Doftforskare fick vetenskapspris

Magali Proffit är postdoktor i kemisk ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU i Alnarp. Hon vann förstapriset i den årliga utlysningen French-Swedish Prize for young researchers 2012 som delades ut i dagarna.

Magali Proffit har fått Svensk-franska vetenskapspriset för yngre forskare.
Foto: SLU

Magali är särskilt intresserad av flyktiga organiska doftämnen och den roll de spelar i kommunikationen mellan växter och insekter. Hon har också forskat kring vad dofter betyder ekologiskt och under arternas evolution. Ett av hennes projekt vid SLU handlar om vad som händer med kommunikationen mellan växter och insekter när klimatet ändras, t ex vid högre temperaturer. Vissa arter kan då få lättare att sprida sig till platser som tidigare varit för kalla för dem. Dessa så kallade invasiva arter av insekter och växter är man normalt ganska rädd för, eftersom det finns en risk att de rubbar balansen mellan de befintliga arterna i området.

I många fall har invasiva främmande arter blivit så spridda och etablerade i den svenska naturen att vi tvingas leva med dem. Kanadensiskt gullris och jättebalsamin konkurrerar ut den ursprungliga floran i vägkanter och längs åstränder. Signalkräftan sprids allt snabbare och har redan bidragit till att flodkräftan i stort sett har försvunnit från södra Sverige. Jordbruket och trädgårdsnäringen står också inför stora förändringar till följd av den spanska skogssnigelns (den sk mördarsnigeln) explosiva utbredning.

Kanadensiskt gullris är en främmande art som sprider sig i den svenska naturen.
Kanadensiskt gullris är exempel på en vanlig invasiv växtart i södra Sverige.

Magali Proffit har också arbetat med tropiska grödor inom familjen Solanacae, t ex potatis och tomat. Tanken är att identifiera doftämnen som attraherar äggläggande honor av en skadegörande nattfjäril (Phthorimaea operculella). I förlängningen skulle man kunna använda dessa doftämnen i fjärilsfällor och på så sätt begränsa skadorna i odlingen.
– Detta kan bidra till att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel, till nytta för människa och miljö, säger Magali.

Äppelvecklarens larv äter sig in i äpplet och sprider sin illasmakande avföring.
Äppelvecklarens larv är särskilt illa omtyckt av äppleodlaren då den gör äpplena oätliga pga larvens illasmakande avföring.

Feromoner, eller sociala doftämnen som de också kallas, används redan i dag som alternativ bekämpning av många skadegörare. De flesta feromoner är sexualferomoner som parningsvilliga honor använder för att locka till sig hanar. Detta har man utnyttjat genom att framställa feromonremsor för t ex äpplevecklare och plommonvecklare. Man kan också använda motsvarande doft i fällor av olika slag. På det här viset undviker man att sprida bekämpningsmedel planlöst och riskera att skada även nyttiga insekter som nyckelpigor i odlingarna.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *