Gurkörten är en ätlig och ståtlig växt som gillas lika mycket av insekter som av människor. Eftersom den inte bara är lättgrodd och rikblommande, utan också tar mycket plats som fullvuxen planta så behöver du inte så så många frön. Den gror i vanlig trädgårdsjord och formar snabbt en hårig planta med köttiga blad.
Plantera ut de små bladrosetterna ganska glest – minst 50 cm emellan varje planta. Den växer fort upp och kräver inte speciellt mycket av sin växtplats. Halvskuggigt och lätt fuktig jord tror jag är bäst för att få en kontinuerlig blomning över sommaren. Står den för varmt och torrt sätter den frö och vissnar ganska kvickt.
Har du en ”skräphörna” i trädgården som kan bli insektsreservat så får du stor glädje av gurkörten när den börjar blomma. Mängder av humlor och bin dras till dess söta nektar. Men du kan lika väl samplantera den med grönsakerna och bären för att dra nytta av dess tilldragande förmåga på pollinatörer och stopp för flera olika slags ohyra. Se den som en nyttoväxt alltså. Jordgubbar, kålväxter, tomater och squash är exempel på växter som trivs bra ihop med gurkörten. Och faktum är att du kan se fram emot en inblandning i odlingen år 2 eftersom den självsår sig rikligt.
Både blommor och blad duger att äta. Bladen kan användas råa lätt hackade eller hastigt förvällda och har en salt gurkaktig smak. Blommorna kan blandas i drinkar eller vattenkannan eller som dekoration i sallader. Du kan använda både blad och blommor i te. Växten är rik på zink, betakaroten, kalcium, järn och kalium samt vitamin B och C.
Dags att börja så de allra tidigaste grönsaksfröna! Som vi har väntat, eller hur! Bland grönsaker med allra längst utvecklingstid finns tomat, chili och kronärtskocka. Men du måste förstås ha tillgång till uppvärmt växthus för att det ska vara lönt. Först behövs en varm groningsplats och när plantorna kommit upp vill de ha en jämn, lite svalare temperatur och gott om ljus. Bara dagsljus räcker inte ännu, utan du behöver komplettera med växtlampor.
Stolta plantor av kronärtskocka i odling. Bilden tagen i början av juli.
Har du gott om plats i frilandsodlingen tycker jag kronärtskockan är en härlig gröda. Inte alls svår, bara du klarar plantuppdragningen och fixar gödselbehovet. Jag sådde frön från två sorters kronärtskocka, ’Violet de Provence’ och ’Symphony’, hos Hvilan Utbildning den 8 februari. Sådde i vanlig plantjord i pluggbrätten och vattnade sådden lätt. Satte brättena i växthuset under vit plast för groning. Temperatur ca 18 grader. Igår, efter 10 dagar, när jag gläntade på plasten , var de definitivt på väg upp hela gänget. Bild nedan. Groningsprocenten verkar vara hög, och tillväxttakten god.
Kronärtskockor 10 dagar efter sådd.
Senast när plantorna vuxit sig ca 8 cm höga, eller fått fyra blad, är det dags att skola om dem. Välj en gödslad jord och krukor i storlek 10×10 cm eller motsvarande. Nu kan plantorna ställas svalare för att inte ränna iväg. Ca 12-15 grader är lagom.
Här ska kronärtskockan växa. Odlingsbädden i hemmaodlingen förbereds och jorden rensas, luckras och grundgödslas. Planteringstid april-början av maj i södra Sverige.
Plantera ut på friland när frostrisken är liten. Har du möjlighet att täcka med fiberduk kan de avhärdade plantorna gå ut redan i april i södra Sverige. De är inte så frostkänsliga på våren som de är på höstkanten. Jorden ska vara varm, lucker och näringsrik. Plantan har en lång utvecklingstid och blir hög, så den kräver mängder av gödsel. Och ett varmt läge för att du ska hinna skörda. Tänk på att plantan blir bred, så ett plantavstånd på närmare 1 meter är inte alls att ta i.
Kronärtskocksplantorna är ännu ganska små. Planteringen är tätare än den rekommenderade 1×1 meter. Det visade sig bli lite för tätt när de växte på sig under sommaren.
