Sätt vitlöken i november

Vitlöken sätts i jorden under hösten innan frosten kommer.

Vitlöken är en tvärtom-växt som ska sättas i jorden när det börjar bli dags för frost och kyla i marken. Sätter man klyftorna för tidigt finns det risk för att de börjar gro och blasten sticker upp. Ju tyngre jorden är, desto större orsak att vänta längre med planteringen. Så länge man har en kall och stabil vinter är det inget hinder, men det är det sällan i Skåne. Problemen uppstår när det fryser och tinar om vartannat, för det skadar lökarna och deras tunna rötter.

Vitlöken planteras med en klyfta i taget och skördas nästa år.

Vitlöken förökas med klyftor och är klar för skörd först året efter plantering. Du delar sättlöken och sätter varje klyfta för sig på ca 5-6 cm djup och 10 cm avstånd. Tryck ner vitlöksklyftan med rotänden först och mylla över. Det allra bästa är att köpa speciell utsädesvitlök som är avsedd för odling på våra breddgrader och som är fri från sjukdomar. Det finns olika namnsorter som brukar fungera bra. Primor, Sprint och Casablanca är några. I år köpte jag Dukat som har riktigt kraftiga klyftor.

Vitlöken planteras sent på hösten innan marken fryser.

Det finns även sk solo-lökar i handeln. Det är vitlökar som inte klyftat sig. Det kan man testa genom att sätta lökar inomhus i plusgrader. Om de inte utsätts för temperaturer under 7 grader så ska de inte dela sig. Jag har inte provat, så jag kan inte garantera att det stämmer.

Vitlöken växer till sig under sommaren och skördas i augusti.

Vitlök är en näringskrävande växt som behöver mycket vatten. På våren när bladen börjar titta upp kan man gärna ge en dos stallgödsel på markytan och sedan täcka med halm eller gräsklipp. Då hålls jorden fuktig samtidigt som långsamverkande näring kommer rötterna till godo. Du kan gärna klippa lite blad och ha på salladen eller smörgåsen, men ta inte för mycket, för då hämmas lökens utveckling. Lökarna är klara för skörd när blasten börjar gulna. Det kan vara i juli-augusti. Torka löken med blast och allt på ett soligt ställe. Häng gärna upp dem i knippen på ett torrt ställe. Vitlök kan också ätas färsk.

 

 

Klockrankan hinner knappt med blomning

Cobea är en växt med lång utveckling.
Ur klockrankans gap kommer det många, långa ståndare.

Klockrankan, Cobaea scandens, är en klängväxt som behöver mycket värme och tid för att utvecklas. I år har det knappt hunnit bli någon blomning alls. Jag tror jag fick två blommor på min långa rackare, innan den hamnade på komposthögen förra veckan. Men det kan hända att jag inte gett den all omsorg den borde ha haft heller. Mycket sol, mycket vatten och mycket näring. More is more, när det gäller klockranka. Den härstammar från Mexico. Så då vet du vad som gäller i värmeväg!

Vita eller lila blomklockor har klockrankan.
Klockrankan finns även med vita blommor.

Cobaean skall sås tidigt, helst i mitten av februari, för att hinna utvecklas ordentligt. Jag vet inte hur den uppför sig i ett soligt uterum eller växthus, men där kanske man inte har plats för all bladmassa ändå. Faktum är att detta är en fenomenal växt att använda som grön vägg där du vill dölja eller dela in en öppnare yta. Så ett frö per kruka i lätt fuktig, luftig och näringsrik jord. Det senaste såtipset Jag hörde är att man ska ställa fröet på kant, väldigt grunt i krukan, och bara täcka det nätt och jämt med jord. Sen kan man gärna dra en plastpåse eller plastfolie över så fukten behålls i jorden.

Klockrankan finns med lila eller vita blommor.
Knopparna är vita till vaxgula, men blomman ändrar sedan färg.

Sen får man ha tålamod, för groningen tar allt från tre veckor till en månad. När fröerna har grott är det dags att ge dem en pinne att stödja sig på. Ställ plantorna en bit ifrån varandra, för annars har du snart ett trassligt nystan av klängen att reda ut. Vid behov skolar du om till större kruka redan från början. Härefter kan plantorna stå i en svalare temperatur fram till att de avhärdas och planteras ut. Glöm inte en riklig vattning, för annars blir det ingen tillväxt!

Klockrankan behöver stöd för sina långa rankor.
Klockrankan tar snabbt över en klätterställning eller spaljé.

Klockrankan kan kombineras med andra klängande växter som t ex Clematis viticella, eller italienska klematis. De har ganska små, hängande blommor och kommer tidigare i blom än klockrankan. Samtidigt fyller klockrankan på med lite mer bladverk, så det blir en fin kombination. Andra trevliga grannar kan vara Aster x frikartii, kokardaster, med ljust blå blommor. Även blå bolltistel och röd solhatt kan bilda fina par ihop med klockrankan. Bland de ettåriga växterna skulle blomstertobak i vitt eller lime, liksom den rosa rosenskäran vara perfekta partners i ett soligt läge.

Klockrankan blommar sent och behöver en varm sommar.
Klänget med frökapseln är också mycket dekorativt.

 

 

Katrinetorp i höstskrud

Katrinetorp började byggas 1800.
Huvudbyggnaden sedd från entrésidan.

Gick en promenad igår runt de vackra odlingarna och parken vid Katrinetorps Gård i utkanten av Malmö. Höstlöven och alla kvarstående perenner och ett fåtal blommande rosor stod i diset och gjorde området så vackert och rofyllt. Katrinetorp var från början ett så kallat landeri, en lantgård som ägdes av borgare och som användes för både rekreation och som inkomstkälla. Empiregården, som började bebyggas år 1800, har under de senaste åren renoverats och gjorts tillgänglig för allmänheten.Huvudbyggnaden är typisk för Empirestilen, med en varmt ockraröd fasadfärg.

Byggnaderna på Katrinetorp har renoverats med tidstypiska detaljer och byggnadsdelar.
Västra Magasinsbyggnaden med ett vackert kastanjestaket i förgrunden.

En större svensk trädgårdsanläggning i början av 1800-talet bestod vanligtvis av tre huvuddelar; en geometrisk, barockinspirerad “fransk” trädgård, en landskapsliknande engelsk park samt en jardin potager eller nyttoträdgård, den kanske viktigaste delen av odlingarna: härifrån hämtades färska grönsaker och frukter, odlades vitaminer inför vintern.

Situationsplan för Katrinetorp i Malmö
Bildkälla: Malmö stad.

Rosariet på Katrinetorp har mer än 100 sorters rosor, både buskrosor och rabattrosor. I den stora köksträdgården som är införlivad i den franska trädgårdens parterrer odlas grönsaker, rotfrukter och blommor som används i matlagningen i caféet och för dekoration i samband med konferenser och fester.

Restaurangen tar hand om trädgårdens produktion.
Kockarna skördar störbönor till lunchen.

Det är öppet varje dag för flanörer och dagisgrupper och många väljer att komma hit på helgerna för att äta lunch. Vill man lätta på börsen så finns här även en mysig antikaffär och en present- och bokhandel i de gamla magasinen. På Katrinetorp ordnas dessutom varje år i början av december en välbesökt julmarknad, i form av en hantverksmässa.

Dahliaplanteringen är bland det sista av prydnadsväxerna
Även på en lördag putsas dahliorna!

Katrinetorps trädgårdar har formen av en symmetrisk parterrträdgård och är uppbyggd på franskt vis med fyra rektangulära kvarter avgränsade av gångar, samt en oval, centralt placerad damm. Detta ses tydligt på flygfotot nedan.

Katrinetorp Landeri flygfoto
Katrinetorp som det ser ut idag. Foto: Malmö stad
Katrinetorp, flygfoto från 1940-talet
Flygfoto över Katrinetorp från 1940-talet. Foto: Malmö stad

Katrinetorps historia börjar 1799, när hovmarskalken Lave Beck-Friis på Bosjökloster begärde utskifte av ett antal hemman i Vintrie by. När skiftet var genomfört såldes marken år 1800 till Samuel Johan Björkman, en handelsman i Malmö. Då Samuel Johan Björkman och hans hustru Anna Catharina Bager köpt det som kom att kallas Katrinetorp, byggde de genast ett fähus och en loge. 1801 uppfördes ett stall och ett enkelt boningshus, 1804 tillkom Östra flygeln. Ingen av de byggnader som Björkman lät uppföra finns dock kvar idag. Vid denna tid fanns inga träd på området, men alléer anlades längs den öst-västliga väg som gick igenom gården och längs Trelleborgsvägen norrut.

Kronetorps gård härstammar från 1800-talets början.
Huvudbyggnaden sedd från trädgårdssidan.

Samuel Johan Björkman blev bara 40 år gammal. Efter hans död köptes gården av svågern Erland Gabriel Bager, som 1813 uppförde den huvudbyggnad som finns än idag, samt Västra flygeln och ytterligare några mindre byggnader. År 1826 drabbades gården av en brand som ödelade alla byggnader utom huvudbyggnaden och Västra flygeln.

Konferenser och fester ordnas på Katrinetorp.
Plötsligt kom ett brudpar svävande längs grusgången.

År 1828 påbörjade Bager återuppbyggnaden av fähuset och logen, men innan alla byggnader var klara såldes gården 1832 till handlaren och skeppsredaren Thomas Frick, som uppförde Östra flygeln och återställde ekonomibyggnaderna. Gården övertogs sedan av hans son, David Gilius Frick, som ägde den fram till sin död 1901. Mellan åren 1901-1935 hade Katrinetorp fem olika ägare. Malmö stad köpte gården 1937 och hade den utarrenderad fram till 1992. Därefter började ett omfattande renoveringsarbete.

Bokträd bildar alléer på Katrinetorp.
Bortanför allén syns den bullervall som skyddar mot Yttre Ringvägens och Trelleborgsvägens trafikljud.

Den stora trädgårdsanläggningen skapades av Hinric Nyman, som först anställdes av Björkman och därefter fortsatte med arbetet under Bagers tid. Förutom parterren är det den engelska parken som är väl värd ett besök. Även nu på hösten trots att den mesta fägringen börjar svalna.

Faktauppgifter är hämtade från Malmö stads källor.

Squash och pumpa är lättodlade grönsaker

Även en nybörjare kan lyckas med squash! Och så länge du har plats tillräckligt kan du frossa i olika sorters pumpa med fantasifulla former och färger. För pumporna är platskrävande växter. Och näringskrävande! Men sen blir det också mängder av frukter, så sätt inte för många plantor.

Squashen producerar blommor under en lång säsong.

Squash och pumpor är mycket känsliga för frost och ska inte sås för tidigt. Ska du förkultivera plantor för att kunna plantera ut dem tidigare så måste du täcka dem med fiberduk de första veckorna. Om du direktsår i landet så ska du vänta tills jorden blivit tillräckligt varm så fröna kan gro. Det blir ungefär samtidigt med bönorna, vid minst 15 graders jordtemperatur.

Squashen blommar kontinuerligt med både hon- och hanblommor.

Sommarsquashen vill ha en lucker och näringsrik jord och gott om utrymme i sidled. Grundgödsla gärna jorden med stallgödsel och lövkompost för att få en luftig och strukturrik jord. Täckning med halm eller gräsklipp är bra eftersom växtens rötter är känsliga och man helst inte ska slita sönder dem vid ogräsrensning och luckring. Under växtsäsongen ger man ytterligare några gödselgivor, men välj då ett kaliumrikt gödsel som algomin eller vedaska. Inte hönsgödsel som innehåller mycket kväve. Då blir det mer blad än blommor och frukter.

Squash producerar mängder av frukter.
En squashplanta med alla utvecklingsstadier samtidigt. Här är det mest bara hanblommor.

Alla pumpaväxter har både hon- och hanblommor. Hanblommorna har långt skaft och en synlig ståndare med pollenmjöl. Honblomman känner du igen på ett litet början till frukt som sväller ut vid blomfästet. Blomman har också en liten rund pistill mitt inne i blomman. Har man squash i växthus kan det bli problem med den naturliga pollineringen, ifall det inte finns tillräckligt med insekter. Då kan man flytta pollen från hanblommorna till honblommans pistill eller helt enkelt stoppa in hanblomman (med avklippta kronblad) i honblommans gap för att befrukta blomman.

Squashen skördas medan frukten är liten och mjäll i köttet.

Skörda sommarsquashen så tidigt som möjligt, medan frukterna bara är ca 15-20 cm långa. Då är de som mjällast i köttet. Använd kniv för att skära av fästet så nära plantan som möjligt. Då undviker du att det kommer in insekter eller svampsjukdomar i tappen. Friterade squashblommor är en delikatess i Medelhavsländerna. Välj då hanblommor om du ska fritera, annars får du inga pumpor.

Honblommor utvecklas till frukter, men behöver pollineras av en hanblomma.
Honblomman har en uppsvälld stjälk. Hanblommorna är på denna planta avklippta.

Kronärtskockan klar för skörd

Kronärtskockan har lång utvecklingstid och måste förkultiveras.
Unga plantor av kronärtskocka får växa till sig ett tag till i kruka.

Kronärtskockorna har växt till sig rejält efter den långsamma starten i våras. Bilden ovan är från utflytt av plantor till växthuset och tagen 1 maj. Den här tistelväxten måste förkultiveras i god tid för att hinna ge färdiga skockor till hösten. Planera att så ca 8 veckor innan du sätter ut plantorna i bädden. Och det gör du när frostrisken är över. Utplanteringsdags blev det den 16 maj och då såg de fortfarande inte mycket ut för världen. Täckte med fiberduk i flera veckor.

Kronärtskockan gillar kraftigt gödslad jord men gillar inte lerjord.
Nyplanterade kronärtskockor i en välgödslad växtbädd.

Växtplatsen ska helst vara så solig som möjligt. Jorden ska vara välgödslad och mullrik. Även om det är bra med en snabb jord (= sandig) så måste man blanda i humus och kompostjord för att få en näringshållande struktur. Min jord är lerig från början och även om jag under åren lyckats lätta upp den en hel del, så är det dock lera på djupet. Jag grundgödslade med hästgödsel och gav därefter några givor med välbrunnen, gammal hästgödsel under sommaren. Så jag skulle tro att det blev rätt bra i alla fall.

Kronärtskockan är beroende av gott om vatten och näring.
Det blir rejäla plantor av kronärtskockan som kräver mycket plats och gott om näring.

Kronärtskockor vill förutom gott om näring även ha mycket vatten. Jorden ska helst hållas fuktig hela tiden. Sen när plantorna börjar växa till sig går det för det mesta fort. Och de brer ut sig mer och mer. Så reservera en rejäl bädd. Blasten blir bred och sticker ut en bra bit, så det tar av utrymmet från grannarna.

Kronärtskockan är klar för skörd när knoppfjällen börjar öppna sig och viks lite utåt.

Tillagning av kronärtskockor:
När blomknoppen utvecklats så långt som att knoppfjällen öppnar sig och börjar vända sig lite utåt är den klar för skörd. Skär av knoppen med en bit av stjälken. Förvara skockorna svalt i kyl om du inte ska äta dem direkt. Koka upp vatten i en stor kastrull och tillsätt grovt salt. Man kan lägga i en liten lök och en nypa socker i lagen. Skär eller bryt bort stocken och skölj skockorna väl. Lägg i dem i kokvattnet och låt koka ca 30 min. Större skockor lite längre och mindre lite kortare tid. När knoppfjällen släpper från skockan är de klara. Servera med smält smör, örtsmör eller vinägrett.

Skörda kronärtskockan när bladen börjar vika sig utåt.
Här har kronärtskockan släppts upp i blom. Då är den inte längre ätduglig.

Den svenska sorten ‘Herrgårds’ är en perenn kronärtskocka, till skillnad från ‘Green Globe’ som jag odlade i år. Men även ‘Herrgårds’ har svårt att övervintra om jorden är lerig. För att vintertäcka jordärtskocka gör du så här: Klipp ner plantan efter skörd till ca 25-30 cm. Kupa upp jorden, men låt stjälken sticka upp en liten bit. Du kan bygga en liten ram runt om plantan eller ställa ut en pallkrage. När det börjar bli tjäle skyddar du kupan med halm, löv och kompostmaterial. Ovanpå själva stjälken kan du ställa en tegelpanna eller annat som skyddar mot regn som tränger ner i roten. Så fort det blir varma dagar om våren ska kupningen bort så jorden kommer åt att luftas och torka upp lite.

Nyskördade kronärtskockor kokas i saltat vatten.

Lyckas med luktärter

Luktärter är klätterväxter som behöver någon form av stöd för sina rankor.

Ingen engelsk köksträdgård utan luktärter! Och ändå startar luktärternas historia på Sicilien, där flera vildväxande luktärter kommer från. Under slutet av 1690-talet skickade fransiskanermunken Franciscus Cupani frön från en av dessa till en engelsk odlare. Där startar den engelska vurmen för luktärter.

Väldoftande luktärter hör hemma i den engelska köksträdgården.
Den vilda sicilianska luktärten ‘Fransiscus Cupani’.

Ca 200 år senare kom nästa steg i historien då förädlingsarbete gav upphov till en mycket mer storblommig luktärt som fick namnet grandiflorus. Det satte fart på engelsmännen och snart uppstod mutationer av nämnda grandiflorus med ännu större blommor. En sådan mutation härleds till slottet Althorpe House, där släkten Spencer bor och där prinsessan Diana ligger begravd. De nya luktärterna hade förutom sina stora blommor även vågiga kronblad.

Stora blommor och god doft har många moderna luktärter.
‘Lisbeth’ är en rosa, storblommig luktärt.

Dessvärre tappade man under förädlingsarbetet småningom bort doften i sin jakt på allt mer spektakulära blomformer. Sedermera har man fått rätt på doftgenen igen och idag kan vi så luktärter med fantastiskt vackra färger och riklig blomning som doftar som luktärter ska göra. Men ännu idag tycker jag att den vilda sicilianska ‘Franciscus Cupani’ hör till de allra ljuvligaste av luktärter. Den har en stark färg i klarblått och lila och en otroligt rik doft.

Luktärter växer mot spaljeer eller trådar.

Luktärter är lätta att lyckas med. För tidig blomning förkultiverar du plantor från slutet av mars. Fröna blötlägger du ett dygn innan sådd. De nya root-training-boxarna som är som smala odlingsrör är lämpliga för just luktärter, som har djupa rotsystem och inte gillar att man stör rötterna med omplantering och dylikt. Men det fungerar lika bra med tomma toarullar som du fyller med jord.

Luktärter kan ta stöd av andra högre växter som vallmo.

När risken för frost är över planterar du ut de små plantorna i rabatt eller kruka. Men tänk på att jorden ska vara näringsrik och fin. För kontinuerlig blomning kan man så luktärter med några veckors mellanrum på friland. Och sen när de väl kommer i blom gäller det att plocka. Plocka varje dag för att stimulera plantorna att bilda nya blommor. Låter man luktärten gå i frö slutar den blomma.

Luktärter sås från frö tidigt om våren.
Luktärten ‘Almost Black’ lutar sig mot en anisisop.

Varför är det så svårt att odla dill?

Dill går jättebra hos vissa, medan andra bara får förkrympta plantor som tynar bort av bladlöss och olika loppor. Ibland är det någon svampsjukdom som gått på rötterna och det är lika illa. Hur ska man då göra för att få dill till nypotatisen?

Dill kan vara svårodlad pga svampsjukdomar eller bladlöss.

Ett sätt att lyckas med dill är att så den i krukor eller i kallväxthus så fort jorden är tinad, i februari-mars. Tipset är i alla fall att använda ny jord varje år för att slippa jordburna sjukdomar. Grunda krukan med planteringsjord och så glest med frö. Täck sedan med såjord och ställ krukan svalt. Dillen kommer upp när temperaturen är den rätta. På det viset kan du ha skördeklar dill redan i maj.

På friland kan man så glest med frö, lite här och lite där över hela landet, och hoppas på att en del kommer upp. Har du problem med sjukdomar och skadegörare på dillen är det är betydligt svårare för dem att angripa plantor som står utspridda än plantor som står i prydliga rader. Det är bra att upprepa proceduren några gånger under försäsongen, för att på så sätt ha färsk dill under en längre period.

Dill kan gärna odlas i kruka med ny jord varje gång.

Jorden ska hållas fuktig under groningen. Det tar vanligen ett par veckor för fröna att gro. Det kan också vara ett bra tips att täcka jorden med fiberduk. Fast den metoden passar ju bara för kruka och dill sådd i rader.

Sommarbeskärning av äpple för fruktens skull

Tätt med årsskott på ett vinterbeskuret träd.
Före beskärning.

Efter vårvinterns beskärning utvecklar fruktträden oftast en tät återväxt av nya vattenskott. Låter man det bara vara formar trädet i princip en ännu värre form än det hade innan beskärningen. Därför är det så viktigt att återkomma till trädet under sommaren och korrigera skottillväxten. För den nybildade fruktens och framtida frukters skull.

Sommarbeskärningens syfte är att begränsa skottillväxten och ge frukten utvecklingsmöjligheter.
Och efter beskärning.

Äppleträdet påverkas mycket av den grundstam det en gång ympades på. Det som nu är trädets rot. Grundstammar har olika växtkraft, blir olika höga träd, helt enkelt. Och denna växtkraft överförs till ympsorten, även om det även hos ympsorter finns både svagväxande och kraftigare sorter. I skottbildningen avslöjas detta. För att hålla ett kraftigväxande träd i rätt form är sommarbeskärningen i juli ett måste.

Pincering betyder inkortning av årsskott.
Pincering av årsskott över fjärde bladet.

Det är samma princip som råder här, jämfört med vinterbeskärning – gallring och förkortning av skott. Man kan välja metod 1: en lättare pincering av skotten efter midsommar-början av juli, och då enbart nypa toppen av dem med fingrarna eller med en vass kniv. Toppen betyder att man sparar 4-5 blad per skott. Oftast kommer det nya skott efter några veckor från någon av de översta knopparna och då knipsar man av dem också över tre blad. Den andra omgången pincering ska vara avslutad i augusti, eftersom ev nyutvecklade skott måste hinna avmogna innan vintern.

Gallring av årsskott för att ge frukten mer ljus.
Gallrade årsskott släpper in ljus och luft i kronan.

Metod 2, som jag själv brukar använda mig av innebär en sporrbeskärning och avlägsning av illa placerade nya vattenskott. Juli-augusti är bästa tid för detta. Vänta inte för länge, för trädets och fruktens skull.

Gallring av årsskott ger bättre frukt och jämnare tillväxt.
Gallring av frukt och skott pågår.

Årsskotten använder du helt enkelt till att stimulera fram ny sporrtillväxt. Sporren är det feta kortskott som ger blomknoppar. Jag skär av årsskotten vid 2-3 knoppars höjd från basen räknat. Dåligt placerade skott som sitter för tätt eller ligger strax intill en större snittyta rycker eller klipper jag bort helt. De nya sporrarna måste ha lite luft emellan så det finns plats för frukten att utvecklas. Därför väljer man redan här var sporrarna ska utvecklas på grenarna. Till vintern fortsätter du att korta in den nytillväxt som uppkommit från din nytillverkade sporre.

Fruktgallring ger större och smakligare frukter.
Här blir det ingen stor och smaklig frukt utan bara knotiga och hårda små äpplen. Gallra hårt!

Det andra syftet med sommarbeskärning förutom sporrutveckling är att ge ljus, luft och utrymme för äpplena på grenen. Det betyder att man även gallrar frukten.

Kartgallring ger större och sötare äpplen.
Här tar jag bort åtminstone det översta, minsta äpplet, men vill jag få riktigt stor frukt sparar jag bara ett.

På samma sporre ska man inte spara mer än 1-2 äpplen. Sitter de för tätt blir de små och riskerar svampsjukdomar och röta. Det kan kännas hårt att ta bort hälften av äpplena på en gren, men de som blir kvar kommer att bli desto större och sötare. Du tar givetvis bort de minsta och klenaste äpplena och sparar de stora karten. Redan nu har trädet självt prioriterat vissa kart och eftersatt andra i tillväxten. Kanske håller de minsta på att aborteras (tillbakabildas och tappas).

Solljus behövs för att frukten ska mogna och bli söt och god.
Gallring av skott och frukter är nu klar. Varje äpple får solljus.

När du är klar och gått igenom hela trädet med skott- och kartgallring har du fått ett luftigt träd med infallande ljus på alla äpplen och en kommande sporrtillväxt som ger dig än mer frukt om något år. Äppleodling är långsiktig verksamhet, men mycket belönande! Man lär av trädet och ser vilka beskärningar som varit lyckade, för det visar trädet genom sin fortsatta tillväxt. Efter några år har du lärt dig hur just detta trädet växer, hur mycket vattenskott det sätter och kan behandla det därefter. Olika sorter växer olika, det är det som är så fascinerande. Inte minst ser man detta på sk familjeträd med flera fruktsorter ympade på samma träd. Men det får bli en annan historia.

Sommarbeskärning ger luft och ljus till kronan.
Här var det klart!

Planteringsnojs i trädgården

Penseer är ett sätt att piffa upp en trist rabatt.
Den sommarblommande perennrabatten upphottad med småblommiga penséer.

Just nu är det fullt ös i garden center och trädgårdsbutiker om helgerna. Det säljs jordförbättring, blommande växter och kryddörter i mängder. Det är alltför frestande för att man ska kunna låta bli när man går rundor längs gångarna och i växthusen. Jag har oftast en klar bild framför mig vad jag ska leta efter, men ibland blir det ett och annat impulsköp också. Men den senaste investeringen var noga planerad. Det blev äppleträdet Agnes som jag föll för så fort jag läste beskrivningen av det i ett nyhetsbrev. Jag har skrivit om de Nya äpplesorterna i ett inlägg från i vintras.

Äpplesorten Agnes har en krispig smak och tidigt mognande äpplen.
Och här har vi babyn Agnes! Efterlängtad!

Äpplet fick en plats i raden intill mina andra fruktträd. Agnes är en småvuxen sort, så jag vågade mig på en placering ganska nära gången och ca 4 meter från nästa träd. Gropen grävde jag rejäl åt alla håll, både på djupet och bredden.  Vattnade i gropen innan jag satte ner den genomdränkta rotklumpen. Fyllde på med jordförbättring för den befintliga lerjorden med kogödselkompost, egen lövkompost och lite planteringsjord. Såg till så toppen av krukjorden var i nivå med den nya jorden. Trampade till ordentligt, men räknar med att rotklumpen kommer att sätta sig och sjunka ihop i alla fall, så då får jag fylla på med lite mer jord. Nu återstår det att binda upp trädet mot ett stöd och att klippa till en bit hönsnät kring stammen. Sen väntar jag på äpplena!

Pingstliljor och påskliljor återkommer år från år i rabatten.

Jag köpte också lite billiga lökar som hade drivits till snitt, men inte gått åt. Sådana kan man hitta i mängder i någon undanskymd hörna i plantbutiken. Har både narcisser av två slag, en småblommig vit och den doftande pingstliljan Narcissus poeticus ‘Actaea’ (ovan). Hittade flera krukor av vita pärlhyacinter också. De är bara för härliga! Så detta tryckte jag ner där det fanns plats i rabatterna. Narcisserna är tåliga och kommer upp år från år. Jag tycker de gula påskliljorna ‘Carlton’ och den lilla ‘Tête a Tête’ är de allra bästa. De förökar sig glatt och brer ut sig mer och mer för vart år.

Tomatplantorna kräver rejäl jordvolym med välgödslad jord.

Vad händer mer i min trädgård just nu? Växthuset är i gång sedan ett tag. Tomaterna fick komma ut i större krukor (papperskorgar från Ikea) och har än så länge stödvärme från ett element om nätterna. Men jag hoppas de kommer att tjocka på sig lite bättre nu. De stod för tätt innan och blev lite rangliga. Det funkar bra att odla tomat i kruka, men man får räkna med att man förlorar i höjd med att plantera så högt ovan mark. Är det ett litet växthus kan plantering i bäddar vara bättre. Men kalkylera då med våreffekten, dvs att bäddarna tar längre tid att värma upp än jorden i krukor. Tomater kräver mycket gödsel och vatten. Min jord är fet kompostjord med mycket kräm i, så då slipper jag hålla på och gödselvattna under större delen av säsongen. Bättre att kosta på sig en dyrare jord för att spara tid senare, tänker jag.

Småplantor kan gärna förodlas i växthuset där det är ljust och lagom temperatur.
Kronärtskockor till vänster med gråaktiga blad, rosenskära med dilliga blad till höger och nederst chili.

Småplantorna är också på tillväxt i växthuset. Satte nyss ut den förkultiverade salladslöken i landet. De ser inte mycket ut för världen ännu – tunna trådar som purjolök ungefär. Men här har jag ett antal kronärtskockor, chilipeppar och vita rosenskära Cosmos. Dessutom några krukor med dill, som precis börjar komma upp, och plocksallat för den tidigaste skörden. Odla sina egna grönsaker är kul! Vilket underverk det är varje gång ett pyttelitet tomatfrö gror och sen ger kilovis av fina tomater!

Förbered grönsakslandet för våren

Redan nu kan man börja se till odlingsbänkarna för att komma igång tidigt med grönsakerna när jorden blir varm. Det första du gör är att gå över bäddarna och rensa bort övervintrat ogräs. Det kan vara någon maskros här och där eller en liten tusensköna, våtarv eller kirskål. De börjar komma igång så fort soltimmarna ökar och ju tidigare man tar dem, desto lättare är det.

Kronärtskockan kräver en välgödslad jord.
Kronärtskockan är en platskrävande grönsak som vill ha en välgödslad jord.

Efter rensningen fyller du på med stallgödsel, ca en halv spann per kvadratmeter. Det bästa är välbrunnen ko- eller hästgödsel från djur som stått på halm- eller torvbädd. Eller köp komposterad kogödsel. Innehåller stallgödseln mycket spån behöver den komposteras ett år till. Mylla ner gödseln i de översta 15 cm jordlagret. Detta är toppen jordförbättring då den luftar upp jordens struktur och tillför mycket mullämnen. Detsamma gör kompostjorden från din nyvända kompost. Ha alltid två högar som byter plats med varandra på våren. I botten kommer den feta, fina myllan fram. Kan behöva sållas om den innehåller mycket grova växtdelar. Mylla ner kompostmyllan i ytjorden. Den innehåller inte så mycket näring som stallgödsel eller gräsklipp gör, men gör gott för strukturen.

Torv och kompost bättrar på jordens struktur och gör den luftigare.

Hönsgödsel kan man mylla ner i ytskiktet redan på våren om man inte får tag i annan stallgödsel. Den har inga jordförbättrande egenskaper, men innehåller mycket kväve som de flesta växter behöver mycket av. Ta inte i för mycket – hönsgödsel är starkt. Två dl per kvadratmeter räcker. Vill du bättra på jordens näringsinnehåll senare under säsongen kan du ge en giva till i mitten på sommaren. Det gäller speciellt om du sår en ny omgång av t ex sallat eller spenat. Näringskrävande växter som kronärtskocka, mangold, purjolök och olika kålväxter behöver också mycket kväve.

Spenat kan sås många gånger under sommaren.
Spenat är en snabbväxande grönsak som vill ha en näringsrik jord.

Innan sådd kollar du av att jordtemperaturen är tillräckligt hög. För många grönsaker är 5-8 grader tillräckligt. Sår man känsliga växter som bönor för tidigt ruttnar de bara bort. Men många växter som spenat, ruccolasallad, palsternacka, dill och persilja kan sås redan nu. Så fort jorden blir varm börjar fröna gro. Så där kan man få utlopp för sina kliande odlingsfingrar redan tidigt om våren.

Mizunakål är en ny bladgrönsak som äts som sallad.
Mizunakål äter man som sallad. Kan sås tidigt, gror fort och skördas i etapper.

Färskt gräsklipp är annars ett prima jordförbättrande och gödslande medel som man kan ge växterna så fort de kommit upp en bit (ca 5-10 cm). Gräsklipp innehåller mycket kväve och dessutom fungerar det både ogräshämmande och fuktbevarande när det ligger uppe på jordytan. Småningom bryts det ner och då luckrar du bara ner det i det översta jordlagret och lägger på ett nytt skikt. Men ta inte tillvara gräsklipp för marktäckning just när maskrosorna eller bellisarna blommar, för då får du snart upp en hel armé av små ogräsplantor i din mustiga odlingsjord.

Många rotgrönsaker kräver en lucker jord och regelbunden vattning för att växa bra.

Längre fram på säsongen kan man använda benmjöl, algomin, nässelvatten eller eget guldvatten för gödsling av odlingarna. Guldvatten är urin som man blandar i proportionerna 1 del urin + 9 delar vatten. Vattnas ut på fuktad jord.