Nu blommar silverpäronet så stolt

Silverpäronet har vita blommor med bruna fläckar som är ståndare.

Fruktträden har gått i blom och jag tänkte faktiskt för några dagar sedan att det var en himla tur att vi har lite värme för en gångs skull så pollinatörerna är igång. Det var då det. Nu har de isande vindarna tagit över igen och humlorna hukar sig. Framför allt körsbären brukar få problem när inga insekter vågar sig ut. Det blir dåligt med bär på sötkörsbären som blommar tidigt.

Silverbladiga silverpäron hör till de värmeälskande trädgårdsväxterna.

Nu har päron och silverpäron också gått igång. Om några dagar är det nog äpplenas tur. Silverpäron kallas ibland Nordens olivträd för att de till bladverket påminner om denna medelhavsväxt. Men det som skiljer dem åt är växtsättet. Silverpäron heter Pyrus salicifolia ‘Pendula’ och det sista sortnamnet anger att den är hängande i formen. Om den är ympad på låg stam når den rätt snabbt ner till marken och då är det ett ganska trassligt silverfärgat nystan. Men jag har sett att det finns de som vågat klippa till silverpäronet undertill så att det nästan formar ett paraply. Eller till och med klippt in grenarna så att kronan bildar en rund boll. Inte det naturliga växtsättet, jag vet, men ibland får man lov att spexa till det. Eller göra som i Appeltern i Holland. Blandhäcken, som jag beskrivit tidigare, med bok och silverpäron är jättehäftig.

Smala, silvriga blad och stora vita blommor i klase har silverpäron.

I alla fall så är blommorna jättevackra. Fräkniga med sina bruna ståndarknappar. Tyvärr är inte frukten ätbar, men det gör inget, för det är nog ändå för bladens skull som man som trädgårdsdesigner väljer just silverpäron till en trädgård. Långsamväxande är de, och det kan du utläsa av prislappen. Det är inte det billigaste prydnadsträdet. Men är förutsättningarna på platsen soligt, torrt och skyddat, då kan man bygga en hel liten medelhavsträdgård kring ett silverpäronträd.

Stora exemplar av silverpäron är ruskigt dyra trädgårdsväxter.
Stora exemplar av silverpäron i plantskolan.

Varför tappar olivträdet bladen om våren?

Olivträdet kan sätta frukt även i vårt kalla klimat.

Jag plockade ner mitt olivträd från den svala övervinteringen på vinden till det 19-gradiga sovrummet i början av mars för att ge det en liten tillväxtperiod innan det skulle få stå ute om dagarna i vårvädret. Men det blev inget vårväder i mars och nu står jag med ett olivträd som börjat växa till sig ordentligt och som längtar efter ljus. En sak kan man vara säker på och det är att vädret kan man inte styra. Men det här får bli sista året, nästa vår har jag åtminstone ett växthus att ställa det i under mars månad.

Olivträdet blomma i april-juni med små gulvita blommor.
Olivträdet blommar i april-juni med små gulvita, vindpollinerade blommor.

Många, liksom jag upplever att deras medelhavsväxter har svårt att klara sig igenom vintern och våren, utan ohyra, med livet i behåll. Ofta blir det ett kraftigt bladfall just i skarven mellan årstiderna. Men för dessa växter är det snarare sommaren som är den svåra årstiden när de växer i sin naturliga miljö. Dagstemperaturen går lätt över 40 grader och marktemperaturen kan sträcka sig upp emot 70 grader. Då gäller det att ha ett smart avdunstningsskydd för att hålla inne med så mycket som möjligt av vatten. Håriga, silvriga blad och små klyvöppningar är ofta deras recept för att förhindra onödig avdunstning. Ibland kan man dessutom se att de rullar ihop bladen som en extra åtgärd.

Olivträdet kan få ullöss om det förvaras alltför mörkt och varmt.
Ullössen skyddas av ett bomullsliknande ludd som syns i grenvinklar och på unga skott.

 Problemet hos oss i kalla Norden är istället förvaringen vintertid. Den som har tur äger ett tempererat uterum. Under vintern är det toppen för ett olivträd med ljus förvaring i 5-10 plusgrader. Då behöver de nästan inget vatten alls. Men när solen börjar värma fram mot vårkanten och trädet sätter igång att växa glömmer vi just bort att vattna. Får olivträdet inget tillskott av vatten som täcker den ökade tillväxten och avdunstningen så faller bladen. Man kan höra det rassla och ser med fasa framför sig ett skalperat olivträdsskelett.

Olivträden behöver vatten när de startar tillväxten.
Olivträden, ett litet och ett stort har fått komma ut.

Men oftast är det ingen fara – det kommer fram nya blad under sommaren när du släppt ut växten på grönbete. Men för att undvika rasslet – passa med vattenkannan ett par gånger i veckan. Och håll koll efter skadegörare. Ullöss är vanliga på olivträd. Du ser det som vita bomullstussar som hänger i grenarna. Därinne sitter de små lössen skyddade. Klipp bort angripna grenar och tryck ner Provadopinnar i jorden. Man kan försöka duscha med såpalösning också, men det kräver uthållighet. Det gäller att inte ge upp!

Underbara lavendel!

Lavendeln 'Hidcote' har en fantastisk blå färg.

Lavendel är en medelhavsväxt som älskas av många trädgårdsentusiaster. Den omtalas oftast som en perenn, men egentligen är det en halvbuske eftersom den övervintrar med vedartade stammar ovan jord. Dessvärre har lavendel svagare härdighet jämfört med många andra buskar och perenner, så den klarar sig bara i skyddat läge på väldränerad jord. Du kan förbättra överlevnadschanserna genom att skydda rabatten med ett lövtäcke och granris inför vintern. Lavendeln föredrar en varm och solig sandjord och många gånger förökar den sig hejdlöst mellan stenar och i grusgångar där förutsättningarna är de rätta. Annars växer den gärna ihop med t ex rosor, som ju är en klassisk kombination.

Silvergrått till grågrönt, aromatiskt bladverk hör lavendeln till.

Den vanliga lavendeln, Lavandula angustifolia, har silvergröna, smala blad som doftar starkt. Lavendeln är en utmärkt biväxt och man ser ofta mängder av humlor och bin svärma kring lavendelbuskarna under sensommarens blomning. Juli-augusti kan man räkna med som blomningstid. De blåblommiga sorterna heter ‘Munsteads var.’ (passar bra till häck), ‘Hidcote’  alt ‘Hidcote Blue’ (härlig färg, något svag härdighet, ej till häck) och ‘Dwarf Blue’. Det finns också rosafärgade ‘Rosea’ samt ‘Loddon Pink’ och de vitblommande ‘Edelweiss’ eller ‘Alba’.

Skärmlavendeln har spännande blommor över lång tid, men sämre härdighet.

Skärmlavendel, Lavandula stoechas, är en charmig utplanteringsväxt med samma aromatiska doft som den vanliga lavendeln. Den är dåligt härdig, så för det mesta får man se den som en slit och släng-blomma. Blommorna, som är rosa till lila, sitter kvar länge och utvecklas efter hand längs blomkolven. Efter blomning kan du klippa ner blomaxen och hoppas att den hinner utveckla en blomning till.

Lavendel är en tålig växt för övrigt som inte kräver mer skötsel än en beskärning på våren. Använd gärna häcksaxen och forma runda bollar. Men gå inte för långt in på gammal ved. Äldre exemplar kan ha svårt att bryta nya skott från de allra grövsta grenarna.

Vad gör en medelhavsträdgård?

Här äter man frukost under en blommande rosa oleander. Riktig medelhavskänsla.

Naturligtvis är det värmen och växterna som präglar en medelhavterrass. Men det är också markbeläggning, pergola, odlingsbäddar, vattensorlet från en fontän och utemöblerna som inbjuder till uteliv. För det är utelivet man vill åt, eller hur. Man gläds inte hälften så mycket att sitta och titta ut genom fönstret på sin medelhavsträdgård. Utan man ska vara där ute och uppleva den. Alltså måste själva miljön göras så skyddad och ombonad som möjligt.

Skyddet är viktigt, för det skapar ditt varma klimat som vi här upp i Norden inte annars kommer åt. Oberoende egentligen var i Norden vi bor så är det för kallt större delar av året. Och ju längre söderut vi kommer mot Skåne och Danmark, desto mer blåser det. Alltså måste vi bygga ett skydd runt om, eller åtminstone på tre sidor. Bor du på en kringbyggd gård kan jag bara gratulera – då har du det viktigaste gratis redan. Mur i söder, staket i norr. Det är regionala skillnader som man inte ska förbise. En vitkalkad eller pigmenterad mur kan upplevas totalt malplacerad uppåt i landet, medan den för det mesta smälter väl in i den lokala byggnadsstilen i Skåne. Men en kombination av häck och plank fungerar också utmärkt mot vinden.

En hög, gammal stenmur som skyddar mot vinden.

En mur byggs lättast med lecablock som sedan putsas. Tänk på kommunens bygglovsregler om du bygger en högre mur än 1,80 meter. För en- och tvåbostadshus är det lättare att få lov för murbygge, men ligger den planerade muren nära grannen måste du ha din grannes skriftliga medgivande. Detsamma gäller normalt för plank. En mur måste alltid bottnas med en packad grusbädd ner till frostfritt djup. Så hur djupt du behöver gräva beror på var du bor. Det här är en viktig aspekt som du inte ska tulla på, för det är lätt att murbyggnader skadas av tjälens rörelser på vintern. Ett djup på 70-120 cm kan låta mycket, men snöfria vintrar kan tjälen gå djupare ner än så. Genom att kombinera bärlager med frigolit och fiberduk kan man minska utfyllnadsbehovet. Kolla upp med din byggmaterialhandlare vad som krävs i din klimatzon.

Pergolan skyddar mot den heta solen i en medelhavsträdgård.

Betongplattor eller -markstenar på mark är ett ekonomiskt alternativ, men ska du åt medelhavskänslan och lagra solvärme så är det tegel som gäller. Dessvärre är tegel rejält dyrt, även återvunnet tegel får man betala en bra slant för. Kalkstenshällar fungerar lika bra, men kräver sin man att lägga. Även under markbeläggningen måste man gräva sig ner i marken och fylla upp med grusmaterial som förhindrar tjälrörelser. Bärlagergruset läggs på i flera tunnare lager. Packa noga mellan de olika lagren och avsluta med ett tunt lager finare sättgrus/stenmjöl överst. Även det bör packas med vibroplatta. Därefter kan teglen eller plattorna läggas ut. Läggning av markplattor kräver en egen liten artikel, så det får jag återkomma med under bloggen.

Klostret St Lawrence i Sibenik, Kroatien har en vacker medelhavsträdgård.
I Sibenik, Kroatien finns St Lawrence, ett kloster med nyrenoverad trädgård från medeltiden.

Jag ska också presentera medelhavsväxterna lite närmare. Många av dem har jag skrivit om innan. Såsom citronträdet, olivträdet, silverpäronet, blåregnet med flera. Givetvis ska du även ha en vacker klätterros på din medelhavsterrass. Fikon, pelargoner, de lättskuggande träden robinia och gleditsia ska jag berätta mer om snart.

Så får du blåregnet att blomma!

Blåregn, Wisteria sinensis, är ett makalöst spektakel när den slår ut sina långa blomklasar. Få växter kan mäta sig med den explosiva blomkraft som blåregnet visar under några veckor i maj-juni, beroende på läge. Att sitta under ett blåregn i full blom är en makalös trädgårdsupplevelse. En svag, söt doft av vanilj och en kaskad av ljust himmelsblå eller vita blomskyar.

Lavendelblå blomklasar av blåregn eller wisteria är en mäktig syn.

Blåregn trivs på en varm plats, gärna mot en husvägg. Den vill ha en väldränerad, men inte för torr trädgårdsjord som gärna kan gå åt det kalkhaltiga. Du kan ta mitt tips med smulade äggskal även till detta. (Funkar annars perfekt till julrosor som också gillar kalkhaltig jord.) Se till att ha ett stabilt klätterstöd, för här har vi ett monster till att mosa spaljéer och krossa takpannor! Blåregnet slingrar sig motsols kring växtstödet och kan på 10 år täcka en hel vägg.

Blåregnet har en enorm växtkraft och kan täcka en hel vägg då den trivs.

För att få en riklig blomning så kan man tänka lika som vid fruktträdsspaljéer. Led ut sidoskotten att forma vågräta grenvåningar. Därifrån tvingar du fram blomknoppar genom att beskära sidoskotten hårt, genom en teknik motsvarande sporrbeskärning på äpple. Klipp årsskotten i augusti varje år och spara bara 3 knoppar per gren. Under vårvintern kan man göra en ytterligare putsning av skotten om det behövs.

Blåregn finns med både blå och vita blommor. De blir 8-10 meter höga och kan få mycket kraftiga stammar. De flesta är härdiga till zon 2, men det finns även tåligare namnsorter. Har du tur kan du även hitta plantor av det mer svagväxande japanska blåregnet, Wisteria floribunda, i handeln. De blir bara 3-4 meter höga. En nyhet är blåregnen Wisteria frutescens ‘Clara Mack’ med vita blommor och den blåblommiga W.f. ‘Blue Moon’. De har kortare blomstjälkar, men kan remontera upp till tre gånger per säsong. De ska enligt plantskolan även ha en god härdighet, zon 4 (-5).

Börja planera för övervintring av oliv- och citrusträd

Afrikas blå lilja tål ingen frost, utan måste tas in när nätterna blir svalare.

Ännu är det varma nätter i Skåne, men snart är det dags att ta in medelhavsväxterna som står ute. Vissa tål någon köldknäpp, andra måste skyddas mot första frosten. Afrikas blå lilja, Agapanthus, trodde jag var på ruinens brant i våras efter en sen frostnatt. Bladverket frös och hängde trist och såg ungefär ut lika aptitliga ut som hostans blad när de fått frost. Men som tur var hade inte rotsystemet tagit skada, utan det kom fram nya blad småningom. Och nu står båda plantorna fortfarande i underbar blom. Ett förmaningens ord inför vinterförvaringen – var sparsam med vattnet för detta är en växt som lätt vattnas ihjäl under vintern. Den ska stå torrt och inte ha mer än ett par deciliter vatten per vinter.

Olivträdet med blommor och småningom frukter.Köpte ett olivträd på rejäl stam i somras. Det har inte hunnit växa till sig så mycket, men smälter fint in vid trappan med mina andra medelhavsväxter. Oliven är lite köldtålig och behöver nästan en svalare period för att komma i blom. Jag tänkte låta det smaka på lite kyligare grader, men sedan bära upp på vinden där det blir 5-8 grader om vintern. Lite bladfall får man normalt räkna med, men det kommer nya till våren. Fortsätt vattna med lite längre intervaller, varmare utrymme = mer vatten, svalare = mindre vatten mer sällan. Olivträdet tackar för extraljus i form av kallvita lysrör eller lågenergilampor. Så det tänkte jag fixa i år. Ansluten till en timer kan den lysa 12-15 timmar per dygn.  Till våren klipper du sedan in de längsta och rangligaste grenarna i samband med att du flyttar ut plantan.

Frukter i olika ålder på samma citronträd.

Citrusträd övervintras också svalt och ljust. De ska nog inte frysa alls, utan tas in före frosten slår till. Citrusträd är blom- och fruktbärande året om så de behöver ett näringstillskott även om vintern. Det ska vara speciell citrusnäring som innehåller extra järn. Den ger du en gång varannan vecka istället för en gång i veckan som på sommaren. Citronträd ses ibland med gulaktiga blad. Det kallas kloros och beror just på järnbrist.

Har förresten skördat några citroner från mitt träd nu i höst. Frukter som tagit över ett år på sig att mogna. Men det var värt väntan för aromen är helt enastående! Släng er i väggen vanliga citroner i affären. Det minsta man kan kräva numera är ekologiska sådana, för nu har jag blivit kräsen!

Odla citron inomhus

Halvmogna citronfrukter på mitt citronträd inköpt ifjol.Har nyss plockat ner mitt citronträd från vinden där det fick tillbringa några svala månader vid söderfönstret. Det har nu 6 stora halvmogna frukter och flera mindre. Hoppas att trädet nu ska fortsätta blomma och ge de här Amalfi-flashbacks som doftande citrusblom alltid väcker. Bladen är lite klorotiska (gröngula) för jag har bara gett sparsamt med vatten och halv dos citrusnäring under vintern. Nu blir det mer gödsel och då främst järn som citrusträden behöver.