Fikon är en mycket populär växt för både uterum och utplantering i kruka sommartid. Endast om du bor i de allra mest gynnsamma klimatzonerna i Sverige ska du plantera dem på friland. Fikon är en mycket värmekrävande växt som vill ha en solig och varm växtplats, skyddat från stark vind. Det bästa är att hitta ett skyddat hörn i sydvästläge. Detta gäller oavsett om du tänker dig plantera ut fikonet permanent eller hålla det som krukväxt.
Skötsel av fikon sommartid är ganska enkelt. Ge busken vatten när jorden torkar ut och svag näringslösning ett par gånger per månad under växtperioden. För att hålla blad- och skottproduktionen nere för krukplanterade fikon gäller sparsam vattning och liten kruka, för annars lär du få ett bry när växten ska övervintras.
Dags att plantera om när fikonets rötter fyller krukan helt.
Plantera om när rötterna fyller krukan, men välj bara en storlek större kruka åt gången. Ger du fikonet för goda förhållanden så sätter den mest blad på bekostnad av frukten. Fikon föredrar en lucker och porös jord. Man kan blanda i lite kompost, utan extra gödsel vid plantering.
Fikonträd kan behöva beskäras ibland för att hålla en lagom storlek. Den bästa tidpunkten för beskärning är när växten är i vila och är utan blad. Våren innan utplacering t ex. Annars händer det att såren blöder av en vit, klibbig vätska. Absolut lättast är att klippa in grenarna och ställa ut plantan innan den satt nya blad, för då slipper du avhärda den. Annars måste de nya bladen vänjas vid stark sol gradvis.
Övervintring av krukodlade fikonträd ska ske frostfritt men svalt. Eftersom plantan tappar alla sina blad på hösten krävs ingen ljus övervintringsplats, utan den kan stå t ex i ett mörkt garage. Temperaturen ska helst inte gå över +10 grader, för då finns det risk för att bladen utvecklas för tidigt. En övervintring i rumstemperatur är inte att rekommendera, för fikon drabbas lätt av spinn och andra sjukdomar om de står gröna över vintern.
Slingerväxten Passiflora används både som prydnadsväxt, som läkeväxt och framför allt som fruktgivande växt i tropiska länder. Det finns mängder av arter och flesta av dem härstammar från Amazonas djungler. Vissa arter återfinns högt upp i bergen, men det finns även arter som växer i torrare delar av tropikerna. Det gör att växternas krav på ljus, vatten och temperatur är tämligen olika. I våra trakter är det tveksamt om man kan odla passionsblomman utomhus, förutom på sommaren, då den gärna kan stå ute på vindskyddad plats. Har hört att den vanliga Passiflora caerulea kan klara lätt frost om plantan är väl skyddad med ett luftigt täcke. Zon 0 pratar vi om då.
Fantastiska konstruktioner de här blommorna!
Jag har sparat några bilder från utställningen på Sofiero, sommaren 2015, som handlade om passionsblommans olika skepnader. Det är inga små rumsväxter det handlar om. Många gånger når rankorna upp till 4-5 meter och då får man ju ha rejäl rumshöjd. För att klara av att växa sig så stora krävs en stor kruka och bra jord. Ingen märkvärdig jordblandning, men en jord med bra struktur från kompost och näringstillskott från vanlig krukväxtnäring duger bra. Däremot ska man akta sig för stark kvävelösning, eftersom det bara ger kraftig grön tillväxt och inga blommor.
Passionsblommor kan sås från fröer man tar från frukter i affärens fruktdisk. Det är något man kan experimentera med, för de är inte alldeles lätta att få att gro. Själv har jag sått frön som kom från direktimporterade frukter från Sydamerika och de grodde utan knot. Men jag har också hört att det krävs både svala nätter och varma dagar för att bryta fröets frövila.
Rejäla klätterstöd krävs då rankorna på passionsblomman blir riktigt långa.
Sticklingar är i så fall en bättre metod om man vill föröka en fin planta. Den bästa tiden är på våren, men egentligen ska det gå att sticka dem när som helst under året, eftersom de inte har någon egentlig viloperiod. Skär med en vass kniv eller rakblad en 5-6 cm lång stjälk. Finns det knoppar på skottet kan du låta 1-2 knoppar sitta kvar. Bladen kan vara kvar. Stick sticklingarna i vanlig såjord, ge dem några stödpinnar och ställ på varmt ställe med plastpåse kring krukan. Jorden får inte torka ut.
