Lökväxter – Sida 6 – Greenspire Trädgårdskonsult

Rådjurssäkra växter

Stenpartiväxter som backsippa och gultörel lämnar rådjuren ifred. — Del av stenparti som jag anlagt hos kund med stora rådjursproblem.

Rådjuren kan verkligen engagera en del trädgårdsägare. De är ju underbart gulliga i skogen, men passar gärna på att testa nya smaker i folks trädgårdar. Vissa områden är hårt drabbade och där drar rådjuren från den ena grannnen vidare till nästa i jakt på skira skott och frodiga knoppar. Det finns växter som är onödiga att ens fundera på i trädgårdsplaneringen om du bor i rådjursrikt område, som tulpaner, penséer, höstanemon, många rosor och flox. Men det finns också mängder av växter att välja mellan som brukar ratas av rådjuren. Jag ska ge dig några tips. Men kom ihåg att smakvariationen kan vara lokal – det kan givetvis finnas enstaka djur som avviker.

Gullregnets överdådiga blomning kan man få njuta av även om amn har rådjursproblem på tomten. — Rådjuren låter lyckligtvis gullregnet vara kvar så man kan njuta av denna underbara försommarblomning.

Bland de höga buskarna kan nämnas häggmisplar, korneller och gullregn. Även de flesta syrener brukar få stå ifred. Fläder, paradisbuske, olika try och rönnsumak är några andra. Bland lägre buskar kan vi ta ölandstok, spiraeor, aronia, hortensior, oxbär och sibirisk ärtbuske. Kaukasisk vingnöt är ett frodigt, flerstammigt träd som brukar klara sig.

Den stiliga höstblommande perennen silverax brukar rådjuren lämna. — Den stiliga och mycket väldoftande perennen höstsilverax brukar rådjuren lämna orörd.

Ligularia, lavendel, stormhatt, silverax och pioner tillhör gruppen perenner som brukar klara sig från rådjur. Rudbeckior, temynta, kattmynta, daggkåpa, plymspirea, lupiner, klättar och iris likaså. Prova gärna också lungört, digitalis, ormöga och salvia.

Kungsängsliljan ingår i släktet fritillaria som brukar lämnas kvar av rådjur. — Kungsängsliljan är en fritillaria med illasmakande lök.

Istället för tulpaner får du sikta in dig på vårblommande lökväxter som luktar lite illa. Typ fritillaria, narcisser, vintergäck, gula krokus, snödroppar och snöklocka. De ettåriga växterna krasse, brudslöja och fuchsia kan få bli kvar, men av just ettåringarna så är det lätt att även krukorna på trappan blir länsade.

Det finns väl inte något 100%-igt botemedel mot rådjur. Snarare är det så att man får variera sig om man ska skrämma bort dem från sin trädgård. Bland de mer sympatiska tipsen väljer jag människohår i nylonstrumpor. Och inhägna grönsaksland och jordgubbsland med nätstaket. Sen kan man tydligen också prova pinka i buskagen, doppa oasiskuber i blodmjölssoppa, surströmmingsspad, hjorthornsolja och jag vet inte vad. Visst bor jag på en grisgård där det luktar ibland när vinden ligger på, men förstöra trädgården med sådant kolijox är väl inte så kul. Rå’odör heter ett medel som tydligen funkar rätt så bra. Luktar också illa såklart.

Dags att dela snödropparna efter blomning

Snödroppar kan vara lite knepiga att få att lyckas från lök som man sätter på hösten. Orsaken är att de små lökarna snabbt torkar ut när de kommer in i den varma plantbutiken. Den bästa tiden att föröka snödroppen och den besläktade snöklockan (båda tillhör familjen amaryllisväxter) är nu på våren efter blomningen när de fortfarande har de gröna bladen kvar. In the green, säger engelsmännen.

Fråga vackert någon granne eller god vän som har mycket snödroppar i sin trädgård om du kan få ett par tuvor. Gräv ganska djupt, för lökarna sitter längre ner än man tror. Dela sen varje rugge i många små tuvor med ett par lökar i varje. Plantera dem direkt i en halvfuktig jord i halvskugga. Mullrik lerjord är snödroppens förstaval, men den passar i de flesta fuktighetshållande jordar. Och nästa år kan du glädjas åt en ännu större snödroppsblomning.

Snödroppen, Galanthus nivalis, förökar sig naturligt genom sidolökar, men också via frön som bland andra myror bär omkring på. Se bild på snödroppens frökapsel här nedan. Det finns flera vackra sorter av den vanliga snödroppen , bl a den fylldblommiga Galanthus nivalis ’Flore Pleno’ som jag visade på bild i ett äldre blogginlägg.

