Etikett: Trädgårdsskötsel

Japanska lönnar skapar ha-begär

Acer palmatum ’Osakazuki’ heter denna vackert höstfärgade japanska lönn.

Det är lätt att trilla i samlarfåran när man väl börjat med japanska lönnar. Det finns så många vackra sorter, den ena mer dekorativ än den andra och variationen är enorm. Det torde finnas drygt 600 sorter som är beskrivna, men endast en bråkdel av dem används i Sverige.

Acer palmatum ’Orange Dream’

Det finns mindre busksorter som kan odlas i kruka i gynnsamma lägen och högre sorter som blir små träd. De har alla likartade ståndortskrav, såsom en fuktig, näringsrik jord som ändå är väldränerad. Lönnar är som bekant mycket känsliga för kompakterad jord. Woodlandmiljöer med vandrande skugga leder till något glest och brett kronparti, medan soligt läge ger mer kompakt växtsätt hos den japanska lönnen. Välj ett skyddat läge när du planterar din lönn, eftersom de tunna bladen lätt skadas av ett ständigt fladdrande i vinden.

Acer palmatum ’Jerre Schwartz’ är en småväxt japansk lönn som passar i framkant av woodlandet.

Vid plantering av japanska lönnar är det bra att fylla på med grov kompostjord som ger en lucker miljö för rotsystemet. Finns din trädgård i ett naturligt kalkrikt område kan du med fördel blanda ut komposten med okalkad torv, eftersom de flesta lönnar trivs i en svagt sur jord. Under etableringen är lönnarna känsliga mot torka, så även om du tycker att jorden håller god fukt behöver du vattna ofta under de första två åren.

En blommande ’Osakazuki’ i början av maj.

Vanligen är japanska lönnar ganska långsamväxande och behöver sällan beskäras. Beskärning kan leda till en kraftig utväxt av många, tunna skott, s k kvastar, som förfular hela växtens utseende. Klipper man, är det bäst att skära hela grenen ända in till stammen.

Acer shirasawanum ’Jordan’ är en japansk gyllenlönn med solfjäderformiga blad. Här i maj månad.

De japanska lönnarna har två exceptionella säsonger; vår och höst. Vid bladutspring på våren får vi uppleva den fräscha färgskalan i äpplegrönt, gult och rosa. På hösten brinner de flesta lönnar, även grönbladiga, i kraftigt röda toner. Det är så eldigt att man häpnar. Skulle du komma över billiga japanska lönnar under höstrean när de är som allra finast är mitt råd att köpa ett gäng och förvara dem frostfritt över vintern, t ex i ett svalt förråd. De är lättast att etablera på våren och rotsystemet får då hela sommaren på sig att växa till.

Acer palmatum ’Beni Maiko’ under våren då den är som starkast rosafärgad i bladen.

När du börjar fylla ditt woodland med japanska lönnar är det en bra tanke att planera för framtiden så att de högre sorterna har plats att bre ut sig. De kommer inte att skapa någon djup skugga, utan det finns gott om ljusutrymme kvar under kronorna där magnolior, hortensior, azaleor, bambu, ormbunkar och olika naturlika perenner trivs.

Nedan en ’Osakazuki’ i full höstfärg i ett woodland med andra lönnar och bambu.

Hundtandsliljan, raringen i woodlandet

Vit hundtandslilja ’White Beauty’

Den mullrika, lätt fuktiga woodlandmiljön är precis rätt för många vårblommande lök- och knölväxter. Narcisser, Fritillarior och Erythronium (hundtandsliljor) blommar något så när samtidigt och samspelar i färg och höjd. Olika arter av Allium (prydnadslök) kommer strax därefter. Men kanske är det ändå hundtandsliljorna som är växterna jag går och väntar på mest.

Fritillaria meleagris, Acer palmatum ’Orange Dream’ och Carex morrowii ’Ice Dance’ som sällskap åt en Erythronium ’Pagoda’.

