Passade på den sista påskdagen att göra ett besök på den spännande plantskolan Ulriksdal på Kivik. Här förökar Thord och Carina Ohlsson egna julrosor, perenner och lite ovanligare vedartade växter. De har också en stor avdelning med kamelior som är alldeles bedårande. Men jag åkte dit för att titta på julrosorna och lönnarna. Och kom hem med en stor dubbelblommande mörkröd julros, som var en present, en enkelblommande mörkröd julros och en japansk lönn Acer palmatum ’Ozakazuki’. Det är svårt att låta bli när växterna är så fina. Här kommer lite bilder från dagens utflykt.
Kameliorna skulle jag gärna tagit hem allihopa.Nästan för perfekt!
Potatis är en lättodlad grönsak som gillar sol och lätta och väldränerade jordar med stort sandinnehåll. Lerjorden är inte bra, för den ger lätt både röta och mögel. Har du mindre bra jord kan du jordförbättra det hörn i trädgården där du vill odla potatis eller så odlar du helt enkelt i krukor med köpt jord.
Olika sorter har olika färg på blommorna och en del sorter knappt någon blomning alls.
Sätter du både tidiga och sena sorter så har du egen potatis under en längre tid. Förgroning av sättpotatis ger tidigare och större skörd. Börja ca 1 månad före tänkt utplanteringsdatum. För att grodda lägger du sättpotatisarna på brickor eller i äggkartonger i ett ljust och svalt rum som helst inte är varmare än 8-15 grader. Förgroningen ger potatisen groddar som snabbar på etableringen ute i landet. När groddarna är 1-1,5 cm och knubbiga är de lagom att plantera ut. Vill du ha ännu bättre resultat ska du förgro på jord. Då utvecklar sättpotatisen även rötter som du sedan lossar försiktigt när du ska plantera ut.
Potatisen kan även förgros i papperspåsar med lite jord i.
Rensa ogräs och gödsla jorden lätt innan utplantering. Dra upp fåror i jorden med ett plogjärn eller en kraftig hacka på 60-70 cm mellanrum. Sätt dina groddade potatisar med 20-30 centimeters avstånd från varandra och på ca 10 cm djup. Potatis är en växt som hatar frost så om frosten hotar någon natt måste du skydda landet med fiberduk. Skulle blasten frysa kommer skörden att bli starkt försenad. När de första bladen visar sig börjar du försiktigt kupa upp mer jord kring plantorna, dels för att potatisen ska utvecklas bättre längs stammen och dels för att de inte ska utsättas för ljus, då blir den grön och oätlig. Detsamma gäller även om du odlar potatis i kruka. Glöm inte vattna så jorden håller en jämn fuktighet och rensa ogräs.
Det går även bra att odla potatis i pallkragar. Ställ bara ut en pallkrage på en jämn yta i trädgårdslandet eller på gräsmattan. För att undvika att ogräs letar sig upp från underlaget genom jorden så täck botten med ett par lager fuktade dagstidningar. Fyll på med planteringsjord ca 10 cm tjockt. Lägg därefter i potatisen med ca 30 cm mellan knölarna. Var försiktig så att du inte skadar groddarna. Täck med 10 cm jord. Vartefter blasten tittar upp fyller du på med mer jord så att inte potatisarna utsätts för ljus. Vattna regelbundet, extra under torrperioder.
Speciell potatiskruka i två delar. Foto: klostra.se
Vill du odla på balkongen kan du använda riktigt stora blomkrukor. På nätet kan du handla speciella potatiskrukor som på bilden ovan. Men det går även bra med exempelvis en svart hink eller en murarbalja. Behållaren du odlar i ska vara mörk och ha dränering. Börja med ca 10 cm jord i botten på vilken du lägger dina sättpotatisar. Täck med ca 5 cm jord. När blasten börjar komma upp kupar du med mer jord och fortsätter så fram tills att du skördar. Kupningen ser till att du hela tiden har jord som täcker potatisen och förhindrar ljus att komma in. Börjar du tidigt kan du ha odlingen inomhus eller i ett uterum den första tiden. Låt inte potatisen stå för varmt (max 30° men gärna runt 10-15 grader om du har ett sådant ställe). När risken för frost är över kan du ställa ut krukan. För en hink eller större kruka räcker det med några enstaka potatisar. Räkna med en potatis per 5 liter utrymme.
