Det går visst att odla olivträd från frö

Medelhavsländernas klimat och kalkrika, steniga jord passar utmärkt för olivträd.

Olivträden är för de allra flesta av oss Medelhavsländernas symbol nummer ett, skulle jag tro.  Det är en anspråkslös och lättodlad växt som passar även den som är nybörjare på trädgård. Olivträdet trivs bäst med att stå ute om sommaren och det gillar ljus och värme. Vatten behöver det också så klart, och det är inte så torktåligt som en kaktus, men det får gärna torka upp lite mellan vattningarna. Ge regelbundet med gödsel, gärna med mycket kväve. Som de flesta växter vill olivträdet ha en svagare dos, men ofta. Därför är flytande gödsel enkelt att dosera och ge.

Olivträdet kan blomma och ge frukt även i hemförhållanden.

Den ihärdige med gott tålamod kan gärna pröva på att sätta olivkärnor för att driva egna plantor. Du kanske har med dig några riktigt mogna svarta oliver från en resa söderöver. Sätt kärnorna med spetsen uppåt i en kruka såjord. Täck krukan med en genomskinlig plastpåse eller avskuren pet-flaska. Håll jorden lätt fuktig och vänta. Det kan ta lång tid, upp till ett par månader innan kärnorna gror. Olivträd är långsamväxande, så ta det lugnt även när de första skotten börjar ta sig upp ut jorden. När plantan blivit ca 10 cm hög är det dags att plantera om den i egen kruka med kraftigare krukväxtjord uppblandat med t ex marmorkross eller små kalkstensbitar. Jordens pH får gärna vara åt det kalkrikare hållet.

När oliverna mognar blir de svarta.

Ställ din nya olivplanta varmt och ljust och när frostrisken är över kan den gärna stå ute eller i ett välventilerat uterum. Det kommer att ta lång tid innan din planta kommer i blom, men jag tycker du kan njuta av växtens vackra blad och lite knotiga växtsätt ändå. Har du inte tålamod att odla fram ett eget olivträd så finns de ju i alla tänkbara storlekar i växthandeln. Allt ifrån bordsmodellerna på 30 cm höjd till stora stamträd. Dessa är normalt ympade och har kanske både blomknoppar och oliver på plantan. Lycka till med ditt olivträd!

Vårkänslor från trädgårdsmässan i Malmö

Emaljerad kaffekanna och perennen spetsmössa ton i ton.
Svenska Moderådets monter lockade med gammaldags romantiska växter och prylar.

Solen kunde inte ha kommit lägligare. För de senaste dagarna har det varit trädgårdsmässa i Malmö. Och trädgårdsintresset kräver sol och värme för att komma igång. Minns hur erbarmligt dåligt det var ifjol. Brätte på brätte av långsträckta penséer fick slängas på tippen eftersom det var en så kall vår att ingen vågade plantera ut några krukor. Det blev en sorglig historia för hela växthandeln och många företag hämtade sig inte efter tappet de haft det första halvåret. Men i år ser jag hoppfullt på säsongen som kommer. Gräset grönskar redan i hästarnas sommarhage och vårlökarna är i full blom fast det inte ens är halva mars.

Att odla sin egen mat eller kryddor är supertrendigt just nu.
Ätbara grödor är något du måste odla nu i sommar!

Bjuder på lite vårbilder från mässan.

Lavendel och salvia är aromatiska växter som passar även för den lilla trädgården.

 

Vit hortensia smälter fint ihop med det sträva gräset japansk starr i vitt och grönt.
Vitt och grönt i en hörna av Flyinge Plantshops monter ritad av min kollega Annika Sjölin Waerner.
Örter och kryddväxter passar bra att plantera i en upphöjd växtbädd.
En upphöjd örtagård tar lite plats och är lätt att sköta.
Ett lusthus för dig som vill skapa innekänsla utomhus.
Det rymliga lusthuset i Flyinge Plantshops monter drog många blickar till sig.

Kungsängsliljor är underbart vackra vårväxter som kräver en kalkrik jordmån.

Floristkonstverk kan bestå av olika naturmaterial som blommor, grenar, löv.
Handväskan täckt av murgröneblad som floristeleven Jennie Nilsson från Hvilan Utbildning lagt ner timmar och åter timmar på.

 

 

Nya spännande fröer våren 2014!

Vit lavendel med täta blommor är en frönyhet i vår.
Foto: Fleuroselect

Har du länge drömt om ett hav av väldoftande lavendel som drar till sig traktens alla fjärilar? Det har kommit en ny, tätblommande lavendelnyhet som kan frösås med frö från Weibulls. Sorten heter Lavandula angustifolia ’Ellagance Snow’ när du letar efter den internationellt, men på Weibulls fröpåse kallas den ’Elegance Snow’.

Samma växt alltså. Den är lätt att föröka från frö, alltså så dem nu och ställ sådderna utomhus övertäckta med fiberduk. Fröna behöver en sval period för att gro. Har du tur så att de gror nu kan du få en sparsam blomning redan till sensommaren. Glöm inte att lavendel föredrar en varm och solig växtplats med genomsläpplig, sandblandad jord.

 

Penstemon x mexicale ’Carillo’ är en läckert mörkrosa ettårig växt som du sår inomhus nu i februari-mars och sätter ut när frostrisken är över. Penstemon, som den kallas även på svenska, är inte jättevanlig i odling. Kan vara lite allmänt kinkig och ruttnar lätt bort om man övervattnar den. Men det här var en trevlig, låg sort som skulle kunna passa som kantväxt i en solig rabatt eller kruka med genomsläpplig jord. Jag gillar det lite trassliga utseendet som gör att den väver in sig med andra växter.

Penstemon finns med blå, rosa och röda blommor.
Foto: Impecta
Den himmelsblå ängssalvian är en nyhet för i år.
Foto: Jelitto

Den ljusblå ängssalvian Salvia pratensis ’Sky Dance’ är en perenn nyhet som du kan så från frö nu i februari. Den hinner blomma redan första året i juli-augusti och passar i den soliga rabatten.  Ängssalvian blir ca 50 cm hög och har ett tätt förgrenat bladverk. Efter blomning klipper du ner den för att få ett nytt, sent blomflor under hösten.

Släktet salvior har ett mycket intressant pollineringstrick som jag bara inte kan låta bli att ta upp här. En liten biologilektion alltså. Det här tricket grundar sig i blommans speciella konstruktion och utseende. Kolla bilden nedan. När en humla sticker in huvudet för att hämta nektar som ligger i botten av kronröret inne i gapet, rör den vid en hävstång (som tyvärr inte syns på bilden). Hävstången täpper till ingången till röret och måste knuffas uppåt för att humlan ska komma in till nektarförrådet. Då rör sig de två ståndarknapparna (med gult frömjöl) neråt och träffar insektens lurviga rygg. När insekten därefter flyger vidare till nästa blomma kan det pollen den för med sig hamna på pistillens märke, som hänger långt ut ur kronan. Naturens små under!

Blomman hos salviaarter har en mycket speciell konstruktion.
Foto: anatomicalproducts.com

Medelhavsbusken myrten stannar i kruka hos oss

Myrten är en gammal medelhavsväxt som trivs att stå svalt vintertid.

Den småbladiga och aromatiska krukväxten myrten är en gammaldags rumsväxt som var betydligt vanligare förr när det inte fanns centralvärme och ständig inomhustemperatur över 20 grader. I Medelhavsområdet kan man se myrten som en risig 1,5-1,8 meter hög buske, men formatet blir betydligt mindre och mer hanterbart hos oss i Norden där den odlas i kruka och tas in till vintern. Fast den har problem med full rumstemperatur, så övervintring frostfritt i uterum eller på annan sval och ljus plats är att föredra.

Myrten är lätt att forma till bonsai genom ständig inklippning.
Foto: bonsaimalta.org

Myrten är en tacksam växt att forma och klippa till. Den används ofta av bonsaientusiaster till att forma små miniträd. De små, glansiga bladen gör att proportionerna blir de rätta mellan stam och blad. Även om du inte har målsättningen att forma bonsai är det en tacksam växt att klippa in regelbundet. Myrten får då en distinkt tät och prydlig form. Annars tenderar den till att se ganska rufsig och vildvuxen ut.

Myrten har doftande blommor som små vita stjärnor.

Myrten blommar i maj-juni om den har tillbringat vintern ljust och svalt. Blommorna är vita och stjärnformiga och doftar gott. Myrten är släkt med många av våra kryddväxter som nejlika, kryddpeppar och eukalyptus. Den har allt sedan antiken använts i blomsterkransar och dekorationer. På 1800- och början av 1900-talet band man ofta brudkronor av myrten till bröllop, så det är också en kärlekens växt.

Ta sticklingar från din myrten så får du många nya plantor.

Beskär myrten nu på våren och sätt de kraftigaste sticklingarna i sandblandad jord. Dra en plastpåse över krukan och håll kolla på när jorden behöver fuktas. Sticklingarna rotar sog oftast lätt och på så sätt får du enkelt många nya plantor. Du kan gärna ställa ut dem över sommaren, men inte i stekande sol, utan myrten får gärna stå skuggigt. Vattna ofta så växten inte torkar ut. Gödsling med halva dosen i april-oktober är fullt tillräckligt. Växterna behöver inte planteras om alla år, utan de trivs hellre med att stå lite trångt. Jag föredrar plastkrukor till myrten för att de inte ska torka ut för lätt ifall man glömmer att vattna varje dag.

Ljuva, känsliga mandelträd

Mandelträdet har en ljuv blomning tidigt om våren.

Mandeln är ett litet, risigt träd som ser väldigt alldagligt ut under stora delar av året. Fram till blomningen då, som är alldeles överväldigande och snabb. Sötmandeln, Prunus dulcis, är en medelhavsväxt som med lite hjälp klarar vintern längst ner i södra delarna av Skandinavien. Helst ska det övervintra frostfritt i orangeri eller uterum. I Marocko kan man se mandeln blomma redan i januari, men i övriga medelhavsområdet och på Teneriffa spricker blommorna ut någon gång i februari månad. Små rosavita enkla blommor i lätta skyar.

Madelträden blommar med lätta ljusrosa skyar tidigt om våren.
Foto: www.mallorcanytt.com

Sötmandeln är nära släkt med andra stenfrukter som aprikos, persika och faktiskt vårt slånbär. Jag tycker att det allmänna ogrästrädet körsbärsplommon, Prunus cerasifera, är väldigt likt och även det alldeles underbart i blomningstid. Mandelns blommor kommer först, direkt på grenarna och därefter slår bladen ut. Bladen är långsmala och ljusgröna. Om blomman pollinerats blir det en sammetsluden frukt som har ett grått, läderaktigt skal. Mandeln ligger inuti skalet och spricker fram i augusti-september. Vid skörd gör man lika som i olivlundarna att man brer ut stora nät och slår med pinnar på grenarna för att få nötterna att ramla ner.

Mandelfrukten spricker upp på hösten och då faller den ätliga mandeln till marken.

Mandelplantor är inte lätta att få tag i, men vad jag vet har Ystads Plantskola mandelträd till försäljning. De har ett stort sortiment av medelhavsväxter som citrus, oliv, fikon, lager, mullbär, äkta kvitten med flera exotiska växter som olika typer av palmer. För att få mandlar i Sverige måste du pollinera blommorna med en pensel. Detta för att blommorna slår ut så tidigt. Växten gillar att stå i en lerhaltig och kalkinnehållande jord. Välj gärna en lerkruka som ger god luftning.

Mandeln blommar först av alla stenfrukter och måste pollineras med pensel på våra breddgrader.

Nu kan du så basilika inomhus

De hör till de allra mest snabbväxande grödorna man kan odla på fönsterbrädan. På ett par veckor har du en mängd väldoftande basilikaplantor som du kan använda i matlagningen. Vintertid är det svårt att få dem att klara sig, om du inte har tilläggsbelysning. Så då får man klara kryddningen med hjälp av färdiga plantor i mataffären, men nu kommer ljuset mer och mer och då tycker jag du ska passa på och så egna krukor med basilika.

Det finns mängder av olika sorter och färger.

Det allra nyaste är små stamträd av basilika som man börjat saluföra. Man kan tycka det är en udda uppfinning, men jag tycker det stämmer väl ihop med tanken att det ätbara ska även vara vackert där det växer på fönsterbrädan. Men även de helt vanliga basilikasorterna är dekorativa med sin mättat gröna eller rödsvarta färg. Det finns mängder av sorter och förutom den allmänna ’Genovese’ med ganska stora, buckliga blad kan du även hitta frö till thaibasilika, kanelbasilika, citronbasilika och anisbasilika.

Basilikan är en lättodlad kryddväxt som älskar värme och ljus.

Det viktigaste för en basilikaplanta är ljus och värme. Använder du en svagt gödslad jord från början så klarar du dig länge med det, om krukan är tillräckligt stor. Så glest direkt i krukan och täck ytterst sparsamt med jord eftersom fröet är ljusgroende.

Jag läste om hortonomstuderande Malin Nyrén vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp som skrev en C-uppsats kring ljuskvaliténs inverkan på tillväxt och smak hos den vanliga basilikan, Ocimum basilicum och citronbasilika. Hon hade jämfört olika ljuskällor med monokromatiskt (enfärgat, i en våglängd) ljus i färgerna blått, grönt, gult och rött samt en armatur med polykromatiskt ljus (i flera våglängder). Genomgående gav det gröna och gula ljuset små och klena plantor. Rött ljus visade sig vara bra för sidoskottillväxten och gav bra rötter, medan det blå ljuset gav dålig sidoskottillväxt och mindre bra rötter.  Ett avslutande smaktest gav vid handen att det förekom smakskillnader mellan olika ljusbehandlingarna hos båda basilikasorterna. Men har du ett söderfönster så duger det bra med vanligt dagsljus, så du behöver inte springa iväg till närmaste lampaffär för att hitta växtbelysning med rött ljus för att kunna odla basilika!

Vårtecknen radar upp sig i trädgården

Mossan växer när temperaturen är låg.
Se så mjuk och fin mossmatta jag har!

Det är bara början av februari ännu, jag vet. Men vi skåningar är heta på det så fort snön har smält så ska det liksom vara vår. Och solens korta visiter gör ju sitt till att väcka hoppet. Januari månad var en sällsynt mörk historia: 7 soltimmar uppmättes i Lund. Så nu när det blir lite solchanser så trycker man upp det glåmiga ansiktet mot de värmande strålarna. För det är faktiskt en hel del värme i solen redan nu.

Mullvadarna trivs under snön och gräver gångar.
Det är inte lätt att hålla en paradgräsmatta. Jag har gett upp.

Och så fort snön försvann blev det gegga i hästhagarna, iskana på vägen och strax kom mullvadshögarna fram. Det måste vara rekord i högtäthet i år. Och det verkar vara likadant hos alla. En liten katt rår inte på de rackarna.

Bambun är egentligen en vintergrön växt, men kan frysa ner om vintern.
Bambun har klarat denna korta vinter bra och behållit sina löv.

Men när jag går här i trädgården kan jag bara förundras över hur snabbt de reagerar på minsta värme. Växterna står otåligt och väntar på att få komma upp och spricka ut. Se här vad jag hittade:

Dagliljan är snabb i starten om våren.
Dagliljorna står i startgroparna med sina vackra ljust-ljusgröna skott.
Fingerborgsblomman är en tvåårig växt.
Fingerborgsblommans bladrosett växte fram under fjolåret och i år blir det blom!
Rabarbern kommer tidigt och skjuter små röda knoppar.
Tjohoo här kommer det gulligaste lilla rabarberblad!

 

 

Lilla stjärnan våtarv är en riktig odåga

Den är ett av våra mest hatade ogräs, men för några få som vet bättre en vitamin- och mineralspäckad delikatess. Våtarv, nate, fågelgräs, vannare, fettagg, vassarv och på engelska chickweed. En enorm uppsättning namn har den i folkmun, men heter Stellaria media på latin. Våtarv är Carl von Linnés favoritnamn på denna krypande växt som sprider sig som elden.

Våtarven är en enormt spridningsvillig växt.

Våtarven finns över hela världen där det över huvud taget växer någonting. Det är en ettårig växt som mycket väl hinner producera frö två-tre gånger per säsong. Utöver fröspridning så slår den lätt nya rötter när den kryper längs marken. Bryts en tunn stjälk av slår den lätt rot, så det är ett besvärligt ogräs att rensa. Men den vill ha fuktig och näringsrik jord för att utvecklas riktigt väl. Men vill det sig illa så tar den på ett par veckor över helt i trädgårdens skuggigare partier. Bladmassa och rotsystem bildar då en sammanhängande, tät matta som lätt konkurrerar ut svagare grödor. Och ja, jag har varit med om det, fast jag glömde att fota jätteplantan.

Våtarven är dessutom en intelligent växt som utnyttjar växtrörelser, sk tropismer. När det blir sen kväll viker den ihop bladen mot stjälken. På så sätt sparas bladens värme, istället för att stråla ut i natten. En annan rörelse som förekommer hos våtarven är då den viker ner bladskaftet till en befruktad blomma. Det ger större chans till befruktning för de andra blommorna i samma knippe. När fröna mognat vinklas skaftet uppåt igen. Är vädret soligt och torrt öppnar sig fröhuset så att fröna exponeras för omvärlden. Men vid minsta fuktpust slår fröhuset igen sina flikar för att skydda fröna. Jätteintressant, och detta lärde jag mig nyligen i tidskriften Natur & Trädgård.

Våtarven sprider sig villigt som frö eller rotbit, stickling.

Den saftiga stjälken gör våtarven krispig och god i sallader. Det är välkänt, även om jag själv inte provat ännu.  Ju spädare skotten är, desto godare är de. Men jag minns också hur farmors höns kastade sig över tuvorna man slängde in i hönsgården som barn. Man kan gärna mortla våtarven till pesto eller smörfräsa den och smaksätta med citronsaft och salt. Smaken ska vara lik spenat. Och näringsmässigt ligger den inte alls efter. Hör bara – 15 procent av växtens vikt är rena proteiner. Innehållet av kolhydrater och mineraler och spårämnen är också väldigt högt för en grön växt. Dessutom innehåller späda blad mängder av C-vitamin, antioxidanter och betakaroten. Så jag får nog omvärdera våtarven och spara några plantor i landet för att äta upp dem!

Våtarven har en vacker, stjärnformig blomma.

Vanlig gul lök är en lättodlad basgrönsak

När jag var barn stod inte löken högt i kurs. Allmänt kinkig med maten så var det kanske inte alldeles oväntat, men löken var verkligen en detalj som förlängde mattiderna. Det är ju ganska arbetsdrygt att plocka ut minsta spår av en lökbit ur köttfärssåsen eller köttbullarna, kåldolmarna eller vad som nu råkade serveras. Och när väl löken var utplockad och föst längst ut på tallrikskanten då hade maten redan hunnit kallna och lockade inte ett dugg längre. Ja, ja, maten var sannerligen ett litet trauma på den tiden. Jag åt inte mycket mer än vitt bröd med senap(!) och Mariekex. Fantastiskt att jag överhuvudtaget blivit nånting!

Lök är en utmärkt krydda i all matlagning.

Löken var det jag skulle berätta om. Lök odlade vi redan på den tiden jag var barn i  många olika sorter. Har beskrivit våra odlingar tidigare, t ex här. Men lök är verkligen en lätt grönsak att börja med om du är ny inom stadsodling. Den går så bra att lagra, att man kan odla för hela sitt årsbehov. Det enda kritiska momentet är tidpunkten när löken ska torkas, efter skörd. Den måste vara helt torr, i både lök och blast för att inte mögla.

Låt sättlöken dra en stund i vatten innan du planterar den så sätter tillväxten igång direkt.
Sättlöken kan dra en stund i vatten innan plantering. Foto: Biolan

Alla typer av lök vill ha en lätt, porös jord som inte kletar fast kring själva löken och dess rötter. Och ett soligt läge. Sandig jord uppblandat med kompost är det allra bästa du kan ge din lök. Lerjorden måste förbättras, annars kan du få röta i löken. Men du behöver inte gräva om hela landet, eftersom löken har ett grunt rotsystem. Det räcker med att förbättra de översta 15 centimetrarna. Sättlöken kan du gärna dra en stund i vatten innan plantering. Maj är en bra tid, när jorden har rett sig. Sätt dem sedan ganska grunt, så att spetsen sticker upp ovanför jordytan med ca 10 cm mellanrum och minst dubbelt avstånd mellan raderna.

Vanlig gul lök behöver knappt vattnas om det inte är en väldigt torr sommar. Men den är känslig för konkurrens från ogräs, så plocka och rensa regelbundet. Har du en jord uppblandad med kompost och stenmjöl behövs inte mer gödsel än lite Algomin på våren. Du kan gärna täcka jorden med halm eller gräsklipp. Det behåller jordens porösa struktur och förhindrar ogräs.

Lökväxterna föredrar en porös och luftig jord utan lera.
Luftig och varm jord vill löken ha.

Löken visar själv när det är dags att skörda. Blasten gulnar och lägger sig ner. Då kan du knäcka nackarna på resten av lökarna som ännu inte kommit så långt. Bryt blasten, men låt den sitta kvar. Då stannar löken av i växten. Vänta sedan ett par veckor. Häng upp löken i knippen mot en varm vägg, t ex på en lina eller häng knippena i rutorna på en bit armeringsmatta som du fäst mot väggen. Eller om du har ett varmt pannrum så är det alldeles utmärkt det också. Viktigt är att löken är helt torr innan man putsar bort blast och torra ytterskal. Sedan håller den hela vintern om du förvarar den torrt och svalt. Och du kan njuta av den i alla slags maträtter, då lök ingår i de flesta av världens kök. Numera älskar jag den milda, guldgula löken som fått stå och mjukna riktigt länge brynt i smör!

Lök kan växa sig jättestor om den får rätt förutsättningar.
Britten Peter Glazebrook som 2011 odlade en lök på närmare 8 kg. Och hamnade i Guinness rekordbok. Foto:Getty Images

Sommarlängtan mitt i ”vintern”

Gräset eller egentligen mossamattan grönskar och insekterna börjar vakna.
Kisen jagar förvirrade flugor och matte drömmer om vår.

Det är inte utan att jag börjar längta till sommaren medan min gräsmatta, eller egentligen mossmatta frodas och lyser i solen. Temperaturen ligger stadigt mellan +4 och +8 och det känns nästan som vår. På lillejulafton planterade jag de sista perennerna som jag köpte på sen höstrea. Någon pion, en grupp röd stjärnflocka och härliga höstflox. Igår svärmade myggen ute vid vedboden och kissen lekte med någon långsam, övervintrande flugstackare. Så jag kunde inte hålla mig, utan hängde ut tvätt på tork, putsade fönstren efter Svens saltstänkta vindar och kände hur krafterna började återvända. Mörkret tar på och det är endast med hjälp av ginseng och vitaminer som jag orkar hålla ett normalt tempo vintertid.

Julrosorna blommar tidigt när vädret är gynnsamt.
Julrosorna har blommat sedan före jul i gynnsamma lägen, särskilt de vita.

Tittar på mina rangliga pelargoner i fönstret som jag hoppas också ska orka överleva ett tag till. Skotten blir längre och längre och tanigare och klenare, men det brukar ordna upp sig när vi kommer in i halva februari. Då klipper jag ner dem, tar nya toppsticklingar och börjar gödsla upp dem så sakta. Efter ett tag skjuter det fram nya pigga skott och då är det dags att plantera om i lite ny jord. Sen är Mårbacka på gång igen.

Basilikaplantorna växer snabbt  när man sår dem från frö.
Basilikaplantor under noggrann bevakning.

Ute blir det sedan dags att fylla varmbänken med färsk hästgödsel och toppa det med påsjord uppblandat med fin sand och lite kompost. När temperaturen efter några dagar stigit så att nattfrosten utanför inte längre förmår påverka den är det dags för de första utesådderna. Sallad, dill och rädisor måste jag absolut ha så tidigt som möjligt. Krukorna vid trappan fylls av ljuvliga penséer som inte tar illa upp fast det blir lite snöflingor in i slutet av mars. Men sen gäller det att stilla sig där för här måste jag vänta in naturen. Sommarblommorna mår bäst inne i växthusen hos odlarna. Man ska inte frestas att ta ut dem för tidigt. Tids nog är det dags och då vill jag inte hålla på och kånka runt på krukor som frosten kanske kommer att ge ett sent nyp.

Penséer tål frost och kan planteras ut tidigt om våren.
Ett isblått penséhav hos odlaren.