Greenspire Trädgårdskonsult

Lägga om rabatten från början

När ogräset börjar ta över och rabattens växter förlorat sin bästa spänst är det läge att lägga om rabatten helt och hållet. Börja om från början. Har du en bas av buskar och något mindre träd redan, så kan de bli kvar och bilda stomme till det nya. En noggrann underhållsbeskärning kan ge dem ny kraft och vitalitet. Den största vinsten med att lägga om rabatter är att du får bort ogräs och kan gödsla igenom jorden ordentligt och ge jorden en bättre struktur.

Silvrigt för det torra läget med pärleternell, rysk martorn och kungsljus.

Gör så här:

Under lågsäsong kan du börja med detta jobb så länge som marken inte är frusen. Det är lättare att gräva i en jord som inte är för blöt, men vet du med dig att det blir svårt att hinna med i vår – då tycker jag att du börjar så fort som möjligt när jorden börjar torka upp. De tidigblommande perennerna står redan och väntar, så de är lätta att få upp med hela klumpen. Lägg dem åt sidan på t ex en presenning medan du gräver vidare. Finns det mängder av kirskål och andra fleråriga ogräs, så bör du gå igenom varje spadtag jord noga. Ta bort alla synliga rötter som inte tillhör någon av dina perenner eller lökväxter. Det kan bli mängder av rötter om det är riktigt illa. Är inte jorden grävbar ännu på ett tag, så börja med planeringen. Den tar sin lilla tid.

Ljust läge, något fuktig jord passar växter som iris, aklejruta och pion.

Placera de egenskaper växtplatsen har på skalan: soligt – skuggigt, torrt – fuktigt, lerigt – sandigt, blåsigt – skyddat osv. Tänk efter vilket färgtema du vill ha. Finns det någon speciell stil du gillar? Finns det begränsningar för hur höga växterna kan bli? Vilken/vilka tider på året ska rabatten ha sitt största prydnadsvärde? Vill du ha växter som gynnar djurlivet? Ska det ingå ätliga växter? Som du ser kan en grundlig genomgång av förutsättningarna tratta ner urvalet till en hanterbar mängd. Bläddra i böcker och växtkataloger och skriv ner alla växter som stämmer in i ditt urval. Här har du en bruttolista att utgå från. Kanske upptäcker du att älsklingsväxten inte passar in här, för den har fel ståndortsönskemål. Så kan det vara ibland, allt passar inte överallt. Ibland får man avstå från sina darlings.

Höga digitalis baktill, akleja och pion i mellanskiktet. En ljusblå näva i framkant.

För att planera rabattens utformning behöver du mäta upp ytan. Rita in ev befintliga buskar som du vill spara. För över skissen till ett ritblock i hanterbar skala. Kanske är det 1:50 (1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten) eller 1:20. En skallinjal är bra att ha för detta. Titta på din bruttolista och fundera var de olika växterna passar in på ytan. Högre arter längre bak och lägre i framkant. Få närliggande färger och former på blad och blommor att passa ihop.

Storblommiga lila allium i en djup rabatt med många perenner på väg upp.

Ta reda på hur tätt dina valda växter ska stå. Är det mindre perenner brukar 30 cm avstånd vara lagom. Små växter placeras tätare, högvuxna glesare. Ska det vara växter som väver ihop sig i varandra eller större sjok av samma sort? Plottra inte till det, utan ta många av samma sort. Ju större rabatt, desto större sjok av samma. Kanske ska samma växt komma igen med en grupp lite längre bort i rabatten.

Vit höstanemon Honorine Jobert och bakom den den guldgula rudbeckian Goldsturm.

Du kan slutligen stämma av så växterna följer den blomningssäsong som du önskade. Gör en liten månadskalender och markera blomningstiden för var och en vald art. Bor du i en sydlig växtzon och vill ha blomning i princip hela året så behöver du förmodligen komplettera med lökväxter på våren.

Genom att blanda in lökväxter i rabatten förlänger du blomningssäsongen.

Sen går du med din växtlista till plantskolan/gardencentret och kollar upp vad kalaset kostar. Kanske kan du få gratis plantor av någon snäll granne eller bekant, kanske kan du dela egna växter eller driva upp från frö. Allt måste inte vara klart med en gång. Sen återstår bara jordförbättring och plantering. Glöm inte att njuta! Simple as that!

Tidiga vårtecken även denna vinter

En serie tidiga blommare från trädgården den 12 mars 2020.

I våras plockade jag nässlor till årets första nässelsoppa redan i mitten av mars. Det kändes tidigt. Idag tittade jag djupt i grästuvorna och såg att nässlorna låg i startblocken och redan hade satt sina första, om än mycket små blad. Hälsoråvaran nässlor är en skämsväxt för många trädgårdsägare. De är svåra att bekämpa, eftersom rötterna väver igenom hela jordvolymen och nästlar in sig bland prydnadsväxterna. Men du kan gärna behålla en eller ett par ruggar för att skörda unga, fräscha skott av. Det går att plocka många omgångar och sedan blir de prima larvmat som flertalet fjärilsarter älskar. Eller fixa ditt eget näringsrika gödselvatten genom att blötlägga stjälkar och blad. Se nässlan som en tillgång!

Nässlan är en snabbväxande nyttoväxt som gillar kväverik mark.

Vitsipporna var lika tidiga. Har du inte turen att ha en egen vitsippslund på tomten går det bra att plantera in vitsippor i trädgården. Härlig att fylla ut med mellan sena perenner och i woodlandet. Den blommar just då när solen börjar värma på riktigt och du traskar ut med kaffemuggen för att ta in den första klorofylleuforin. De vildväxande sipporna förökar sig kraftigt under fuktiga somrar och vill du få in denna vårens budbärare i lite undanskymda hörn och svagväxande gräsmatta, så ska du vattna rikligt.

Blåsipporna smyger igång under bladverket, så man får glänta lite på bladen för att upptäcka de håriga knopparna. Blåsippan har, till skillnad från vitsippan, vintergröna blad, och vackra blad dessutom. Men de behöver stå lite för sig själva för att inte bli helt utkonkurrerade av andra kraftigare perenna växter. Jag har planterat in blåsippor (köpta i plantskola så klart!, blåsippan är fridlyst) både under en japansk lönn och vid foten av en stor gran. Båda platserna ger lagom med värmande vårsol och de blir härliga blickfång vid blomning.

I den glesa gräsmattan på lätt sluttande och ganska torr mark växer ett rikt parti blå violer. Kul att se att det hade nästlat sig in en vit sådan också. Violer gillar normalt kalkrik och lätt fuktig jord, så jag tackar ödmjukast åt att de funnit sig tillrätta här.

På fuktig växtplats med gott om kalk trivs även julrosorna. De föredrar halvskuggiga miljöer, men klarar även en senare skuggig växtplats. Så här tidigt om våren (mars månad) lyser solen igenom det nakna grenverket i woodlandet. Det är bara barrväxterna och de städsegröna basväxterna som stoppar solens intrång. Julrosorna förökar sig glatt på egen hand, så var inte alltför flitig med hackan, så du riskerar att gräva upp de små liven. Det blir oftast rena överraskningar i färg och teckning, eftersom anlagen i föräldraplantorna inte är stabila. Men det gör ju inget, för vem kan motstå en självsådd julros?

En julens blomma

När höstmörkret kramar om en och de virvlande kallfuktiga löven daskar mot kinden då finns det bara ett hopp i trädgården! Julrosens tid kommer som en räddning. Den vita julrosen Helleborus niger hittar du i handeln i full knopp redan i november. Jag kan inte motstå den rena skönheten, utan krämar på med så många plantor jag får plats med i pottor och korgar.

Julrosen har kraftiga, läderaktiga blad som är lite vassa i bladkanterna. Mellan bladstjälkarna hittar du blomknoppar i mängd. För några dagar sedan kom det lite snö och då visade julrosen sitt rätta ansikte med frostpudrade kronblad. I naturen förekommer julrosor i lövskogar på Alpernas bergssidor vid sidan av ormbunkar och primulor.

Ska du återskapa en god växtmiljö för julrosor väljer du en kalkrik och näringsrik jord i halvskugga. Den trivs hellre i fuktigare jord än står för torrt. Räfsa in löv på hösten ibland julrosorna och lyssna till krispet när knoppar från snödroppar, blåsippa och julros letar sig upp i ljuset. Lövtäcket ger skydd för frosten och den allra tidigaste vårsolen. Samtidigt innebär det mat till nedbrytarna som gör om lövmassan till humushaltig jord. Strax innan blomning kan du också klippa bort de gamla, slitna fjolårsbladen för att blommorna ska komma till sin rätt. Lägg bladen i brännbara sopor och inte på komposten, för de har ofta svampangrepp.

De vita julrosorna är de allra tidigaste i blom även i rabatten. Släktet Helleborus är stort, och jag tycker de höga rosa/röda orientalis-hybriderna är absolut bedårande, men de tidiga vita kniper poäng på sina rent vita, välformade blommor. De visar dessutom ansiktet, till skillnad från många av de turkiska julrosorna som nickar så djupt att man får lägga sig ner på den vårfuktiga gräsmattan för att kunna se in i blommans inre.

