Vad ska jag göra när sniglarna invaderar trädgården?

Efter en mild vinter hade jag på känn att det skulle bli en snigelvår. Men den torra april och början av maj gjorde att sniglarna gömde sig kvar i jorden lite extra länge. Nu efter regn så går det knappt att ta sig fram utan att trampa på dem. Vad ska man ta sig till?

Jodå så att – här var det fest.

Det finns många olika sniglar och snäckor som kan drabba en trädgård: trädgårdssniglar, åkersniglar och den fruktade bruna spanska skogssnigeln, även kallad mördarsnigel. Dessutom kan du som bor nära skogen få in de ganska ofarliga svart skogssnigel och pantersnigel. Dem låter jag vara kvar, då de inte verkar ge sig på odlingsväxter. Bland snäckorna är det främst den fläckiga lundsnäckan och vinbergssnäckan som kan göra mycket skada.

Snigeltjockisar bland klätterbönorna i mitten av juli.

Vad äter sniglarna? Sniglarna är nedbrytare som finfördelar grova växtrester till mindre bitar. Ofta ger de sig på nyligen slagna saftiga blad och stjälkar. Låter man ogräsrens ligga kvar på gräsmattan eller i rabatten kan man hitta mängder av sniglar där under efter några timmar. Detsamma gäller för grönkomposten som är rena drömmen för en snigel.


Att odla grönsaker och blommor är en upptäcktsresa i sig för att hitta växter som är någorlunda motståndskraftiga. Vill du odla grönsaker, men har en stark snigelpopulation, måste du förkultivera plantor på ett snigelfritt ställe. Jag testar att förodla bland annat olika slags kål, selleri, bönor, rödbeta och sätter ut dem först när de är starka nog att klara snigelangrepp. Bäst klarar sig olika typer av lök samt potatis som växer snabbt. Har gett upp om persilja, koriander, sallat, rädisor, spenat, asiatisk kål, morot, blomkål och broccoli. Det är inte lönt. Sallat odlar jag i en balkonglåda högt upp ovan mark. Jordgubbarna måste plockas på kvällen, annars finns bara urätna bär kvar på morgonen.

Mogna jordgubbar är mumma för mördarsniglarna.

Hur kan jag motverka sniglar?
Täckodling är ingen bra odlingsmetod, för under täckmaterialet har sniglarna en skyddad verkstad. Trädgårdskomposten är också ett fint gömställe, så den borde helst vara tät. Skräphögar och fuktiga brädor på skuggiga ställen håller fukten och drar till sig mängder av sniglar. Likaså frodiga bestånd av kirskål och pestskråp som ger bra skydd och skapar en fuktig miljö där sniglarna söker skydd dagtid. Så klippt gräs och solexponerade öppna ytor är ett bra sätt att göra trädgården mer ogästvänlig för sniglar.

Koppartejp kan möjligen bromsa sniglarnas framryckning i odlingslådorna. Tyvärr sitter tejpen inte så länge.

Snigelns livscykel är snabb och den förökar sig kopiöst effektivt. En övervintrad snigel börjar para sig i juni och lägger upp till 400 ägg under sin livstid. Men hittar den ingen partner kan den även befrukta sina ägg själv. Efter ca 8 veckor är de nykläckta sniglarna könsmogna. I värsta fall kan en enda snigel ge upphov till 160 tusen i generation tre och 64 miljoner i generation fyra. Man kan nästan ge upp redan här. Vi kommer knappast att vinna, utan vi får lära oss att leva med mördarsniglarna.

Snigelns ägg är mjölkvita och några mm i diameter. De läggs i små grupper i gropar, under stenar och krukor.

Bekämpa mördarsniglarna
Men även om snigeln har kommit för att stanna måste vi ändå förhindra fortsatt spridning till (torra och sandiga) områden där den inte ännu förekommer. Hur kan man bekämpa sniglarna? Plocka dem och avliva dem på lämpligt sätt beroende på hur stora mängder det gäller. Det är tidskrävande och ansträngande för rumpmusklerna att plocka, men en säker metod.

Plocka i spannar går bra, så länge man orkar böja sig. Rekordet hos mig är 3,6 kg sniglar på en kväll.

Gå rundor på morgon och kväll och gärna efter regnskurar. Jag plockar i mindre spannar med två dl vatten och en halv dl kalksalpeter i botten. Blir inte hela spannen full kan se simma där tills de ganska snart slemmar ihop och dör. Plockar jag stora mängder häller jag över blandningen i en fryspåse och knyter ihop. Fördelen med att ha lite näringslösning i botten är att de kryper inte upp på kanten medan du är igång. De döda sniglarna kan efter några dagar grävas ner eller vattnas ut runt buskar och träd som gödning.

Har du inte så mycket sniglar kan du roa dig med att fånga dem i ölfällor. Starköl ska det vara.

Plockningen behöver kompletteras med andra metoder som att lägga ut snigelpellets, ölfällor, plåtkanter på odlingslådor, koppartejp, elstängsel eller ankor. Det finns säkert mängder av fiffiga metoder. Nematoder har inte gått att få tag på på flera år, men det var en pålitlig bekämpningsmetod tidigare. Jag har också provat att avleda sniglarna med uppblött fågelmat, typ solrosfrö och havregryn som de verkar mycket förtjusta i. Lägger små klickar mellan grönsakerna och om inte annat så kan man gå dit och plocka rent med jämna mellanrum.

Lockbete i form av uppblött fågelfrö lockar bort sniglarna från odlingsväxterna.

Växter som sniglarna älskar
Bland prydnadsväxterna är riddarsporre, solrosor, Dahlia, Tagetes, förgätmigej, tunnbladiga Hosta, rudbeckior, Ligularia, Fritillarior och olika aster svåra att hålla fria från sniglar. De äter också på narcisser och hundtandslilja och gnager av blomstänglarna på prydnadslökar (till ingen nytta, för knoppen får ofta bli kvar orörd).

Mördarsnigel på pestskråp.

Snigelsäkra perenner
De listor på snigelsäkra växter som cirkulerar kan man inte lita på till 100%. Sniglarna har lokala preferenser och det som gäller hos en kanske inte funkar hos en annan. Buskar och träd blir sällan lidande, utan det är främst ettåringar och perenner. Jag provar alltid med en planta först innan jag planterar en hel kvadratmeter. Perenner som funkar hos mig är bland annat höstsilverax, revsuga, daggkåpa, höstanemoner, aklejor, Astilbe, höstflox, Brunnera, sockblomma, alunrot, Iris, nävor, pioner, väddar, lammöron, Vinca och Waldsteinia. Dessutom kan man slå på stort när det gäller ormbunkar. Tur för mig som älskar ormbunkar!

Ormbunkar och många växter med håriga blad står emot sniglar.

Mördarsnigelns år

Om snigeln bara hade hållit sig till kirskålen så hade jag låtit dem hållas!


Naturligtvis kunde man inte vänta sig annat. Efter en vinter mild som en försommarvind utan egentliga frostknäppar låg sniglarna i startgroparna så fort det började grönska.


Av de 22 snigelarter som förekommer i Sverige är mördarsnigeln, eller den spanska skogssnigeln som den egentligen heter, den i särklass mest ökända. En gång så gott som natt- eller regnaktiva, men nu syns de när som under dygnet, förutom i den hetaste solen mitt på dagen.

I de långa tentaklerna sitter snigelns ögon. I de undre, kortare har den sitt smak- o luktorgan.


Sniglarnas slemspår avslöjar var de varit senast och tittar man närmare ser man skadan på alla växtdelar där de varit och tuggat. Slemmet är ett slags glidmedel som underlättar snigelns framfart, men det skyddar också kroppen mot uttorkning.


För mig personligen har sniglarna blivit ett av sommarens stora stresselement. Jag får lite lätt panik, och ångestkänslor tar sig från bröstet upp mot halsen. För det hjälper inte hur många jag högg itu under den senaste rundan – det är ständigt påfyllt med friska krafter. Sniglarna tar liksom inte slut.

Tänkte tanken att lägga ner snigelbekämpningen. Det är ju ändå inte lönt. De har redan ätit upp tre omgångar sallat och kål. Både utplanterade plantor och platssådda. Två omgångar bönor, både förkultiverade och platssådda. Tidigt i maj räknade jag till 33 sniglar på en löpmeter rädisor. Nu är favoritfödan jordgubbar! Som om det inte var nog med det klänger de numera i växthuset också. På tomatplantorna, tuggar in i de sötaste cocktailtomaterna och äter upp chiliknoppar och skott. Hostans blad är tuggade, rabarbern likaså.


Det som ger mig allra mest ångest och mani är vetskapen om att en spansk skogssnigel kan ge 400 nya. Om var och en av de 400 lägger 400 nya ägg så ser du hur snabbt vi kommer upp i miljoner på bara några generationer. Vi kommer inte att vinna. Frågan är bara när och om en naturlig fiende minskar på stammen. Regniga somrar driver på utvecklingen och de varma vintrarna likaså.


Sniglarna är tvåkönade, hermafroditer. Varje individ kan lägga ägg, men de måste para sig med varandra för att äggen ska bli befruktade. Äggen läggs oftast i sprickor i jorden och de kläckta sniglarna övervintrar som ungdjur. För att ha en chans att begränsa mördarsniglarnas framfart måste du börja tidigt på våren så fort de första sniglarna visar sig. Det finns inget enskilt segerrecept, utan en kombination av åtgärder måste till.

Ferramolen lägger jag även ut på blomfat med en takpanna över.

Jag har provat nematoder som vattnas ut på de mest utsatta ställena. Det är relativt dyrt och måste upprepas ca var 6:e vecka. Funkar bara på ungdjur. Koppartejp på odlingslådorna funkar i torrt väder, men släpper lätt när det börjar regna. Järnfosfat (Ferramol) är pellets som sniglarna äter av och sedan går och lägger sig för att dö. Det går åt mängder av järnfosfat för att skydda en tomt som har ett par hundra meters gräns mot naturområden.


Jag strör ut pelletsen i stråk där det rör sig flest sniglar och på ställen där jag precis har mosat några individer. För doften av både pelletsen och döda artfränder lockar fram fler sniglar. Och sen klipper jag dem med sax. Går flera rundor om dagen med saxen i ena handen och ferramolburken i andra.


Öl uppges också funka som lockbete. Jag är ingen stor öldrickare, så det har blivit över några burkar med utgånget datum. Dem tänker jag använda nu. Så får vi se om den finska, tyska eller danska ölen smakar sniglarna bäst! Har precis riggat min första ölfälla av en tom glassburk. Det tog en halvtimme, sedan hängde de första besökarna i baren!

Paddor har jag gott om i trädgården. Äter sniglar gör de, men mördarsniglar?


Det sägs att myskankor kan hjälpa till och rensa trädgården från sniglar. Hjälpa till alltså – alla ankor är inte så hungriga på mördarsniglar. De måste också ha ett frostfritt boende över vintern och rävsäker övernattning. Räv har jag gott om. Kanske intressant att prova på, men tänk då på att dessvärre är ankorna också glada för sallat och andra odlade grödor. Allt som är dyrt äter de, har jag hört. Det blir nog inget med det.