Släktet Erythronium förekommer med en Nordamerikansk gren och en Euroasiatisk art, Erythronium dens-canis. Den senare är vanligast i handeln hos oss. Den ståtliga gulblommig hybriden ’Pagoda’ är en kraftigväxande och lättodlad typ, liksom den vita Erythronium californicum ’White Beauty’. Dessutom finns det en mängd rosa-lilablommiga arter och namnsorter.

Hundtandslilja ’White Beauty’

Erythronium köper du tidig höst som lök och planterar dem strax därefter. Det är en lång, böjd lök som fått både sitt vetenskapliga och svenska namn av att den liknar en tand från en hund. Lökens skal är mycket tunt och därför torkar den snabbt ut om den förvaras länge i luften. Plantera den så snabbt du kan alltså.


Välj en växtplats med vandrande skugga och djup, genomsläpplig kompostjord. Har du tur förökar sig din hundtandslilja med frö och de bör helst falla ner i den fuktiga ytjorden och gro färska. Eftersom hundtandsliljans kraftiga bladverk blir lite fult efter blomning är det smart att välja ett sällskap som döljer de nedvissnande bladen. Lämpliga grannar är t ex Hosta, kaukasisk förgätmigej och Trillium. Det är viktigt att låta näringen i bladen gå tillbaka till löken för att den ska vara fullmatad med kraft nästa år. Plantan går snart i vila och ligger dold under mark.

Liljebaggar överraskade mitt i parningen. Båda blev mos.

Liljebaggarna får du hålla efter. De äter glupskt på alla delar av växten och kan ödelägga en planta på kort tid. Liljebaggarna söker sig gärna till hundtandsliljorna tidigt på våren när större och mer senblommande liljearter knappt kommit upp ännu. En liljebagge känner du igen på den starkt lackröda, smala skalbaggekroppen. Den är mindre än 1 cm lång och försvinner snabbt i lövverket om du inte kupar handen under bladet den sitter på för att fånga upp den. Därefter kan du klämma ihjäl den med nageln.


I övrigt är skötseln av hundtandsliljor vanligen enkel och problemfri. Låt bli att gräva och rensa hårdhänt nära intill en planta eftersom lökarna och rötterna är lättstörda. Det kan ta några år innan en hundtandslilja etablerat sig ordentligt på platsen. I början kan de blomvägra, t ex om löken förvarats för torrt eller om det varit en torr sommar för den redan planterade plantan. Dessa lökar behöver nämligen inte ”sommarbakas” som tulpaner, utan mår bäst av en stadigt fuktig jord.

Hur sköter man en kinkig kamelia?

Kamelian, som du kanske fått i present nu på våren, är en dyrbar blommande buske som kräver sin kvinna/man för att trivas och överleva till nästa år.


Camellia japonica heter de japanska kameliorna som säljs i växtbutiker och garden center vid denna tid på året. Nära släkt med Camellia sinensis, som är tebusken. Men det är inte lönt att brygga te på japansk kamelia, för det lär inte vara särskilt gott.


Kamelior är underbara! Blommorna är stora, de är oemotståndliga och står sig länge. Det enda man kunde önska är doft, men det saknar de flesta sorter. Många blir besvikna då de stoppar näsan i en utslagen kameliablomma med förväntningar om en gudomlig doftupplevelse i helt paritet med blommans utseende. Man kan inte få allt!


Vad behöver du göra för att få kamelian att trivas hos dig? Några saker. Tänk på att det är en surjordsväxt som avskyr kalkhaltig jord och dito vatten. Välj alltså en sur rhododendronjord och svag dos av ett surgörande gödselmedel som lämpar sig för blåbär och rhododendron ifall kamelian får gulbleka blad. Det är ingen brådska att plantera om din kamelia det första du gör alltså, för den trivs med att stå lite trångt. Likaså vill du inte störa plantan under tiden den har knoppar, så vänta lite med det. När det blir dags är en lerkruka med stort dräneringshål bra. Vattna gärna med regnvatten. Vattna mycket och ofta, men låt inte rötterna bli stående i vatten.


Välj en halvskuggig växtplats inne som ute. Ett österfönster med morgonsol är bra. Under sommarhalvåret trivs kamelian bäst utomhus på skyddat ställe. Glöm inte vattna ofta när det är varmt, annars kan du nästan glömma bort den.