Plantera vårlöken nu

Pyttesmå krokusknölar som delas och planteras igen.

Det går fortfarande utmärkt att plantera vårlökar av alla de slag. Sortimentet i handeln blir mindre och mindre för varje vecka som går, och lökarna mår bra av att komma i jorden så fort som möjligt. Narcisser, scillor, snödroppar, vårstjärna, kungsängsliljor, kejsarkronor, honungslök, krokus, hundtandsliljor, olika slags Allium, iris, stjärnlök, pärlhyacint, liljor, snöklockor, hyacinter, vintergäck, och så vidare – plantera dem så snart du kan för att de ska hinna rota sig innan tjälen. Det är egentligen bara tulpaner som kan planteras under vintern, så länge jorden inte är frusen.

Underbara vita narcisser med kaukasisk förgätmigej ’Jack Frost’.

De flesta lökar har en spetsig topp, som kommer uppåt och en bred bas med lökkaka och små rötter, som läggs neråt i planteringsgropen. De flesta lökar trivs bäst med att planteras på ett djup av 3-4 gånger sin egen höjd. En genomsläpplig jord är den bästa för de flesta lök- och knölväxter. Står de för blött riskerar knölarna att ruttna. Planterar du i en befintlig rabatt eller gräsyta får du ta vad du har, men gör du en helt ny lökrabatt kan du blanda upp jorden på platsen med kompostjord, sand och barkmull.

Kort blötläggning av lökar innan plantering. Här hundtandslilja och kungsängslilja.

Knölar till vintergäck och snödroppar kan vara kinkiga om de fått torka för länge. De ska helst vara helt färska för att få en garanterad rotning. Det bästa är att plantera dem in the green, d v s med blad och allt precis efter blomning. Då har du störst chans att lyckas. Annars, om jorden är torr, kan man ta till knepet att blötlägga lökarna under en timme eller så för att den ska dra i sig vatten och förbereda sig för groning.

Hundtandsliljor anses vara nära släkt med tulpaner, men är desto ovanligare i trädgårdarna. De förekommer i vilt tillstånd i lövskogar och bergsängar på norra halvklotet. Blomningen sker i april-maj och lökarna planterar du nu. Löken är avlång och böjd som en banan och liknar en hundtand, därav kommer dess namn. Den bästa växtplatsen är en mullrik jord i halvskuggigt läge, som under buskar och träd i ett woodland. En del frösår sig villigt, medan andra kan delas vid behov.

Kungsängsliljor i mängder. De sprider sig villigt där de trivs.

Kungsängsliljan förekommer förvildad i större delar av Europa. Det är en lämplig växt för glesa gräsmattor och bryn där jorden är något fuktig. De små, runda lökarna sätter du nu på hösten, eller köp krukodlade, blommande exemplar på våren. Det är en lättetablerad växt som har väldigt dekorativa klockliknande blommor i april-maj.

Camassian, stjärnhyacinten, borde användas mycket mer i rabatter.

Stjärnhyacinten Camassia är släkt med sparris och har ätliga lökar. Löken är rund till formen och lär smaka som sötpotatis om man kokar den. Kanske ändå trevligare i rabatten, tänker jag. Finns med blå eller vita blommor i glesa ax. De blommar länge, i maj-juni, då blomknopparna längst ner öppnar sig först och sen går det uppåt. Bladen är dekorativa länge, så de kan utan problem stå kvar i rabatten under sommaren. Camassian mår bra på lätt fuktig jord i sol-halvskugga och blir ofta långlivad. Den kan också sprida sig med frön. En jättefin växt som borde planteras oftare!

Hög tid alltså nu att plantera lök om du vill få en prunkande vårrabatt! Än finns det lite lök kvar i handeln. Kolla på nätet – det finns många företag som säljer blomsterlök, både i Sverige och i utlandet. Lycka till med din blomsterglädje!

Marktäckande perenner ger en mer lättskött trädgård

Vad är en marktäckande perenn?
En planta som genom sina skott, rankor, blad och utlöpare mattformigt brer ut sig tätt över markytan. Man förutsätter dessutom att perennen ska motstå inträngning av frö- och rotogräs.

Hjärtbergenian är inte den modernaste bland perenner, men funkar fint som marktäckare.