Snödroppens frön mognar tidigt och sprids sedan av bl a myror som bär runt på dem. — Snödroppens lättgroende frö sprids av bl a myror som bär runt på dem.

Vintergäcken tittar upp tidigt om våren

Beroende på plats så kan du få se vintergäckens gula bollar genom snön redan i februari. Längs solvärmda husväggar och i tidigt uppvärmda rabatter trycker den sig upp och bryr sig inte ett dugg om kalla nätter och sena snöoväder. Vintergäcken härstammar från Mellaneuropa och sprider sig lätt med både sidoknölar och frön. Det är en knölväxt som klarar de flesta jordar, men trivs bäst i mullrik jord med god kalkhalt. Den vill inte stå med rötterna i vatten, utan jorden ska vara väldränerad.

Knölarna är mycket torkkänsliga och ska blötas innan de planteras. Välj en plats där du inte rotar så mycket med hacka och spade, utan där knölar och finrötter får vara ifred och gärna skuggas av andra växter under sommaren. Gräsmattan är ingen bra idé, för vintergäcken klarar inte konkurrensen med gräset. I sällskap med snödroppar är ett bra tips, för de har liknande önskemål om växtplats.

Vintergäck, Eranthis hyemalis, tillhör familjen ranunkelväxter och har en typisk ranunkelformad blomma. Blomman är alltid gul, men det finns både fyllda och doftande varianter. Den har den här starka gula färgen som jag inte gillar, förutom allra tidigast på våren, då inga andra fäger lägger sig i. Då kan den gå an. Därför har jag också planterat mängder av gula påskliljor i skogsbrynet. Och vintergäcken har tagit sig in på egen hand. Men trots att de inte är så många än, så är jag väldigt glad för de små gula bollarna i snön.

Tulpanomanin – börshandel med tulpanlökar

Under 1600-talets början spred sig ett blomstermode i de fina kretsarna i Europa. Parisiska överklassdamer prydde sina festklänningar med en exklusiv tulpan vid dekolletaget. Småningom spreds detta mode även till Holland och det skapades på kort tid en väldig efterfrågan på tulpaner. Eftersom tulpanen är en växt som förökar sig väldigt långsamt med sidolökar så klarade odlarna inte av att möta upp behovet från marknaden, utan priserna gick upp.

På 1620-talet var speciellt de strimmiga tulpanerna mycket eftertraktade. Man upptäckte att lökar som tidigare gett enfärgade blommor plötsligt gav flerfärgade blommor. Det skapades ett väldigt sug efter dessa lökar. Bästsäljaren var en röd och vitstrimmig tulpan vid namn Semper Augustus. När priset var som högst år 1636 kunde man få ett flott hus i centrala Amsterdam i utbyte mot en sådan exklusiv tulpanlök. Hysterisk handel och spekulation rådde.

Kraschen kom nästa år. Över en dag sprack bubblan och många lökhandlare ruinerades. De hade skuldsatt sig över öronen för att köpa upp attraktiva tulpanlökar, som nu plötsligt inte var värda mer än en bråkdel av sitt tidigare värde.

Först en bit in på 1900-talet kom man på hemligheten bakom de några hundra år tidigare så åtråvärda strimmiga tulpanerna. Färgskiftningen orsakades av ett virus som spreds av bladlöss. Virussmittade tulpaner får inte säljas i Europa idag, men man har kommit på andra metoder att odla fram resistenta hybrider med vackert mönstrade kronblad. Den tulpan som idag teckningsmässigt ligger närmast den berömda Semper Augustus är den dubbelblommande Carnaval de Nice, en alldeles underbar senblommande tulpan.

Trädgårdsplanering: utökad skuggrabatt i fuktigt läge

Jag har ett trädgårdsprojekt här hemma som jag ska ta itu med till våren. Det är i ytterkanten av trädgården ut mot lunden och bäcken som jag undan för undan byggt ut en skuggplantering. Inte egentligen köpt så många växter, utan de har bara hamnat hos mig. Ofta när jag jobbar hos någon kund kanske vi byter ut gamla planteringar som folk tröttnat på och växterna ska slängas. Det där har jag ju lite svårt för, så de får ofta ett fortsatt liv hemma hos mig. Och så har den här rabatten ökats på efter hand.

