Författare: Maria i det gröna

Hur sköter man en kinkig kamelia?

Kamelian, som du kanske fått i present nu på våren, är en dyrbar blommande buske som kräver sin kvinna/man för att trivas och överleva till nästa år.


Camellia japonica heter de japanska kameliorna som säljs i växtbutiker och garden center vid denna tid på året. Nära släkt med Camellia sinensis, som är tebusken. Men det är inte lönt att brygga te på japansk kamelia, för det lär inte vara särskilt gott.


Kamelior är underbara! Blommorna är stora, de är oemotståndliga och står sig länge. Det enda man kunde önska är doft, men det saknar de flesta sorter. Många blir besvikna då de stoppar näsan i en utslagen kameliablomma med förväntningar om en gudomlig doftupplevelse i helt paritet med blommans utseende. Man kan inte få allt!


Vad behöver du göra för att få kamelian att trivas hos dig? Några saker. Tänk på att det är en surjordsväxt som avskyr kalkhaltig jord och dito vatten. Välj alltså en sur rhododendronjord och svag dos av ett surgörande gödselmedel som lämpar sig för blåbär och rhododendron ifall kamelian får gulbleka blad. Det är ingen brådska att plantera om din kamelia det första du gör alltså, för den trivs med att stå lite trångt. Likaså vill du inte störa plantan under tiden den har knoppar, så vänta lite med det. När det blir dags är en lerkruka med stort dräneringshål bra. Vattna gärna med regnvatten. Vattna mycket och ofta, men låt inte rötterna bli stående i vatten.


Välj en halvskuggig växtplats inne som ute. Ett österfönster med morgonsol är bra. Under sommarhalvåret trivs kamelian bäst utomhus på skyddat ställe. Glöm inte vattna ofta när det är varmt, annars kan du nästan glömma bort den.

Knopparna utvecklas i sakta mak redan under hösten. Denna bild är från oktober.

En kamelia lär inte övervintra på friland i Skåne, men på brittiska öarna växer de nästan som gräs. Temperaturen får inte gå för lågt under noll, så det bästa är att övervintra den frostfritt inomhus i ljust läge. Ett svalt uterum är toppen, men annars får du komplettera med växtbelysning. De städsegröna bladen och knopparna som bildades sent under hösten ska helst ha en jämn tillgång på ljus.


När dagstemperaturen under tidig vår tillåter kallväxthusförvaring så är det ett jättebra ställe för din kamelia. Där får den skydd mot kalla vindar, gott om ljus och knopputveckligen sätter verkligen fart. En frostvakt eller värmefläkt under kalla nätter är bra att ha. Och sen är den efterlängtade blomningen där! Lycka till!

Att plocka ramslök i naturen och odla den i trädgården

Vårens första primör kan man kalla ramslöken. I början av mars kan man normalt plocka de första bladen i Skåne. En underbar, vitlöksdoftande och -smakande krydda som passar i en mängd olika rätter och örtblandningar. Väl värd att tillaga direkt i maten, att lägga in i olja eller ättikslag, att torka och frysa in för kommande rätter.

En tjock pestobas som kan spädas ut med mer olivolja, majonnäs eller creme fraiche.

Var ska man då börja leta? Ramslöken växer i friska lövskogar med kalkhaltig, mullrik och djup jord. Ofta på samma ställen där du hittar ask och ek. Ljusa skogar och brynzoner där ramslöken får gott om sol på våren innan träd och buskars lövutspring, men i halvskugga under sommartid när lökarna ligger i vila.

I tidiga mars månad dyker de första späda ramslöksskotten upp.

Ramslöken följer ungefär skogseken i utbredning. Den förekommer naturligt upp till södra halvan av Sverige och på Åland. Det går att odla den längre norrut än så, men då får du plantera in den om den inte finns i dina trakter. Det lättaste är att gräva upp en tuva och dela den i några delar och plantera ut. Tänk dock på att inte plocka eller gräva upp plantor i naturskyddade områden. I Blekinge är ramslöken fridlyst.

Det är värt att påpeka att ramslöken sprider sig raskt där den trivs och den kan bli invasiv. Inte lönt att plantera in den i rabatten, där jorden är mjuk och näringsrik, utan hellre i utkanterna under buskar och träd, där kirskålen är ett problem. Ramslöken brädar kirskålen, så det kan ju vara ett tips för kirskålsbekämpning. Vill du vara på säkra sidan så plantera ramslöken innanför en begränsande metallkant eller i en nedsänkt stor plastkruka utan botten. Och sen klipper du av alla blommor innan de hinner sätta frö.

De unga, tidiga skotten är godast. När ramslöken går i blom börjar skördesäsongen vara över. Knopparna kan man också tillaga, både som inläggning och genom att fritera. Men jag gillar de späda bladen bäst.
Nybörjare på ramslöksplockning ska tänka sig för om de letar ramslök in i maj, för då börjar den snarlika växten liljekonvalj titta fram. Liljekonvaljen är giftig och det gäller att hålla de två isär. Du känner igen ramslöken på den starka vitlöksdoften när du gnuggar bladen. Ramslöken har bara ett blad per vit stjälk, medan liljekonvaljen har dubbla blad på en svagt lila stjälk. Och sen har vi då blommorna som är totalt olika, med ramslökens typiska lökblomma i en flock. Inte så svårt att skilja dem åt alltså.

Ramslökens blomknoppar skiljer du tydligt från liljekonvaljens pärlor längs den långa blomstjälken.

Krokus till glädje för öga och pollinatörer

Vårkrokus är mars månads viktiga lökväxt vid sidan av snödropparna. Man kan bli hur lycklig som helst en varm vårdag när blommorna slår upp sina turbaner och visar upp det lysande innanmätet. Ståndare fulla av pollen och en glödande pistill redo att pollineras av tidiga bin och humlor som ännu är lite yrvakna efter vintern.


Krokus är tacksamma växter som inte kräver någon skötsel. Plantera dem gärna i en gles gräsmatta, i rabatter, vildängar och varför inte i trafikmiljöer inne i stan. De ställer inga större krav på jordmån och ståndort, utan en lätt vårfuktig jord och soligt till halvskuggigt läge fungerar utmärkt. Under sommaren gillar de att jorden torkar upp och bakar rotknölarna.


Planteringstiden är lång och krokusens knölar är inte heller speciellt känsliga för sen plantering eller uttorkning. Du planterar dem på ca 10 cm djup. Du kan sätta en och en med planteringsspade eller lökjärn eller så skalar du av en bit grässvål med en spade och slänger ut en näve knölar lite på måfå. Täck sedan över med biten gräsmatta och tryck till lite lätt.


Det är svårt att misslyckas med krokus. Det enda som kan förstöra knölarna är en utdragen sommarblöta som leder till att de ruttnar. För på sommaren vill de vila så torrt och varmt som möjligt. Man kan gräva upp tuvorna då och dela på sidoknölarna, men egentligen är det onödigt jobb, eftersom krokusen klarar förökningen alldeles utmärkt på egen hand. Ibland självsår de sig, men det kan dröja ett par år innan nya fröplantor blommar.


Glöm alltså inte bort att plantera krokus i höst! Det är en billig glädjeinvestering inför våren som ger mycket glädje för pengarna!

Citronträd får gula blad av järnbrist


Nu på vårkanten kan man hitta fina citronträd i handeln med grenar som redan dignar av frukt. Och det är hur lockande som helst att bli citronodlare! Har du tidigare haft citronträd du misslyckats med eller aldrig ännu provat på, här kommer några bra tips.


Citrusträd är surjordsväxter som trivs i en jord med lågt pH och gärna kan vattnas med regnvatten (som inte innehåller kalk). När pH i jorden kryper upp mot en nivå kring 7 minskar växternas tillgång på järn och citronträdets blad börjar skifta i gult. Fenomenet kallas kloros och kan åtgärdas med rätt gödsel. Köp en välbalanserad citrusnäring och blanda i bevattningsvattnet. Förutom de viktiga makronäringsämnena kväve, fosfor och kalium innehåller den även järn och mangan samt andra viktiga spårämnen. Bladfärgen kommer att korrigera sig inom några veckor.


Citrusträd som övervintrar i svala utrymmen växer inte och förbrukar därmed mindre näring, men om du har problem med kloros så kan du vattna med citrusnäring hela vintern igenom. Eftersom citronträd behåller sina blad över vintern har de stort ljusbehov. De kan tappa sina blad om ljuset inte räcker till. Det är oftast ett ljusproblem och mindre sällan orsakat av torka.


Får citronträdet bra med ljus från en växtlampa och en temperatur på 10-15 plusgrader kommer det att utföra fotosyntes hela vintern och då behöver det både vatten och näring. Detsamma gäller om det är fullt av kart till den kommande säsongen.


När risken för nattfrost är över trivs citrusträdet bäst utomhus på ett varmt och soligt ställe. Det kommer snart att sätta nya blad och skott när ljuset ökar. Vattenbehovet stiger när tillväxten kommer igång och nu behöver det citrusnäring vid varje vattning.

Hur får man en flödande snödroppsäng?

Snödroppar har blivit samlarobjekt bland trädgårdsnördar som letar efter ständigt nya sorter att komplettera sin samling med. Galantofili är en relativt ny rörelse av snödroppssamlare med start i Storbritannien i slutet av 1800-talet. Numera finns det samlare över hela världen och antalet nya namnsorter är ständigt ökande.

Snödroppar är inte svåra att föröka när man väl har några bestånd att utgå från. Man kan givetvis plantera dem från köpelök på hösten, men chansen att lyckas är många gånger större från färska lökar ”in the green” under våren. En snödroppslök är nämligen mycket känslig för uttorkning och får då svårt att komma igång med tillväxten.

Du behöver en djup spade och ett par korgar eller hinkar att lägga upp lökklumparna i. Ju mullrikare och luckrare jorden är där dina startbestånd växer, desto lättare går transplantationen. Men ofta växer snödroppar i en tung och lerig jord där lökarna ligger på närmare 20 cm djup. Då är det lätt hänt att hugga av stjälkarna och missa gyttret av lökar som trängs tillsammans. Så gräv djupt och sätt dig sedan bekvämt för att börja dela på tuvorna.

Har du olika sorter, så försök hålla dem åtskilt. Den vanliga Galanthus nivalis finns också med fyllda blommor. Den turkiska snödroppen, Galanthus elwesii, är även den vanlig i Sverige. Du känner igen den på lite bredare blad och en något öppnare blomma.

Gräv sedan slitsar i marken med en liten planteringsspade och peta ner en eller ett par lökar med blast i jorden. Lämna ett mellanrum på 5-10 cm så finns det gott om plats för lökarna att dela på sig och expandera. Det gör de snabbt och gärna om marken håller en god fuktighet. Gör om manövern några år och du kommer snart att ha en imponerande mängd snödroppar att njuta av.

Vårvinterns stora längtan

Snöklockan börjar i bästa fall blomma i februari månad.

Att leva med woodland, eller sk lundplantering, är att utnyttja stommen i en naturlig lövskogsmiljö och tillföra den framför allt våriga element. Få av oss har så mycket tålamod som krävs att bygga upp allting från början, inklusive trädplantering och deras tillväxt under låt oss säga 20-40 år, så därför är det mycket mer tidseffektivt att starta med en färdig skog. Där kan du modellera mängden träd och buskar tills du får en bra balans mellan golv, väggar och tak i ditt trädgårdsrum.

Ett woodland med tyngdpunkt på vårblommande växter i Alnarp. Månadsskiftet jan-febr.

Mitt eget woodland växer sakta fram och förändras med åren. Det första utkastet var en azaleaplantering med vårlökar, marktäckare och några vintergröna inslag. Därefter har den ursprungliga slänten utvidgats kvadratmeter för kvadratmeter. Växtvalet har utökats med japanska lönnar, magnolior, hortensior, benved, vintergröna lagerhäggar, vårblommande körsbärskornell och trollhassel samt mängder av ormbunkar, narcisser och julrosor. Bland annat.

I maj är det frodigt bland julrosor, Allium och ormbunkar.

Lökväxterna och de vårblommande buskarna hör verkligen hemma i ett woodland där de får full tillgång till den tidiga vårsolen innan lövverket tätnar och lundmiljön blir mer skuggig. En lerhaltig och humusrik jord är utmärkt att utgå från, då den håller fukten väl och lätt kan justeras pH-mässigt. Till lundväxter som gillar högt pH, som julrosor, kan du punktbehandla jorden med krossade äggskal. Och runt omkring japanska lönnar, azaleor och trollhassel jordförbättrar du årligen marken med naturell torvjord som sänker surhetsgraden.

Purpurröd, dubbelblommande julros i woodlandet i april.

Trollhasseln, Hamamelis, är min stora favorit bland de tidigblommande växterna. Den ligger i samma tidsspann som snödropparna, d v s vissa år kan den gå igång redan i januari i mitten av Skåne. Denna vinter som varit så mild startade trollhasseln sin blomning i december. Den spröda blomman till trots är det en riktig tuffing och de tar inte skada även om det skulle bli ett vädermässigt bakslag. Och uthållig är den dessutom, för blomningen varar nästan i ett par månader.

Trollhassel ’Pallida’ doftar svagt av honung.

Trollhasselns trassliga blommor är riktiga små konstverk som det är omöjligt att inte beundra. Hur har skaparen listat ut denna konstruktion?


Knopparna ligger förberedda redan på hösten och precis när vintermörkret är så allra mest hopplöst börjar det hända. Just när längtan efter en vår i trädgården är som allra störst, då blir du belönad av din trollhassel. Perfekt timing när du behöver hopp om vår som allra mest!

Möjligen en Hamamelis x intermedia ’Feuerzauber’.


Trollhasseln blir fullständigt anonym och grön under sommaren, men återkommer i fokus under hösten. Den eldar då på i orange och rostrött ikapp med lönnar, blomsterkorneller och benvedar. Ett värdigt slut på en spektakulär trädgårdssäsong.

Trollhasselns höstfärger i oktober månad.

Variationsrika ormbunkar är vackra hela året om!

Kambräken sätter nya blad i maj.

Ormbunkar är en grupp växter med stor variationsrikedom. Det finns de med små och sirliga blad, högre och grövre stjälkar samt helbladiga kraftiga växter. Färgerna är också väldigt olika, från ljust äppelgröna blad till kopparfärgade eller blågrönt variegerade.

Blodbräken under senhösten har tappat en del av sin kopparglänsande färg.

Den naturliga biotopen för de allra flesta ormbunkar är i skogen, woodlandet eller gläntan. Många ormbunkar trivs bäst i ljusa lövskogar. En lövskog släpper ner mycket ljus till marken under våren och får längre fram mot sommaren ett mer skyddande lövverk.

Honungslöken sticker upp genom strutbräkens bladverk.

Löven kan även bilda ett frostskydd för plantorna under vintern, särskilt i landets södra delar, där det sällan blir särskilt mycket snö. Kom bara ihåg att inte lägga upp för tjocka lager löv på de vintergröna ormbunkarna så de ruttnar därunder. Befria dem sedan från lövtäcket när vårsolen börjar lysa.

Svartbräken är vintergrön, så den behöver emellanåt släppas fram under täcket av tunga höstlöv.

Något du behöver tänka på när du planterar fuktkrävande ormbunksväxter under träd är att det kan bli rätt torrt under sommaren. Nyplanterade ormbunkar behöver passning med vattenslangen under de första åren för att rötterna ska etablera sig väl. Det gäller alla växter såklart, även torktåliga arter.

Raggträjon och stjärnflocka i gott sällskap.

I mitt woodland pågår en ständig fight mot kirskål, som trivs bra i den fuktrika jorden. Tänk på att rensa försiktigt runt ormbunkar, då deras rhizomer, rotstockar ofta ligger ytligt. Är jorden lucker kan det räcka att rensa med handkraft med hjälp av en liten planteringsspade eller hori-hori. Att täcka jorden med stora mängder löv, som jag gör på hösten, kan vara en bra strategi för att kväva kirskål. Löven bildar dessutom på sikt den luckra jordmån som ormbunkarna älskar.

Strutbräken blir över en meter hög och bildar med tiden kraftiga bestånd.

Vinterblommande julrosor

Den vanliga, vita julrosen Helleborus niger köper man oftast i knopp på senhösten. Jag tycker det är en underbar krukblomma vid entrén samplanterad med andra köldtåliga växter eller med flera exemplar tillsammans i samma kruka.


Under kalla nätter brukar jag skydda julrosorna med en strut av tidningspapper eller så lyfter jag in hela krukan frostfritt. De blommande julrosor vi har i handeln brukar inte vara så köldtåliga första vintern.

Mindre krukor är lätta att ställa i nya sammanhang när man vill piffa upp en vintertrött plantering. Så köp några extra julrosor som du kan plugga in på ett tråkigt ställe. Samma princip använder jag även under sommarhalvåret när det uppstår ”hål” i någon rabatt. Då ställer jag bara en kruka där med någon fluffig växt och vips ger det hela rabatten ett lyft.


Julrosen gillar ett halvskuggigt läge i djup men genomsläpplig, humusrik jord med god kalkhalt. För att höja pH i jorden på lite sikt kan du smula ner äggskal i ytjorden. Att plantera julrosorna i en slänt brukar vara ett bra trick för att undvika alltför mycket fukt vintertid. Ett annat är att plantera dem på en liten kulle av grov grus. Fyll gärna på med näringsrik kompostjord kring julrosorna på våren. Då klipper du också bort gamla blad, för att lämna plats till nya. Nu passar jag även på att plantera ut krukexemplaren från förra hösten. De mår mycket bättre i marken under sommaren. Glöm inte att vattna om det blir långvarig torka!


Julrosor brukar få mängder av frön och de flesta självsår sig direkt under plantan. Många gånger korsar de sig vilt och avkomman kan bli väldigt varierande. Om du har tur och är lite påpasslig kan du hinna samla in julrosens frön innan den släpper dem, i juni nån gång.

Vill du inte ha en massa småplantor i rabatten går det att så fröna direkt i fuktig jord och ställa sådden skuggigt och svalt.


Sådden får inte torka ut, så glöm inte bort den helt. Efter ett år kan små plantor börja dyka upp i sålådan och då är det dags att försiktigt skola om dem i egna småkrukor. Därefter får du vara beredd att vänta ytterligare minst ett-två år på blomning. Det tar lite tid att odla julrosor, men är väldigt kul, med tanke på alla varianter som kan uppstå.

Iris har vårkänslor!

När jag går trädgårdsrundor så här års, mitt i vintern, ser jag mängder av olika lökväxter som börjat sticka upp sina stjälkar. Några botaniska tulpaner, snödroppar, narcisser, pärlhyacinter och tunna spröt av holländsk iris.


Lökarna till de holländska irisarna, Iris x hollandica, köper du på hösten och planterar i samma veva som narcisser och andra lök som snabbt bör komma ner i jorden. Planteringsdjup ca 10 cm. Jag sätter dem i grupper om 5-7 st ganska nära varandra, för att det funkar bra ihop med övriga växter runt om. Holländska iris är inga långlivade lökväxter, men utmärkta ifyllnadsväxter både i snittodlingen och i perennrabatten. Det finns så många färger att matcha med och de är inte så dyra. Och jag har förälskat mig i dem.


Den iris som visas här är den vita ’White Magic’ i en smal rabatt med både rosor, perenner och andra lökväxter. Den gillar en väldränerad, men inte för torr jord i soligt läge. Det är egentligen grannarna i planteringen som styr vattenmängden, men eftersom jag generellt har en lerig jord så är denna rabatt upphöjd och förbättrad med mycket kompost och kogödsel. Det luftar upp även en lerig jord och fukthalten brukar vara ganska god oavsett väder.


Eftersom det finns mängder av olika potentiella skadegörare som sorkar, harar, rådjur, hjortar och sniglar i min trädgård är det viktigt att prova olika växter i mindre skala innan jag brer på för fullt. Men dessa har klarat sig i konkurrensen. Sniglar får man plocka på den dagliga rundan, men Iris är inte värre angripna än att de hinner blomma som vanligt.


Det blir en högrest blomma (ca 50 cm hög) med smala blad, så den är lätt att blanda in med tidigblommande perenner som är mer ”bladiga”. Sena perenner som höstflox ligger fint i botten utan att störa. Denna mix med bl a Allium ’Eros’, vit stjärnflocka ’Moonshine’, trädgårdsrutan ’Black Stockings’ och småblommande Austinrosen ’The Mayflower’ är en helt underbar syn i mitten av juni.

Vinterså jätteverbena i januari


Jätteverbenans lila blomhuvuden på sina höga stjälkar lockar mängder av insekter under sin blomningstid. Det är svårt att motstå denna sommarblomma, men oftast är man lite för sent ute om man vill ha ett hav av blommor. Den är rätt dyr att köpa under tidig sommar då den finns i handeln och plantan ser inte heller speciellt lockande ut i det skedet.

Jätteverbena, Verbena bonariensis, har en lång utvecklingstid från frö till blomma. Så det är perfekt att så den nu i vinter och glömma bort den under några månader, för att sedan skola om och plantera ut när våren och försommaren kommer.


För vintersådd som står ute eller i kallväxthus funkar det bra med en plastburk typ godislåda med stabilt lock som står emot nyfikna möss som gärna knaprar på det mesta man ställer ut i fröväg. Ta vanlig plantjord eller såjord, vad du råkar ha hemma, lägg ut i burken, fukta jorden, platta till den och så jämnt över hela ytan. Fröna är som små streck, så tappa inte bort dem! Täck med ett ytterst tunt jordlager eller med vermiculite eftersom jätteverbenan är ljusgroende. Täckningen är mest ett sätt att hålla fröna på plats. Sen på med locket och ställ ut. Locket ska vara perforerat så onödig vattenånga slipper ut.


Groningen är långsam, så du får ha tålamod med att inget kommer att hända på lång tid. Du kan ha turen att hitta kylpreparerade (stratifierade) frön i handeln och då slipper du momentet med att ställa sådden ut i kylan. Men groningen brukar vara ganska seg även där. Lyft på locket ibland och kolla så jorden inte är torr eller möglig. Du kan slänga in en näve snö i lådan om jorden verkar torr.


Glädjen är stor när de små små plantorna börjar titta upp. Vänta med omplantering tills verbenans första lite tandade karaktärsblad har utvecklats. Då är roten stark nog att klara hantering. Lycka till! Låt mig gärna höra hur det går med din sådd!