Fördelar med perenner under buskar och träd
Marktäckande växter isolerar jordytan mot både kyla och värme. Det ger jämnare marktemperaturer. De gynnar djurlivet, speciellt i samplantering med högre buskar och träd. När planteringen sluter sig behövs ingen ogräsrensning av jorden. Om löv tillåts falla ner och multna mellan och under växterna får man en luckrare jord och föda till fler jordorganismer och insekter på köpet.

Låt höstlöven ligga kvar och förmultna i rabatter och bland marktäckare!

Det nedbrutna växtmaterialet blir till långsamverkande gödsel för planteringen. Genom att marken är täckt minskar också behovet av vattning, eftersom avdunstningen blir mindre. Sammantaget kan man säga att ett väletablerat marktäckande skikt sparar tid på underhållet.

Daggkåpan är en fin marktäckare, men kräver putsning under sommaren.

Marktäckande perenner som ersättare för gräsmatta
Kantänka är det inte bara jag som helst hade sluppit att klippa gräsmattan. En skötselkrävande gräsmatta kan många gånger ersättas av låga, marktäckande växter. I branta slänter som är svåra att klippa eller mellan plattor kan man även använda marktäckande perenner som ett alternativ.

I Ulla Molins trädgård finns mängder av marktäckare. Till vänster kattfot och ovan till höger Artemisia.

Gräsersättningsväxterna måste uppfylla två krav: de måste vara tätväxande och dessutom tåla en del tramp. I en solig del av trädgården kan vanlig vitklöver Trifolium repens bilda riktigt täta bestånd, som växer revbildande och ganska snart bildar en tät matta. Andra härdiga arter, fast inte lika robusta, är silverfärgad kattfot Antennaria dioica och gul fetknopp Sedum acre. De passar i genomsläpplig jord och full sol. Rödbladig revsuga Ajuga reptans ’Braunhertz’ passar på mindre ytor där man ha något kontrasterande i färg.

Brunneran ’Jack Frost’ är en skuggtålig perenn med spektakulära blad.

En av de bästa gräsersättningsväxterna är krypkotula Leptinella squalida, som snabbt brer ut sig i låga mattor. Den har dock något svag härdighet och utvecklas därför bäst i skyddade lägen. Den invasiva sylnarven Sagina subulata bildar snabbt gröna mattor, men man ska vara medveten om att den sprider sig gärna i grusgångar där man kanske inte vill ha den.

Bergormroten är relativt låg, mycket tät och rikblommande hela säsongen.

Istället för fogsand kan man plantera fogväxter mellan glest liggande stenplattor. Speciellt lämpliga är oregelbundna naturstensplattor av kalksten eller skiffer. Fogarna bör vara minst 5 cm breda om växterna ska ges en chans att överleva och föröka sig. Fogväxterna ska tåla ett näringsfattigt underlag och klara torka. De behöver inte vara lika slitagetåliga som de gräsersättande växterna, eftersom man sällan går direkt på växterna, utan håller sig på stenplattorna.

Krypkotulan är en pytteliten marktäckare som trivs i fogar mellan plattor.

Fogarna fylls med grusblandad planteringsjord för att växterna ska få ett underlag som håller i alla fall lite fuktighet och näring. Använd en smal planteringsspade för att få ner små tussar av växterna. Vattna de första veckorna så inte växterna torkar ut innan de rotat sig.

Murgröna är en aggressiv marktäckare som även tar sig uppför träd, plank och husväggar.

Det bästa sättet att lyckas med marktäckare är att utgå från hur växtsamhällen fungerar i naturen. I naturen förekommer ingen bar jord, utan marken är alltid täckt av växter. Olika växtlighetstyper uppkommer beroende på platsens förutsättningar, även kallat ståndort. Det innebär en sammanvägning av jordmån, ljusförhållanden, markfukt, vindförhållanden och ev redan befintliga arter. Naturliga växtsamhällen utvecklar växtskikt på olika höjd för att utnyttja växtplatsen maximalt. Däremot är det sällan endast en växtart som bildar markskikt.

Geranium macrorrhizum, flocknäva, ger ett jämnt, enhetligt intryck som skapar naturlighet i en plantering. Det är en mycket bra marktäckare, en av de mest användbara. Den är kraftfull och pålitlig och tål torr skugga. Den kan användas som undervegetation till buskar och träd och i samplanteringar av olika mattbildande växter eller i rena bestånd. Den klarar inte för torra förhållanden. Finns i många namnsorter med olika blomfärg.

