Kategori: Naturens växter

Odla växter för humlorna

Väddar av olika slag är fenomenala växter för humlor, bin och fjärilar.

Alla älskar vi att vistas i en trädgård som är full av liv, med sjungande fåglar och surrande insekter, plaskande vattendjur och småfnysande igelkottar. Utan djurliv blir det inget komplett ekosystem, så djuren ska vi ta hand om. Om vi börjar med att titta på humlorna som har en viktig plats i natur och trädgård för att pollinera frukt och bär liksom andra växter du vill ta frö från. Hur får vi humlorna att trivas?

I en blommande akleja ser man nästan alltid humlor som klamrar sig fast upp och ner och letar föda.

Naturligtvis ska du bygga upp din trädgård utifrån ditt eget växtintresse och vilken typ av trädgård du gillar att vistas i. Är du en trädgårdsromantiker, den klassiska formella trädgårdstypen eller en skogsmulle? Oavsett svaret på den frågan så kan du se till att trädgården blir en lockande plats för humlor, att äta i, att söka skydd i samt bygga bo och fortplanta sig i.

Städa lagom! Lämna lite torr ved och ogräs i ett orört hörn av trädgården som ger skydd och boplats till igelkottar, ödlor och humlor.

Tänk på humlornas livs- och årscykel för att få till en humlevänlig trädgård. Tidigt på våren är de första humlorna som vinglar runt vanligen övervintrade drottningar. De letar efter tidigblommande och pollenrika växter som sälg, Scilla, krokus och maskrosor. Längre fram erbjuder fruktträd och bärbuskar gott om humlemat, samtidigt som humlorna sköter den viktiga pollineringen av dessa nyttoväxter.

En hungrig humla gräver sig långt in i kronärtskockans blomma.

Långtungade och korttungade humlor föredrar olika nektarväxter, men med en bra blandning av båda ger du födotillfällen till båda grupperna. Bland perennerna är Nepeta, stormhatt, Digitalis, Echinacea, bolltistel, väddar, akleja, nävor och temynta exempel på bra humleväxter. Gillar du dahlia så välj enkelblommande sorter med öppna diskar där humlorna kommer åt pollenet. De kommer att tacka dig med sitt surr!

Få blommor är lika attraktiva för humlor en varm sensommarkväll som Echinacea, röd solhatt.

Kanske har du möjlighet att omvandla en del av gräsmattan till äng och så eller plantera växter som humlorna gillar. Kungsmynta, timjan, väddar, käringtand, violer, prästkrage, fackelblomster, gullviva och vallmo är några exempel på ängsväxter man kan plantera in via frösådd eller färdiga småplantor. Utgå från den befintliga jordmånen och markens fuktighet för att välja rätt ängsväxter till din äng.

När det gäller boplatser till humlor så är naturliga håligheter, tätare snår med tuvbildande gräs och ”ogräs”, små högar med sten och halvmurken död ved ställen där humlorna kan bygga sina krypin. Jordhumlor bygger ofta bon i gamla sorkhål, men för vedlevande humlor kan du spara en viten vedtrave eller borra hål i bitar av trädstycken där humlor och andra insekter gärna kryper in. Och lika väl som du sätter upp fågelholkar till småfåglarna kan du också tillverka en humleholk till humlorna. Den följer samma princip, men hålet är bara hälften så stort.
Lycka till med din humlevänliga trädgård!

Inkakragen i lysande orange är en magnet för humlor.

Sippor av olika art och färg

Till vårens första perenna blommor sällar sig växter som i sitt svenska namn innehåller ordet sippa. Men det är lite oklart om alla av dem är släkt överhuvud taget.

Helt vanliga vitsippor i bokskogsmiljö.

Vitsippan är en underbar växt och när den brer ut sina vidsträckta mattor i bokskogen kan man verkligen känna att det är vår. Blommans färg kan vara lite variabel och skifta i rosa eller lila. Dessutom finns det mängder av namnsorter som entusiaster samlar på.

Gulsippan är vanlig i Skåne och på Gotland.

Gulsippor växer ofta i liknande lundmiljöer som den betydligt vanligare vitsippan. Gulsippan är något mindre i storlek, men annars mycket lik sin vilda släkting.

Balkansippor i olika nyanser vecklar ut sina kronblad.

Balkansippan är en knölväxt som gillar väldränerad jord i soliga till halvskuggiga lägen. Jag har sett dem växa lika glatt i ren grus intill en husvägg, i framkant av ett woodland och i en glesare solig buskplantering. Det kan vara en lite besvärlig växt att plantera då knölarna som säljs på hösten torkar fort i sina förpackningar i handeln. Lägg gärna knölarna i blöt ett dygn innan plantering för att öka chansen till en bra etablering. Det andra alternativet är att köpa färdigdrivna balkansippor på våren och plantera dem in the green.

Vita balkansippor i en woodlandplantering med bl a brunnäva och vita narcisser.

Blåsippor kan man hitta i lövskogar i naturen, men de finns också i handeln ibland och är utmärkta att plantera i trädgården. Observera att vilda blåsippor är fridlysta. Blåsipporna gillar en väldränerad, kalkrik humusjord som inte är för torr. En vår som denna har jag redan hunnit vattna mina blåsippor flera gånger för att de inte ska hänga med knoppar och blad.

Blåsipporna har halvt vintergröna blad och en kraftig jordstam. Plantan är lätt giftig, och kan ge irritation i mun och svalg. Knopparna bildas redan föregående säsong och sträcker snabbt ut sina stänglar när vårsolen börjar värma.

En vit blåsippa Hepatica nobilis ’Alba’.

Blåsippor finns förutom i blått även som vita och röda sorter samt fylldblommiga. Den ungerska blåsippan finns likaså i olika pastelliga nyanser. Jag har sedan många år en namnsort av Hepatica transsilvanica, nämligen ’Elison Spence’ som har lite märkliga hoprullade inre kronblad. Den sprider sig långsamt med sina krypande jordstammar. I övrigt kan blåsippor också förökas genom frösådd. I naturen hjälper ofta myror till med blåsippornas spridning.

Den ungerska blåsippan ’Elison Spence’ med sitt speciella mittparti.

Att plocka ramslök i naturen och odla den i trädgården

Vårens första primör kan man kalla ramslöken. I början av mars kan man normalt plocka de första bladen i Skåne. En underbar, vitlöksdoftande och -smakande krydda som passar i en mängd olika rätter och örtblandningar. Väl värd att tillaga direkt i maten, att lägga in i olja eller ättikslag, att torka och frysa in för kommande rätter.

En tjock pestobas som kan spädas ut med mer olivolja, majonnäs eller creme fraiche.

Var ska man då börja leta? Ramslöken växer i friska lövskogar med kalkhaltig, mullrik och djup jord. Ofta på samma ställen där du hittar ask och ek. Ljusa skogar och brynzoner där ramslöken får gott om sol på våren innan träd och buskars lövutspring, men i halvskugga under sommartid när lökarna ligger i vila.

I tidiga mars månad dyker de första späda ramslöksskotten upp.

Ramslöken följer ungefär skogseken i utbredning. Den förekommer naturligt upp till södra halvan av Sverige och på Åland. Det går att odla den längre norrut än så, men då får du plantera in den om den inte finns i dina trakter. Det lättaste är att gräva upp en tuva och dela den i några delar och plantera ut. Tänk dock på att inte plocka eller gräva upp plantor i naturskyddade områden. I Blekinge är ramslöken fridlyst.

Det är värt att påpeka att ramslöken sprider sig raskt där den trivs och den kan bli invasiv. Inte lönt att plantera in den i rabatten, där jorden är mjuk och näringsrik, utan hellre i utkanterna under buskar och träd, där kirskålen är ett problem. Ramslöken brädar kirskålen, så det kan ju vara ett tips för kirskålsbekämpning. Vill du vara på säkra sidan så plantera ramslöken innanför en begränsande metallkant eller i en nedsänkt stor plastkruka utan botten. Och sen klipper du av alla blommor innan de hinner sätta frö.

De unga, tidiga skotten är godast. När ramslöken går i blom börjar skördesäsongen vara över. Knopparna kan man också tillaga, både som inläggning och genom att fritera. Men jag gillar de späda bladen bäst.
Nybörjare på ramslöksplockning ska tänka sig för om de letar ramslök in i maj, för då börjar den snarlika växten liljekonvalj titta fram. Liljekonvaljen är giftig och det gäller att hålla de två isär. Du känner igen ramslöken på den starka vitlöksdoften när du gnuggar bladen. Ramslöken har bara ett blad per vit stjälk, medan liljekonvaljen har dubbla blad på en svagt lila stjälk. Och sen har vi då blommorna som är totalt olika, med ramslökens typiska lökblomma i en flock. Inte så svårt att skilja dem åt alltså.

Ramslökens blomknoppar skiljer du tydligt från liljekonvaljens pärlor längs den långa blomstjälken.