya rötter från stjälken så därför ska man gärna sätta den lilla plantan djupare i jorden än vad den stod iden första krukan. På detta sätt kan man också korrigera en planta som ränt lite för mycket i höjden så den blir rakare och stadigare. Vattna lagom, inte så att plantan ständigt är blöt, men så att jorden får torka upp lite vid krukkanten. Nu kan du ställa plantorna i ett svalare rum så inte tillväxten blir för kraftig. Samtidigt är det viktigt med extra belysning så de håller sig knubbiga.

Extra växtbelysning behövs för att odla fröplantor. — Tomaterna, här 5 veckor, behöver mycket ljus och där räcker inte ett vanligt fönster.

Tomater har stort behov av näring och vatten. De vill ha en mullrik jord som är både luftig och som kan behålla fukten. Jag satsar på en välgödslad jord från början och blandar planteringsjord med kogödselkompost i stora krukor. Då slipper jag gödsla under hela försäsongen. Har köpt Ikeas papperskorgar i plast ca 12 liter stora för 19 kr där jag borrat hål i botten. Krukodling passar mig och mitt växthus, men man kan också odla direkt i säck. Att odla tomater i öppen bädd är mindre bra, för då får man byta ut all jord varje år för att inte dra på sig jordbundna sjukdomar som tomaterna lätt drabbas av.

Tomatplantor behöver mycket ljus för att bli knubbiga och starka. — Varma dagar kan plantorna tillbringa ute i växthuset. Här är suveränt med ljus!

När nattemperaturen stabiliserat sig kring +10 grader kan man sätta ut plantorna. Eller i växthus med tillskottsvärme redan tidigare. Ett vindskyddat och varmt läge är viktigt för tomaterna. Därför är ett växthus ypperligt, men en varm, solbelyst vägg går också bra om det inte blåser för mycket. Plantorna blir ju gärna ganska långa och måste stödjas för att inte brytas.

Stora Villamässans Trädgårdsmässa 2015

Tillbringade en heldag som utställare igår på mässan i Malmö. Under förmiddagen var det fullpackat med folk och frågorna rörde sig allt mellan ”Jag har ett skuggigt hörn under äppleträdet, vad ska jag plantera där?” till ”Varför får citronträdet gula blad?” och ”Är den riktig?” och de pekade på den undersköna magnolian ’Genie’ som man bara inte kan låta bli att tycka om. Eller tycka om är väldigt svagt uttryckt, snarare avguda.

Magnolior är härdiga i ca zon 1- max 3 i Sverige. — Magnolian ’Genie’ är en sällsynt lyckad korsningsprodukt.

Magnolian ’Genie’ är en hybrid mellan Magnolia soulangeana och Magnolia liliiflora ’Nigra’. ’Genie’ sägs vara lättodlad, men jag vet hur det kan gå med växter som har lite speciella krav. Glömmer man bort att ge dem den där speciella omsorgen, som även citrusträd, olivträd m fl kräver så tynar de snabbt bort. Hur som helst så tycker jag ändå att de här tulpanformade, rödsvarta knopparna som öppnas i skålformat runda, sammetsröda blommor är något alldeles extra. Som många magnolior remonterar den gärna. ’Genie’ har ett kompakt och upprätt växtsätt. Höjd efter tio-femton år, ca 3 meter, beroende på växtplats. Trivs bäst i full sol och en lucker, svagt fuktig jord. Absolut ingen kall och kompakt lerjord! Zon 1 säger Flyinge, upp till zon 3 säger andra växtförsäljare.

Ranunkler är en härlig vårblomma med sina silkesmjuka kronblad som sitter tätt, tätt som på en tusenbladsros. — Vårbukett med härliga ranunkler.

Vad kan man handla på mässan ? Mycket lökar & knölar, fröer, mindre krukväxter, kryddor, färdigbundna buketter, odlingslådor, växtstöd, pilekorgar och så böcker förstås. ”Vad köpte du?” brukar mamma fråga. Det blev en massa böcker, som vanligt. Billigt, så då måste man passa på. När jag ska hinna läsa dem? Det vet jag inte, men man kan åtminstone börja med att titta på bilderna. Små, söta holkar med stråtak för småfåglar skulle man ju kunna hänga upp i något träd. De håller kanske inte så länge, men charmfaktorn är hög för betraktaren.

Citrusträden håller fortfarande ställningarna i popularitetsligan, trots att jag fick höra många kommentarer från besökare som hade lyckats döda sina citronträd i vinter. Ja, de behöver en sval, men ljus vintervila med växtbelysning. Ja, de behöver jämn vattning med citrusgödning hela vintern. Klarar du det så blir dina citronträd fina och bär frukt i olika mognadsstadium hela året. Jag skulle inte vilja vara utan mina citronträd – de ger mig en sådan livskvalitet. Faktiskt. Jag älskar dem. Just nu blommar de och sprider de sin söta doft i hela huset.

Bland trädgårdsinstallationerna så måste jag berömma min kollega Annika Sjölin Waerner för hennes fina monter åt Flyinge Plantshop. Hon har ett färgöga som få och matchar med säker hand naturtoner för sig, vita och gula nyanser för sig och kombinerar härliga grupper i rött som skimmia med korellkornell och den rödbladiga lilla Rhododendron neriflorum ’Marouschka’. Vilstolen i rotting hamnade i en skuggig dunge av höga bambu och marknära ormbunksväxter. Myrorna i rostig plåt var en riktig barnmagnet. Oj, så många som fastnade där!

I övrigt kunde jag peka ut en annan intressant växt – den brokbladiga rhododendronen ’Goldflimmer’ som du ser på bilden här nedan ihop med en vit julros. Mycket effektfull bladteckning i diskreta gula ränder. Den har en blomning i lilarosa i maj, precis som vilken som helst catawbiense. Just blomningen kunde man nästan vara utan, för det låter inte så fräscht i kombination med de gulbrokiga bladen, så jag skulle nästan vara beredd att plocka bort knopparna för att slippa blomning, i och med att bladen är så vackra. Vad tycker du?

Nya trädgårdsböcker

Våren är tiden för boknyheter. De senaste åren har särskilt odlingsböcker för nybörjande odlare varit flest. För trädgårdsproffsen har det varit betydligt glesare mellan utgivningarna av riktig topplitteratur. Men nu har den stora trädboken äntligen kommit som vi väntat på så länge. ”Träd i urbana landskap” har alldeles nyss utkommit på Studentlitteratur och redaktörer är mina kolleger landskapsingenjörerna Henrik Sjöman och Johan Slagstedt.

En viktig bok för växtanvändaren och trädgårdsproffset har nyss utgetts på Studentlitteratur. — Boken ”Träd i urbana landskap” av redaktörerna Sjöman & Slagstedt

Det är en diger kunskapsbok som är helt i linje med hur jag arbetar med träd i min profession. Man utgår från naturen som förebild för olika planteringstyper och offrar en väsentlig del av de drygt 600 sidorna på att reda ut vilka växtplatskrav olika arter har och hur de kan matchas till stadens olika typväxtplatser. Antalet tabeller med lämpliga växter är många och har en bred artrikedom som framför allt kommer att glädja den projektör som arbetar i de lägre växtzonerna. Ett exempel på intressant tabell är växtlistan för val av arter för skelettjordsplanteringar i full sol. Det är alltså rejält detaljerat!

Kapitlet ”Rätt träd på rätt plats” handlar om ståndortsanpassad växtanvändning. Man begränsar sig inte bara till växtbädden, ljusförhållandena och vindutsatthet/temperatur på växtplatsen utan betänker också ev slitage och föroreningar samt planteringens framtida funktion när växterna ska väljas. Att redan vid växtvalet tänka på vilka skötselinsatser som kommer att krävas handlar om ekonomisk planering lika väl som ekologisk! Det är härligt att författarna i denna bok gått hela vägen med att ge sådan tyngd åt landskapsingenjörskonstens alla aspekter på växtvalet. Jag gläds åt att läsa den! Det enda som stör mig ganska kraftigt är de rikligt förekommande korrekturfel i texten som hade kunnat rättas till vid en sista noggrann genomläsning. De stoppar upp läsrytmen. Bildurvalet däremot stödjer texten och ger en djupare dimension av det som sägs i ord.