Det är en god idé att marktäcka med gräsklipp för att behålla fukten i jorden och ge plantorna en kontinuerlig kvävegödsling under växtperioden. På Hvilan ska vi i år testa att odla en bottengröda kring kronärtskockorna. T ex humlelusern eller subklöver är lämpliga växter. En bottengröda växer mellan raderna och minskar den jordöppna ytan och gynnar nyttoinsekter. Det passar speciellt väl i en lång kultur som kronärtskocka. Den fungerar samtidigt som gröngödsling och fånggröda som både lagrar in och tar hand om överskottsnäring. Bottengrödan kan bli kvar fram till nästa säsongs plantering och utgör då ett skydd mot urlakning om det blir en blöt vinter.
Plantorna skapar en mäktig bladmassa. Första skörd brukar bli runt mitten av juli.
Själva kronärtskockorna odlas vanligen som ettårig gröda. Men det finns även en flerårig gammal sort, ’Herrgård’, som i Skånes klimat och lucker jord kan stå sig i många säsonger. Den förökas genom delning allt eftersom. Säkrast övervintring får du genom att täcka plantan med t ex halm och kupa upp lite jord runt om. På vårkanten när solen börjar värma tar du bort täckmaterialet och låter tillväxten starta.
Egentligen borde jag tacka torkan. För att det begynnande snigeleländet tog en paus under sommaren och hösten som gick. Det var outhärdligt intensivt i mitten av maj, och blev smärtsamt för egen del. Hade både sått frö och planterat ut förkultiverade grönsaker. Flera gånger om. Men slemdjuren som patrullerade mina odlingslådor om nätterna tryckte glupskt i sig minsta blad. Sallat, persilja, selleri, jordgubbsblommor – och de försökte sig även på vitlöken.
Till slut tappar man ju sugen. Jag blev vansinnig över att lägga min tid och utsäde på att föda upp mördarsniglar, istället för att själv få en tidig skörd av grönt på bordet. Up to action, alltså. Körde en kombo, så det är svårt att säga vad som var mest framgångsrikt. En kombo av olika samverkande åtgärder är förmodligen den bästa strategin. För man kommer inte åt dem alla. Bäst att koncentrera sig till de fuktigare och skuggigare delarna av trädgården där förekomsten är störst.
Ferramol, som är ett järnfosfatpreparat, har jag även använt tidigare år. De små grönblå kornen strör du ut på marken där det brukar finnas sniglar. De lockas till kornen och äter dem, tappar aptiten och dör. Rätt så enkelt, men det går åt en hel del korn på en större tomt. Det finns även små askar i plast hos Snigelshopen, som kan betas med järnfosfatkorn, och som håller dem torra vid regn. Då blir åtgången lite mindre.
Nematoder mot sniglar som späs ut med vatten.
Nematoder, små mikroskopiska rundmaskar, är en biologisk bekämpningsmetod. Nematoderna köper du på nätet och vattnar ut på marken med sprutkanna. Nyttodjuren har kort livstid, så du ska skyndsamt sprida ut preparatet när du fått hem det. Nematoderna fungerar genom att infektera unga sniglar under vår och höst. Äldre sniglar är det inte lika effektivt mot. Bekämpningen måste därför upprepas med ca 6 veckors mellanrum, som är längden på snigelns livscykel. Finns två olika preparat i dagsläget – Nemaslug och Nematode S. Tillgängliga i handeln från mars månad, då vädret är mest gynnsamt för nematoderna.
Snigeltejp i koppar som vi klistrade på odlingslådorna.
Snigeltejp av koppar har kommit stort under detta år. Finns i nästan alla trädgårdsbutiker. Det satte jag upp med hjälp av tillresta släktingar; pappa och Sven. Snigeltejpen, och för den delen hela snigelproblemet blev ett gemensamt projekt och intresse under deras visit. Vi tejpade odlingslådorna noggrant och vi plockade sniglar. Stora och minimalt små. Mängder. Tusentals. Satte dem i glassburkar med kalksalpeterlösning. Det dör de ganska snart av och blir sen till gödsel för någon buske. Till slut fick jag så ont i höften av alla nedböjningar att jag fick sluta med det.
Koppartejpen verkar funka och ska hålla några säsonger om man klistrar noggrant.
Det finns faktiskt en metod som jag ännu inte provat. Ölfällor. Har sällan öl hemma, så det har fallit på det. Men i övrigt en billig metod och lätt att tillverka. Man tar en stor petflaska och klipper av toppen, ca 10 cm från där korken sitter. Sätt toppen in och ut i flaskans buk så att det bildas som en liten tratt inåt. (Det finns instruktionsfilmer på nätet.) Toppen tejpas sedan fast i flaskans buk så att den sitter stadigt och inte läcker. Fällan fylls med ett par dl öl och sen sätter du ut den på en snigelrik plats i kanten av trädgården. Funkar tydligen omgående om det finns sniglar i området.
Sniglarna var väldigt på, och testade tejpen redan vid uppklistring.
Torkan gjorde säkert sitt till att sniglarna minskade. Det blev aldrig någon höstinvasion. Tejpen hade synlig effekt, det kunde vi konstatera redan när vi klistrade på den. Sniglarna fick som en elektrisk stöt och drog sig snabbt tillbaka nerför kanten. Men efter hand som växtligheten växte till sig så blev det ju blad som hängde över kanten och där klättrar lätt en snigel över. Så man får passa hela tiden så man inte bygger oavsiktliga broar upp i lådorna.
För övrigt så har jag fortfarande, 6 månader senare, inte blivit kvitt värken i det inflammerade muskelfästet som jag fick i höften/ljumsken på grund av mitt nitiska snigelplockande. Så den insatsen hade ett högt pris. Lite för högt. Nästa år får jag nöja mig med att hugga itu dem med spaden.
I takt med höstrusket börjar fikonets blad gulna. Än är det ingen brådska att ta in sina fikonträd i de varmare zonerna av landet, för de tål en del minusgrader. Du kan låta löven gulna och falla av innan det blir dags att lösa vinterförvaringen. Några plusgrader är lagom mitt på vintern, och trädet behöver inte något ljus i och med att det tappar bladen och övervintrar på bar kvist.
I zon 1-2 kan fikonträdet växa på friland mot en sydlig vägg i vindskyddat läge. Du kan täcka rotzonen med ett rejält lager löv eller halm. Vira sen in grenarna i fiberduk eller säckväv. Har du ett svalt uterum eller kallväxthus kan det vara bra att isolera krukan mot frost, till exempel med en frigolitlåda. Bor du kallare än zon 2 rekommenderar jag att ta in plantan. Själv bär jag upp både citrusträd och fikon på kallvinden där det aldrig blir minusgrader.
Eftersom fikonet tappar löven utför det ingen fotosyntes under vintern. Därför behöver det heller inget vatten. Bara så mycket att rötterna inte torkar ut helt. Vilket kan bli 1 dl per månad eller så i en medelstor kruka. Annars riskerar du att rötterna ruttnar eller att insekter som sorgmyggor o dyl sprider sig i jorden.
Till senvintern/våren kan plantan beskäras om det behövs. Långa grenar utan sidoskott kan kortas in rejält för att tvinga fram nya sidogrenar. Är det en planta i kruka är den klart lättare att hantera om den inte har så långa skott. Du kan också beskära rötterna i motsvarande mängd t ex när det blir dags för omplantering. Fikon behöver inte större kruka varje år, utan kan gärna pinas lite i små krukor. De sätter frukt ändå.
Efter årets varma sommar har väl de flesta stora höstkart på sina fikon. För det mesta brukar de vara som små runda knoppar vid den här tiden på hösten, men i år har de vuxit betydligt längre än så. Efter förstaskörden kom det fram en ny generation. Jag vet inte säkert vad som kommer att ske med dem i vinter. Förmodligen faller de av efterhand. Och så hoppas vi på nya fruktknoppar tidigt nästa sommar!
Den första dagen med lite regn på flera månader passade jag på att se Cecilia Wingårds lilla, verkligen pyttelilla, trädgård i Rugerup. Hon fick tidigt pippi på luktärter. Långt innan samlarintresset för dessa skönheter startade i Sverige. Hon odlar luktärter från gammaldags engelska sorter, lika väl som nyare amerikanska och Nya Zeeländska hybrider. De har färger och teckningar från rent vitt till mörkaste sammetssvarta. Samt strimmiga, randiga och kantade i någon accentfärg eller färger som går från mörkare till ljusare från dag till dag.
Luktärten Susan Thomas
Men luktärtens skönhet är kortvarig. Man får vara där när de blommar. Dels för att ständigt plocka av eller skörda, men dels för att hinna njuta av varje blommas doft och utsökta form innan den bleknar bort. För ju mer du plockar, desto mer får du. Man får inte vara rädd att plocka in buketter från sina luktärter, för när de börjar sätta frö så slutar de att bilda nya knoppar.
En del av sortimentet i Cecilias webbshop.
Cecilia Wingård köper in fröer från internationella kontakter. Och hon säljer vidare sorter hon provodlat och gillar. Via hennes hemsida kan du köpa fröer till makalöst vackra luktärter från hela världen. Min stora kärlek bland luktärter har länge varit den sicilianska vilda Cupani, som doftar himmelskt gott. En ganska lågväxande sort med korta stänglar. Men bland de nya, moderna luktärterna från Nya Zeeland, framtagna av Keith Hammett, hittar du resliga sorter som bildar plantor med upp emot 30 cm långa blomskaft. Hela plantan kan bli bortåt 3 meter, så det gäller att ha stabila klätterställningar.
Den heta sommaren har ställt till det för luktärterna, som inte riktigt orkat växa till sig som de brukar. Regn klarar de ganska bra, men blir det torrt krymper de. Luktärter vill också ha mängder av näring under hela sommaren. Hönsgödsel är fint, men då måste den förstås vattnas ner i rötterna. Ett flytande gödselmedel fungerar lika bra. Jag har skrivit inlägg om förodling av luktärter förut, så skriv in sökordet luktärter i sökrutan i vänster marginal, så får du mer tips om odling av luktärter.
Den blå hortensian börjar blekna mot slutet av blomningstiden.
Hortensian är den sommarblommande växt som man ser mest på öarna på Azorerna. Denna buske med härkomst från det ostasiatiska havsklimatet passar perfekt i det varma och fuktiga vädret utan större temperatursvängningar under året.
Blomsamlingarna är stora och tätt sammansatta av sterila blommor. Knopparna sätts på fjolårets tillväxt, vilket kan leda till att de kan frysa bort en kall vinter. Varma somrar hinner nya knoppar bildas, men blomningen blir ofta sen. Bäst lyckas man med hortensia, Hydrangea macrophylla, i zon 1-2. Välj en halvskuggig plats med fuktig jord. Blanda gärna in okalkad torv i jorden för att ge växten det låga pH den älskar. För riktigt blå blommor krävs för det mesta en tillsats av alun eller aluminiumsulfat.
Nystuckna sommarsticklingar av Hydrangea macrophylla längs en vägren på Azorerna.
Där klimatet är det rätta är hortensian lätt att föröka. På Azorerna klippte man till vanliga sommarsticklingar och stack ner dem i den lavahaltiga jorden. De flesta verkar ta sig, av de blomstrande vägkanterna att döma.
Hydrange macrophylla ssp serrata är en underform som på svenska kallas purpurhortensia. Den har en samling fertila blommor i mitten, innanför de sterila kantblommorna. De ger busken en mörkare blomfärg och ett mindre pråligt utseende.
Under vintern droppar citrusträden ofta många blad när vi försöker övervintra dem inomhus. Ibland nästan samtliga. Ljusbrist och torr luft är vanligen det som ligger bakom. Det är ändå ingen orsak till panik. Släng inte plantan! Nya blad växer ut småningom!
Här ska det bli citronblom småningom.
Att övervintra citronträd inomhus är inte helt lätt, för det kräver två saker – att du har ett svalt, men ljust utrymme och att du kan ordna med extra växtbelysning. Annars är risken stor att trädet tappar sina blad och att ev fruktämnen skrumpnar ihop. Citrusträd tål lätt frost, så de kan stå ute så länge som möjligt på hösten. 2-3 minusgrader på natten är inga problem, om det blir varmare dagtid. Men när blir kallare än så är det säkrast att ta in trädet frostfritt. Har du ett isolerat växthus, uterum eller ljus vind blir det perfekt. En temperatur på några plusgrader upp till ca 10 grader brukar vara perfekt. Men man tager vad man haver!
Extrabelysning i form av växtlampa eller växtlysrör är viktigt. Reglera med en timer så att belysningen står på 12-14 timmar per dygn. Duscha gärna plantan några gånger i veckan och håll koll så inga skadedjur får fäste. Du kan gärna vattna med citrusnäring hela vintern, speciellt om växten har ett grönt och fint bladverk.
Om växten tappat sina blad toppar du grenarna lätt och sköter om det som vanligt trots att det ser lite tråkigt ut med sina kala skott. Det tar några veckor och sedan spricker nya skott ut från de vilande bladknopparna. Ett citrusträd kan beskäras ganska hårt om det varit angripet av någon växtskadegörare. Sällan dröjer det särskilt länge innan nya, friska blad växer fram. Var dock noga med att spruta bort skadedjuren direkt så fort du upptäcker dem. Nya skott och blad är begärliga för insekterna! Såpalösning i duschflaska är ett enkelt knep mot många skadedjur.
Gulfärgade blad hos citrusträd tyder på järnbrist orsakad av för högt pH i jorden.
Citrusträd är surjordsväxter och vill ha en okalkad växtjord, t ex citrusjord eller rhododendronjord. Om pH i jorden blir för högt får växten svårt att ta upp järn ur jorden och bladen blir då klorotiska. De får en ljusgrön färg, med mörkare grönt vid bladvenerna. Speciell citrusnäring är viktigt, för den innehåller en tillsats av växttillgängligt järn och en balanserad kvävegiva. Vattna gärna med regnvatten eller avkalkat kranvatten.
Nu på våren börjar citrusträdens blomknoppar svälla och då är det dags att ta in dem för att njuta av blomningen. Citrusblommornas doft är något av det ljuvligaste man kan tänka sig i doftväg, tycker jag. Det behövs bara en enda utslagen blomma för att hela huset ska dofta vår! Under tiden som plantan står inomhus finns det inga pollinerande insekter, så därför kan du handpollinera blommorna med en liten akvarellpensel. Dutta lätt i blommans ståndare så lite frömjöl fäster på penseln och för över det till pistillen i nästa blomma. Har du tur tar det sig och ett fruktanlag bildas i den befruktade blomman.
Citronen har en lång utvecklingstid och både knopp, blom, omogen och mogen citron kan finnas samtidigt på samma planta.
Förkultivering av blandad sallat inomhus för tidig utplantering.
Man måste inte ha villaträdgård eller kolonilott för att odla sina egna ätbara grönsaker och bär. Bor du i stan med tillgång till uteplats eller balkong, så har du världens förutsättningar för att odla! Alla växter är inte så lämpliga att odla i kruka, beroende på att de ger liten skörd i förhållande till jordvolymen som krävs, men beroende på andra förutsättningar som vind och soltillgång, så kan alla hitta något som passar.
Vanlig dill tillhör de växter som gärna kan odlas i kruka. Men var noga med vattningen för dillen gillar inte torka.
Sallat tillhör de mest lämpliga växterna för krukodling eftersom det är en snabb gröda som inte kräver så mycket jord. En varm och porös, mullhaltig jord med god vattenhållande förmåga är idealet. Konstant fukt är inte bra för de späda plantorna. Ett någorlunda vindskyddat läge gynnar tillväxten, men det ska helst inte vara för solstekt och varmt läge. Då kan sallaten gå i stock, dvs börja blomma. Därför kan det vara bra att odla sallat under andra, lite högre växter som skuggar sallaten något.
Den tidigaste sallatssådden gör du inomhus i torvkrukor eller sålåda. Plastlådor från lösgodis är ingen dum sålåda! Det kan du göra från 15 mars för att senare plantera ut förkultiverade plantor. Lämpligt djup 1-2 cm. Oftast gror fröna inom ca en vecka. Vattna så fort jorden torkar upp och gödselvattna under sommaren varje vecka. Sallaten kan skördas efter 7-10 veckor lite beroende på sort.
Den kinesiska gräslöken har vita, ätliga blommor. Foto: Impecta
Den kinesiska gräslöken är en perenn lök som påminner i smaken om mild vitlök och är en utmärkt balkongväxt. Du använder bladen som klippgrönt på mat kontinuerligt under säsongen. Även de vita blommorna, som kommer på hösten, är ätbara. Gräslöken sås ca 1 cm djupt i mars. Sätt ca 15-20 frön i en liten kruka, som får bilda en tuva. Den kinesiska gräslöken har en ganska lång utvecklingstid första året, men under början av hösten kan du börja skörda. Eftersom plantan övervintrar ger den färskt klippgrönt från nästa vår igen.
Kinesisk gräslök är lättodlad och trivs i en mullrik, sandblandad jord. Eftersom plantan ska stå i flera år är det bra att ge den en god jord från början. Vanlig planteringsjord kan blandas ut med sandlådesand och gödslas med Algomin innan plantering. Tänk på att välja en kruka som tål frost utan att frysa sönder.
Bondbönor växer med lite stöd som små buskar. De är tacksamma att odla på balkong, eftersom de är relativt köldtåliga. Då de tål både vind och frost bättre än vanliga brytbönor kan de sås tidigt. Förkultivering startar från mars-april och de planteras ut på sin växtplats en månad senare.
Bondbönan blir en reslig planta med kraftiga baljor. Foto: Lindbloms Frö
Bondbönan vill ha kraftig, kväverik jord från början, så ge den gärna en mull uppblandad med komposterad kogödsel eller pelleterad hönsgödsel och benmjöl. Lite Algomin under försommaren kan vara lämplig stödgödsling, men under tillväxten skapar bönan sitt eget kvävegödsel genom de kvävefixerande bakterierna som lever på växtens rötter. Jorden får inte torka ut, så välj inte för liten kruka.
Bönorna skördas under hela sommaren, gärna som unga och späda. Man äter bara bönorna inuti, för baljorna är för det mesta ganska träiga och hårda. De passar att woka i lite olivolja, smaksatta med citronsaft och salt eller hastigt förvällda i en sommarsallad.
Blåbär är en spännande buske som passar lika bra på balkong som på friland. Hybridblåbären är rätt så härdiga, ger en riklig skörd och blir dekorativa buskar med vacker höstfärg. Det som skiljer blåbär från många andra balkongväxter är kravet på sur jord. Det bästa är att ta färdigblandad rhododendronjord, som är luftig och fuktighetshållande, med ett lågt pH. Man kan bättra på näringshalten under sommaren med gödsel för surjordsväxter. Men det viktigaste av allt är att passa vattningen, så inte busken torkar ut.
Hybridblåbär finns av olika sorter, både high-bush och low-bush. De lägre lämpar sig bättre för krukodling. Välj bland sorter som ’Putte’, ’Hele’, ’Brunswick’, ’Northblue’ och ’Northcountry’. Välj gärna två olika sorter för att säkra en god pollinering och fruktsättning. Bären mognar i omgångar under sensommaren. Man kan oftast plocka under en ganska lång period, eftersom inte alla bär mognar samtidigt. Olika sorter har också olika mognadstid.
Blåbären mognar ojämnt, men kan därför plockas under lång tid.
Under senvintern-tidig vår kan man beskära de äldsta grenarna för att föryngra busken och tvinga fram nya skott. Men ta inte bort för mycket gammalt, eftersom buskarna ger bär på grenar som är två år eller äldre. Blåbär kan gärna underplanteras med någon marktäckande surjordsväxt som allåkerbär, vaktelbär (ej ätlig), tranbär eller hjortron. Alla dessa lämpar sig väl för en välfuktad torvjord.
Längtan efter vår blir allt starkare. Och samtidigt läser jag med ångest om den köldknäpp som är utlovad till nästa vecka. Ska inte vintergäcken och snödropparna få blomma vidare, utan bromsas upp av en sen vinter? Hade hoppats det var över för i år.
Men ingen fara – du kan alltid tjuvstarta säsongen med att fröså kommande plantor av blommor och grönsaker. Chilipeppar tillhör de växter som kan sås tidigt för att du ska hinna njuta av frukterna redan under sommaren. Det är helt okej att så frö redan nu och hålla plantorna inomhus som krukväxter innan de sätts ut i ett svalt växthus under varma dagar i mars. Chili är inte redo för utplantering innan nattemperaturen ligger över +8 grader, men har du värmefläkt i växthuset så ger du plantorna extra skydd den första tiden.
Det krävs ingen avancerad utrustning för att så chili. Jag använder gamla gräddfilsburkar och trär en plastpåse över varje såkruka till en början. Då håller sig jorden fuktig i det miniväxthus som varje kruka utgör. Använd en näringsfattig såjord/kaktusjord för sådd och fukta jorden innan du petar ner fröna. Fröna myllas ner på ett djup motsvarande ca 5 gånger fröets egen diameter. Ganska grunt alltså på dessa platta frön. Tryck till jorden så fröna får kontakt med jord och luftfickor jämnas ut.
När fröna gror ställer du krukorna i ett soligt fönster. Här kan de stå till att de vuxit till ett par centimeters höjd. Ta då en kvadratisk plastkruka (för att kunna ställa dem tätt och platssparande till en början) och fyll den med god plant- eller blomjord. Ställ krukorna i ett brätte för att underlätta hanteringen. Vattna när jorden torkar upp, men vänta med näringslösning tills att plantorna börjar sätta frukt. När dina chiliplantor växer sig större, och inför utflytt i växthus, krukar du om dem till större krukor. Nu ska jorden vara riktigt näringsrik och god.
Det allra första fruktämnet ska alltid nypas bort på varje planta, hur hårt det än verkar. Annars stannar chiliplantan i växten och koncentrerar sig på att bilda frö i denna första och enda frukt.
I år har jag sått fyra olika sorters chili. Två röda köpesorter, en gul som jag tagit frön ifrån en Hvilanchili och en röd sort som jag odlat tidigare år. Fröna håller sin grobarhet ganska många år, så man kan ta frö från torkade frukter som man odlat fram tidigare. Däremot är det inte alltid garanterat samma sort som moderplantan, eftersom F1-hybrider inte är stabila. De kan alltså korsa sig och forma helt nya sorter.
Sommarblommornas blomma, den klassiska engelska luktärten, är en egensinnig primadonna. Som jag kan längta efter dess otyglade växtsätt och förföriska doft! Precis nu, mitt i vintern, vill jag ha dem i min hand. Kan inte bara kalendern ta ett hopp in i maj och sedan är vi framme vid sommaren och växtglädjen!
Har precis beställt fröer av nya, odlingsvärda luktärtssorter. Jag är inte så noga med att alltid veta namnet på det jag odlar, bara det blir bra är huvudsaken. Därför kan det vara lite krångligt att rekonstruera något som blev jättebra, som jag absolut måste upprepa.
Den syrenlila och vinröda luktärten heter ’Cupani’. Doftar mest av alla.
Vad gäller luktärter så har jag en absolut favorit och den heter ’Cupani’. Döpt efter den sicilianska munken Franciscus Cupani som redan på 1600-talet upptäckte växten och skickade frön till England. Som blev en succé och startade en stor odlingsvurm för luktärter.
Så jag ska så dem tidigt i år. Redan i vecka 12, i slutet av mars, för att få en tidig start på blomningen. Och de ska definitivt planteras i växtbänkarna blandat med grönsaker och andra snittblommor. Luktärter vill ha varm, välgödslad och djup jord i soligt läge. Det är bra att köpa speciella pluggbrätten eller djupa såkrukor för luktärterna, för de har så känsliga rotsystem som unga plantor.
Plantorna kan sättas ut tidigt, redan i slutet av april, om de täcks med fiberduk. Det är en klar fördel med svalare uppdragning, eftersom plantorna då blir knubbigare och mer robusta. De tål faktiskt förvånansvärt bra lägre temperaturer, så länge som inte termometern visar frostgrader.
Luktärter vill ha gott om vatten och mycket gödsel. De behöver gödselvattnas hela säsongen för att blomma bra. Svag lösning ofta är bättre än stark och mer sällan. Att mylla ner hönsgödsel runt plantorna fungerar också bra. Klipper man bara bort blommorna löpande så kan luktärterna blomma allt från juni till oktober.