Passionsblommor i olika blomningsstadier.
Vinterförvaring av passionsblomman i svalt rum är att föredra. Vattna sparsamt, men passa upp så inte jorden torkar helt. Duscha gärna växten en gång i veckan. Under tidig vår är det dags att beskära växten för att få bort långa, gamla slingerskott och torkade blad. Nu börjar du också gödsla med svag näringslösning i början. Till sommaren när tillväxten är som kraftigast vattnar du ofta och ger gödsel en gång i veckan. Ställ gärna plantan utomhus i måttligt ljust och vindskyddat läge. För soligt läge bränner de tunna bladen.
Det är inte så vanligt att få frukter på passionsblomman vid odling inomhus.
Många Passiflora-sorter är korsbefruktade och kräver en motpart. De ger inga frukter vid befruktning med egen pollen. Därför behöver du ha minst två växter av samma typ som är frösådda. Passionsblommorna är kortlivade och de flesta rumsväxterna blommar inte mer än ett dygn. Om blomningen då inte sammanfaller hos två olika plantor så blir det inte heller några frukter.
Den klassiska passionsblomman Passiflora caerulea har blåvita blommor som är 7-9 cm i diameter. Det finns även en orangeblommande Passiflora aurantia i handeln. Varje blomma från den varar max 4-5 dygn. När du köper en passionsblomma är den oftast uppbunden på en metallbåge. Ställ växten i ett ljust fönster och linda hela tiden klängena runt bågen an efter som de tillväxer. Har du gott om plats t ex i ett uterum kan du ge passionsblomman en stor kruka och låta den klättra uppför ett stabilt stativ av trä, metall eller flätad pil. Om det inte bildas några knoppar så prova med att ställa din passionsblomma svalt om nätterna. Temperaturväxlingen brukar sätta fart på knoppbildningen.
Det är bara att erkänna direkt. Tomaten är min älsklingsgrönsak. Gott på mackan, att äta som mellanmål och nyttogodis. Funkar alltid som tillbehör i matlagningen istället för andra rotfrukter eller grönsaker. Har en knepig mage som inte tillåter mig att äta potatis eller laktoshaltiga gräddiga såser och då kan restaurangpersonalen, speciellt i Italien, ibland bli lite fundersamma. Vad ska vi ge åt henne att äta (till köttet/fisken)? Då föreslår jag una insalata di pomodoro. De ser fundersamma ut, som att – bara tomater kan man väl inte äta. Men det kan jag. Jag älskar dem! Söta och syrliga på samma gång. Och särskilt de italienska – köttiga, smakfulla och nästan lite kryddiga.
Det egna lilla växthuset är inte stort. Alldeles för litet till och med. Men fullproppat med tomatplantor. Så här års en liten djungel. Tomater är ganska lättodlade växter i växthus, men de måste passas med vädring och vattning. Det finns många bra sorter som passar på friland också, men då måste läget vara varmt och soligt.
Lilla ’Snowberry’ är en ljusgul sort som är söt och mycket god.
Eftersom jag inte har så mycket plats i växthuset ägnar jag mig åt småfruktiga tomater som inte blir så höga. För den skull behöver man inte välja busktomater. Tomater är egentligen klängväxter och har en enorm växtkraft. Vid Medelhavet är det gott om sol och där kan tomaterna växa som små träd på friland. Här hemma måste vi begränsa dem i storlek för att de ska orka ge frukt under vår korta säsong. I den begränsningen ingår att tjuva plantorna.
Här kommer en liten tjuv i grenvecket mellan bladskaft och stjälk.
Tjuvning innebär att man nyper bort de små skotten som kommer i ett bladfäste. På så sätt stoppar man förgreningen och plantan växer på höjden. Då blir det inte så mycket blad som skuggar fruktklasarna. Och plantan koncentrerar sin kraft på tomatproduktion istället för på bladtillväxt. Busktomater behöver inte tjuvas, utan de kan forma små buskar. Det här brukar stå på fröpåsen.
’Chocolate Cherry’ är en favoritsort bland cocktailtomater. Brunlila i färgen och ger goda skördar.
Mina tomatplantor växer i papperskorgar från Ikea där jag borrat hål i botten för dränering av överskottsvatten. På så sätt kan jag enkelt byta jorden varje år och tvätta krukorna till hösten. Infekterad jord är nämligen det största sjukdomshotet mot tomatplantorna. Använd en välgödslad jord och blanda gärna in kogödselkompost dessutom. Har du bara en begränsad jordvolym måste du tillsätta flytande gödsel vid vattningen. Svag dos vid varje vattning är bättre än en kraftig i veckan.
Papperskorgar är billigare än krukor, men fungerar precis lika bra till tomatodling.
Vattna tomatplantorna varje eller varannan dag beroende på väderlek. De ska inte torka ut, för då finns det risk att tomaterna spricker. Droppbevattning är bra, annars får du skaffa bevattningshjälp om du reser bort. Rensa regelbundet bort gulnade och vissna blad. De möglar lätt och i växthusets höga luftfuktighet frodas mögelsvamparna snabbt. Bind upp höga tomatplantor med snören eller mot bambukäppar an efter som de växer till sig. När de blir höga och fulla med fruktklasar böjer sig stjälkarna lätt.
’Roma’ köpte jag fröer till på en resa i Italien. Bra sort att äta på smörgås då den har torrt fruktkött.
Sen är det bara att skörda och njuta! Känn efter om skalet sviktar lite när du trycker på det. Plockmogna tomater lossnar lätt från skaftet. Låter man dem hänga kvar för länge blir de övermogna, mjukna och möglar lätt. När kvällarna börjar bli mörka och kyliga är det bra att ha en värmefläkt som håller luften i rörelse inne i växthuset. Den skyddar också mot för låga temperaturer i växthuset. Under 10 grader ska man helst inte gå. De allra sista tomaterna för säsongen brukar ha svårt för att mogna. Då kan du plocka dem gröna och låta dem eftermogna i fönstret inomhus. Eller så panerar du gröna tomatskivor i ströbröd och steker dem i panna. Jättegott!
’GoldenBumble Bee’ är en liten och ganska långsamt mognande tomatsort.
– Ge rum, jag vill opp,
sa Rabarberknopp.
Så sprängde han med sin röda topp,
men jorden sa stopp:
-Du får lugna dig lite, Rabarberknopp!
– Ge plats, jag vill opp,
sa Rabarberknopp,
han svällde av styrka, han glödde av hopp,
-pass på, jag vill opp,
jag vässar min topp,
jag känner hur våren gror i min kropp!
Ur En vårvisa av Elsa Beskow
Knappt hinner eventuell snö smälta bort innan de första äventyrliga rabarberknopparna spränger jordytan. De har lika bråttom varje år. Skulle man mäta tillväxten per dag så hade den säkert varit minst en cm när vi kommer in i april månad. Det är som om all styrka och kraft legat på lut och väntat på startskottet.
Nu är det dags att plocka de första stjälkarna till paj och kräm. Plocka rabarbern genom att dra hela skaftet och vrida lite samtidigt. Då lossnar stängeln ända från basen. Att använda kniv är inte så bra, för då skadar man lätt själva roten. Och skörda bör du – ju mer dess bättre, nästan. Flera gånger om under våren och försommaren. En tredjedel av plantan ska du helst låta bli kvar och samla kraft i roten. Då kan du ta ännu en höstskörd innan stjälkarna blivit för träiga och sura.
Några rabarberodlingstips:
– Plantera om våren eller hösten på solig plats i trädgården. Halvskugga funkar också, men tillväxten blir mindre.
– Mullrik, lerhaltig jord med gott om näring och fuktighet blir bäst. Stallgödsel eller hönsgödsel är bra för att piffa upp jorden ytterligare. Gödsla varje vår.
– Rensa ogräs och täck gärna jorden med gräsklipp, löv eller halm. Marktäckningen bevarar fukten i jorden. Har du genomsläpplig jord behöver du vattna. Rabarber har ett vattenbehov på ca 750 liter per växtsäsong.
Några olika rabarbersorter:
– ’Elmblitz’ är en medeltidig sort med låg halt av oxalsyra. Den har röda stjälkar.
– ’Early Sunrise’ har en mild smak och kraftiga stjälkar. Ger tidig skörd.
– ’Victoria’ är en grön rabarber med mycket god smak och stor skörd. Medelhög halt av oxalsyra.
– ’Spangsbjerg’ är genomfärgat röd i långa, smala stjälkar. Mycket god, medeltidig sort. Medelhög oxalsyrehalt.