En helt annan typ av nyhet i bokfloran är Paula Modigs bok ”Inspirerande medelhavsträdgårdar – stilarna – växterna – stämningen”. Ett litet urval av franska, italienska, marockanska, grekiska och spanska trädgårdar beskrivs som en reseberättelse och trädgårdsvandring i var sitt kapitel. Det förekommer ingen detaljerad reseplanering, men läsaren kan via listan till trädgårdarnas egna hemsidor få aktuell information kring hur man hittar hit, öppettider mm.

Författaren beskriver i ord och bild sina favoriter bland medelhavsväxterna. Det är t ex fruktträd som fikon, citrus och banan, men också rena prydnadsväxter som iris, eldkrona, ros och pelargon. Man ges inte några planteringstips eller skötselråd, som jag gärna hade velat ha, utan beskrivningarna inriktar sig främst på växternas härkomst och nomenklatur. Boken fungerar främst som en inspirationsbok för snabb genomläsning. Den är rikt illustrerad med vackra helsidesbilder tagna av författaren själv. Bilderna andas sol och värme och är en underbar väckare av den frusna vintersjälen hos trädgårdsälskare som bara går omkring och hoppas på en snar vår!

Boken ”Inspirerande medelhavsträdgårdar” kan köpas via Limone Media.

Vildväxande och förvildad primula

En vårens budbärare är primulan, som vi vanligen köper som en korttidsblommande krukväxt för att ge lite färg och vårkänsla. Blomningen är kortvarig och därefter vissnar plantan ner och tynar sakta bort. Men man kan plantera ut den i rabatten och få en återkommande blomning.

Primulor är lättskötta men kortblommande växter. — Primula skymtar bakom kastanjestaket i en mässmonter.

Primulor vill ha näringsrik och välmyllad jord med stort humusinnehåll. Fuktig ska den också vara och växtplatsen kan gärna vara placerad i halvskuggigt woodland under buskar eller träd. Primulorna tar inte illa upp för direkt solljus, men jorden får inte torka ut i solgasset.

Vivorna här på bild är plåtade både i Skåne och Skottland. Primula vulgaris ligger närmast till hands som artnamn, och den blommar i april-maj. De enkla vita och ljusgula varianterna är främst de jag har sett förvildat. Det finns spektakulärt färgade namnsorter i rosa-violett-blått, men de är inte alltid så långlivade i trädgården. Det går att hjälpa naturen på traven och föröka vivorna med frö eller genom att dela tuvorna och sprida på dem. Se till så jordmånen är rätt och att du vattnar rikligt i början, så är det inte någon svår match att odla primula utomhus.

Härliga gulblommande buskar

Det finns ett stort antal buskar som tillhör släktet ginstar i ärtväxtfamiljen, en del hemmahörande i norra Europa och andra endast förekommande södra Europa och mellersta Asien. Blomstringstiden är ofta relativt kort och däremellan ser buskarna rätt så risiga ut, så prydnadsvärdet är väl så där. Men lyckas man omge dem med trevliga grannar som fyller på med blomning vid andra delar av året, eller fina barrväxter, så kan det vara ett trevligt tillskott i den torra rabatten.

Genista tinctoria är en vildväxande art i södra Sverige som blommar under sensommaren, och ur den har en vanligt förekommande namnsort G.t ’Royal Gold’ tagits fram. Färgginstens granngula blommor sitter ute på skottspetsarna men de korta, smala bladen är tämligen oansenliga. Färgginst trivs bäst på solig och varm plats i väldränerad och torr jord. I det vilda hittar man ofta ginsten uppe på sandåsar, så det är vad man ska försöka efterlikna även i trädgårdssammanhang.

Förra hösten såg jag blommande ginstar i oktober i Italien (ovan), men jag skulle tro att det var en remonterande blomning. De här växte på stenig, kalkrik mark precis på kanten till en olivodling. Torrt och kargt så det förslår. Möjligt att det var samma art, men jag vågar inte gissa. En annan gulblommare, som dock tillhör en annan art, är ärttörnet Ulex europaeus (nedan). Ärttörne växer längs kusterna och på ljunghedar, oftast på sandjord. Alltså även här är ståndorten torr och mager. Den förekommer vild i Danmark, och sällsynt även i Sydsverige, men jag har framför allt upplevt den taggiga gorse, som den heter på engelska, längs kusterna i Skottland. Helt ogenomtränglig, som en taggtrådsrulle!