Potatis kan börja skördas efter blomningen men det går att börja tidigare. Ett bra sätt att kolla och även skörda utan att behöva dra upp hela plantan är att med händerna gräva sig in från sidorna av plantan och leta efter potatis. På så sätt kan de små potatisämnen som ännu är för klena att skörda fortsätta att utvecklas till full storlek.
Citronmelissen är planterad i en kruka för att inte sprida sig ohämmat i den luckra myllan.
Det har varit mycket med jorden de senaste dagarna. Både hemma och hos mina kunder. Grävde och rensade i mina trädgårdsland, både jordgubbslandet och de upphöjda odlingsbäddarna. Passade på att utnyttja den hemmatillverkade kompostjorden som visserligen var lite grov, men när den väl runnit genom sållet gav ett härligt tillskott till mina bäddar. Jag har enklaste möjliga kallkompost för trädgårdsavfall. Staplar bara pallkragar på varandra, så högt som innehållet fyller upp. Och efter ett år har jag fått massor av fin jord för rabatter och odlingar.
Så gör jag: Börjar nu på våren med att vända innehållet i fjolårets pallkragar. Det har sjunkit ihop rejält under vintern, men fortfarande ligger det en del torrt och oförmultnat på toppen. Det lägger jag underst i den nya högen som får ett par pallkragar kring sig. Två fack får du alltså ha – ett för den färdiga jorden och ett för årets påfyllning. Efter att ha grävt bort ett par decimeter börjar det komma fram svart, mustig mylla och då tar jag fram sållet. Ställer det på skottkärran så jag sparar mesta möda. Har ett hemmasnickrat såll av trä i form av en rektangulär ram med kycklingnät uppspänt i sig. I den öser jag över den grova jorden och skakar lite på sållet så jorden siktas och hamnar i skottkärran undertill. Bred ut några cm tjockt i rabatter och mylla ner det i ytskiktet i odlingsbäddarna.
Daggmaskarna trivs när de får en jord uppblandad med kompost. Förvånande nog finns det ofta massor av mask i lerjorden, men den är kompakt och svår att gräva i.
De grova resterna som ännu inte är klara lägger jag tillbaks i årets nya kompost för att det ska få jobba ett år till. Oftast är det grövre pinnar eller tätt packade kokor av löv som inte hunnit med att förmultna under en säsong. Därför är det bra när man lägger ut material i kompostbehållaren att man finfördelar grova saker som solrosstänglar, fina grenar, ris och att gräsklipp och löv strös ut blandat med annat innehåll. Det sätter fart på komposteringsprocessen. Och släng inte apelsinskal och äggskal i komposten eftersom det är väldigt långsamma grejor. Inte heller en spann spik som jag stötte på hos en kund. De tar väldigt lång tid på sig att bli mylla!
Jag bor i världens lerjordsbälte. Så här såg det ut när jag lyfte på markduken runt odlingsbäddarna.
Nu när du vårstädar rabattens torra perennastänglar och tömmer gamla vinterkrukor är det smart att klippa allt i små bitar med en gång när du lägger det i skottkärran. Finfördelade tuvor och stjälkar försvinner ganska fort när värmen stiger i komposten. Och det är otroligt hur mycket jord det verkligen blir av ett års grönkompost. Nu behöver du knappast köpa någon torr påsjord längre. Och jag lovar att effekten och växtkraften är bra mycket bättre i din egen kompostjord!
Gropen i Borgeby är en sammanställning av olika jordprofiler på ett och samma ställe. Foto: Svensk Raps
Vill du lära dig mer om jord så är det ett utmärkt tillfälle att besöka Borgeby fältdagar i sommar. Här finns ”Gropen” – ett storskaligt demoprojekt där man visar hur olika åtgärder i marken förändrar markens struktur och profil. Det är otroligt intressant, tycker jag, och väl värt hela entréavgiften att höra de kunniga guiderna berätta om hur jorden förändras och förbättras.
Ingefäran är en favoritkrydda i mitt kök tillsammans med citronen. Citron odlar jag för fullt, så nu måste jag ju också prova på om det går att få fram sin egen ingefära. Man börjar med att ta bitar av växtens rot eller egentligen jordstam. Det är de som säljs i grönsaksdisken som gråbruna sfäriska knölar som hänger ihop i mer eller mindre knotiga korvar. De saftiga knölarna har väldigt lätt för att ruttna ifall de blir liggande i en blöt blomkruka, så jag tänkte förgro två rotbitar innan jag planterar dem. Få se hur det går. Så här ser de ut just nu.
Ingefäran kan bli en halv – en meter hög. Bladen påminner om en bergpalms, lite vassliknande. Har man tur så ska det gå att få fram vackra blommor också, men jag kommer nog att vara nöjd om jag får fram en bunt blad från de knotiga rotbitarna. När väl rötter och de första skotten bildats kan man plantera växten i lecablandad lätt jord. Tänk på att välja en kruka där rötterna har plats att expandera. Placera krukan ljust och med undervärme, gärna över ett element, så kommer groningen igång. Krukan vattnas igenom och sedan ska jorden torka upp innan man vattnar nästa gång. Ha tålamod, för det lär dröja upp emot två månader innan det kommer fram några blad.
Sedan kan krukan ställas ute över sommaren. Växer plantan kraftigt kräver den också mycket näring. Komposterad kogödsel eller grönkompost är bra. Mylla ner det runt plantan flera gånger under sommaren. I september-oktober ska ingefäran förhoppningsvis vuxit till sig så att du kan skörda dina egna rötter. Oh, jag ser fram emot det – det här är jättespännande!
Physalis peruviana är en liten sötnos som säljs i små askar i fruktdisken. Dess svenska namn kapkrusbär kan förleda en att tro att den härstammar från Sydafrika, men den kommer egentligen från Sydamerika. De gula bären ligger inneslutna i pappersaktiga, tunna foderblad som påminner starkt om den japanska lyktan, Physalis alkekengii var franchetti, som man odlar i trädgården. De är nära släkt, men kapkrusbäret klarar sig inte utomhus över vintern.
Köp en ask gula Physalisfrukter och peta ut de små fröna. Sätt några stycken frön per kruka i såjord och täck med en plastpåse eller avklippt petflaska så du får lite drivhusmiljö. Lämplig såtid är just nu, i slutet av mars-början av april om du vill få en skörd i sommar. När plantorna kommit upp och vuxit till sig lite planterar du om dem i vanlig krukjord med en planta per kruka. Plantorna toppas redan från början för att bilda buskiga plantor. Ge dem gott om ljus så blir de knubbiga och fina.
När frostrisken är över i början av juni kan du plantera ut ditt kapkrusbär. Den kan växa på soligt och varmt ställe i kruka eller på friland. Blommorna kommer allt eftersom och frukterna mognar under hela sommaren. De är plockmogna när de fått den karaktäristiska gulorange färgen. Vik försiktigt upp svepet för att kolla mognaden innan du nyper av frukten. Det är ett näringsrikt bär som innehåller mycket kalium, karotenoider och höga halter av vitamin C, B12 och E. Smaken är syrlig och frisk och passar bra att ätas som den är, inte bara som dekoration i drinkar!
Amerikanska jätteblåbär är ju en växt man får unna sig när man bor i Skåne. Det finns sorter som går betydligt längre norrut än så, men den långa säsongen är bra, särskilt om man väljer sorter som mognar något senare. Och några olika sorter får man ha, för det blir bäst pollinering och fruktsättning då. Det finns lågväxande sorter, sk lowbush, som blir 50-70 cm höga och högväxande, även kallade highbush, som går från 1 meter till 1,5-2 meter höga. Mognadstiden går från de tidiga som är plockmogna redan i början av juli till de sena som mognar i slutet av augusti till början av september.
Blåbär drar till sig vilt som rådjur och harar. Det avgör valet av växtplats, eftersom jag inte kan stängsla in hela tomten, så får det bli trädgårdslandet. Det är ju kringbyggt med nät redan idag. Nackdelen är att jorden inte är den allra bästa där nere. Blåbären vill helst ha en genomsläpplig jord med lågt pH. Jag får gräva ur och fylla på med mängder av torv. Soltimmarna är också något begränsade. Blåbär vill ha mycket sol. Och mycket vatten. Så bra då att jag har vattentunnorna stående just där.
Gräv ut ett brett hål för dina plantor. 80-100 cm i diameter ger gott om utrymme för rötterna. Fyll på med en jordblandning som består av lite befintlig jord, lite sand, lite barkmull och lite kompost. Toppa detta sedan med en rejäl dos okalkad torvmull. Blanda allt och plantera din planta på samma höjd som den stod i krukan. Efteråt är det bra att täcka jorden med barkflis från barrskog eller ek. Du kan också samla gamla löv från bok och ek och lägga på ett luftigt lövtäcke. Täckningen sänker pH, bevarar fukten i jorden och skyddar mot ogräs. Rötterna hos blåbäret ligger grunt och gillar inte att man krafsar för mycket kring dem.
Vattna rikligt hela säsongen och speciellt när plantorna går i blom. Blåbären vill nästan stå med fötterna i fukten. Första säsongen kräver de inte någon gödsel om du gjort en bra jordblandning, men från år 2 ger du halv dos av ett kväverikt gödselmedel några gånger under våren. Blåbärsbuskar beskärs med några års mellanrum för att bilda nya skott. Tvåårsskotten är de som ger den bästa skörden.
Olivträden är för de allra flesta av oss Medelhavsländernas symbol nummer ett, skulle jag tro. Det är en anspråkslös och lättodlad växt som passar även den som är nybörjare på trädgård. Olivträdet trivs bäst med att stå ute om sommaren och det gillar ljus och värme. Vatten behöver det också så klart, och det är inte så torktåligt som en kaktus, men det får gärna torka upp lite mellan vattningarna. Ge regelbundet med gödsel, gärna med mycket kväve. Som de flesta växter vill olivträdet ha en svagare dos, men ofta. Därför är flytande gödsel enkelt att dosera och ge.
Den ihärdige med gott tålamod kan gärna pröva på att sätta olivkärnor för att driva egna plantor. Du kanske har med dig några riktigt mogna svarta oliver från en resa söderöver. Sätt kärnorna med spetsen uppåt i en kruka såjord. Täck krukan med en genomskinlig plastpåse eller avskuren pet-flaska. Håll jorden lätt fuktig och vänta. Det kan ta lång tid, upp till ett par månader innan kärnorna gror. Olivträd är långsamväxande, så ta det lugnt även när de första skotten börjar ta sig upp ut jorden. När plantan blivit ca 10 cm hög är det dags att plantera om den i egen kruka med kraftigare krukväxtjord uppblandat med t ex marmorkross eller små kalkstensbitar. Jordens pH får gärna vara åt det kalkrikare hållet.
Ställ din nya olivplanta varmt och ljust och när frostrisken är över kan den gärna stå ute eller i ett välventilerat uterum. Det kommer att ta lång tid innan din planta kommer i blom, men jag tycker du kan njuta av växtens vackra blad och lite knotiga växtsätt ändå. Har du inte tålamod att odla fram ett eget olivträd så finns de ju i alla tänkbara storlekar i växthandeln. Allt ifrån bordsmodellerna på 30 cm höjd till stora stamträd. Dessa är normalt ympade och har kanske både blomknoppar och oliver på plantan. Lycka till med ditt olivträd!
Svenska Moderådets monter lockade med gammaldags romantiska växter och prylar.
Solen kunde inte ha kommit lägligare. För de senaste dagarna har det varit trädgårdsmässa i Malmö. Och trädgårdsintresset kräver sol och värme för att komma igång. Minns hur erbarmligt dåligt det var ifjol. Brätte på brätte av långsträckta penséer fick slängas på tippen eftersom det var en så kall vår att ingen vågade plantera ut några krukor. Det blev en sorglig historia för hela växthandeln och många företag hämtade sig inte efter tappet de haft det första halvåret. Men i år ser jag hoppfullt på säsongen som kommer. Gräset grönskar redan i hästarnas sommarhage och vårlökarna är i full blom fast det inte ens är halva mars.
Ätbara grödor är något du måste odla nu i sommar!
Bjuder på lite vårbilder från mässan.
Vitt och grönt i en hörna av Flyinge Plantshops monter ritad av min kollega Annika Sjölin Waerner.En upphöjd örtagård tar lite plats och är lätt att sköta.Det rymliga lusthuset i Flyinge Plantshops monter drog många blickar till sig.
Handväskan täckt av murgröneblad som floristeleven Jennie Nilsson från Hvilan Utbildning lagt ner timmar och åter timmar på.
Har du länge drömt om ett hav av väldoftande lavendel som drar till sig traktens alla fjärilar? Det har kommit en ny, tätblommande lavendelnyhet som kan frösås med frö från Weibulls. Sorten heter Lavandula angustifolia ’Ellagance Snow’ när du letar efter den internationellt, men på Weibulls fröpåse kallas den ’Elegance Snow’.