Platsen är skyddad mot starka vindar eftersom den omges av skog på två sidor. Här är ursprungligen styv lerjord med god fuktighet. Jorden är stadigt förbättrad med kompost, höstlöv och torv för att passa de växter som hamnat där. Det är nog ganska kväverikt för de brännässlor som växer i skogsbrynet tar sig riktigt bra. Så dem får man hela tiden hålla undan. De får gärna finnas där för insekternas och nässelsoppans skull, men de ska inte synas in i trädgården. Eftersom rabatten ligger i en slänt är det god fuktighet för det mesta. Jag brukar bara vattna nyplanterade plantor och vid långvarig torka. Sedan klarar det sig själv.

Grunden i planteringen består av några buskar doftolvon, Viburnum x burkwoodii, en orangeblommande azalea, en liten Magnolia stellata, en benved som från början var inköpt hos kund som en Euonymus planipes, körsbärsbenved, men numera är det nog mest bara E. europaeus. Den har antagligen frusit ner eller blivit uppäten av vilt och så har grundstammen tagit över. Här finns också en Phyllostachys aureosulcata, sicksackbambu som står här sin första vinter. Vi får se hur den klarar sig. Än är den grön.

Först på våren kommer alla gula påskliljor i blom. De trivs alldeles förträffligt här. Och lite längre fram på försommaren stora ruggar med gammaldags pingstlilja. Bland perennerna i markskiktet syns olika brokbladiga funkior, iris, både orange och vita dagliljor, ormöga, Digitalis, silverax, Brunnera och strutbräken med friskt grön färg. Bakom alltihopa har vi fläder, tujor och någon gran. Längre bak ask, hägg och bok.

Julrosen är ofta tidigt i blom. Gynnsamma vintrar redan i december. — Julrosen lyser tidigt i rabatten om vintern är gynnsam.

Jag ser fram emot att komplettera och bredda rabatten så det blir en mer inbjudande början på trädgården när man kommer in från vägen. Skulle gärna vilja ha en japansk dvärglönn Acer palmatum ’Osakazuki’ för den underbara ceriseröda höstfärgens skull. Cornus kousa, koreansk blomsterkornell är en annan drömväxt. Kanske en doftande guldazalea? Eftersom det är ett parti som ligger lite i skuggan är det intressant med vitbrokiga och vitblommande växter. Julrosor skulle vara toppen ute i kanten, vitblommande löjtnantshjärta och stjärnflocka likaså. Höstanemoner av olika slag med ljusa blommor för att behålla blomning över säsongen. Och gärna några silverax, Actaea simplex till. De är mina absoluta doftfavoriter här på jorden, tillsammans med robinia och schersmin.

Koreansk blomsterkornell är en buske med exotisk blomning i juni. — Breda, vita högblad har den koreanska blomsterkornellen. I mitten ämnet till den hallonliknande frukten som ses till hösten.

Så jag har lite att jobba på. Men avvaktar man bara rätt tidpunkt för grävningens skull, så går det ganska lätt. Men gräva i styv lera när den är för våt är en riktig mardröm. Det blir ingenting, bara kladd på spaden och under stövlarna. Så man får ha tålamod att vänta in optimal markfukt. Och sen hjälpa till att lufta upp jorden med mer luckert material så klart. Ska bli kul att sätta igång!

Jättelökar och kirgislökar vill inte rådjuren ha

Det var en boom för jättelökar för ca 10 år sedan, men jag har inte tröttnat på dem. De är ganska kortvariga skönheter som ger rabatten en helt annat utseende. Inte kortvariga i livslängd, utan har en ganska kort blomning. Och efter att de har blommat försvinner de helt och lämnar efter sig bara gulnande blad. Tänk därför på att placera in dem mellan perenner som får frodig bladmassa som funkia, nävor eller t o m lavendel.

Släktet Allium är jättestort, ca 700 arter, och spänner från våra odlade matlökar som gul lök, gräslök, vitlök m fl till de rena prydnadslökarna som vi har i rabatten. Och något man uppskattar förutom de glada bollarna högt upp i luften är att varken rådjur, kaniner eller sorkar gillar att äta av dem. Det kan t o m gå att kamouflera tulpaner som står i samma plantering om man har gott om boll-lökar runt om.

Kirgislöken, Allium aflatulense, är en av de vanligaste blomsterlökarna. Den härstammar från varma och torra områden i Centralasien. En vacker sort heter ’Purple Sensation’ och den är lite mörkare i färgen än den vanliga arten. Blir 60-80 cm hög och blommar i maj-juni. Man kan om man vill låta blomställningarna stå kvar efter blomning och då finns det chans att löken självsår sig. Annars sätter man lökarna om hösten och gödslar dem väl. Väldränerad jord vill de ha, för vinterfukt är bland det värsta en lök kan utsättas för. Många vill dessutom ha det torrt och hett om sommaren. Men kirgislöken är inte bland de kinkigaste, så den kan du gärna börja med om du vill prova på. Lökarna ligger sedan kvar i jorden och producerar nya blommor år från år.

Måste hitta krolliljeknölar till våren!

En växtfavorit sedan unga år är krolliljan, Lilium martagon. En gång försökte jag så den, men inget hände. Sen har jag inte kommit så mycket längre. Det är alltid någon vacker växt man vill ha och allt har man ju inte råd med på en gång. Men efter att i somras på Åland ha sprungit på förvildade, underbart vackra krolliljor och smält som en smörklick på heta bastustenar, har jag åter bestämt mig för att det är dags. Så till våren blir det jakt på krollknölar. Jag kan inte vänta i 4 år på frön som kanske inte har lust att gro!

Krolliljan är en av de mest tacksamma och lättodlade liljeväxter man kan tänka sig. Den är egentligen en lundväxt, men trivs också i torrare jord bara den inte är snustorr. Trivs bra i sol till halvskugga i mullhaltig jord som är neutral till svagt basisk. Borde passa bra i mitt lundparti med andra ord. Skulle gärna ha både den stiliga, vita formen ’Album’ som den vanliga rosafärgade krolliljan. Den vita lyser upp mot den mörkgröna bakgrunden av skog i kanten av min trädgård.

De ljust limefärgade lökarna planterar du på våren, så fort du får fatt i dem. Lökar med lösa fjäll torkar lätt och ska helst inte vänta för länge på plantering. Sätt dem ganska djupt, ca 15 cm och med 20 cm mellanrum. När de väl trivs och fått fäste förökar de sig gärna med frö och då är det bra att de inte står för tätt från början.

Tips mot sorkar i trädgården

Sorkarnas härjningar i trädgårdar och parker varierar väldigt år från år, men redan nu kan du lägga upp en plan för att mota dem när det blir vår. Det värsta är att sorkarna är väldigt flyttbara och kommer gärna tillbaka när förhållanden är mer drägliga för dem. Både åkersork och vattensork kommer in och ställer till med oreda i våra trädgårdar. Åkersorken är liten som en mus och har en kort svans. Vattensorken liknar mer en råtta och har lång svans och ljus undersida. Se bild ovan.

Vad kan man då göra för att hålla sorken borta? Det finns olika kemiska medel att ta till, fångstfällor och avskräckande växter. Jag har inte provat på allt, men ger här tips på några olika åtgärder som jag hört talas om att fungerar. Men det är väldigt individuellt vad som funkar var, så du måste nästan prova dig igenom listan och hitta det som har verkan hos dig.

Genom att blanda in kejsarkronor i tulpanrabatten kan du skydda de begärliga lökarna. — Genom att blanda in kejsarkronor i tulpanrabatten kan du skydda de begärliga tulpanlökarna.

Bland de växter som räknas som sorkskrämmare har vi t ex olika typer av narcisser, vitlök, kejsarkrona (Fritillaria), Allium-lökar, den marktäckande perennen skugg-gröna (Pachysandra terminalis) och buxbom. Det finns också ett antal konstaterade sorkavskräckande ogräs som den gula sötväpplingen och hundtunga. Men vem tar nu in ogräs i sin trädgård? Kanske om man har en mer vild trädgård.

De lila bollarna från jättelöken Allium fungerar avskräckande på sork. — Vacker perennrabatt i Sofiero slottsträdgård där man har både infattningshäckar av buxbom och lila Allium.

Bland de mekaniska prylarna finns det olika typer av sorkfällor som man gräver ner i gångöppningen. De enklaste ser ut som råttfällor och fungerar enligt samma princip. Vill du gå på kemiska preparat så är tydligen ”Revira special” rätt så effektivt. Det är alltså en skrämmare, inget gift. Motsvarande finns för att hålla djur som katter, rådjur och vildsvin på avstånd. Sen har vi de stinkande grejerna: hönsgödsel, illerbajs, snus och sill eller surströmming som man proppar ner i hålet. Fast det får nog vara i utkanten av trädgården i så fall. Lukten är inte kul. Och dessutom måste du förnya luktskrämmorna med jämna mellanrum, för de förgås ju med tiden.

