Börja planera för övervintring av oliv- och citrusträd

Afrikas blå lilja tål ingen frost, utan måste tas in när nätterna blir svalare.

Ännu är det varma nätter i Skåne, men snart är det dags att ta in medelhavsväxterna som står ute. Vissa tål någon köldknäpp, andra måste skyddas mot första frosten. Afrikas blå lilja, Agapanthus, trodde jag var på ruinens brant i våras efter en sen frostnatt. Bladverket frös och hängde trist och såg ungefär ut lika aptitliga ut som hostans blad när de fått frost. Men som tur var hade inte rotsystemet tagit skada, utan det kom fram nya blad småningom. Och nu står båda plantorna fortfarande i underbar blom. Ett förmaningens ord inför vinterförvaringen – var sparsam med vattnet för detta är en växt som lätt vattnas ihjäl under vintern. Den ska stå torrt och inte ha mer än ett par deciliter vatten per vinter.

Olivträdet med blommor och småningom frukter.Köpte ett olivträd på rejäl stam i somras. Det har inte hunnit växa till sig så mycket, men smälter fint in vid trappan med mina andra medelhavsväxter. Oliven är lite köldtålig och behöver nästan en svalare period för att komma i blom. Jag tänkte låta det smaka på lite kyligare grader, men sedan bära upp på vinden där det blir 5-8 grader om vintern. Lite bladfall får man normalt räkna med, men det kommer nya till våren. Fortsätt vattna med lite längre intervaller, varmare utrymme = mer vatten, svalare = mindre vatten mer sällan. Olivträdet tackar för extraljus i form av kallvita lysrör eller lågenergilampor. Så det tänkte jag fixa i år. Ansluten till en timer kan den lysa 12-15 timmar per dygn.  Till våren klipper du sedan in de längsta och rangligaste grenarna i samband med att du flyttar ut plantan.

Frukter i olika ålder på samma citronträd.

Citrusträd övervintras också svalt och ljust. De ska nog inte frysa alls, utan tas in före frosten slår till. Citrusträd är blom- och fruktbärande året om så de behöver ett näringstillskott även om vintern. Det ska vara speciell citrusnäring som innehåller extra järn. Den ger du en gång varannan vecka istället för en gång i veckan som på sommaren. Citronträd ses ibland med gulaktiga blad. Det kallas kloros och beror just på järnbrist.

Har förresten skördat några citroner från mitt träd nu i höst. Frukter som tagit över ett år på sig att mogna. Men det var värt väntan för aromen är helt enastående! Släng er i väggen vanliga citroner i affären. Det minsta man kan kräva numera är ekologiska sådana, för nu har jag blivit kräsen!

En favoritros i repris

En liten men rikblommande ros med växlande färg.

Jag vet att jag visat den förut, men nu på höstkanten kan jag inte låta bli att ge en underbart rikblommande ros som start på veckan. Ghislane de Féligonde är förtjusande med sina små söta knoppar i aprikosgult som sedan blir nästa vita när blommorna stått någon dag. Ännu kommer det någon ströblomma, men annars har den gjort sitt för i år.

Uppspaljerad mot väggen får rosen stöd och värme.

Jag har spaljérat den mot väggen, men man kan också ha den som buskros ute i det fria. Den har varit frisk förutom enorma mängder bladlöss som kommer tidigt varje vår. Det har blivit mycket såpvatten, men sedan har den generösa blomningen tackat för mödan och nästan tagit andan ur mig.

Blomman är liten, grunt skålformad och aprikosgul.

Ghislane de Féligonde ska gå upp till zon 4, men mot en varm vägg är den säkert härdigare än så. Blir inte så hög, utan håller sig kring 1,5 meter. Jag beskär mest de svaga och veka skotten och låter den i övrigt klara sig själv. Doftar gör den också, sött och  myskigt, mest när man borrar in näsan i blombotten.

Höstblommande klematis är helt rätt

En liten blomfluga har satt sig på den rosa blomman.

Många av perennerna börjar nu tappa sin spänst och det är bara de riktigt sentblommande som står sig. Räddaren i nöden är en senblommande klematis som dessutom ger lite höjd åt rabatten.

Klematis som slingrar sig runt en luftlök.

Tyvärr kan jag inte namnen på dessa skönheter, men funktionen är jättebra, så det ska nog bli fler sådana. Se hur de väver in sig så fint bland de andra växterna! Fina tips för växtkomposition och trädgårdsdesign bland perennerna. Senblommande klematis beskärs hårt på våren för de sätter knoppar på årstillväxten. Lättskötta och enkla att hålla. I like!

Rosa klematis med stramt uppåtriktat växtsätt passar bra i en rufsig perennrabatt.

Blå stormhattar och rosa klematis i vacker förening.

Det blir nog gott om björnbär i år

Taggiga vilda björnbär är en prövning att plocka.

Har inga björnbärsbuskar i trädgården, men plockar en del ute i naturen och det syntes redan på försommaren när de blommade att det kommer att bli ett speciellt gott björnbärsår i år. Skulle tro att de flesta bären hinner mogna eftersom augusti varit så varm. Än så länge är det bara något enstaka bär som varit ätmoget och de var riktigt sura, men här finns att ta av när de väl blir mjuka, svarta och glänsande.

Mognande, glanssvarta björnbär har en härlig arom.

Vilda björnbär har fruktansvärda taggar med hullingar som griper tag och vips så har hela rankor slingrat sig om ett ben eller en arm. Trädgårdsbjörnbär är lyckligtvis oftast taggfria. ’Black Satin’, söta ’Lochness’ och ’Thornless Evergreen’ är tre vanliga sorter. Den senare bär frukt redan i månadsskiftet augusti-september, annars är det vanligt att man plockar björnbären i september månad. Lite beroende på växtplats. Helst ska den stå soligt och varmt i fuktig och näringsrik jord. Gärna mot en södervägg. De 3-4 meter långa grenarna spaljéras mot väggen för att inte bli ett svårskött risbo.

Akta dig för de taggiga lianerna hos vilda björnbär!
Ettårsskott hos vild björnbär, men redan nu ser taggarna respektingivande ut.

Björnbär beskärs sent på hösten, med samma princip som hallon, så att alla grenar som burit frukt tas bort. I sämre lägen kan man behöva täcka de unga skotten som ska ge bär nästa år. Då lägger man ner dem på marken och täcker med ris och löv över vintern. Till våren binds de upp mot spaljén.

Blommor vid sidan om mognande bär är typiskt för björnbäret.
Ljusrosa blommor vid sidan om mognande bär är typiskt för björnbäret.

Kampen mot ogräset fortsätter

Våtarven är en växt som älskas av hönsen.
Hönsen älskar våtarven och den kallas även chick weed på engelska.

Vem har inte suckat över ogräsens utbredning en fuktig sommar som denna. Det har varit ypperliga tillväxtbetingelser med ganska varmt väder och jämn fuktighet. Olika jordar har olika specifika ogräs och det kan man ofta ha till hjälp när man ska klassificera en jordart och platsens fuktförhållanden. Mycket man lär sig med att rensa ogräs med andra ord.

Välväxta exemplar av den giftiga växten korsört.
Ståtliga exemplar av korsört som trivdes fint i den näringsrika och sandiga jorden.

Råkade ut för mitt livs häftigaste korsörtsbestånd för ett tag sedan. 1400 m2 med blommande korsört i knähöjd. Sandig och genomsläpplig, näringsrik jord trivs den i. Nu fanns inget annat att göra än att snabbt rycka bort alla plantor innan de hann sätta frö. Korsörten är ett ettårigt, giftigt ogräs som enbart sprider sig med frö, så att begränsa frösättningen är väsentligt för bekämpningen. Man får inte lämna kvar blommorna på marken för de kan utvecklas till frö även om plantorna är avklippta. I ett tidigare utvecklingsstadium kan man däremot tänka sig att slå av ogräset med trimmer. Roten utvecklar inga nya plantor. Korsörten är för övrigt nära släkt med den för hästfolk välkända växten stånds, som är mycket giftig för hästar.

Inget bra läge när korsörten kommit i frö för då sprider den sig effektivt.
Inget lysande läge när korsörten kommit så här långt i sin fröutveckling.

Rensandet tog tid, men till slut fick vi bort korsörten. Men det fanns tyvärr ett lägre skikt också och det var våtarv. Våtarven är lite besvärligare att bli av med för den gror både från frö och gröna delar. En våtarvsplanta kan lätt täcka en stor yta om den får bre ut sig. Våtarven, som också är ett ettårigt ogräs, sätter nya rötter anefter som den växer ut med sina stjälkar. Därför är det jätteviktigt att få bort alla delar av plantan när man rensar. Annars blir problemet bara ännu större. Och det kan gå väldigt fort! Rensar man en tyngre jord när den är för fuktig blir det lätt kvar många delar som sätter fart igen.

Så snyggt det blev när allt ogräs är bortrensat och jorden beredd och insådd med gräsfrö.
Efter grässådd och vältning.

Ogräsängen jag beskrev omvandlades småningom till en gräsmatta efter två rensningar. Får nu hålla koll på groende ogräs så att det sådda gräset har en chans att hävda sig och snabbt växa till sig.

Resliga riddarsporrar räddar rabatten

Ën riddarsporre med nästan anemonlika blommor.
Ën riddarsporre med nästan anemonlika, stora blommor.

Riddarsporrarna, Delphinium, tillhör de högväxta perennerna som ger ett lyft åt en annars lite ensidigt platt rabatt. Bra att veta om du ska göra en lite resligare rabattplanering. De blir gott och väl 1½ meter, ibland närmare 2 meter höga. Tyvärr är skaften lite veka, så de behöver bindas upp eller stödjas mot stabilare grannar. Riddarsporrarna är lätta att föröka själv från frö. Jag har tre olika färgställningar, turkosblå, MFF-blå och vit, och alla har jag snott som frö någonstans ifrån.

Knallblå riddarsporre med mörkt öga.

Tidigt på våren börjar riddarsporren skjuta ut sina skott och de fyller tacksamt ut där tulpaner och narcisser lämnar tomrum efter sig. När de senare vissnar och blir tråkigt bruna kommer riddarsporren som en räddande hand och täcker in förfallet i grönska.

Riddarsporrar tycker om näringsrik och väldränerad jord. Ge dem gärna en rejäl dos kompostjord varje vår. Eftersom de är ganska rangliga ska de inte stå i värsta blåshålet, utan skyddat för stark vind. Bind upp dem redan från början för att undvika att de bryts av på mitten. Blommorna blir stora och när det regnar kan de bli så tunga att de viker sig.

Vackert knoppig riddarsporre som kommer att bli vit.

Det finns många typer av perenna riddarsporrar och därtill ettåriga. Jag vet inte hur man skiljer dem alla åt, men jag gläds åt den rikliga blomprakten i oftast lysande blå färger.

Alternativa gödselmedel

Nu är vi så långt inne i sommaren att du ska tänka på vad du gödslar och med vad. Sommarblommorna behöver extra näringstillskott, eftersom det mesta i planteringsjorden börjar vara förbrukat. Så ge dem en dos växtnäring varje vecka för att öka tillväxten och knoppsättningen. Flytande växtnäring är enkelt att dosera och har snabb effekt. Flytande näringsblandningar som är ekologiska är dock svåra att få tag i för hobbyodlaren. Hönsgödsel är toppen för näringens skull, men även om man låter det dra i vatten och blandar ut det före vattning så är lukten jobbig. Det är inget man vattnar vid uteplatsen direkt.

Tillverka eget nässelvatten genom att fylla en spann med nässlor.
Här ska det bli nässelvatten!

Inte heller nässelvatten, som annars har ett jättebra näringsinnehåll. Nässlor innehåller det mesta som växterna behöver och utgör en utmärkt näring. Det är läge att skörda dem nu innan de hinner gå i frö och sprida sig vidare. Riv upp eller klipp av och tryck ner i en spann med lock. Häll på vatten ända upp och lägg på locket. Efter 4-5 dagar är gödseln klar att användas. Men det stinker som tusan, så spill inte på kläderna! Sila bort bladskaft och ruttnade blad och lägg dem på komposten. Den illaluktande geléaktiga vätskan späds ut ca 10 ggr. Ger växterna en riktig kick!

Den färdiga nässelbrygden nästan bubblar och luktar vedervärdigt.
Tjockflytande nässelvatten späds med vatten ca 1 liter på 10 liter vatten.

Gräsklipp är ett annat bra kvävegödsel som man kan ge till grönsakerna. Lägg ut några cm tjockt mellan raderna och låt det förmultna. Är även ogräshämmande, så länge som du inte för in en massa ogräsfrö genom gräsklippet. Ett år fick jag en invasion av bellis i grönsakslandet. Konstigt, tänkte jag, men det kom sig av att jag klippt gräset precis när bellisen fröade av sig. Så kan det gå.

Fleråriga växter mår inte bra av för mycket kväve nu i juli längre. Det leder till stark tillväxt i skott som inte hinner avmogna för vintern. Kvävegödslingen säger man ska stoppa vid midsommar, därefter är det sk höstgödsel som gäller. Den innehåller mer kalium och fosfor än vanlig vårgödsel som är stark på kväve. Vedaska och kompostjord är alltid bra att lägga ut på växterna. De har ingen stark gödslingseffekt men ger jorden en bra struktur som jordförbättringsmedel. Komposterad tång är också bra för sitt höga mineralinnehåll och strukturbildande verkan.

Gröngödsling med kvävefixerande växter som mellangröda är ett utmärkt sätt att mata jorden med näring inför nästa säsong. Honungsfacelia och blodklöver är vackra växter som drar till sig massor av fjärilar. När de blommat över slås stänglarna av och hela grönmassan brukas ner i jorden. Effekterna är flera – rötterna binder kväve under tillväxtperioden, luckrar en styv jord och slutligen blir stänglar och blad jordförbättring när de grävs ner.

Det finns många sätt att gödsla ekologiskt och alla sätt har för- och nackdelar. Man får prova sig fram till vad som passar bäst för det man odlar.

Vilda och odlade nävor

Den vildväxande stinknävan är en oansenlig liten blomma som luktar pyton.

Släktet Geranium, nävor är rätt så stort och bara i Sverige förekommer 14 vildväxande arter. Den har snabbt seglat upp som en riktig modeväxt i trädgården, mycket tack vare flertalet lättskötta och rikblommande hybrider. Stinknävan här ovan är ett vanligt ogräs på kväverik, frisk mark. Skogsnävan, som även kallas midsommarblomster ser du nedan. En vanlig växt på ängar och skogssnår. Inte mycket lönt att plocka och ta in i buketten, för den släpper fort kronbladen, men vacker att se på där den står i dikeskanten.

Midsommarblomster trivs på fuktrika marker i bryn och ängar.
Midsommarblomster förekommer vild i hela Norden, även på Island.

Kungsnävan, Geranium x magnificum, har en stor, purpurblå blomma med litet vitt öga.  Namnsorten ’Rosemoor’ som du ser här har lite mörkare blå blomma och ett kompakt växtsätt. Blomningen är långvarig och ger fin färg åt rabatten. Nävor vill över lag ha en frisk och näringsrik jord. Men det finns även sorter, t ex G. sanguineum ’Max Frei’ som blir jättefin i torra stenpartier. En del nävor tål skugga och andra vill ha det soligt. Men ett är säkert, och det är att du säkert finner en lämplig näva för dina förhållanden.

Kungsnävan har stora och hållbara blommor.

Bästa tipsen för en vacker sommarstugeträdgård

En frodig perennrabatt med schersmin som bakgrund och daggkåpa i framkant.
Schersminen bildar bakgrund till den lite yviga perennrabatten med bl a digitalis och daggkåpa.

Har du en liten trädgård vid sommarstugan ska du hinna njuta av den medan du är ledig. Inte ta dig vatten över huvudet och bli så ambitiös att den snarare skapar en massa arbete som du inte har lust med. En sommarstugeträdgård ska kunna klara sig utan passning mesta delen av året. Den ska vara blommande och vacker medan du är där och kan njuta av den. Här kommer några enkla tips på vad du kan tänka på.

Rödbetorna kan också ätas som sallad innan blasten blivit alltför kraftig.
Rödbetorna kan också ätas som sallad innan blasten blivit alltför kraftig.

Köp färdiga grönsaksplantor och plantera ut i det lilla trädgårdslandet. Det är ett bra sätt att få upp precis det du kommer att behöva under några veckor. Sallad, persilja, dill, squash, bönor, mangold och naturligtvis tomat är grönsaker som man kan sätta ut som färdiga plantor. Genom att odla i pallkragar håller du formatet begränsat till en liten täppa.

Kolla upp vad som växer naturligt på platsen och var inte för snabb med att såga ner träd. Höga buskar och träd ger stämning och svalka och skärmar av mot insyn. Kanske behöver vissa lågt hängande grenar ansas för att du ska komma fram med gräsklipparen, men annars fyller de väl sitt syfte som gröna väggar och tak.

Underbart doftande rosa pion som jag inte är helt säker på vad det är för en sort.
Läcker, tätt fylld pion med en ljuv och pudrig doft.

Lägg märke till vilka jordförhållanden som råder på platsen om du ska plantera nytt. Torkar marken snabbt ut eller finns det någon fuktig hörna på tomten? Vilka partier ligger alltid i sol respektive skugga? Välj växter efter vad som passar till förutsättningarna och inte bara utgående från vad du tycker om. De ska helst också blomma medan du är i stugan.

En digitalis med lite ovanligt färgschema i rosa och aprikosgult.
En av mina egna digitalis med lite ovanligt färgschema i rosa och aprikosgult.

Välj gärna klassiska gammaldags perenner som är lättodlade och klarar sig i normal trädgårdsjord. Digitalis, fingerborgsblomma (egentligen tvåårig) är lättskött och förökar sig själv efter hand. Lupiner och vallmo likaså, de är blommor som ger riktig sommarkänsla. Pioner återkommer troget år från år när de väl etablerat sig och mår bäst om de får stå länge på samma ställe.

Gräslök, oregano, mynta och citronmeliss är kryddor som sköter sig själva när du inte är där. Det är snarast så att du får hålla efter dem så de inte invaderar för mycket. Här får du färska örter till sillen och nypotatisen, grillen, mojiton och som fräsch smaksättare till bordsvattnet eller teet.

Citronmeliss sprider sig som elden om man släpper den lös.
Cirtonmeliss är en lättspriden kryddväxt som gärna även kan stå i perennrabatten eftersom den både doftar och är snygg.

Bärbuskar som vinbär och krusbär är lättskötta och ger stor skörd i förhållande till arbetsinsatsen. De vill ha en fuktighetshållande, mullrik jord och gott om sol. Uppblandning med kompostjord är alltså bra när du ska plantera nya bärbuskar. Var snål med kvävegödslingen, men ge dem gärna träaska som innehåller mycket fosfor och kalium. En liter per buske och vår är lagom. Benmjöl är ett annat bra gödningsmedel. Annars behövs ingen extra gödsel, för det ökar bara risken att buskarna drabbas av mjöldagg.

Pilar vissnar av skorvsjukdom

Fontänpilar på fuktig mark angrips lätt av pilskorv som leder till att skott vissnar och dör.Pilskorv är en vanlig sjukdom på framför allt fontänpil, Salix x pendulina ’Elegantissima’. Det är en svampsjukdom som trivs bra i sval och fuktig väderlek och övervintrar i angripna skott. Det leder till skottvissning och småningom dör större grenar. Sjukdomen är mindre förekommande på pilar som hamlas och beskärs regelbundet, för där tar man ju bort den nya tillväxten årligen.

Pilskorven leder till att de unga skotten vissnar.Vad ska man göra åt detta då? Egentligen är det bäst att hålla sig till motståndskraftiga sorter, t ex silverpil (Salix alba var. sericea) och korallpil (Salix alba var. chermesina) och inte plantera fontänpil i fuktiga lägen där man konstaterat att pilskorv förekommer. Genom att beskära pilarna hårt efter ett skorvår minskar man också svampens utbredning.

Pilskorv ger kala fläckar i trädet och är ingen vacker syn.
Hela trädet blir tufsigt och kalt när de unga skotten dör.