Knopparna utvecklas i sakta mak redan under hösten. Denna bild är från oktober.

En kamelia lär inte övervintra på friland i Skåne, men på brittiska öarna växer de nästan som gräs. Temperaturen får inte gå för lågt under noll, så det bästa är att övervintra den frostfritt inomhus i ljust läge. Ett svalt uterum är toppen, men annars får du komplettera med växtbelysning. De städsegröna bladen och knopparna som bildades sent under hösten ska helst ha en jämn tillgång på ljus.


När dagstemperaturen under tidig vår tillåter kallväxthusförvaring så är det ett jättebra ställe för din kamelia. Där får den skydd mot kalla vindar, gott om ljus och knopputveckligen sätter verkligen fart. En frostvakt eller värmefläkt under kalla nätter är bra att ha. Och sen är den efterlängtade blomningen där! Lycka till!

Krokus till glädje för öga och pollinatörer

Vårkrokus är mars månads viktiga lökväxt vid sidan av snödropparna. Man kan bli hur lycklig som helst en varm vårdag när blommorna slår upp sina turbaner och visar upp det lysande innanmätet. Ståndare fulla av pollen och en glödande pistill redo att pollineras av tidiga bin och humlor som ännu är lite yrvakna efter vintern.


Krokus är tacksamma växter som inte kräver någon skötsel. Plantera dem gärna i en gles gräsmatta, i rabatter, vildängar och varför inte i trafikmiljöer inne i stan. De ställer inga större krav på jordmån och ståndort, utan en lätt vårfuktig jord och soligt till halvskuggigt läge fungerar utmärkt. Under sommaren gillar de att jorden torkar upp och bakar rotknölarna.


Planteringstiden är lång och krokusens knölar är inte heller speciellt känsliga för sen plantering eller uttorkning. Du planterar dem på ca 10 cm djup. Du kan sätta en och en med planteringsspade eller lökjärn eller så skalar du av en bit grässvål med en spade och slänger ut en näve knölar lite på måfå. Täck sedan över med biten gräsmatta och tryck till lite lätt.


Det är svårt att misslyckas med krokus. Det enda som kan förstöra knölarna är en utdragen sommarblöta som leder till att de ruttnar. För på sommaren vill de vila så torrt och varmt som möjligt. Man kan gräva upp tuvorna då och dela på sidoknölarna, men egentligen är det onödigt jobb, eftersom krokusen klarar förökningen alldeles utmärkt på egen hand. Ibland självsår de sig, men det kan dröja ett par år innan nya fröplantor blommar.


Glöm alltså inte bort att plantera krokus i höst! Det är en billig glädjeinvestering inför våren som ger mycket glädje för pengarna!

Hur får man en flödande snödroppsäng?

Snödroppar har blivit samlarobjekt bland trädgårdsnördar som letar efter ständigt nya sorter att komplettera sin samling med. Galantofili är en relativt ny rörelse av snödroppssamlare med start i Storbritannien i slutet av 1800-talet. Numera finns det samlare över hela världen och antalet nya namnsorter är ständigt ökande.

Snödroppar är inte svåra att föröka när man väl har några bestånd att utgå från. Man kan givetvis plantera dem från köpelök på hösten, men chansen att lyckas är många gånger större från färska lökar ”in the green” under våren. En snödroppslök är nämligen mycket känslig för uttorkning och får då svårt att komma igång med tillväxten.

Du behöver en djup spade och ett par korgar eller hinkar att lägga upp lökklumparna i. Ju mullrikare och luckrare jorden är där dina startbestånd växer, desto lättare går transplantationen. Men ofta växer snödroppar i en tung och lerig jord där lökarna ligger på närmare 20 cm djup. Då är det lätt hänt att hugga av stjälkarna och missa gyttret av lökar som trängs tillsammans. Så gräv djupt och sätt dig sedan bekvämt för att börja dela på tuvorna.

Har du olika sorter, så försök hålla dem åtskilt. Den vanliga Galanthus nivalis finns också med fyllda blommor. Den turkiska snödroppen, Galanthus elwesii, är även den vanlig i Sverige. Du känner igen den på lite bredare blad och en något öppnare blomma.

Gräv sedan slitsar i marken med en liten planteringsspade och peta ner en eller ett par lökar med blast i jorden. Lämna ett mellanrum på 5-10 cm så finns det gott om plats för lökarna att dela på sig och expandera. Det gör de snabbt och gärna om marken håller en god fuktighet. Gör om manövern några år och du kommer snart att ha en imponerande mängd snödroppar att njuta av.

Vårvinterns stora längtan

Snöklockan börjar i bästa fall blomma i februari månad.

Att leva med woodland, eller sk lundplantering, är att utnyttja stommen i en naturlig lövskogsmiljö och tillföra den framför allt våriga element. Få av oss har så mycket tålamod som krävs att bygga upp allting från början, inklusive trädplantering och deras tillväxt under låt oss säga 20-40 år, så därför är det mycket mer tidseffektivt att starta med en färdig skog. Där kan du modellera mängden träd och buskar tills du får en bra balans mellan golv, väggar och tak i ditt trädgårdsrum.

Ett woodland med tyngdpunkt på vårblommande växter i Alnarp. Månadsskiftet jan-febr.

Mitt eget woodland växer sakta fram och förändras med åren. Det första utkastet var en azaleaplantering med vårlökar, marktäckare och några vintergröna inslag. Därefter har den ursprungliga slänten utvidgats kvadratmeter för kvadratmeter. Växtvalet har utökats med japanska lönnar, magnolior, hortensior, benved, vintergröna lagerhäggar, vårblommande körsbärskornell och trollhassel samt mängder av ormbunkar, narcisser och julrosor. Bland annat.

I maj är det frodigt bland julrosor, Allium och ormbunkar.

Lökväxterna och de vårblommande buskarna hör verkligen hemma i ett woodland där de får full tillgång till den tidiga vårsolen innan lövverket tätnar och lundmiljön blir mer skuggig. En lerhaltig och humusrik jord är utmärkt att utgå från, då den håller fukten väl och lätt kan justeras pH-mässigt. Till lundväxter som gillar högt pH, som julrosor, kan du punktbehandla jorden med krossade äggskal. Och runt omkring japanska lönnar, azaleor och trollhassel jordförbättrar du årligen marken med naturell torvjord som sänker surhetsgraden.

Purpurröd, dubbelblommande julros i woodlandet i april.

Trollhasseln, Hamamelis, är min stora favorit bland de tidigblommande växterna. Den ligger i samma tidsspann som snödropparna, d v s vissa år kan den gå igång redan i januari i mitten av Skåne. Denna vinter som varit så mild startade trollhasseln sin blomning i december. Den spröda blomman till trots är det en riktig tuffing och de tar inte skada även om det skulle bli ett vädermässigt bakslag. Och uthållig är den dessutom, för blomningen varar nästan i ett par månader.

Trollhassel ’Pallida’ doftar svagt av honung.

Trollhasselns trassliga blommor är riktiga små konstverk som det är omöjligt att inte beundra. Hur har skaparen listat ut denna konstruktion?


Knopparna ligger förberedda redan på hösten och precis när vintermörkret är så allra mest hopplöst börjar det hända. Just när längtan efter en vår i trädgården är som allra störst, då blir du belönad av din trollhassel. Perfekt timing när du behöver hopp om vår som allra mest!

Möjligen en Hamamelis x intermedia ’Feuerzauber’.


Trollhasseln blir fullständigt anonym och grön under sommaren, men återkommer i fokus under hösten. Den eldar då på i orange och rostrött ikapp med lönnar, blomsterkorneller och benvedar. Ett värdigt slut på en spektakulär trädgårdssäsong.

Trollhasselns höstfärger i oktober månad.

Variationsrika ormbunkar är vackra hela året om!

Kambräken sätter nya blad i maj.

Ormbunkar är en grupp växter med stor variationsrikedom. Det finns de med små och sirliga blad, högre och grövre stjälkar samt helbladiga kraftiga växter. Färgerna är också väldigt olika, från ljust äppelgröna blad till kopparfärgade eller blågrönt variegerade.

Blodbräken under senhösten har tappat en del av sin kopparglänsande färg.

Den naturliga biotopen för de allra flesta ormbunkar är i skogen, woodlandet eller gläntan. Många ormbunkar trivs bäst i ljusa lövskogar. En lövskog släpper ner mycket ljus till marken under våren och får längre fram mot sommaren ett mer skyddande lövverk.

Honungslöken sticker upp genom strutbräkens bladverk.

Löven kan även bilda ett frostskydd för plantorna under vintern, särskilt i landets södra delar, där det sällan blir särskilt mycket snö. Kom bara ihåg att inte lägga upp för tjocka lager löv på de vintergröna ormbunkarna så de ruttnar därunder. Befria dem sedan från lövtäcket när vårsolen börjar lysa.

Svartbräken är vintergrön, så den behöver emellanåt släppas fram under täcket av tunga höstlöv.

Något du behöver tänka på när du planterar fuktkrävande ormbunksväxter under träd är att det kan bli rätt torrt under sommaren. Nyplanterade ormbunkar behöver passning med vattenslangen under de första åren för att rötterna ska etablera sig väl. Det gäller alla växter såklart, även torktåliga arter.

Raggträjon och stjärnflocka i gott sällskap.

I mitt woodland pågår en ständig fight mot kirskål, som trivs bra i den fuktrika jorden. Tänk på att rensa försiktigt runt ormbunkar, då deras rhizomer, rotstockar ofta ligger ytligt. Är jorden lucker kan det räcka att rensa med handkraft med hjälp av en liten planteringsspade eller hori-hori. Att täcka jorden med stora mängder löv, som jag gör på hösten, kan vara en bra strategi för att kväva kirskål. Löven bildar dessutom på sikt den luckra jordmån som ormbunkarna älskar.

Strutbräken blir över en meter hög och bildar med tiden kraftiga bestånd.

Vinterblommande julrosor

Den vanliga, vita julrosen Helleborus niger köper man oftast i knopp på senhösten. Jag tycker det är en underbar krukblomma vid entrén samplanterad med andra köldtåliga växter eller med flera exemplar tillsammans i samma kruka.


Under kalla nätter brukar jag skydda julrosorna med en strut av tidningspapper eller så lyfter jag in hela krukan frostfritt. De blommande julrosor vi har i handeln brukar inte vara så köldtåliga första vintern.

Mindre krukor är lätta att ställa i nya sammanhang när man vill piffa upp en vintertrött plantering. Så köp några extra julrosor som du kan plugga in på ett tråkigt ställe. Samma princip använder jag även under sommarhalvåret när det uppstår ”hål” i någon rabatt. Då ställer jag bara en kruka där med någon fluffig växt och vips ger det hela rabatten ett lyft.


Julrosen gillar ett halvskuggigt läge i djup men genomsläpplig, humusrik jord med god kalkhalt. För att höja pH i jorden på lite sikt kan du smula ner äggskal i ytjorden. Att plantera julrosorna i en slänt brukar vara ett bra trick för att undvika alltför mycket fukt vintertid. Ett annat är att plantera dem på en liten kulle av grov grus. Fyll gärna på med näringsrik kompostjord kring julrosorna på våren. Då klipper du också bort gamla blad, för att lämna plats till nya. Nu passar jag även på att plantera ut krukexemplaren från förra hösten. De mår mycket bättre i marken under sommaren. Glöm inte att vattna om det blir långvarig torka!


Julrosor brukar få mängder av frön och de flesta självsår sig direkt under plantan. Många gånger korsar de sig vilt och avkomman kan bli väldigt varierande. Om du har tur och är lite påpasslig kan du hinna samla in julrosens frön innan den släpper dem, i juni nån gång.

Vill du inte ha en massa småplantor i rabatten går det att så fröna direkt i fuktig jord och ställa sådden skuggigt och svalt.


Sådden får inte torka ut, så glöm inte bort den helt. Efter ett år kan små plantor börja dyka upp i sålådan och då är det dags att försiktigt skola om dem i egna småkrukor. Därefter får du vara beredd att vänta ytterligare minst ett-två år på blomning. Det tar lite tid att odla julrosor, men är väldigt kul, med tanke på alla varianter som kan uppstå.

Vårarbeten i trädgården i mars

Mars kan vara alltifrån smältande skare och takdropp till de allra första lökväxterna som tränger sig upp genom ett skyddande lövtäcke. Beroende på hur långt söderut du har din trädgård så kan du börja med vissa trädgårdssysslor redan i mars. Så fort snön smälter finns det kvistar efter vinterns stormar och kringflygande löv som man kan räfsa bort. Särskilt grusgångarna blir så himla snygga av att gå ett varv med räfsan. Har du en plattläggning så borstar du bort desamma med en kvast. Den här omsorgen om de hårdgjorda ytorna är bland det viktigaste att ha koll på ifall man har ont om tid, men ändå vill piffa upp lite. Effekten är så himla tydlig.


Har du lagt ut frostskydd i form av höstlöv kring buskar och i rabatter kan det hända att du behöver rafsa bort de tjockaste partierna för att släppa upp lökväxter som snödroppar, krokus och narcisser. Lägg överskottet i odlingslandet eller i komposten, för det är förmodligen redan halvt nedbrutet och kommer snart att vara prima, luftigt kompostmaterial. Eller samla in det i sopsäckar och låt det förmultna klart i säck. Löv ska man inte köra till tippen, det är alldeles för bra jordförbättringsmedel. Lövkompost innehåller inga mängder av näring, men det tillför jorden mullämnen, fluff, där det finns kolloider, små geléaktiga partiklar som näringen sedan fäster i.


Spaljerade äppleträd kräver återkommande hård inkortning av årsskotten.


Äpple- och päronträd kan beskäras även under sommaren, men under tidig vår, när grenarna ännu är avlövade, är det många gånger lättare att komma åt. Några tips för hur du ska beskära:
– Ta bort grenar som växer inåt mot mitten av kronan. Man vill att grenarna ska sträva utåt för att få så mycket solljus som möjligt.
– Försök ha grenar jämnt fördelade åt alla håll.
– Lämna inga tappar, utan såga/klipp ända in till en förgrening på en gren eller in till den förtjockade grenkragen mot stammen.
– Beskär inte för hårt. Ju mer du kapar, desto mer skott kommer trädet att producera. Bättre är att dela upp insatsen på flera år och vinter + sommar.


Varma, soliga vårdagar är det skönt att gå ett varv med ogräshackan och leta efter ogräs som maskrosor och kirskål i rabatterna. De börjar växa så fort det blir en lite längre period med plusgrader. Startar man tidigt behöver man inte bli stressad. För ju mer ogräs man rensar bort tidigt på säsongen, desto lättare är det att hinna med det senare. För ogräs finns det alltid och hos alla. Det går inte att undvika. Inte ens hos en trädgårdsmästare som borde ha koll. För du vet ju hur det är med skomakarens barn!


Nu är det också dags att fröså växter med lång utvecklingstid som tomat, lök och många blommor som kräver förkultivering inomhus. Paprika och chili rekommenderar jag att du startar med ännu tidigare, helst i januari eller redan i december. De har en otroligt långsam tillväxt. Men tänk på att tidig sådd kräver extra belysning för att inte plantorna ska bli långa och rangliga. En värmematta kan vara ett bra redskap om du ska så många värmekrävande växter. Har du bara några få tråg eller krukor kan du ställa dem ovanpå ett element.


Till slut – plantera ut en välkomnande kruka med frosttåliga vårblommor vid entrén. Det är så härligt med lite vårpigga lökväxter, primulor och penséer i ett krus eller urna. Blir det riktigt kallt på natten får du vara beredd på att kanske lyfta in hela krukan, eller göra ett skydd av fiberduk, bubbelplast eller en gammal tidning. Komplettera planteringen med en lös krans av björkris eller några kvistar av lärk eller ormhassel så får du en naturlig look.

Mormorsperenner – doft och fluff

De gammeldags perennerna ligger nära våra hjärtan. Fantastiskt nog passar de in både vid det charmiga torpet och i den stramare moderna arkitekturen. Jag skulle närmast säga att sammanhanget avgör blandningen. Ju mer asketisk byggnadsstil, desto färre färger och arter. Men har du ett äldre hus på landet byggt i trä eller sten kan du gå all in med lättskötta mormorsperenner.

Vit och spröd löjtnantshjärta
Löjtnantshjärta är en kär försommarblommande perenn som finns i vitt och rosa. Gillar halvskuggigt och halvfuktigt läge. Vissnar ner ganska tidigt, så kombinera med en bredväxande växt som kan ta över tomrummet.

Mormorsblommor kallar vi dem eftersom vi tänker på dem som blomster vi minns från vår barndom. De lever kvar i många trädgårdar från generation till generation. Lättskötta och livskraftiga alltså och de gläder oss hela sommaren utan en massa extra pyssel. Extra långlivade är de med djupa eller kraftiga rotsystem som hittar fukt och näring på egen hand.

Rosenmalva i kraftigt bestånd
Rosenmalvan är buskig till växtsättet och trivs bäst där den får lite plats att bre ut sig. Självsår sig ofta, så kan behöva begränsas om det blir lite för många plantor på samma plats.

Växter som lätt självsår sig kan också leva kvar på samma plats under decennier. En del känns nästan förvildade i den naturnära trädgården för de smälter in så väl. Får de sprida sig på egen hand kan det bli lite för bra och rufsigt, så en trädgård mår ändå bättre av att hållas efter lite. Aklejan är ett sådant exempel på växt som kan invadera grusgångar och fylla stora ytor på kort tid. De är svåra att utrota, för de har djupa rotsystem och mängder av fröer som sprider sig lätt. Frökapslarna som blommade först mognar samtidigt som de sista knopparna öppnar sig och därmed hinner fröerna ofta trilla ut innan man hinner klippa ner den avblommade stängeln.

Fluffiga blomhuvuden hos luktpionen
Luktpion med vit fingerborgsblomma

Luktpioner och bondpioner har stora, härliga blommor och är riktiga mormorsfavoriter! Båda börjar blomma redan i maj och håller på under många veckor om du blandar sorter och planterar dem i halvskugga. Pionen gillar att stå orörd och ska inte delas för ofta. Ge den en djup och näringsrik jord, gärna lerjord, så återkommer den år från år och blir bara finare.

Himmelsblå bergklint
Bergklint

Bergklinten är en tacksam mormorsperenn som är väldigt lättodlad. Den finns kvar vid många gamla torp även om de stått obebodda under lång tid. Den vanliga bergklinten blommar i blått, men det finns även vita och rosa varianter. Bergklinten kan nästan kallas för ett ogräs där den trivs bra, för den sprider sig gärna med underjordiska utlöpare. Om du beskär den efter blomningen kommer den igen med ett andra flor senare under sommaren.

Stjärnflockan frösår sig lätt
Stjärnflocka med stäppsalvia

Stjärnflockan är en skir och lågmäld perenn som passar väl ihop med många andra perenner. Blommorna är inte så stora och växtsättet är lite vävande, så den fyller ut i rabatten och tar sig in i mellanrummen. Ge den en halvskuggig växtplats med lätt fuktig, näringsrik jord så kommer den att självså sig rikligt. Det är även lätt att dela större plantor. Stjärnflockan förekommer i mängder av namnsorter i det vita-rosa-röda färgspektrat.

Blå och rosa aklejor vid husknuten
Försommarblommande aklejor i sitt esse

Mormorsblommorna är med sin tålighet en bra bas att ha i trädgården. Därtill kan man plantera in andra perenner som är mer krävande. Ta vara på gamla perenner och odla dina känslor. Fyll en vas och sätt en trädgårdsstol intill rabatten för att bara fylla öga och näsa av den härliga blomningen!

Vinröda vallmo i mängd
Jättevallmo är en robust och lättodlad perenn som lever kvar i många år i trädgården. Den frösår sig friskt, men har du problem med sniglar kan de hålla ungplantsbeståndet på lagom nivå.