Ståndorter
Grovt kan man dela in trädgårds- och parkmiljöer i fyra olika grundståndorter: torrt och soligt, torrt och skuggigt, fuktigt och soligt, fuktigt och skuggigt. Naturligtvis finns det mängder av lägen som befinner sig mittemellan också. Ju fler ståndortsfaktorer som stämmer ihop för de ingående arterna, desto mer lättskött blir planteringen. Och det vill vi ju alla ha, eller hur!

Få in mångfalden i trädgården

björnbär klängväxt greenspire trädgårdskonsult trädgårdsdesign — Blommande björnbärssnår kan erbjuda gott om mat för många insekter.

Vi är allmänt lite för ordningsamma och städningsbenägna i våra trädgårdar idag. Ju mindre plats man har, desto snyggare och mer perfekt ska det vara. I stan likaväl som på landet borde vi släppa lite på städivern och tänka på vad mångfalden i växtarter och -delar gör för mångfalden av insekter, fåglar och däggdjur.

maskros pollenväxt jordhumla humlor greenspire trädgårdskonsult trädgårdsrådgivning — Maskrosen börjar blomma i april och är en värdefull växt för jordhumlan.

Vi som jobbar i trädgårdsnäringen måste också bli duktigare på att tala om och värna de biologiska intressena och värdena – inte bara de estetiska! Att förändra allmänna uppfattningar och tyckanden tar tid, så det är bara att mala på! Och smyginföra pollen- och nektarrika växter från vår till höst i parker och trädgårdsplanteringar.

äng biologisk mångfald höggräs greenspire trädgårdskonsult trädgårdsrådgivning — En äng samlar många arter av gräs, blommande örter och insekter.

Inom offentliga förvaltningar har man många gånger allmänhetens ”önskemål” och krav att tillrättalägga varje liten grön plätt inom förvaltningens områden. Då kanske vi behöver satsa på information via skyltning, brev och hemsida för att göra det tydligt att vi har en plan med det vi gör för bevarande av den biologiska mångfalden. Det kan uppfattas som farligt och skräpigt att låta halvmurkna stammar och ved ligga kvar i en park. Men de innebär en oerhört viktig livsmiljö för många sällsynta och hotade växt- och djurarter.

ekstockar stamdelar faunadepå jätteek greenspire trädgårdskonsult biologisk mångfald — Gamla stamdelar av en jätteek som i en faunadepå låtits ligga kvar för djurlivet.

Grova och ihåliga träd som mist halva stammen i en storm har stor betydelse för både floran och faunan. Ju äldre ett träd är, desto artrikare är det vanligen. I ihåligheter finns s k mulm, murken ved, där många insekter trivs. Där insekterna finns kommer fåglarna att flockas och likaså fladdermössen nattetid. Svampar, mossor och lavar finns i barken och veden och de bidrar även till den fortsatta nedbrytningen av trädet så att fler organismer kan dra nytta av dess tjänster framöver.

Ihålig trädstam med pågående mulmbildning.

Säkerhetsaspekten kan ofta ligga i konflikt med miljöintresset och kulturhänsynen att bevara äldre, döende träd i offentlig miljö. Att låta en arborist gå igenom de äldre träden regelbundet är ett sätt att hålla koll på säkerheten. Äldre träd har ett starkt skydd i lagen, t ex miljöbalkens generella biotopskydd för alléer och kulturmiljölagens bestämmelser om kyrkliga kulturminnen.

Äldre träd är skyddade enligt Miljöbalken.

Istället för att flisa eller elda upp stockar, grenar och ris bör man reservera dem för djurlivet. I miljöer med höga naturvärden, men med höga risker för materiella eller personskador kan döende träd och död ved sparas i en så kallade faunadepå i utkanten av parken. Det blir som en kyrkogård för gamla trädstammar och grenar som kommer från biologiskt särskilt värdefulla träd. Där kan de fortsätta att brytas ner i naturlig takt, men utan att bli farliga för sin omgivning.

Den gamla asken hyser ett mångsidigt insekts- och djurliv.

Mördarsnigelns år

Om snigeln bara hade hållit sig till kirskålen så hade jag låtit dem hållas!

Naturligtvis kunde man inte vänta sig annat. Efter en vinter mild som en försommarvind utan egentliga frostknäppar låg sniglarna i startgroparna så fort det började grönska.

Jaja, så kunde det se ut en morgon i maj. Lätt att få pådrag och andnöd.

Av de 22 snigelarter som förekommer i Sverige är mördarsnigeln, eller den spanska skogssnigeln som den egentligen heter, den i särklass mest ökända. En gång så gott som natt- eller regnaktiva, men nu syns de när som under dygnet, förutom i den hetaste solen mitt på dagen.

I de långa tentaklerna sitter snigelns ögon. I de undre, kortare har den sitt smak- o luktorgan.

Sniglarnas slemspår avslöjar var de varit senast och tittar man närmare ser man skadan på alla växtdelar där de varit och tuggat. Slemmet är ett slags glidmedel som underlättar snigelns framfart, men det skyddar också kroppen mot uttorkning.

För mig personligen har sniglarna blivit ett av sommarens stora stresselement. Jag får lite lätt panik, och ångestkänslor tar sig från bröstet upp mot halsen. För det hjälper inte hur många jag högg itu under den senaste rundan – det är ständigt påfyllt med friska krafter. Sniglarna tar liksom inte slut.

Tänkte tanken att lägga ner snigelbekämpningen. Det är ju ändå inte lönt. De har redan ätit upp tre omgångar sallat och kål. Både utplanterade plantor och platssådda. Två omgångar bönor, både förkultiverade och platssådda. Tidigt i maj räknade jag till 33 sniglar på en löpmeter rädisor. Nu är favoritfödan jordgubbar! Som om det inte var nog med det klänger de numera i växthuset också. På tomatplantorna, tuggar in i de sötaste cocktailtomaterna och äter upp chiliknoppar och skott. Hostans blad är tuggade, rabarbern likaså.

Det som ger mig allra mest ångest och mani är vetskapen om att en spansk skogssnigel kan ge 400 nya. Om var och en av de 400 lägger 400 nya ägg så ser du hur snabbt vi kommer upp i miljoner på bara några generationer. Vi kommer inte att vinna. Frågan är bara när och om en naturlig fiende minskar på stammen. Regniga somrar driver på utvecklingen och de varma vintrarna likaså.

Sniglarna är tvåkönade, hermafroditer. Varje individ kan lägga ägg, men de måste para sig med varandra för att äggen ska bli befruktade. Äggen läggs oftast i sprickor i jorden och de kläckta sniglarna övervintrar som ungdjur. För att ha en chans att begränsa mördarsniglarnas framfart måste du börja tidigt på våren så fort de första sniglarna visar sig. Det finns inget enskilt segerrecept, utan en kombination av åtgärder måste till.

Ferramolen lägger jag även ut på blomfat med en takpanna över.

Jag har provat nematoder som vattnas ut på de mest utsatta ställena. Det är relativt dyrt och måste upprepas ca var 6:e vecka. Funkar bara på ungdjur. Koppartejp på odlingslådorna funkar i torrt väder, men släpper lätt när det börjar regna. Järnfosfat (Ferramol) är pellets som sniglarna äter av och sedan går och lägger sig för att dö. Det går åt mängder av järnfosfat för att skydda en tomt som har ett par hundra meters gräns mot naturområden.

Jag strör ut pelletsen i stråk där det rör sig flest sniglar och på ställen där jag precis har mosat några individer. För doften av både pelletsen och döda artfränder lockar fram fler sniglar. Och sen klipper jag dem med sax. Går flera rundor om dagen med saxen i ena handen och ferramolburken i andra.

Öl uppges också funka som lockbete. Jag är ingen stor öldrickare, så det har blivit över några burkar med utgånget datum. Dem tänker jag använda nu. Så får vi se om den finska, tyska eller danska ölen smakar sniglarna bäst! Har precis riggat min första ölfälla av en tom glassburk. Det tog en halvtimme, sedan hängde de första besökarna i baren!

Paddor har jag gott om i trädgården. Äter sniglar gör de, men mördarsniglar?

Det sägs att myskankor kan hjälpa till och rensa trädgården från sniglar. Hjälpa till alltså – alla ankor är inte så hungriga på mördarsniglar. De måste också ha ett frostfritt boende över vintern och rävsäker övernattning. Räv har jag gott om. Kanske intressant att prova på, men tänk då på att dessvärre är ankorna också glada för sallat och andra odlade grödor. Allt som är dyrt äter de, har jag hört. Det blir nog inget med det.

Odla medelhavsväxter i kruka

Medelhavets växtrikedom med exotiska träd, saftiga frukter och vibrerande färgprakt vill vi gärna återskapa när vi upplevt den på plats i dessa varma länder. Fler och fler satsar på ljusa uterum, orangerier och isolerade växthus för att förlänga den nordiska sommaren. Med det följer bättre möjligheter att ta hand om växterna som kräver frostfri vinterförvaring. Hit hör t ex oleander, myrten, lagerträd, citrusträd, fikon, rosmarin, granatäpple, gardenia, jasmin, blyblomma, passionsblomma, bougainvillea och Afrikas blå lilja. Den senare härstammar dock från Sydafrika, men brukar räknas med i samma grupp.

För att vara på säkra sidan med övervintringen odlar du dessa i kruka och tar in dem inför vintern. Inte så svårt egentligen. Fikon tillhör de lättaste och tåliga sorter kan övervintra utomhus i skyddade lägen i zon 1. Har man väl börjat experimentera med medelhavsväxter följer snart fler arter med av bara farten.

För krukodling gäller en rymlig kruka och bra jord. Tänk på att du måste kunna förflytta plantan, så krukan får inte vara för tung. Lerkruka är bra, för den andas, men är du noga med vattningen fungerar ett lättare material lika bra. Ju större växt, desto större kruka behövs. Men öka bara krukstorleken stegvis eftersom du annars gynnar den vegetativa tillväxten och riklig bladproduktion på bekostnad av blommor och frukt. Jorden ska vara väl sammansatt med lite sand, lera, bark och grov torv i receptet. Färdig Medelhavsjord är dessutom gödslad med långtidsverkande näring och har ett lite lägre pH. Den sura jorden passar särskilt bra för växter som citrus och kamelia.

På sommaren trivs medelhavsväxterna bäst ute i soligt och varmt läge. Det svåra börjar när hösten kommer. För att lyckas ska du försöka återskapa en Medelhavsvinter så gott det går. Ganska torrt och ljust samt en temperatur på 5-10 plusgrader. De växter som fäller sina blad till hösten kan stå mörkt under vintern. De behöver ju inget ljus för fotosyntes. De övriga, som behåller bladen behöver tillskottsljus i form av växtlampa. Frigolit, bubbelplast och värmefläkt kan fungera i landets varmare delar. Snål vattning är det enda som behövs i skötsel.

Vad kan gå fel? Afrikas blå lilja, Agapanthus, kan få bladlöss om förvaringsplatsen är alltför varm. Det andra man ska tänka på är att vara ytterst sparsam med vattningen. Detta för att stimulera knoppsättning och undvika att rötterna ruttnar. Andra vintergröna växter ska aldrig torka ut helt, men var ändå försiktig med vattningen. Trips kan angripa fikon och citrus.

Klorotiska (gula) blad på citronträdet beror på alltför högt pH i jorden.

Citrusträden kan få gulaktiga blad om vattnet/jorden är alltför kalkrik. Regnvatten och citrusgödning återställer pH i jorden. Olivträden och även citrusväxterna tappar bladen om det blir alltför mörkt och torrt. Det växer ut nya till sommaren, men tar ganska lång tid. Släng dock inte de kala plantorna utan fortsätt vattna och ta hand om dem. I mitten av juni är de oftast på gång igen. Då kan du klippa bort de torra grenarna och passa på att ge trädet en kompaktare form.

Blomsterängen

En blomsteräng i trädgården under blommande äppleträd – det är drömmen för många. Inte omöjligt att åstadkomma, men det tar kanske lite tid, beroende på vilken metod du använder och på vilken jordart du har. Ängsvegetation gynnar den biologiska mångfalden och ger en annan trädgårdsupplevelse än den ordnade parken eller trädgården.

Brunörten är en försommarblommande växt som humlorna älskar.

Att bara låta gräsmattan växa vilt och hoppas på att det blir en blomsteräng blir sällan så bra. De flesta gräsmattor är alldeles för näringsrika och tillväxten för kraftig för att blommorna ska orka konkurrera med gräset. Är det en större bit mark som ska omvandlas kan ett sätt att magra marken vara att så in råg och skörda det tidigt eller att sätta potatis.

Åkervädden är en kär ört som även hararna älskar att knapra på.

Grödan tar upp mycket näring och dessutom hjälper bearbetningen till att bekämpa en del ogräs som säkerligen finns i jorden. Den kommande ängsytan ska vara möjligast fri från fleråriga ogräs som kvickrot, kirskål, fräken och åkertistel. Finns det mycket ogräs redan kan täckning med svart markduk under 1-2 säsonger vara en god förberedelse för att rå på ogräset.

Klippta gångar genom ängen för att kunna se växter och insekter på nära håll.

Man kan också schakta bort de översta 15-20 cm matjord och dra nytta av den fattigare alven när man anlägger sin blomsteräng. Ev kan man lägga på näringsfattig, sandblandad jord före etablering av ängsväxterna.

Nyanlagd del av ängen med pluggar av åkervädd. Bakom växer befintlig gulmåra.

För att anlägga en ny äng kan du gå tillväga på olika sätt:
– köpa färdig ängsmatta i rektangulära bitar färdigt insådda med blommande växter.
– plantera pluggplantor i luckor i befintlig mager gräsvegetation.
– så en ängsfröblandning i plöjd och harvad jord.
De två sista alternativen kan också kombineras för ett snabbare resultat.

Väddklinten har fångat en bastardsvärmare.

Det finns fröer och pluggplantor för olika marktyper och miljöer. Utgå från den jord och de fuktförhållanden som finns på platsen. Pratensis och VegTech är två svenska företag som har ett brett sortiment ängsprodukter, såsom pluggplantor, ängsfröer och färdiga ängsmattor.

Teveronikan föredrar något friskare mark.

Själv har jag en gräsmatta som delvis ligger på torr och näringsfattig jord. Där har redan tidigare funnits eller vandrat in olika blommande växter som gulmåra, blåklockor, brunört, johannesört, rölleka, kärringtand, fibblor och prästkragar. Har sedan grävt bort grässvålen i rutor och planterat plugg och sått in frö av nya arter som passar i den miljön.

Gräset är bortgrävt och pluggar av bl a axveronica, åkervädd och mandelblom har planterats.

En ängsyta måste skötas, även om det är en ganska enkel skötsel. För att behålla karaktären och för att växterna ska hinna fröså sig själva är det viktigt att slå ängen efter blomning. Början av augusti brukar vara en bra tid. Använd lie, slåtterbalk eller röjsåg med klinga. Trimmer är inte bra, för den trasar sönder gräsklippet istället för att klippa av det. Låt det torka i en vecka innan gräset räfsas ihop och tas bort. Klippet ska inte lämnas kvar, eftersom det tillför jorden näring. Ängen ska absolut inte gödslas, utan hållas så näringsfattig som möjligt. Då kommer den att vara länge till glädje för både människor och insekter.

Guldvingefjäril på okänd ört, möjligen backtrav.

Ta hand om lökväxterna efter blomning

Vårens lökväxter har snart gjort sitt för denna säsongen. Någon enstaka blomma finns kvar, men åtminstone bladverket hos de flesta börjar vissna ner och gulna. Trots att lökväxter är väldigt lättskötta trädgårdsväxter så kan man förlänga deras liv genom att ge dem lite skötsel efter att blomningen avtagit.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare lökväxter förökning snödroppar

Tulpaner över lag är ganska kortlivade växter i våra trädgårdar. Förutom vildtulpanerna så finns det några sorter av framför allt Darwin-hybrider som kan finnas kvar i rabatten år från år. Narcisser är mer långlivade och särskilt de stora gula, typ Carlton m fl klarar sig utan några åtgärder alls.

Men ibland kan man se att narcisserna håller på att tyna bort och det kommer inga knoppar, utan bara blad. Detsamma kan gälla för snödroppar, Camassia, balkansippor och snöklockor som tidigare varit mycket rikblommande. Beståndet har kanske blivit för trångt under jord och då behöver klungan av lökar grävas upp och delas. När lökarna inte har plats att utvecklas har de heller ingen kraft att blomma längre.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare lökväxter förökning tulpaner — Låt även tulpanstänglarna stå kvar och vissna ner i egen takt. På så sätt för löken tillgång till sin egen näring från blad och stjälkar.

Gräv upp hela rotklumpen efter blomningstiden. Behåll bladverket, för det ger näring till löken. Sära på lökarna i klumpen och sätt ut dem igen en och en. Det tar lite tid, men kommer att ge dig mängder av nya lökar och är ett bra sätt att sprida dem på. Efter ett par år har plantorna återhämtat sig helt och ger en härlig blomning. Jordförbättra gärna i planteringsgropen med kompostjord, benmjöl eller PK-gödsel (s k höstgödsel).

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare lökväxter förökning krokus — Krokus som spridit sig i gräsmattan.

Lökväxter som står i gräsmatta eller äng ska få stå ifred tills bladen vissnat ner. Klipp alltså inte gräset precis där de vuxit, utan klipp runt om och vänta någon vecka på att klippa ner den gulnande lökblasten. Många lökväxter förökar sig dessutom genom frö och då får man ge sig till tåls och spara fröställningarna till fröet är moget. Har du tur kan du få se ett gäng myror bära runt på fröna och sprida dem vidare till nya platser.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare lökväxter förökning Hosta narcisser — Samplantering av narcisser med en frodig bladväxt som Hosta är ett bra tips att kamouflera lökväxtens vissnande blad.

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: