Sensommarfägring i Engelska trädgården

Den engelska trädgården på Svabesholm blommar hela sommaren.

Den Engelska trädgården på Svabesholm, nära Kivik, har figurerat här på sidan förut, men inte så sent porträtterad som nu. I slutet av augusti, efter en het sommar, kan jag bara beundra trädgårdsmästarnas uthållighet och växternas villighet att sätta blom trots tuffa förhållanden. Genom putsning och nerklippning lockas växterna fortsätta sin blomning. Det är ett jättejobb att hålla igång en trädgård under så lång tid – både ur planeringssynpunkt, men också skötselmässigt.

Rudbeckior blommar under sensommaren.
Rudbeckior, dagöga och solbrudar fångar solens varma strålar.

Här är alltid fint, oavsett månad i växtsäsongen, men ju längre vi går mot höst, desto kraftigare blir dominansen av gula färger när man tittar ut över blomsterhavet. De två långa paradrabatterna, liksom roskvarteren, bygger på kalla och varma färgskalan. Den ena halvan är uppbyggd mot rosa och blått, den andra tar fasta på gula och röda nyanser. Och detta gäller oavsett månad du besöker parken.

Lättskötta rudbeckior ger färg åt rabatten under sensommar.

Rudbeckior finns både som ett- och fleråriga växter och kan räknas som sensommarens mest pålitliga blommare. Praktrudbeckian ’Goldsturm’ (ovan) torde vara en av de mest lättskötta perennerna. Så länge du inte vattnar ihjäl den förstås. En solälskande växt som gärna omges med skira prydnadsgräs och med andra högre växter i den roströda färgskalan.

Höstanemonen kräver en del vatten.

De stora höstanemonerna bildar övergång mellan färgbaden i Engelska trädgården. Vita, rena som vårens härliga pingstliljor böjer de lätt på nacken i den ljumma vinden. Den stora höstanemonen ’Honorine Jobert’ (ovan) är kritvit och fräsch som nypressade lakan. De trivs bäst i näringsrik jord och kräver en del fukt för att orka igenom en torr sommar.

Höstanemonerna är pålitliga sensommarblommare i rabatten.

Har sett det i min egen trädgård, som inte blev så frekvent vattnad i sommar, att blomstjälkarna hos höstanemonerna blev betydligt kortare än vanligt och bladverket mindre frodigt. Så torkan fungerade som ett slags retardering.

Kastanjestaket är effektfulla avdelare som man kan se igenom.

När vi rör oss mot den kalla färgskalan möts vi av himmelsblå astrar, resliga rosenflockel och ettåriga, frösådda rosenskära. Rosenskäran, eller Cosmos, har fått många nya färgvarianter på senare tid. Det finns enkla, dubbla, halvfyllda och färger från rent vitt till mörkt cerise. Alltid lika pigga och koketta i sin uppsyn!

Rosenskäran är en lättodlad sommarblomma som du sår från frö.

I det rosa och vita fältet fastnar jag också för ett avsnitt med kraftiga rosenflockel, en lågväxande vit pipört och röd rudbeckia som väver ihop sig med den dilliga rosenskäran. Pipörten förankrar planteringen i marken på ett effektivt sätt och skapar ett litet skimmer med sina grågröna blad. Sedan står de mer högväxande blommorna för rörelsen. Notera även den lilla snutten av mörkgrön häck i bakgrunden som sätter ramarna för växtligheten och skyddar dem från den pinande vinden. Häckarna är grunden till allt, och det som planterades allra först i den engelska trädgården.

Vitt och rosa skapar känsla i den kalla rabatten.

Katrinetorp i höstskrud

Katrinetorp började byggas 1800.
Huvudbyggnaden sedd från entrésidan.

Gick en promenad igår runt de vackra odlingarna och parken vid Katrinetorps Gård i utkanten av Malmö. Höstlöven och alla kvarstående perenner och ett fåtal blommande rosor stod i diset och gjorde området så vackert och rofyllt. Katrinetorp var från början ett så kallat landeri, en lantgård som ägdes av borgare och som användes för både rekreation och som inkomstkälla. Empiregården, som började bebyggas år 1800, har under de senaste åren renoverats och gjorts tillgänglig för allmänheten.Huvudbyggnaden är typisk för Empirestilen, med en varmt ockraröd fasadfärg.

Byggnaderna på Katrinetorp har renoverats med tidstypiska detaljer och byggnadsdelar.
Västra Magasinsbyggnaden med ett vackert kastanjestaket i förgrunden.

En större svensk trädgårdsanläggning i början av 1800-talet bestod vanligtvis av tre huvuddelar; en geometrisk, barockinspirerad ”fransk” trädgård, en landskapsliknande engelsk park samt en jardin potager eller nyttoträdgård, den kanske viktigaste delen av odlingarna: härifrån hämtades färska grönsaker och frukter, odlades vitaminer inför vintern.

Situationsplan för Katrinetorp i Malmö
Bildkälla: Malmö stad.

Rosariet på Katrinetorp har mer än 100 sorters rosor, både buskrosor och rabattrosor. I den stora köksträdgården som är införlivad i den franska trädgårdens parterrer odlas grönsaker, rotfrukter och blommor som används i matlagningen i caféet och för dekoration i samband med konferenser och fester.

Restaurangen tar hand om trädgårdens produktion.
Kockarna skördar störbönor till lunchen.

Det är öppet varje dag för flanörer och dagisgrupper och många väljer att komma hit på helgerna för att äta lunch. Vill man lätta på börsen så finns här även en mysig antikaffär och en present- och bokhandel i de gamla magasinen. På Katrinetorp ordnas dessutom varje år i början av december en välbesökt julmarknad, i form av en hantverksmässa.

Dahliaplanteringen är bland det sista av prydnadsväxerna
Även på en lördag putsas dahliorna!

Katrinetorps trädgårdar har formen av en symmetrisk parterrträdgård och är uppbyggd på franskt vis med fyra rektangulära kvarter avgränsade av gångar, samt en oval, centralt placerad damm. Detta ses tydligt på flygfotot nedan.

Katrinetorp Landeri flygfoto
Katrinetorp som det ser ut idag. Foto: Malmö stad
Katrinetorp, flygfoto från 1940-talet
Flygfoto över Katrinetorp från 1940-talet. Foto: Malmö stad

Katrinetorps historia börjar 1799, när hovmarskalken Lave Beck-Friis på Bosjökloster begärde utskifte av ett antal hemman i Vintrie by. När skiftet var genomfört såldes marken år 1800 till Samuel Johan Björkman, en handelsman i Malmö. Då Samuel Johan Björkman och hans hustru Anna Catharina Bager köpt det som kom att kallas Katrinetorp, byggde de genast ett fähus och en loge. 1801 uppfördes ett stall och ett enkelt boningshus, 1804 tillkom Östra flygeln. Ingen av de byggnader som Björkman lät uppföra finns dock kvar idag. Vid denna tid fanns inga träd på området, men alléer anlades längs den öst-västliga väg som gick igenom gården och längs Trelleborgsvägen norrut.

Kronetorps gård härstammar från 1800-talets början.
Huvudbyggnaden sedd från trädgårdssidan.

Samuel Johan Björkman blev bara 40 år gammal. Efter hans död köptes gården av svågern Erland Gabriel Bager, som 1813 uppförde den huvudbyggnad som finns än idag, samt Västra flygeln och ytterligare några mindre byggnader. År 1826 drabbades gården av en brand som ödelade alla byggnader utom huvudbyggnaden och Västra flygeln.

Konferenser och fester ordnas på Katrinetorp.
Plötsligt kom ett brudpar svävande längs grusgången.

År 1828 påbörjade Bager återuppbyggnaden av fähuset och logen, men innan alla byggnader var klara såldes gården 1832 till handlaren och skeppsredaren Thomas Frick, som uppförde Östra flygeln och återställde ekonomibyggnaderna. Gården övertogs sedan av hans son, David Gilius Frick, som ägde den fram till sin död 1901. Mellan åren 1901-1935 hade Katrinetorp fem olika ägare. Malmö stad köpte gården 1937 och hade den utarrenderad fram till 1992. Därefter började ett omfattande renoveringsarbete.

Bokträd bildar alléer på Katrinetorp.
Bortanför allén syns den bullervall som skyddar mot Yttre Ringvägens och Trelleborgsvägens trafikljud.

Den stora trädgårdsanläggningen skapades av Hinric Nyman, som först anställdes av Björkman och därefter fortsatte med arbetet under Bagers tid. Förutom parterren är det den engelska parken som är väl värd ett besök. Även nu på hösten trots att den mesta fägringen börjar svalna.

Faktauppgifter är hämtade från Malmö stads källor.

Trädgårdsinspiration från England

Perenner i samstämda färger med avvägda blomningstider kräver mycket planering.

Från ingenstans dök den upp, den Engelska Trädgården på Svabesholm på Österlen. Två trädgårdsskapare med drömmar om det vackra engelska blomsterarvet som bestämde sig för att ta steget och förverkliga en egen skånsk Garden, uppbyggd 2014. Anette och Maria är två tidigare ekonomer som bytte bana i livet. De hittade perfekta samarbetspartners i Svabesholms Kungsgård med café och gårdshotell. Platsen är en sedan tidigare uppväxt ”rammiljö” med häckar, träd och höga buskar. Du hittar till Svinaberga by om du styr mot Stenshuvud Nationalpark.

Perennbäddarna och rosenträdgården är de stora dragplåstren i den engelska trädgården.

Trädgården är uppbyggd kring några olika trädgårdsrum: the Cottage garden som ligger strax intill ingången med the Shop & Nursery. Genom en smal pergola når man fram till huvudstråket the Double borders med sina färgstämda perennaplanteringar som går i rosa-lila respektive orange-gult. Rejäla bäddar talar vi om här, inget en normal trädgårdsägare förmår peta ihop inte. Växtvalet är sansat, men färgtonerna desto bättre avvägda.

Vitt och rosa är en bra färgkombination.

Vi börjar från de rosalila kombinationsplanteringarna. Här träffas nu under högsommartid bland annat fackelblomster, en ljusrosa kransveronika, kärleksört, drakmynta, flox och rosenflockel.

Rosa ochrödlila perenner passar bra ihop.

Den rosalila rödmalvan Malva sylvestris ’Zebrina’ trivs ihop med rosa kransveronika Veronicastrum virginicum. Malvan är en kortlivad perenn som kan dyka upp i rabatten för att sedan nästa år vara försvunnen. Jag hade den ett par år, men sedan var den puts väck. Kransveronikan gillar jag mer och mer. Den blommar länge och rikligt under sensommaren. Båda de här växterna trivs i välmyllad jord med tämligen god fuktighet och det är väl därför jag har svårt att få dem att trivas hos mig.

Grekvädd och kärleksört trivs i väldränerad jord.

Vänder vi blicken lite kommer nästa parti växter med den luftiga grekvädden Knautia macedonica med sina vinröda knappar jämte samma kransveronika och kärleksörten Hylotelephium ’Matrona’ som har samma mörkröda ton i sina stjälkar. Grekvädden är en fin vävarväxt som minglar in bland andra växter med sina höga stjälkar. Bägge dessa trivs i väldränerad, något torr jord och bara måttligt med näring.

Solbrudar vill ha lätt fuktig jord och god tillgång på näring.

Vandrar vi nerför gången mot lusthuset övergår färgerna till den gul-orange paletten. Här bränner det till och blir lite mer dramatiskt än i den förra färgskalan. De brunröda solbrudarna Helenium autumnale har dekorativa bruna knappar som insekterna bökar runt i på jakt efter nektar. Här möter de mörklila stäppsalvian ’Caradonna’ och en citrongul ros.

Austinrosen Emma Hamilton har en utsökt vacker färg med mörka skott och knoppar.

Den blekorange Austinrosen ’Lady Emma Hamilton’ har jag träffat på många gånger i sommar. Och den är imponerande. Till skillnad från många Austinrosor med droppande, tunga blommor på lite veka stjälkar har vi här en ros som står rak på styva grenar. De unga årsskotten och knopparna är rödbruna och det är hur raffinerat som helst till de blekt aprikosröda blommorna. Den doftar gott och lite citrusfruktigt. Blomningen håller på hela sensommaren från slutet av juni. Jättefin, måste jag säga.

Köksträdgård med upphöjda bäddar och en botten av träflis.

En liten promenad uppför stigen hamnar vi i the Kitchen garden. Än så länge lite outvecklad. Man har lagt det första krutet på perennavdelningen och det är helt förståeligt. Småningom kommer den här köksdelen att utvecklas mer. Här finns upphöjda odlingsbäddar med rejäla plank som avgränsare. Här blir jag riktigt avundsjuk som kämpar på med mina klena brädor. Träflis som lättskött marktäckning och ett kastanjestaket som ramar in ytan mot grannarna.

Luftärter hör den engelska trädgården till.

Och vad vore en engelsk trädgård utan luktärter? Klart de kommer in i bilden här i köksdelen. Väldoftande rankor i rosa, blått och nästan svart. Det är härliga blommor som jag inte heller kan tacka nej till. Tyvärr har mina egna luktärter grott väldigt dåligt i år, så jag fick så om dem. Kanske blir det blomning fram mot hösten. Om det nu blir lite sol! Men rosa ’Lisbeth’ var i alla fall en läcker pudding här i Svabesholm.

De flesta luktärter har en underbar doft, men det finns också de som inte doftar alls.