Kategori: Trädgårdsodling

Mera matnyttigt ur trädgården

Nyskördade grönsaker till kvällens middag

På sommaren blir det många gånger HPD, dvs ”hopplockade delar” till middag. Jag skarvar ihop sill, kokt nypotatis från gårdagen, andra rester ur kylen och sen ”dagens gröna” från landet. Det kan vara rödbetor eller morötter som måste gallras, fem sorters sallat, släpärter i smält smör eller som idag förvällda mangold och spenat.

Bladväxterna spenat och mangold använder jag lika mycket råa i sallad som förvällda. Jag plockar några blad per planta och det driver på tillväxten av de kvarvarande bladen och stänglarna ytterligare. Båda är lätta grönsaker att odla och behöver ingen särskild passning förutom rikligt med vatten förstås. Det finns många vackra namnsorter av mangold som man kan prova. I år har jag en rödbladig sort som heter Rhubarb Chard. Den är god i sallad tillsammans med tunt skivad, mild lök, solmogen tomat och en vinägrettdressing. Blanda gärna upp den med spenat så får du också lite variation i färg på tallriken.

Glöm inte att skörda kryddorna allt eftersom de växer till sig

En kruka med rosmarin, timjan och salvia

Många kryddväxter har redan kommit så långt i sin utveckling att du kan ta första skörden av dem. Oregano, basilika och salvia är ganska snabbväxande. De kan skördas nu innan de gått i blom för att du ska få ut mest smak. Och då hinner de växa till sig så du får ut ytterligare en skörd av samma plantor. Plocka vid torrväder i små buketter och häng på tork. Alternativt låter du lösa kvistar ligga löst i en luftig korg eller på tidningspapper. Förvara dem torrt, men inte i solen. När bladen är helt torra smular du ner dem och förvarar dem torrt och mörkt, t ex i använda kryddburkar eller andra mindre glasburkar.

Persilja, dill, basilika och gräslök är exempel på örter som förvaras allra bäst i frysen. De förlorar snabbt sin smak vid torkning, men nedfrysta i plastpåsar eller -burkar bevaras deras aromer mycket bättre. Hållbarheten är 6-8 månader, därefter börjar de tappa sin mesta spänst och piffiga smak.

Mynta, väldoftande kryddört som ger ett magvänligt te

Har du väl fått in myntan i trädgården en gång så blir du knappast av med den. Det är ett aggressivt släkte som gärna sprider sig med långa rötter. Vill man hålla den på plats så är en nergrävd spann utan botten det bästa sättet att begränsa spridningen i ditt kryddland. Det finns ett otal sorter av mynta som alla är lika lättodlade. Väldränerad jord funkar bäst, men den verkar även hålla till godo med lerjord så länge den inte är helt uttorkad. I alla fall växer den bra hos mig. Soligt till halvskuggigt läge duger och den kryper gärna vidare under buskar mot nya mål.

Jag brukar torka bladen till te som smakar gott både sommar som vinter. Myntate sägs lindra bullriga magar och så ger det ju en så fräsch smak i munnen. Passar därför bra efter en tung måltid. Den vanliga grönmyntan blir bra, men prova även äppelmynta som har en smak av äpple ihop med den friska mintsmaken.

Hurra, jag ska bli sparrisodlare

Eller åtminstone lite grann. Har precis förverkligat en av mina trädgårdsdrömmar som funnits med ett bra tag – att börja odla sparris. Det är en grönsak jag verkligen älskar. Men så har jag tänkt att det tar ju ändå tre år innan det blir någon skörd. Och så har jag skjutit det framför mig ännu ett år. Hade jag planterat dem med en gång hade jag sedan länge haft egenodlade sparrisar. Ja, ja. Här kommer nu lite sparristips.

