Lyckas med dina kryddväxter

En liten egen örtagård är kanske det mest yteffektiva du kan odla. Du behöver ingen egen trädgård för att odla kryddörter. Det funkar lika bra på balkong eller i ett soligt fönster. Kryddorna trivs nästan hur simpelt som helst. Det enda som krävs är ett soligt läge.

Ett kraftigt bestånd av fransk dragon med blå stäppsalvia i bakgrunden.

Av egen erfarenhet kan jag säga att närhet till köket är nästa viktiga tips. Är kryddträdgården placerad en bra bit bort i trädgården är sannolikheten lägre att du ska skörda färska örter till matlagningen varje dag. För det kommer du att vilja göra när du smakat kryddörternas kraftiga arom.

Passa på att köpa kryddörter på våren när utbudet är som störst. Du kan komplettera med örter från mataffären längre fram.

Storleksmässigt är det bra att börja i liten skala och prova dig fram till vilka örter du gillar och inte kan vara utan. Det går alldeles utmärkt att odla kryddor i kruka. För den som har problem med sniglar i trädgården är det kanske enda sättet att få någon skörd, för sniglar fullkomligt kastar sig över t ex persilja och koriander i trädgårdsland och bäddar.

Krukodlade örter passar bra på liten yta som en balkong.

Plantera örterna i genomsläpplig, mager jord som färdig kryddjord, eller blanda din egen jord med grus, planteringsjord och näringsfattig lövkompost. Lerkrukor andas och håller jorden lagom torr. Krukan måste ha dräneringshål i botten för att överskottsvatten ska rinna ut. Planerar du för en ettårig kryddodling kan du plantera flera kryddörter tillsammans i en större kruka. Men eftersom de flesta kryddväxter övervintrar och kommer upp igen nästa år kan det vara en idé att ha olika sorter i separata krukor. Vissa är nämligen rätt så starkväxande (bl a oregano och mynta) och tar gärna över utrymmet på andras bekostnad.

Oregano, som är en underbar biväxt, finns med både rosa och vita blommor.

Att odla kryddväxter i pallkrage eller friland går precis lika bra. Örter älskar sol, så se till att välja en solig plats i trädgården. Vattna efter behov, utifrån väderleken. Det är bra om jorden torkar upp lätt mellan vattningarna. Kryddor i kruka torkar ut snabbare, och kan gödslas med halv dos näring varannan vecka, men odlar du i marken behöver de inte vatten och näring lika ofta.

Kryddor som gärna kan övervintra frostfritt är rosmarin, citronverbena, lagerblad, fransk dragon och timjan. Ta därför in krukorna på hösten till ett ljust och svalt fönster och vattna ytterst sparsamt under vintern. Till våren ställer du fram din kryddodling utomhus och börjar vattna upp krukorna. Det brukar inte dröja länge innan nya små skott letar sig fram ur jorden.

Snabbväxande kryddörter som basilika och koriander kan du så löpande hela sommaren.

Kryddörter som jag har svårt att klara mig utan är basilika, koriander, rosmarin, timjan, gräslök, persilja, fransk dragon och vitlök som jag odlar för bladens skull. Även den enklaste lunch som en slät omelett eller stekt potatis blir en läckerhet med klippta örtkryddor till!

En solig kryddrabatt med blandade örter och stenpartiväxter.

Att plocka ramslök i naturen och odla den i trädgården

Vårens första primör kan man kalla ramslöken. I början av mars kan man normalt plocka de första bladen i Skåne. En underbar, vitlöksdoftande och -smakande krydda som passar i en mängd olika rätter och örtblandningar. Väl värd att tillaga direkt i maten, att lägga in i olja eller ättikslag, att torka och frysa in för kommande rätter.

En tjock pestobas som kan spädas ut med mer olivolja, majonnäs eller creme fraiche.

Var ska man då börja leta? Ramslöken växer i friska lövskogar med kalkhaltig, mullrik och djup jord. Ofta på samma ställen där du hittar ask och ek. Ljusa skogar och brynzoner där ramslöken får gott om sol på våren innan träd och buskars lövutspring, men i halvskugga under sommartid när lökarna ligger i vila.

I tidiga mars månad dyker de första späda ramslöksskotten upp.

Ramslöken följer ungefär skogseken i utbredning. Den förekommer naturligt upp till södra halvan av Sverige och på Åland. Det går att odla den längre norrut än så, men då får du plantera in den om den inte finns i dina trakter. Det lättaste är att gräva upp en tuva och dela den i några delar och plantera ut. Tänk dock på att inte plocka eller gräva upp plantor i naturskyddade områden. I Blekinge är ramslöken fridlyst.

Det är värt att påpeka att ramslöken sprider sig raskt där den trivs och den kan bli invasiv. Inte lönt att plantera in den i rabatten, där jorden är mjuk och näringsrik, utan hellre i utkanterna under buskar och träd, där kirskålen är ett problem. Ramslöken brädar kirskålen, så det kan ju vara ett tips för kirskålsbekämpning. Vill du vara på säkra sidan så plantera ramslöken innanför en begränsande metallkant eller i en nedsänkt stor plastkruka utan botten. Och sen klipper du av alla blommor innan de hinner sätta frö.

De unga, tidiga skotten är godast. När ramslöken går i blom börjar skördesäsongen vara över. Knopparna kan man också tillaga, både som inläggning och genom att fritera. Men jag gillar de späda bladen bäst.
Nybörjare på ramslöksplockning ska tänka sig för om de letar ramslök in i maj, för då börjar den snarlika växten liljekonvalj titta fram. Liljekonvaljen är giftig och det gäller att hålla de två isär. Du känner igen ramslöken på den starka vitlöksdoften när du gnuggar bladen. Ramslöken har bara ett blad per vit stjälk, medan liljekonvaljen har dubbla blad på en svagt lila stjälk. Och sen har vi då blommorna som är totalt olika, med ramslökens typiska lökblomma i en flock. Inte så svårt att skilja dem åt alltså.

Ramslökens blomknoppar skiljer du tydligt från liljekonvaljens pärlor längs den långa blomstjälken.