När skörden är klar och hösten kommer städar du upp kring rabarberlandet. Ta bort alla döda växtdelar så att inga eventuella sjukdomar sprider sig ner i rothalsarna. Hela sommaren ska du plocka bort blomställningar som kommer. De tar mycket kraft från plantan och försvagar tillväxten på sikt. Upptäcker du bladlöss på dina rabarberplantor så försök spruta ihjäl dem med såpalösning. Många lusarter sprider virussjukdomar och de kan vara förödande för rabarbern. Bladlusangreppen kommer oftast vid torka, då plantorna blir försvagade. Så se till att vattna samtidigt som du bekämpar lössen!
Alldeles färsk är boken om Sutip Austads krokiga väg från barnslav i Thailand till restaurangleverantör av förstklassiga asiatiska grönsaker på en egen gård utanför Stenungsund. En annorlunda bok som både kan kallas fotobok, kokbok och odlingslexikon. Texten är skriven av Henrik Francke och de läckra bilderna härstammar från Nicke Johansson.
I boken Den asiatiska köksträdgården får vi ta del av hennes gripande berättelse och nyktra odlingsfilosofi. Sutip ger råd kring odling av spännande asiatiska grönsaker och kryddväxter som ingefära, citrongräs, bitter melon, koriander, chili, pak choi och malabarspenat. Trots den tunga lerjorden på gården har hon med sina bara händer och sedermera en lynnig traktor lyckats skapa en prunkande asiatisk köksträdgård. Vi får tips på lite ovanligare växter. Vissa trivs bäst i växthus och andra fungerar fint på friland eller i kruka.
Foto: Nicke Johansson
Jag läste en recension av boken på någon litteratursida och småler lite. ”Bokens vackra bilder, spännande odlingstips och lockande recept får oss att omgående vilja flytta ut på landet och tillbringa våra dagar med jordiga fingrar i växthus och grönsaksland.”
Damernas Värld
Artdelen där olika grönsakssorter beskrivs växt för växt.
Det skulle jag nog kalla att ta i. Det låter som om det bara är att göra samma resa som Sutip har gjort. I själva verket så har det varit ett otroligt slit och jag tvivlar på att det finns en enda svensk läsare av nämnda modetidning som skulle klara en enda dag i hennes fotspår.
Åke Truedsson har gett sig på en ny, reviderad utgåva av Odla tomater. Boken kom ut ifjol, och väckte stor förtjusning i odlarkretsar eftersom den förra upplagan varit slutsåld sedan länge. Och inte har den gått att hitta i antikvariat heller, vilket är ett gott betyg. Tomatkungen Truedsson bjuder här på sina bästa tips kring tomatodling och lägger dessutom till ett avsnitt som rör omhändertagandet av skörden. Recepten är enkla, men lockande och som helhet är det en mycket praktisk och lättillgänglig bok.
Läsaren får med sig intressant tomathistoria och en sjukdomsdel med giftfria bekämpningstips. Men det bästa av allt är nog ändå att få ta del att Åkes 50 favoriter! Texterna är inte så långa för varje tomatsort, men man får ändå en bra bild av vad det är som gör den så speciell. Och nog gör det sitt till som reklambärare för Tomatklubben, som Åke basar för. För futtiga 35 kr kan man bli medlem och då är det fritt fram att handla fröer från ca 650 tomatsorter som finns i klubbens (Åkes) genbank.
Och det är inte så dåligt, för det finns många vackra och extra goda tomater som Åke fått frön till från fjärran länder och som han provodlat under många säsonger. Hybridtomaterna av idag kan ju vara tämligen meningslösa i smaken och aromen. Hög avkastning, god hållbarhet vid kyllagring och långa transporter har fått bli önskvärda egenskaper före smak! Då är det betydligt roligare att handla hemodlade tomater i papperspåse på någon mindre marknad i medelhavsområdet!
Vis av min tidiga sådd ifjol kombinerat med en sen vår så väntade jag ett antal veckor i år innan jag sådde tomat- och chilifrön. De unga plantorna hann bli lite väl vingliga innan de kom igång att växa ute i växthuset. Som vanligt grodde de över förväntan och därför är det inte lönt att så för många frön av samma sort. Det blir nästan alltid plantor av varje frö.
Jag sådde flera frön i samma burk och använde vanlig såjord till detta. Såjorden är finkornig och lucker och mycket svagt gödslad. Sen höll jag jorden lätt fuktig och täckte varje burk med ett genomskinligt plastlock tills fröna hade grott. Det gjorde de efter en knapp vecka i rumstemperatur. Lät dem växa till sig tills de första karaktärsbladen visade sig.
Har nu skolat om mina plantor och precis som vanligt så kan man redan i detta tidiga stadium se skillnad på de olika sorterna. Vissa är kraftiga och långa redan från början. I år blev det inga busktomater, men de brukar vara små och knubbiga redan från start. Innan omplantering vattnar du upp jorden ordentligt så att plantorna är saftspända. Fyll småkrukor med gödslad planteringsjord eller blomjord. Jorden kan gärna ha fina lecakulor eller lera iblandat.
Fyll krukan med jord upp till kanten. Tryck ut ett litet hål ända ner till botten med hjälp av två fingrar eller en grov blyertspenna. Gröp ut varje planta försiktigt med t ex en tesked och placera den med tillhörande liten jordklump i hålet. Peta ner den ända i botten av krukan och tryck försiktigt till så roten får kontakt med jorden. Den kommer att sätta nya rötter från stammen och den sammanlagda rotvolymen blir större. Plantan blir även stadigare när bara bladen syns ovanför jordytan.
Efter omplanteringen kan krukorna stå i rumstemperatur under ljuskällan i ett par veckor. Därefter är det en fördel om du kan ge dina tomatplantor en svalare placering framför allt nattetid. Lampan ska lysa 14-16 timmar per dygn. Du kan med fördel ha lampan tänd hela dagen, även om krukorna står nära fönstret. Och placera den lågt hängande ovanför plantorna så att de blir rikligt belysta. Glöm inte att vattna plantorna regelbundet, men vattna först när jorden i krukkanten börjar krympa. För mycket vatten kan leda till röta och därför fungerar det bra att vattna underifrån.
Har äntligen skaffat mig den charmigaste av trädgårdsböcker – en bok skriven av Marie och Gustav Mandelmann. Detta är boken som beskriver deras egen bana som lantbrukare och trädgårdsföretagare, nämligen ”Självhushållning på Djupadal”. I den går de igenom hela årshjulet från skörd till sådd och lamning till slakt.
Det är nämligen inte bara trädgårdens mödor som skildras, utan lika mycket djurlivet på gården. Fåren, linderödsgrisarna, hönsen, ankorna, korna och de nyttiga insekterna i odlingen. Ystning, saftning, likörmakeri och potatisgroddning – allt har sin tid. Jag slås bara av tanken ”Hur orkar de hålla på?”
Har du aldrig hälsat på hos Mandelmanns i skånska Rörum, så tycker jag du ska planera in en tur dit i sommar. Deras potager är oemotståndlig!
Vad är egentligen skillnaden mellan en potager och en köksträdgård? Ja det är väl lite samma sak. Ordet potager kommer från den franska Jardin potager, och det är en dekorativ köksträdgård med blommor ibland allt det ätbara.
Kålväxter blandar sig med väddens uppstickande blomhuvuden. Luftlökens pipor och blombollar svävar ovanför kålbladen. Och i gångarna ligger ull från gårdens får. Ullen håller jorden fuktig och skyddar gångarna från att packas när man går på dem fram och tillbaka. Ullen sägs också skydda mot mördarsniglarna som lurar i backen. Och de flesta besökarna vågar inte gå ut på ullen, då den känns på något sätt förbjuden att beträda.
Bokens sista kapitel handlar om jorden vi lånar. Ett försvarstal till självhushållning. Inte bara för idealister, även om man måste vara näst intill besatt av sin livsstil för att få allt att funka. Och tänk om barnen tröttnar på allt slitet och kräver att få hamburgare till middag!
Idag öppnade årets första trädgårdsmässa portarna på Malmömässan. Kvalitén är hög och här finns många kul nyheter att inspireras av. Att säsongen ännu är tidig märks på ett ganska litet utbud förodlade plantor att sätta i jorden. Men chili och tomater brukar man hitta på trädgårdsmässan, så även i år. Ingen utplantering än på länge, dock.
Några fritillarior kanske? Lökarna håller imponerande storlek.
Det säkrare alternativet för den som har bråttom är lökar och knölar till allsköns växter för inomhus- och utomhusodling. Afrikas blå lilja, cyklamen, begonia, crocosmia är bara en liten del av allt du kan välja mellan. Lite förvånad var jag att se torra rotbitar av funkia förpackat i en plastpåse med lite torv. Hur mår de?
En kul nyhet som säkert kommer att få stor uppmärksamhet är ett synnerligen simpelt vertikalt odlingssystem för balkonger och uteplatser. VPLANT byggs upp som en string-hylla ungefär, med trekantiga odlingskärl som ligger i nätkorgar. Vatten fylls på uppifrån via en slang och rinner sedan vidare genom systemet på egen hand. Självvattnande med andra ord.
Det handlar mycket om odling även i år. Trenden börjar bli norm. Man SKA odla sina egna grönsaker om man så bara har ett fönster i köket att tillgå. Tänk brett och utnyttja höjden!
För den som vill prova på många grönsakssorter på liten yta finns smarta kombipåsar av fröer. Du slipper sucka över vart fjolårets överblivna frörester tog vägen och har färskt frö i liten mängd till ett bra pris. Win-win.
För den strikte odlaren som vill ha lite större krukor, kanske t o m med potatis kan kolla den här snygga hyllan i metall med tillhörande krukor. Finns i Flyinge Plantshops monter. Skulle tro att den blir en riktig snackisprodukt på gardencentret!
Kokedama var en annan nyhet som är ganska gullig. Det är japanska och betyder mossboll. Här har vi en japansk teknik för att odla växter med mossa för att behålla fukten i jorden istället för en kruka. Kokedama kan man likna vid en japansk bonsai där plantans rotsystem växer i en speciell jordblandning inlindad i mossa. Flora Linea heter företaget som säljer dem.
Sen ska vi inte glömma alla elevarbeten. Både Hvilan Utbildning och SLU Alnarp har fått plats att visa upp sina utbildningar och det har de gjort med den äran! Ovan Hvilans floristutställning av grönskande klänning med matchande hattar. Nedan en tolkning av Blomsterfrämjandets trädgårdstrend Dark Forest av Hvilans vuxenstuderandeklass. Mycket välgjorda arbeten!
Att odla tomater och chili är oemotståndligt kul! Det är faktiskt helt ofattbart hur ett sådant litet frö kan leda till en så stor och frodig planta med så mycket skörd! Alla sorter och alla somrar är förstås olika, men för det mesta blir utväxlingen enorm.
Den skrynkliga tomaten Purple Calabash blev inte så bra den kalla sommaren ifjol.
Det underlättar förstås mycket att ha ett växthus. Sol måste både tomat och chili ha, men skydd undan vind och en jämn värme och fuktighet når man bäst under glas. Frilandsodlat på våra breddgrader kräver en perfekt säsong. Många har tillgång till en skyddad balkong och det duger också ganska bra. Välj då frilandssorter och sådana som håller en mindre storlek.
Ett litet växthus för odling av tomat och andra grönsaker.
Sen gäller det att ge sig till tåls lite till innan du börjar så. I fjol var jag tidigt ute och plantorna hann bli lite för stora innan det blev varmt nog att plantera ut dem i växthuset i början av maj. Slutet av februari-början av mars är ganska lagom såtid. Men shoppa frön kan man göra redan nu! För de bästa sorterna tar ofta slut fort, så det gäller att passa på.
Medelstora, men mycket rikligt med smakfulla tomater på Tigerella.
Jag har en stor personlig favorit bland tomaterna – Tigerella – och eftersom de sista fröna gick åt förra säsongen handlade jag en ny påse i veckan. Det är inga problem att spara fröer från ett år till nästa och även till nästa. Tomatfrö har god hållbarhet. Och god grobarhet, så så inte fler krukor än du har plats för. Det är ytterst hög groningsprocent på tomat och det blir nästa alltid full pott av fina plantor. Desto tråkigare om man tvingas slänga, men då kan du ju ge bort en planta eller två till en god vän! Frestas inte att sätta dem för tätt, då det för med sig andra problem med ljuskonkurrens.
Nya plantor av tomat som blivit rangliga för att de stått lite för mörkt.
Vid sådden använder du vanlig såjord och gärna små kvadratiska vefi-krukor, som tar minst plats på en bricka. Jag brukar sätta ett par tre frön per kruka, ca 0,5 cm djupt. Fukta jorden lätt och täck gärna med ett genomskinligt plastlock eller plastfilm för att behålla fuktigheten. Mina krukor står i ett fönster över elementet och det räcker gott och väl med rumstemperatur för att fröna ska gro.
Unga tomatplantor kräver mycket ljus, men gärna måttlig temperatur.
Ta bort plasttäckningen när groddarna börjar nå upp dit. Hela tiden ska jorden hållas lätt fuktig, så man bör vattna varje dag eftersom krukorna är små och jorden lätt torkar ut. När du kommit så här långt kan babyplantorna ställas lite svalare för att inte ränna iväg i höjden. Ljust och soligt ska det vara, och helst 15-18 grader. Ju varmare växtplats, desto mer ljus kommer de att behöva. Har du inget svalt fönster att erbjuda, utan bara vanlig rumstemperatur, så behöver du en extra lysrörsbelysning.
En lysrörsramp förser de unga plantorna med extraljus.
När plantorna vuxit till sig så pass att de utvecklat sina första flikiga karaktärsblad är det dags att plantera om i plantjord och större kruka. Jag brukar välja perennkrukor som är i stadig plast, 10×10 cm och 12 cm höga. Mjölkförpackningar är superbra, men klipp av ett hörn nertill så överskottsvattnet dränerar ut. Sätt ner rotklumpen i botten av krukan och fyll på ända upp med gödslad planteringsjord. Det betyder att en stor del av stammen blir täckt av jord. Tomat är en av de få växter man kan, och ska, göra så med. Därigenom utvecklar stjälken nya rötter och du får en stabil planta.
Härifrån fortsätter skötseln med regelbunden vattning och svag näringslösning varje vecka. När plantorna börjar bli för höga för att stå rakt ska du binda upp dem. En grillspettpinne i trä och påsförslutare funkar bra som uppbindning. Flytta upp lysrörsrampen an efter som plantorna växer.
Nyss utflyttade tomatplantor i växthuset. De rejäla krukorna är papperskorgar från Ikea med borrade hål i botten.
När nattemperaturen börjar vara stabilt kring 8-10 grader är det läge för utplantering. Men innan dess ska du avhärda plantorna så att de är anpassade för uteklimatet. Det gör du genom att ställa ut plantorna dagtid på ett vindskyddat ställe. Först skuggigt, t ex under fiberduk, och så småningom kan du ge dem mer solljus. Åker de ut i solen direkt kommer solen att bränna hål i bladen. Vid utplantering till stora krukor är det fullgödslad växtjord som gäller. Gärna med en stor andel komposterad kogödsel på påse!
Stockrosen är nära förknippad med skånska allmogeträdgårdar.
Stockrosen som blommar så ljuvligt under högsommaren i de mest torra och utsatta lägena kan ibland bli mycket hårt åtgångna av rost. Stockrosrost är en svampsjukdom som främst angriper bladen hos både vilda och odlade former av släktet malva, som stockrosorna tillhör.
Stockros angripen av rost.
Man upptäcker först att bladen börjar gulna och när man tittar på undersidan av bladen syns de 1-2 mm stora, runda kuddarna av rost. Även stjälkarna kan angripas. Lindrigare angrepp behöver inte störa växten, mer än visuellt, men vid svåra skador får plantan svårt att genomföra sin fotosyntes och blomningen utvecklas dåligt.
Stockrosor som står luftigt och i blåsiga lägen drabbas mindre av rost. Helt enkelt för att svampsjukdomar kräver hög luftfuktighet och fukt på bladen för att trivas som bäst. Förmodligen finns det högre motståndskraft i vissa äldre sorter jämfört med många spektakulära hybrider. Det kan vara värt att plocka frön från friska bestånd om man vill förnya sina stockrosplantor. Ibland har man också kunnat konstatera att andra generationens plantor är friskare än de frösådda plantor man köper.
Stockrosens blad börjar utvecklas redan under senvintern.
Ett sätt att råda bot på smittan är att klippa bort de första bladen som kommer upp på våren. Rosten övervintrar vanligen i stockrosens bladrosetter och de första bladen som utvecklas om våren är oftast angripna. Nackdelen med att plocka bort blad är att det försenar växtens utveckling och blomning, så man ska inte ta bort alla blad på en gång. Plocka även bort angripna blad senare under säsongen och lägg dem i brännbara sopor och inte på komposten.
Det finns svampmedel man kan prova. Binab Trichoderma har jag använt på svartfläckssjuka på ros. Den kan vara effektiv även mot rost på stockros. Men i de flesta fall får man leva med rosten. Den väldränerade jorden och luftiga läget är kanske ändå det bästa botemedlet.