Har ganska lerig jord i min trädgård, men i det övre hörnet mot hästhagen är jorden mer sandblandad. Plus att där är det sol ända från de första morgonstrålarna tills den går ner bakom skogen. Så det borde vara perfekt. (Styv lera är inte att rekommendera, men annars lär inte sparrisen vara jättekräsen. Sand är dock alltid bäst.) Grävde ett snyggt dike, ca 40 cm brett och en halvmeter djupt. Luckrade upp jorden i botten och fyllde sedan på med prima varor – egen kompostjord, torvblandad kogödsel på påse, lite grövre sand samt välbrunnen hästdynga. Blandade väl och byggde sen upp en ås på mitten av fåran enligt alla anvisningar. Bredde ut rötterna över åsen och sedan på med mer mylla. Sparade ett dike på var sida om åsen för bevattning. Vattnade igenom bädden några gånger och fyllde på med lite mer jord. Nu ska den få stå så tills jorden sätter sig lite till. Resterande jord kommer att få plats i raden under sommaren. Det är jättespännande att se hur de kommer att ta sig! Ska försöka komma ihåg att ta med mig lite tång från stranden nästa gång jag åker dit. Tången innehåller mycket mineraler som sparrisen vill ha, eftersom den egentligen är en strandväxt.

Tänker mig att småningom skörda mina första sparrisar som gröna stjälkar. Det är mer smak i den gröna, tycker jag. Och vilken säregen smak som inte liknar något annat. Mums! Lätt kokt med bara smör på eller tillredd på grillen med en god biff eller tjock laxbit. Och så en hemlagad bearnaise till det. Serverar jag kokt sparris gör jag så här: brukar bara ge stjälkarna ett snabbt uppkok. Först med knopparna över kokvattnet i 2 min och sedan 1-2 min till nere i vattnet. Då är de fortfarande lite al dente. Ett enkelt tips för är att ta 1 msk salt och 1 tsk socker till varje liter vatten. Smala stjälkar behöver inte förvällas innan du lägger dem på grillen, men är de lite tjockare kan de få ett hastigt uppkok. Sedan penslar jag med en god grillolja eller olivolja och saltar med flingsalt. Härligt!

Oregano, gott till mer än pizza

Den perenna kungsmyntan träffar man på ibland ute i naturen. Den växer vild på soliga, torra marker och sprider en härlig doft när man rör vid bladen. Blommorna är vackert lilarosa. Kungsmyntan är en gammal medicinalväxt som använts mot bl a hosta och magont. Den har dock inte den mest särpräglade smaken som vi känner som oregano, utan då får man gå till den grekiska oreganon, Origanum vulgare ssp hirtum.

Just nu är rätt tid att så oregano. Håll sådden inomhus tills frostfaran är över. Fröna har rätt svag groningsprocent, men har du tur får du flera fina plantor till slut.

Oregano är en bra biväxt som lockar mängder av insekter med sin blomning.

Dessa kan planteras ut i kryddbänken eller kruka i sandblandad, varm jord på en solig växtplats. Varje vår klipper du ner fjolårsväxten och gamla plantor kan även delas för att behålla sin fräschhet och växtkraft.

Oregano äts som färsk eller torkad i tomaträtter, används i kötträtter med fett kött som lamm eller fläsk. Och givetvis i pizza!

Upp upp, rabarberknopp

Uppåt strävar de med sina rosa hättor och växer så det knakar nu när värmen äntligen kommit. Har nu gett mina rabarber en riktig vårstartare i form av pelleterat hönsgödsel och välbrunnen hästgödsel. De ska ha mycket kraft och mycket vatten för att orka med sin egen tillväxt. Stallgödsel är prima vara.

Rabarbern vill helst ha en solig plats för att utvecklas på ett bra sätt. Man vill ju fortsätta skörda helsa försommaren och då måste det bli snabb återväxt. Jag brukar inte bleka mina stjälkar, men det sägs att de blir mycket godare så. Ställ en spann eller tunna över varje planta så fort den börjar ta sig upp genom jorden. Då blir stjälkarna extra ljusa och mjälla.

Det finns moderna sorter med mindre oxalsyra än den gamla Victoria. Elmblitz är en sådan sort, som dock är lite mer svagväxande än den förra. Oxalsyran lindras inte med socker och barn och njurkänsliga personer bör därför inte äta rabarber för ofta. Annars går det ju åt en himla massa socker vid tillagning. Det känns inte alls särskilt nyttigt.

Klart för uteliv och köksväxtodling

Kvällarna är ljusa och långa och så länge temperaturen och vädret tillåter är jag ute till det blir mörkt. Det är inte bara trädgårdsarbete förstås, utan jag är också ute och rider på min fina, lilla häst. Har gödslat rabatter och odlingsbäddar med häst- och hönsgödsel och beskurit och rensat ogräs och vänt komposten, så nu börjar trädgården bli i ordning för den stora växtsäsongen. Alla fruktträd har fått en rejäl gödselgiva och står i startblocken för att börja blomma. Hoppas bara att de kan hålla sig lite till, för det har blivit alldeles för tidig blomning några år och körsbären har knappt haft några arbetsamma bin eller humlor alls. Så bären har varit lätträknade. Kanske borde jag börja pollinera för hand?

Trädgårdsmöblerna ställde jag fram redan förra helgen och har nu hunnit ta några fikapauser i det gröna. Eller det blå, eftersom jag placerade möblerna precis intill scillahavet under päronträdet. Har fått hem lite begagnade narcisslökar som jag ska gräva ner i utkanterna för att bilda små blomsteröar. Narcisser blir inte så bra mitt i gräsmattan. Antagligen är den alldeles för näringsfattig för att de ska orka växa till sig. Men de små lökarna trivs desto bättre.

Har inte planerat alla odlingsbäddar ännu, men det brukar bli en faslig massa sallat, mangold, rotfrukter, den finska potatisen Timo som är en alldeles särskilt god nypotatis, blommor såklart, squash, ärtor & bönor, persilja, dill och andra kryddor. Och sen några tomatplantor. Fast nu funderar jag faktiskt på att leta rätt på några gamla fönster för att göra ett litet miniväxthus. Det är lite för blåsigt för att ha tomat på friland här på tomten. Med skydd av några glasväggar hade de fått bättre ro att växa.

Rosmarin är en högaromatisk kryddväxt

Uppfriskande och värmande badsalt med rosmarinolja

Mycket starkt doftande är rosmarinens oljor och den har använts både i rökelse och för kroppsvård förutom som ren krydd- och antiseptisk läkeväxt. Fick ett underbart badsalt, tack Ola, som har varit underbart att hälla i mitt nästan skållande varma badvatten. Just denna kalla vinter har krävt sina bad för att tina upp efter långa ridturer och stallarbete. Eller bara plaska i fotbad med rosmarindoft om jag inte unnat mig ett helbad.

Rosmarinus officinalis har barrliknande blad och växer vild i Medelhavs-området där den övervintrar och blir en upp till 2 meter hög buske. Till våren blommar den med sina små, ljusblå blommor. Lyckas du övervintra en planta svalt men frostfritt här uppe i Norden så lär du också få njuta av den vackra blomningen. Men den klarar sig inte på friland utan skydd. I södra Sverige kan du prova täcka en planta med löv och ris eller göra en igloo av frigolit. Att övervintra rosmarinen inomhus i rumstemperatur brukar inte lyckas. Framför allt är det för torrt i luften och plantan torkar lätt ut. Rosmarin betyder havets dagg, och det återger dess krav på växtplats rätt väl. Rosmarin ska planteras i sandblandad jord på ett soligt och varmt ställe.

Rosmarinen blommar endast efter en kylperiod

I matlagningen lämpar sig rosmarin speciellt väl till vilt och annat smakrikt kött samt till ugnsrostade rotfrukter och klyftpotatis. Grillspett är väl en annan klassiker för smaksättning med rosmarin. Du kan göra en variant på pesto med rosmarin, vitlök och honung som är väldigt mumsig till biff. Ta färska eller torkade blad och smula eller hacka dem fint. Den barrlika lite hårda konsistensen är nämligen inte så god att tugga i sig i hela blad.

Dags att beskära äppleträd – gamla träd

I förra inlägget beskrev jag hur du gör med ditt nyplanterade äppleträd. Nu ska vi titta lite på det äldre trädet. Ett gammalt och högvuxet träd är inte lika enkelt att åtgärda för den som är ovan att beskära. Ett gammalt talesätt säger att man ska kunna slänga sin hatt genom trädet utan att den fastnar. Så glest ska det vara mellan grenarna för att all frukt ska få gott om ljus. En god genomluftning minskar också risken för sjukdoms- eller skadedjursangrepp.

Bra sekatör från Felco

Bra redskap är A och O. Du behöver för det första en bra sekatör. Felco har bra grejer som håller länge om man tar väl hand om dem. Prova dig fram så du hittar en som ligger väl i handen. Det finns modeller för stora och små händer samt för höger- och vänsterhänta. Grensaxen är bra att ta till när inte sekatören räcker till och en grensåg kommer ofta väl till pass vid beskärning av äldre träd. De hopfällbara små sågarna är smidiga

Handsåg för kapning av grövre grenar

att ha med sig i fickan. Den äldre modellen av bågsåg med ställbar vinkel klarar det mesta, men den är lite bökigare att ha med sig uppe i trädet. Sedan behöver du en bra stege för att komma upp i kronan. Jag föredrar att komma upp istället för att ta till stångsaxar och -sågar. Du får renare snitt med bättre precision och en ergonomiskt riktigare arbetsställning.

Vad mer är viktigt att tänka på? Beskär strax utanför grenkragen så att trädet snabbt kommer åt att reparera skadan, dvs valla in sårytan. Lämna inga tappar, eller sk ”rockhängare”. De blir en inkörsport för sjukdomar och svampar. Och ta inte för mycket utan sprid hellre ut beskärningen över fler år. Då slipper du en del vattenskott som annars följer som ett brev på posten.

Tid för beskärning av äppleträd

Ungt äppleträd innan beskärning

Bästa beskärningstid för äppelträd förutom juli-augusti-september är nu i mars. Har du ett nyplanterat äppleträd är inte den första beskärningen särskilt märkvärdig. Tänk såhär: för att få ett starkt och proportionerligt träd som orkar bära upp kommande fruktskördar bör jag bygga upp ett stabilt grenverk. Välj ut tre-fyra välriktade grenar som pekar åt olika håll och så toppen förstås. Korta in dem med ungefär hälften för att de ska bli stadiga. Ta bort övriga grenar.

Nästa år fortsätter du uppbyggnaden genom att välja nya grenar längs stammen och korta in dem. Målet med beskärningen är att få en gles och stabil krona som ska orka bära rikligt med frukter utan att grenarna bryts. Alla äpplen ska få tillgång till solljus för att utvecklas optimalt och därför får inte kronan vara för tät. En hård beskärning stimulerar det unga trädets tillväxt och tvingar fram nya knoppar.

Äldre och vildvuxna träd beskärs för att behålla en god fruktsättning. Får träden förväxa kommer äpplena att bli mindre och mindre och färre och färre.

Ungt äppleträd efter beskärning och uppbindning

Dessutom vill man behålla träden låga så att man lätt kommer åt att plocka frukten från grenarna. Utgå från grenar med trubbiga vinklar, de tål både blåst och tung skörd. Helst ska grenarna växa så rakt ut som möjligt. Uppåtväxande skott bildar mindre blomknoppar och fruktsporrar så därför tas de bort. Efter en hård beskärning utvecklas under sommaren en mängd vattenskott. De bör avlägsnas innan hösten för att inte ta för mycket kraft av trädet. Ju tidigare man tar dem desto mjukare är de. Bryt eller riv loss dem, sekatör behövs sällan. För att minska mängden vattenskott tas helst bara några stora grenar bort varje år. Då blir inte chocken för trädet så stor och det sätter då färre vattenskott.