Samma växt alltså. Den är lätt att föröka från frö, alltså så dem nu och ställ sådderna utomhus övertäckta med fiberduk. Fröna behöver en sval period för att gro. Har du tur så att de gror nu kan du få en sparsam blomning redan till sensommaren. Glöm inte att lavendel föredrar en varm och solig växtplats med genomsläpplig, sandblandad jord.
Penstemon x mexicale ’Carillo’ är en läckert mörkrosa ettårig växt som du sår inomhus nu i februari-mars och sätter ut när frostrisken är över. Penstemon, som den kallas även på svenska, är inte jättevanlig i odling. Kan vara lite allmänt kinkig och ruttnar lätt bort om man övervattnar den. Men det här var en trevlig, låg sort som skulle kunna passa som kantväxt i en solig rabatt eller kruka med genomsläpplig jord. Jag gillar det lite trassliga utseendet som gör att den väver in sig med andra växter.
Foto: ImpectaFoto: Jelitto
Den ljusblå ängssalvian Salvia pratensis ’Sky Dance’ är en perenn nyhet som du kan så från frö nu i februari. Den hinner blomma redan första året i juli-augusti och passar i den soliga rabatten. Ängssalvian blir ca 50 cm hög och har ett tätt förgrenat bladverk. Efter blomning klipper du ner den för att få ett nytt, sent blomflor under hösten.
Släktet salvior har ett mycket intressant pollineringstrick som jag bara inte kan låta bli att ta upp här. En liten biologilektion alltså. Det här tricket grundar sig i blommans speciella konstruktion och utseende. Kolla bilden nedan. När en humla sticker in huvudet för att hämta nektar som ligger i botten av kronröret inne i gapet, rör den vid en hävstång (som tyvärr inte syns på bilden). Hävstången täpper till ingången till röret och måste knuffas uppåt för att humlan ska komma in till nektarförrådet. Då rör sig de två ståndarknapparna (med gult frömjöl) neråt och träffar insektens lurviga rygg. När insekten därefter flyger vidare till nästa blomma kan det pollen den för med sig hamna på pistillens märke, som hänger långt ut ur kronan. Naturens små under!
Den småbladiga och aromatiska krukväxten myrten är en gammaldags rumsväxt som var betydligt vanligare förr när det inte fanns centralvärme och ständig inomhustemperatur över 20 grader. I Medelhavsområdet kan man se myrten som en risig 1,5-1,8 meter hög buske, men formatet blir betydligt mindre och mer hanterbart hos oss i Norden där den odlas i kruka och tas in till vintern. Fast den har problem med full rumstemperatur, så övervintring frostfritt i uterum eller på annan sval och ljus plats är att föredra.
Foto: bonsaimalta.org
Myrten är en tacksam växt att forma och klippa till. Den används ofta av bonsaientusiaster till att forma små miniträd. De små, glansiga bladen gör att proportionerna blir de rätta mellan stam och blad. Även om du inte har målsättningen att forma bonsai är det en tacksam växt att klippa in regelbundet. Myrten får då en distinkt tät och prydlig form. Annars tenderar den till att se ganska rufsig och vildvuxen ut.
Myrten blommar i maj-juni om den har tillbringat vintern ljust och svalt. Blommorna är vita och stjärnformiga och doftar gott. Myrten är släkt med många av våra kryddväxter som nejlika, kryddpeppar och eukalyptus. Den har allt sedan antiken använts i blomsterkransar och dekorationer. På 1800- och början av 1900-talet band man ofta brudkronor av myrten till bröllop, så det är också en kärlekens växt.
Beskär myrten nu på våren och sätt de kraftigaste sticklingarna i sandblandad jord. Dra en plastpåse över krukan och håll kolla på när jorden behöver fuktas. Sticklingarna rotar sog oftast lätt och på så sätt får du enkelt många nya plantor. Du kan gärna ställa ut dem över sommaren, men inte i stekande sol, utan myrten får gärna stå skuggigt. Vattna ofta så växten inte torkar ut. Gödsling med halva dosen i april-oktober är fullt tillräckligt. Växterna behöver inte planteras om alla år, utan de trivs hellre med att stå lite trångt. Jag föredrar plastkrukor till myrten för att de inte ska torka ut för lätt ifall man glömmer att vattna varje dag.
