Blogg

Lite av Medelhavet i Skåne

Doftminnet är bland de starkaste sinnena vi har och svisch så åker jag linbana tillbaka i tiden när ett litet doftfragment kommer farande. Blommande citrusträd är en kraftig minnesbärare som på sekunden tar mig till Italien och Amalfikusten, där jag tillbringat många semestrar gående till fots genom landskapet.

Att ha ett blommande apelsin- eller citronträd är en underbar känsla. Den genomträngande, söta doften i de små benvita blommorna är vinterterapi när den behövs som bäst. Tyvärr är plantorna fruktansvärt dyra i inköp, men glädjen som blomningen ger är faktiskt värd pengarna. Dessvärre behöver man extra utrustning i form av växthusbelysning, en  högtrycksnatriumlampa, och inte heller den är billig. Snarare hutlöst dyr. Men utan tilläggsljus ingen blomning i vårt vinterklimat, så den ena utgiften ger den andra.  

Citrusträd övervintras svalt, men frostfritt. Den dyra lampan du skaffar ger fler övervintringsmöjligheter, eftersom det faktiskt inte ens behöver finnas ett fönster i vinterrummet. En källare går bra. Lys minst 12 timmar per dygn och öka dosen ytterligare längs våren. Till sommaren placeras trädet utomhus, men avhärdas försiktigt för att inte brännas av solen. Citronträd föredrar jord med lågt pH och avkalkat vatten.

Julrosor är trädgårdsdesignerns älsklingar

Dubbel julros med prickig kjol

Köpte en söt liten Helleborus orientalis i torsdags. Än så länge får den finna sig i att visa upp sig inomhus och när det blir läge för utplantering ska den få förstärka min lilla julrosesamling i perennarabatten. Skall absolut ta mig ut till Ulriksdal i Kivik under deras julrosfestival. Den äger rum tre helger innan påsk och bjuder på intressanta presentationer och massor av julrosor till försäljning. Kanske vi ses där? Skulle så gärna vilja ha några purpurfärgade orientalishybrider. 

Rosa, gröna, vita, prickiga, fyllda och nickande – sortbeskrivningarna är väldigt varierande för våra härliga julrosor. Den vanliga julrosen är känd i Sverige sedan medeltiden då den användes som medicinalväxt under namnet nysört. Växtens rot maldes till pulver som lockade fram nysningar som ansågs rena huvudet, inte minst från dumhet.

Julrosen växer gärna i kanten av ett lövfällande buskage eller woodland. Den trivs bra ihop med t ex Hosta, gullviva, lungört och vill som de ha en djup, näringsrik och fukthållande jord, gärna lerhaltig mulljord som har en god dränering. Alla arter av Helleborus utom H. purpurascens vill ha kalkhaltig jord. Så några extra kalkstänk eller äggskal gör susen. Julrosen fröförökar sig vanligen lätt där den trivs och småplantorna kan omplanteras i krukor och placeras i skyddat läge så de inte bränns av gassande sol. Efter ett par år planteras de ut och därefter dröjer det ytterligare några år innan de börjar blomma. Därav det saftiga priset alltså.

Växtkomposition med färg – blå blommor

Blått är en rogivande färg och den gör sig väl ihop med andra färger. I naturen finns inte så mycket rent blå blommor, men lyckligtvis har man lyckats förädla fram en hel del blå toner, även om de flesta drar år violett eller turkos. Blått är en sval färg som skapar djup och passar därför att planteras längst bak i rabatter eller i trädgården. Den drar ögat till sig och det kan du utnyttja för att skapa en illusion av avstånd. Blått passar i halvskugga, helst inte i direkt solljus. Mörka blå färger suddas ut när solen går ner.

Förgätmigejens blå blommor

På våren tänker man nog mest på de blå skönheterna pärlhyacint och balkansippa. Båda kan gärna kombineras med ett friskt grönt bladverk och sirligt vita eller ljust gula nyanser. Bland ettåriga växter finns det rätt många fina att välja mellan: lin, broksalvia, förgätmigej, blåklint och jungfrun i det gröna.

Perovskian ’Blue Spire’

Nävor, lavendel, riddarsporrar, perovskia, stäppsalvia och hortensia är några av mina blå favoriter. Kombinera dem med vitt, silver, rosa och lime för slående och svalkande effekter. Ihop med orange blir blått en riktig kraftexplosion och de matchar varandra bra eftersom orange är en riktigt energisk färg.

Metalliskt blå riddarsporrar

Koriander till orientalisk mat

Koriander är en mycket gammal kryddväxt och odlades i Egypten redan för 3000 år sedan. Man skördar både frö och blad och de passar tillsammans med allt som innehåller ingefära och vitlök. Jag använder den mest som färsk i curryrätter. Den har en mycket speciall smak och ettdera älskar man den eller så avskyr man den.

Koriandern trivs i lucker och fuktighetshållande jord. Den kräver lite mer vatten än vedartade kryddväxter. Så den i omgångar ca var tredje vecka så har du alltid finfina plantor att klippa av. Koriander är en ettårig ört, men den sätter lätt frö om den går i blom. Du kan prova att skörda fröna till nästa års koriandersådd. När plantan blir äldre blir bladen mer dillika.

Växtkomposition med färg – purpursvarta blommor

Doftar som en saga gör ’Brunette’

Den mörkaste mörka av alla purpurfärger går nästan över i svart. En blomfärg som förädlats fram för allt fler växter och blivit lite av en trendfärg. Men purpur är inte helt lätt. Den bör användas med förstånd och inte överdrivas. Rätt grannar i rabatten lyfter fram och lyfts i sin tur upp av den chokladbruna eller plommonfärgade. Purpursvarta blommor är speciellt vackra mot limefärgat. Blått, rosa, gult, orange-brandrött och även vitt sätter sprätt på de mörka blommorna och bladverken. För det behövs något som eldar på lite så inte allt blir som ett tungt, svart hål i rabatten.

Den svarta violen ’Molly Sanderson’ eller snarlika ’Bowles Black’ som har lite blått i mitten är oerhört läckra vårblommande och kan gärna samplanteras med den starkt orange pensén ’Jolly Joker’.

När silveraxet Actaea simplex ’Brunette’ nyss vecklat ut sina blad är den chockerande vallmoskönheten ’Patty’s Plum’ igång med sin kortvariga blomning. Tyvärr kan man inte få det underbara silveraxet i blom samtidigt, då den är rätt sen av sig, men ta in t ex vitt kungsljus, rosa röllika eller stjärnflocka så ska du få se på effekter!

Vakna pelargoner!

Risig och rank och ingen skönhet direkt

Så här i början av februari brukar jag plocka fram mina pelargoner som har övervintrat frostfritt och halvljust uppe på vinden. De är långa och rangliga och fulla av vissna blad. Men ofta med några kraftiga och ljusgröna skott längst ut på varje ranka.

Det känns hjärtlöst att klippa bort allt detta, men ju hårdare tag med saxen nu i början av året, desto finare planta och vackrare blomning framöver. Inte mycket återstår av varje växt när jag är klar. Skär bort allt torrt och svagt, men sparar några sidoskott som får fungera som igångsättare för tillväxten. Ungefär som ”saftdragare” vid beskärning av äppleträd.

Efter hårdhänt beskärning återstår några korta pinnar

Några fina sticklingar av en mörkt rödlila pelargon vars namn jag glömt

Om det finns fina saftiga skott av en eftertraktad planta passar jag på att ta nya sticklingar. Rotar dem helt enkelt i ett glas vatten på fönsterbrädan. Efter några veckor har de bildat rötter och sätts då i jord. Även de gamla plantorna får ny jord om några veckor när de startat sin tillväxt. Brukar dela upp chocken i två delar istället för att både klippa och plantera om vid samma tillfälle och det brukar ge gott resultat. Vattnar krukorna med lätt näringslösning och ställer sen krukorna i ett österfönster tills de börjar komma igång ordentligt.

Tulpanfeber – eller jag törstar efter vår

När jag var barn kunde man nätt och jämt köpa tulpaner i slutet av februari när min mor firar sin födelsedag. Så efterlängtade de var med sin våriga doft! Men numera kan vi lyckligtvis köpa tulpaner redan till jul. Fast jag tycker det är först efter en mättnad på julstjärnor och hyacinter som suget efter tulpanen riktigt uppstår.

Brokiga polkagristulpanen ’Carnaval de Nice’ är en riktig läckerbit.

Passa på nu och njut av de läckra formerna och färgerna! Jag slösar och handlar en stor bukett varje helg. Fast man behöver inte alltid gå på volym. Även några få resliga tulpaner i en vacker vas ger stor effekt när de placeras i ett fönster så att det återvändande ljuset silas genom kronbladen.

Så synd att skogens marodörer rådjuren gillar tulpaner lika mycket som jag. Har hört om knepet att sätta hönsnät över tulpanerna i rabatten, men jag kan för mitt liv inte se att det kunde vara snyggt. Så det är med blandat resultat höstens lökar kommer ända fram till blomning. Men jag väntar, även i år. Håller tummarna för att de senblommande Viridiflora jag planterade klarar sig. ’Red Spring Green’ heter denna läckerbit till höger.

Dragon – inte bara till bearnaise

Av dragon är det vanligen den mildare franska dragonen man odlar. Rysk dragon har bättre härdighet, men en lite bitter smak. Hittar du dragonfrö i handeln är det alltid den ryska som kommer upp. Fransk dragon är nämligen steril och bildar inga frön. Den förökas istället via sticklingar.

Dragon vill ha en väldränerad, mullrik jord. Plantan blir minst en halvmeter hög, så den bör placeras i bakkanten eller mitten av kryddlandet. Växten är flerårig och beskärs på våren ner till 5-10 cm. Plantan delas vart fjärde år för att behålla en frisk smak. Bladen används som färska, torkade eller frysta. Dragon passar förutom till bearnaisesås även till kyckling- och fiskrätter.

Basilika – kungen bland kryddörter?

Basilikan har en historia som magisk och helig ört. Den har ett starkt fäste i medelhavsområdet där den har blivit ett med den kulinariska kulturen. Som utgångsmaterial till pesto odlas den i stor skala. Pesto stöts i mortel och förutom basilika av sorten Genovese, tillsätter man olivolja, pinjenötter och parmesanost. 

Basilika kräver mycket sol, värme och ett vindskyddat läge. Plantorna bör förkultiveras och planteras ut först när nattemperaturen ligger på 15 grader. Gödselvattning krävs för att få en god tillväxt, i motsats till de flesta andra kryddväxter. Korta in plantan när den börjar sätta blomknoppar, annars bromsas bladväxten.

Det finns massor av olika slags basilika. Citronbasilikan är småbladig och citronsmakande. Kanelbasilikan har en tydlig doft och smak av kanel. Den passar bra i kryddstarka maträtter. Klotbasilikan är småbladig och mycket smakrik. Dessutom finns det flera rödbladiga sorter som piggar upp i kryddlandet med sin purpurskiftande färg.

Paradisblomster är en härlig annuell

Den resliga Cleome hassleriana, paradisblomster, har ett grandiost växtsätt, men kräver mycket värme. Växten härstammar nämligen från Brasilien och Argentina och infördes till Europa vid förra sekelskiftet. Det är en av mina absoluta favoriter bland annuellerna fast den kräver lite extra möda att odla fram. Cleome förkultiveras från mars månad och bör stödjas upp eftersom den kan vara lite ranglig. Plantan blir lätt en meter hög.

Hela växten är hårig och lite klibbig och avger en angenäm doft. Den har taggar i bladfästena och en luftig blomställning som inte liknar någon annan växt. Jag blandar gärna in den i rabattdesignen där den kan få lite stöd av sina grannar. Färgsortimentet ligger i nyanser mellan rosa-lila-vitt så den passar in på många ställen. Tänk bara på att jorden måste vara välgödslad, varm och väldränerad. Vattnas ofta då den växer som en raket.