Ramslök är lundens egen vitlök

Ramslök är en vild lökväxt som trivs i fuktiga, halvskuggiga woodlandmiljöer. Den gillar speciellt en kalkrik jord, men vill du föra in den i trädgården så kan du bättra på förhållandena med en lucker och humusrik skogsjord som du kalkar upp med benmjöl, äggskal eller musselskal. Samma typ av ståndort och förutsättningar som julrosen gillar, så de två kan gärna växa i samma rabatt. Eller rabatt ska jag kanske inte säga, utan mer naturlik plantering. Om ramslöken skulle trivas bra hos dig så kommer den att sprida sig kopiöst. Men då är det bara att äta upp den!

Ramslökens blad och stjälkar har en mjuk vitlökssmak. Smaken är som intensivast när bladen är nya och ljusgröna i april och den avtar efter blomning. Ramslöksblomningen infaller i mitten-slutet av maj och det är en underbar syn. Hela luften doftar vitlök. Men glädjen av denna marktäckare är kortvarig, för snart vissnar bladen ner och växten är till synes borta. Fast då ligger löken i jorden och förbereder sig för en ny vår.

Du kan använda ramslöksbladen i pesto eller kryddsmör och som krydda istället för vitlök i t ex tomatsås. Eller så hackar du dem fint och blandar i en kall sås med creme fraiche. Man kan också smaksätta soppor med ramslök. Det är ingen risk att bladen skulle ta slut även om man kryddar maten med ramslök varje dag – när bladen är som smakrikast så går det inte åt så många. På bilden ovan har jag plockat ramslöksblad i ett ganska sent stadium. Man ser det på att bladen är matt gröna och lite tjockare. Att frysa ramslökshack går an, men smaken är inte densamma som hos färska blad.

Ramslöksfrö finns till salu, men det är inte helt lätt att få dem att gro. Ramslöken behöver en kylperiod för att gå ur sin frövila och det är inte så lätt att bryta den på konstgjord väg. Det bästa är att få tag i några plantor in the green och plantera dem i fukthållande, god skogsjord. Ta plantorna i god tid på säsongen, innan de hunnit gå i vila. Skövla inte i naturen, utan ta bara så många plantor du behöver för att gå igång. De kommer snabbt att sprida på sig om du valt rätt växtplats!

Trollhasseln står i blom

Japansk trollhassel har mindre blommor än hybriderna. — Den japanska trollhasseln blommar allra sist av (de tidiga) trollhasslarna.

Trollhasseln tillhör de tidigast blommande buskarna i vårt klimat. Beroende på vintern sätter de ofta igång redan i januari-februari. Blommorna kan närmast liknas vid ett färggrant trassel av tunna trådar, lite olika i storlek och färg beroende på vilken sort de tillhör. Många av sorterna, t ex Hamamelis x intermedia ’Pallida’ (nedan) doftar dessutom mycket gott.

Trollhasseln är en typisk woodlandväxt som trivs i halvskugga under träd där jorden är lucker och humusrik och inte torkar ut under heta somrar. Buskarna blir inte så stora, knappt 2 meter, och de växer långsamt. Så det kan vara skäl att köpa rejäla storlekar, även om priset ofta är ganska högt, just på grund av att de växer så sakta.

Efter blomningen för trollhasseln ett ganska tillbakadraget liv. Den gör inte mycket väsen av sig under sommaren. Buskarnas vasformiga växtsätt passar perfekt för lägre, marktäckande undervegetation och lökväxter. Men när vi kommer till hösten sprakar de igång ordentligt igen. Gul-orange och röda höstfärger lyser upp i de halvskuggiga partierna av trädgården och ger extra krydda åt mulna dagar!

Bärodlarna hukar mot ny skadeinsekt

Drosophila suzukii är en nära släkting till den vanliga bananflugan och ett nytt allvarligt skadedjur för frukt- och bärodlare i Europa. D. suzukii, som inte ännu har något svenskt namn, har sitt ursprung i sydöstra Asien, Ryssland och Indien, men den har under 2014 påträffats i Lund vid åtminstone två tillfällen. Vi hobbyodlare kan säkert klara oss och våra rätt så blygsamma skördar, men vi kan tyvärr också bidra till att insekten får ökad spridning.

Skadeinsekten angriper växande frukt och bär. — De röda ögonen och två mörka fläckarna är kännetecken på en Drosophila suzukii. Foto: Sanja Manduric, Jordbruksverket

D. suzukii påminner utseendemässigt väldigt mycket om den närbesläktade bananflugan. Den har röda ögon och gulbrun kropp med bruna band på sidorna. Det som skiljer de två arterna åt utseendemässigt är framför allt de svarta fläckarna på hanarnas vingar. De fullbildade flugorna är 2-4 mm långa. Detta är en mycket fruktsam skadegörare. En hona klarar av att lägga upp emot 400 ägg under sin livstid. En frukt kan besökas av flera honor och ett enda körsbär kan innehålla 60 till 70 larver. Äggen kläcks ibland redan efter ett par timmar och i goda förhållanden fullbordar larverna sin utveckling på 3-13 dagar. Så det går verkligen undan! Larverna förpuppas inuti frukten men kan sedan falla ned till marken. Man tror att flugan i svenska förhållanden mäktar med 1-2 generationer per år, vilket är fullt tillräckligt för att flugan ska kunna etablera sig och medföra stora problem.

Flugan angriper tunnskaliga frukter och bär, som exempelvis jordgubbar, hallon, björnbär, blåbär och körsbär, men även fläder och havtorn samt prydnadsväxter som mahonia, rönn, snöbär och olika tryarter. Vindruvor kan angripas och i mindre omfattning även plommon samt skadade äpplen och päron. Medan den vanliga bananflugan lever i övermogen eller rutten frukt angriper D. suzukii redan under bärens och frukternas mognadsfas med stora skördeförluster som följd.

Skadorna uppstår när honorna river sönder det tunna fruktskalet och lägger sina ägg därunder. Ingångshålet är litet och många gånger upptäcks inte skadan förrän i samband med skörd och i värsta fall inte förrän efter att frukterna eller bären levererats och skall ätas. Inuti finns sedan många små fluglarver eller puppor, som är upp till 4 mm långa. Brr! Skadorna kan ytterligare förvärras genom att flugorna för med sig svampsporer eller bakterier in i växten.

Forskarna har gjort ekologiska simuleringar som visar att våra nordliga, fuktiga områden egentligen är lämpligare ekosystem för D. suzukii jämfört med Medelhavets torrare miljöer. Flugan tolererar nämligen stora variationer i temperatur men den tål inte uttorkning. Den övervintrar som fullbildad, befruktad hona och klarar några minusgrader. I bergsområden med kalla vintrar i norra Japan, där man har lång erfarenhet av D. suzukii, har man funnit att det alltid finns varmare överlevnadsplatser nära människans boställen. Ett fåtal överlevande fruktflugor förökar sig snabbt och hinner orsaka skada senare under odlingssäsongen. Samma erfarenheter har man också i Schweiz och i norra Italien.

Genom transporter sprids många nya skadegörare. Större krukade plantor av växtslag som bildar frukt redan i plantskolorna, exempelvis blåbär, kan också sprida flugan. Det går inte att kontrollera frukter och bär visuellt och garantera att de är fria från D. suzukii. Man måste istället satsa på att fånga levande flugor i fällor, täcka odlingar med finmaskigt nät och noggrant städa bort nedfallen frukt. Flugan sprider sig naturligt genom sin goda flygförmåga och kan ta sig flera kilometer bort eller ännu längre än så om den har hjälp av vinden. Problemet kompliceras av att D. suzukii också sprider sig till vilda bär i naturen, hemträdgårdar och andra trädgårdsmiljöer.

Feromonfällor och lockfällor kan användas för att bekämpa olika skadeinsekter. — Färdig fälla för bekämpning av Drosophila suzuki. Foto: Biobest

Du kan själv tillverka enkla fällor av PET-flaskor eller burkar. Borra små hål, 2-3 mm, runt om på flaskans eller burkens övre del och häll i lockbetet. Det består av 4 delar äppelcidervinäger och 1 del vin i 5 delar vatten + några droppar diskmedel. Fällorna hänger du upp bland flugans värdväxter. Hittar du några misstänkta insekter ska du ta kontakt med Jordbruksverkets Växtskyddscentral i Alnarp.

Här är en intressant film från en forskningsstation i USA som visar flugans livscykel och framfart.

Vårljungen blommar redan på soliga växtplatser

Släktet Erica är stort runt om i världen, men i Skandinavien känner vi enbart till ett halvdussin arter som är vinterhärdiga nog att klara barmarksvintrar. Dessa vårblommande ljungväxter är låga, städsegröna buskar med en god marktäckande förmåga. Det trevliga med den vårblommande ljungen är dess tidiga blomningstid, som piggar upp när allting annat fortfarande är gräsbrunt, men också den långa blomingen som kan vara i 1-2 månader.

Erica är en surjordsväxt som kräver en växtjord med lågt pH-tal. Ett pH på 4,5-5,5 är oftast lagom. För att komma ner så lågt i pH måste man använda rikligt med okalkad, grov torv i planteringsjorden och helst bo i en jordmån som inte är alltför kalkrik för övrigt heller. Med tiden jämnar ju sådana surhetsskillnader ut sig i naturen, så växterna behöver årligen tillföras ny torvjord. Det går också att blanda i och jordförbättra med sk färdig rhododendronjord som passar alla typer att surjordsväxter.

Ljungväxterna gillar solbelysta växtplatser med en lucker och genomsläpplig jordmån. Plantera dem gärna i grupper med andra surjordsväxter som små bergtallar, enar, kalmia, pieris, trollhassel eller rhododendron. Ljungväxter kräver inte mycket skötsel alls, men en lätt beskärning med häcksax strax efter blomningen kan vara positivt för att forma täta, buskiga exemplar. Annars tenderar ljung lätt att på sikt bli långa och rangliga.

Erica carnea är den vanligaste arten hos oss, hemmahörande i de östra och mellersta delarna av Alperna. Den finns i många namnsorter, där de flesta håller sig gott och väl under 30 cm i höjd. För att de nyaste skotten inte ska torka av barmarksfrost på vintern och våren kan det vara bra att vattna plantorna lite extra under dagar med plusgrader. Alla städsegröna växter förlorar mycket vatten under blåsiga vinter- och vårdagar eftersom de inte kan stänga sina klyvöppningar helt och hållet. Vatten läcker då ut till luften och roten kan ha svårt att få upp nytt vatten från den frusna marken. Lagerhägg är exempel på en annan typisk växt som lätt får stora torkskador från kalla vindar.

Skötsel av julrosor i trädgården

Julrosor är generellt lätta växter att odla. Men man ska inte flytta runt på dem i onödan. Om du har planterat dem på lämplig plats med lucker och väldränerad trädgårdsjord i halvskuggigt läge, så brukar de klara sig bra. Tänk woodland för att få till en bra ståndort. Julrosorna gillar fet jord, så gödsla gärna med kompostjord eller ett organiskt gödsel som brunnen stallgödsel eller Chrysan. En giva på våren är tillräckligt. Se till så jorden är kalkhaltig, absolut inte sur. Att smula ner äggskal är mitt eget bästa tips för att få en kalkrik jord.

Julrosor är torktåliga när de väl är etablerade. Jordstammarna växer bäst på hösten så efter en vårplantering får man hålla ett extra öga på julrosorna under sommaren så de inte torkar ut. Men det är viktigt att jorden inte är ständigt fuktig, för det gillar inte de tjocka rötterna. Riktigt torra somrar är det lämpligt att vattna även etablerade julrosor för att de ska bilda rikligt med blommor nästa år.

Julrosor kan angripas av olika svampsjukdomar. Svartfläcksjuka är vanligt och ger mörka fläckar på blad, bladskaft och blommor. Är det ett kraftigt angrepp tidigt om året kan det sätta ned plantans växtkraft mycket. Man kan därför vattna med svampmedel i preventivt syfte. Plocka och klipp bort angripna blad och blomstänglar. Se till att plantorna har gott om näring och vatten. Du kan också klippa bort en del friska blad för att få bättre luftväxling. Alla svampar gynnas nämligen av en fuktig miljö. Så att hålla rent och torrt omkring plantan kan hjälpa till att hålla svampproblemen borta.

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: