Nattviolen, Plantathera bifolia, är en av våra vanligaste orkidéer och känd mest för sin goda doft i skymningen. Blommorna är jättesmå och man ska nästan ha förstoringsglas för att kunna studera den noga. Efternamnet bifolia tyder på att den har två stora, breda örtblad längst ner mot marken. Längre upp på stjälken finns det strödda, mindre och spetsigare blad.
Nattviolen växer i fukthållande jord i skog, lundmark och lövängar. Den gynnas av kalk, men det är inte kalkbrist som medfört att den minskat, utan snarare minskat bete. Den är idag inte alls så vanlig som när min mor var ung och gick och plockade nattvioler för doftens skull. Doften är annars ett lockbete för att locka till sig nattflygande fjärilar. Det finns också en annan art, den grönvita nattviolen, som är väldigt snarlik. Man ska studera ståndarknapparna för att se skillnad. Eller så går man på blomningstiden. Vanlig nattviol blommar i slutet av juni och den grönvita två veckor senare.
Vi har nattviol i vår gräsmatta. Hur sköter vi gräsmattan för att den skall frodas?
Hej Anna! Så himla kul att höra! Nattviolen trivs i fuktrika marker och gynnas av kalk. Inte så att den måste stå på kalkberget, men du bör undvika ett lågt pH och hellre ligga på högre sidan av neutralt pH, dvs närmare 7. I naturen är problemet ofta att gräs och andra frodiga växter tar över nattviolens livsutrymme, så du får ha en slåtterängsliknande skötsel och hålla undan högväxta grannar. Lycka till, hälsar Maria