Bland det ickeluktande kan jag nämna finkrossat snäckskal, kaffesump och chilipeppar. Jag har inte provat någon av dem, så jag vet inte vilka mängder det handlar om. Men har man provat allt annat så får man väl testa detta också. Annars är ju katter och grythundar experter på att ta sork. De kan sitta och vakta hålen hur länge som helst och klipper till blixtsnabbt så fort den lilla murveln sticker upp trynet. Sist kan jag som trädgårdsrådgivare bara konstatera att marktäckning och ängsgräs inte är bra om man har mycket sork. De kan fritt härja där utan att rovfåglar och andra naturliga fiender rår på dem.

Här kan du se en liten film ur åkersorkens vardag.

Amaryllisen står i knopp inför jul

Idag kan du köpa amaryllislökar både i mataffären och på macken. Det är ofta små lökar med tunna stjälkar och en kruka som generöst dekorerats med allehanda plastiga prydnader. Den ger säkert en fin julblomma, men värst stor blir den inte och sällan kommer det upp två blomstjälkar. Satsa på en kraftig lök istället så ska du få se på blomsterprakt! Och det blir en långvarig vän som återkommer år från år.

Hur gör man för att återanvända sin amaryllislök? I en gammal text från 1842, Kort anvisning till lökväxters, särdeles hyacinters drifning i rum af en blomstervän står det så här: ”Löken upphänges i October nära intill en kakelugn, som hvarge dag eldas, hvarvid dock tillses att löken ej genom beröring med den varma kakelugnen blir stekt eller bränd. Sålunda förblir den hängande till dess den framskjuter en rödaktig blomknopp, hvilket sker innan bladen utskjutit och vanligen i Februari. Så snart detta inträffar, nedtages löken och inplanteras i jord med våt mossa samt vattnas ymmigt, då man efter 5-7 dagars förlopp har den purpurröda, med guldstoft beströdda blomman utslagen. Sedan blomman vissnat, ger man löken mindre vatten och utplanterar den i Maj på kall jord, der den får stå tills i slutet av Augusti, då den åter upptages, får ligga i luften till dess bladen vissnat, putsas och i October åter upphänges för att drifvas.”

När julen är över och amaryllisen blommat klart så sätt den i fönstret och börja gödselvattna tills det är dags att plantera ut den. Eller gör som jag – låt den stå kvar i fönstret hela sommaren, kanske lite gömd bakom gardinen, och vattna så där lagom så att den håller sig grön. Tids nog visar den om den vill vila eller börja sätta knopp. På vårvintern är det normalt dags. Då kan du plantera om löken i ny jord och vattna den lite mer så rotbildningen kommer igång. Men när blomstängeln blir längre är det bäst att sluta vattna så inte stjälken blir alldeles för lång och ranglig.

Genom att ge löken en ordentlig vattning väcker du den ur dvalan. Därefter, spara på vattnet tills efter blomningen.

Sent på det med vitlöksplanteringen också!

Det är väl knappt två veckor sedan som jag hittade några utsädesvitlökar som jag hade köpt tidigare i höstas. Hade totalt glömt bort att plantera dem. Så en dag mellan skurarna så kom de äntligen i jorden.

Egentligen är det ingen större fara, eftersom vitlöken med fördel kan planteras lite senare i Skåne. November är helt okej, för man vill inte att den ska hinna växa för mycket innan det blir vinter. Ju mer utvecklad löken är, desto större risk att den skadas av frosten. Hittar du utsäde ännu och bor i södra delen av landet så passa på att plantera! Varje klyfta ger upphov till en ny lök. Så du behöver inte köpa så många lökar för att få en riklig skörd. Klyftorna sätts ca 5 cm djupt och med 10 cm avstånd. Den spetsiga delen kommer alltid uppåt.

Vitlök trivs bäst i näringsrik, sandblandad och humusrik jord. Lera fungerar också om den inte är för styv och vattenhållande. Här skiljer sig vitlöken från de flesta andra lökväxter som helst vill stå i så torr och genomsläpplig jord som möjligt. Den vill ha mycket näring, så börja gödsla så fort snön smält och jorden börjar tina. Ge sedan gödsel i flera omgångar fram till midsommar. Välbrunnen stallgödsel är prima då det dessutom bättrar på mullhalten i jorden.

Den första vitlöken kan skördas färsk när den nått en storlek på 2-4 cm, men skördmogen blir den först i början av augusti ungefär. Då brukar blasten börja gulna och lägga sig. Ta nu upp vitlöken och lägg den på tork i ett par veckor på ett varmt och torrt ställe. Viktigt att den inte blir liggande i jorden när den slutat växa, för då kan löken börja ruttna och mögla.

Nu väntar jag med spänning på att de första bladen ska sticka upp! Ska bli härligt med hemodlad vitlök!

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: