En julrosäng – så nära himlen man kan komma!

Julrosor i mängder letar sig upp genom fältskiktet av marktäckande perenner.

I Malmö Kungspark blommar just nu något alldeles underbart. Kungsparkens woodland är inne i julrosornas blomningsperiod. Det är en naturlik plantering som gjordes om hösten 2008. Tanken var att göra en inbjudande busk- och perennaplantering som skulle vara attraktiv hela året runt och där blomningarna skulle avlösa varandra. Designen gjordes av Magnus Svensson och Svenska Landskap i Malmö.

Vita julrosor lyser upp i de mer skuggiga partierna.

Man tog fram en ny metod för plantering där växter med olika karaktärer blandades i kvadratmeter stora fält som sedan upprepades. Träd och buskar samspelar med ett rikt örtskikt av matt- och klumpbildande perenner. Dessutom har man blandat in massor av olika lökväxter som narcisser och pärlhyacinter. Mängden är ca 80 lökar per kvadratmeter.

Svartblommande julrosor är mycket läckra i den vårblommande lökängen.

Jorden är en speciell historia. Julrosorna är ju kalkälskande växter, det måste man komma ihåg när det gäller woodland som ofta brukar dra åt det surare hållet. Här har man lagt på en närproducerad grönkompostjord som väckt liv i den tidigare så trötta och näringsfattiga jorden. Kompostjorden är framställd av Malmöbornas komposterade trädgårdsavfall och har gett jorden en fin struktur och ett stort tillskott av maskar.

Underbara svarta julrosor mixas med blå pärlhyacinter.

Senare under säsongen kommer blomningen att avlösas av bl a myskmadra som täckskikt med vita löjtnantshjärtan och storrams uppblandat med vita narcisser ’Recurvus’. Det tål att hålla utkik efter säsongsväxlingar, för här kan man lära sig om vad som trivs ihop och hur man ska plantera dem för att få de bästa färgkombinationerna!

Naturens gula vårblommor

Svalörten har en kort säsong och vissnar snabbt ner efter blomning.

Just nu är det blomningstid för några av de gula vårblommorna som växer med lök eller knölstam. Svalörten, Ranunculus ficaria, är ett litet ogräs som sprider sig snabbt  under jord. Den bildar täta mattor med piggt gula blommor. Lyckligtvis vissnar bladmassan ner nästan med en gång så fort växten blommat klart och därefter kan andra växter ta vid. Växten blir bara 15-20 cm hög, och bladen ännu lägre, men den växer med långa rankor över markytan. Det finns även odlade former av svalört med grönvita eller kopparröda blommor.

Vårlöken bildar små tuvor av sidolökar intill huvudlöken.

Vårlöken, Gagea lutea, är den vanligaste vårlöken i Norden. Den blir ganska stor, 10-25 cm hög och växer på frisk till fuktig mark i näringsrik jord. Du kan hitta den i gräsmattor, dikeskanter, beteshagar och i ljus lövskog. Det finns flera släktingar till den som är mindre vanliga och ofta något mindre i storlek. Lökarna förökar sig genom att det utbildas mängder av små sidolökar så det blir ofta stora tuvor av vårlök på samma ställe.

Gulsippan är nära släkt med vitsippan men blommar något senare.

Gulsippan, Anemone ranunculoides, är precis i början av sin blomningstid. Denna knallgula blomma trivs i kalkhaltig och frisk mulljord. På betesmarker, lövskogar och även i min naturlika gräsmatta växer den fint. Gulsippan är nära släkt med vitsippan och kan även i sällsynta fall korsa sig med den. Dess blommor blir då blekgula. Gulsippan växer med långsträckta, krypande jordstammar och bildar snabbt täta mattor.

 

Blå, blå vårblommor

Blåsippan trivs i skogsbrynet med en mullrik och kalkrik jord.

Många av de allra tidigaste vårblommorna är blå. Just nu är det mycket blått i mina krukor och i gräsmattan. Rufsar man lite under fjolårslöven ligger där kanske en tuva scillor på vänt som inte orkat ta sig igenom det tjocka lövtäcket ännu. Några blåsippor finns det inte i min trädgård, men egentligen skulle jag ha perfekta förhållanden med den kalkrika jorden och i kanten av den omgivande skogen. Däremot såg jag blåsippor hos en kund när jag klippte hennes rosor. På skuggsidan hade hon en rabatt med mängder av blåsippor.

Blåstjärnor finns det av många olika arter som blommar tidigt om våren.

Scillor har jag gott om i olika skepnader. Allra först ut om våren är den lilla vårstjärnan, Scilla bifolia, tror jag den heter. Pytteliten och med förgrenade blomstjälkar blir den knappt mer än 5 cm hög. De stjärnformade blommorna sätter frö som lätt sprider sig över stora ytor. Jag tycker den är helt underbar. Och det tycker kisen också. Vi har faktiskt rätt ofta lika smak.

Blåstjärnor i gräsmattan beundras av min vackra katt.

Pärlhyacinterna är köpta och planterade i en kruka med lite mossa runt om. Härligt fräscha är de och en riktig vårens budbärare. Doften är mycket typisk.

Pärlhyacinter kan man gärna sätta i kruka om hösten för att kunna ta in i fönstret om våren.

Annars är det penséer som doftar i ett flertal krukor kring trappan. Mest blå och lite vita och ljusgula blommor. Men ihop med t ex pärlhyacinter så blir de helt förtrollande vackra i sin enkelhet. Det måste nog vara den växt som har högst upplevelsevärde i förhållande till sitt pris.

Penséer och pärlhyacinter smälter fint ihop i en kruka.

Vårkänslor från trädgårdsmässan i Malmö

Emaljerad kaffekanna och perennen spetsmössa ton i ton.
Svenska Moderådets monter lockade med gammaldags romantiska växter och prylar.

Solen kunde inte ha kommit lägligare. För de senaste dagarna har det varit trädgårdsmässa i Malmö. Och trädgårdsintresset kräver sol och värme för att komma igång. Minns hur erbarmligt dåligt det var ifjol. Brätte på brätte av långsträckta penséer fick slängas på tippen eftersom det var en så kall vår att ingen vågade plantera ut några krukor. Det blev en sorglig historia för hela växthandeln och många företag hämtade sig inte efter tappet de haft det första halvåret. Men i år ser jag hoppfullt på säsongen som kommer. Gräset grönskar redan i hästarnas sommarhage och vårlökarna är i full blom fast det inte ens är halva mars.

Att odla sin egen mat eller kryddor är supertrendigt just nu.
Ätbara grödor är något du måste odla nu i sommar!

Bjuder på lite vårbilder från mässan.

Lavendel och salvia är aromatiska växter som passar även för den lilla trädgården.

 

Vit hortensia smälter fint ihop med det sträva gräset japansk starr i vitt och grönt.
Vitt och grönt i en hörna av Flyinge Plantshops monter ritad av min kollega Annika Sjölin Waerner.
Örter och kryddväxter passar bra att plantera i en upphöjd växtbädd.
En upphöjd örtagård tar lite plats och är lätt att sköta.
Ett lusthus för dig som vill skapa innekänsla utomhus.
Det rymliga lusthuset i Flyinge Plantshops monter drog många blickar till sig.

Kungsängsliljor är underbart vackra vårväxter som kräver en kalkrik jordmån.

Floristkonstverk kan bestå av olika naturmaterial som blommor, grenar, löv.
Handväskan täckt av murgröneblad som floristeleven Jennie Nilsson från Hvilan Utbildning lagt ner timmar och åter timmar på.

 

 

Tulpantid, så passa på att njuta av dem

Tulpaner gör sig fint i vaser en och en.

Tulpansäsongen är härlig! När julblommorna är bortstädade är det alltid tulpaner jag längtar efter. Nyskördade har de en alldeles speciell doft, när de slår ut blir den lite tjock och unken.

När tulpanen öppnar sig får den en helt ny karaktär.

Papegojtulpaner tillhör de mest exklusiva tulpanerna.

Tulpaner är lätta att sköta och de håller gott och väl en vecka. När förfallet börjar ska du inte slänga dem i komposten, utan fortsätta att iaktta hur de utvecklar sig. När man tror att de är slut håller de ännu ett par dagar. Men tulpanerna ändrar helt karaktär under sin mognad. Från spända och krispiga till svulstiga och lite vulgära.

Blandbuketter med tulpaner i olika färger är härligt.
Foto: Blomsterfrämjandet

Tulpaner finns i många olika skepnader och former. Jag gillar allt från kompakta buketter med kortstjälkiga tulpaner till smala vaser med en ensam blomma i varje. Liljetulpanerna är nog mina absoluta favoriter. Eleganta och formstarka tar de plats och skapar sitt eget utrymme. Glas och pastelliga färger är vackert till.

Trendigt är att placera tulpanerna en och en i luftiga arrangemang.
Foto: Blomsterfrämjandet

Tulpaner kan klippas riktigt korta för annorlunda effekter.

 

Längtar efter vår!

De första vårblommorna är underbara vårtecken.

Kvällarna blir allt längre och redan nu kan man rida ut till klockan 18, vilket är rena drömmen efter en mörk vinter. Men tålamodet med den vinter som trots allt råder i almanackan är inte så långt, utan jag skulle helst vilja att det blev vår NU. Antar att vi kommer att drabbas av ett stort antal bakslag innan det blir riktig vår. Men nu har vi ändå en enorm fördel denna vår och det är den snöfria marken och relativt varma temperaturen som gör att många trädgårdsjobb kan tjuvstarta redan nu. Det ger en längre startsträcka än vanligt. Kanske ska jag i år hinna med några av de projekt som blivit liggande i idébanken på grund av tidsbrist?

Pärlhyacinter finns i blått och vitt och de är lämpliga att plantera inomhus för vårkänsla.

Redan nu kan man hitta olika lökväxter i handeln som gör sig fint i kruka inomhus. Ställ krukan i en vacker, gammal sockerskål eller större porslinsmugg. Du kan också vira ett grovt vaxat papper runt om krukan och binda om med en ljuv rosett. Efter att krukan blommat ut sätter du rotknölarna på tork och planterar ut dem till hösten. Pärlhyacinterna har en ljuvlig doft när de kommer in. Märker man knappt av annars när de bor i rabatten.

Vårstjärnan sprider sig villigt bland buskar och blommar tidigt om våren.

Den skira vårstjärnan Chionodoxa (ovan ihop med några få Scilla) kan man också köpa i kruka. Det är en lökväxt som passar utmärkt för förvildning under lövfällande buskar och häckar. Den brer gärna ut sig i gräsmattan. Vårstjärnan skiljer du från sin släkting scillan på de uppåtriktade blommorna som ofta är tydligt tvåfärgade, oftast blå och vita. Scillans blomma är en nedåthängande klocka i mellanblå färg.

Hyacinternas starka doft blir angenämare om man planterar dem utomhus i rabatt eller kruka.

Hyacinten börjar jag gilla mer och mer och då speciellt som uteväxt. Man kan plantera den i kruka eller i rabatt. Med åldern blir blommorna glesare och mer gracila och det är väldigt snyggt ihop med en matta av marktäckande perenner eller andra bladväxter. De blir också ofta flerstjälkiga med tiden. Välj en solig och varm planteringsplats och jorden måste vara väldränerad, annars ruttnar knölarna bort under vintern.

Det blev ett blåblommigt inlägg som doftar av vår. Jag kan knappt stilla mig för det kliar så i fingrarna att sätta igång där ute. Får ta och gräva upp en tuva snödroppar om inte annat!

Vårtecknen radar upp sig i trädgården

Mossan växer när temperaturen är låg.
Se så mjuk och fin mossmatta jag har!

Det är bara början av februari ännu, jag vet. Men vi skåningar är heta på det så fort snön har smält så ska det liksom vara vår. Och solens korta visiter gör ju sitt till att väcka hoppet. Januari månad var en sällsynt mörk historia: 7 soltimmar uppmättes i Lund. Så nu när det blir lite solchanser så trycker man upp det glåmiga ansiktet mot de värmande strålarna. För det är faktiskt en hel del värme i solen redan nu.

Mullvadarna trivs under snön och gräver gångar.
Det är inte lätt att hålla en paradgräsmatta. Jag har gett upp.

Och så fort snön försvann blev det gegga i hästhagarna, iskana på vägen och strax kom mullvadshögarna fram. Det måste vara rekord i högtäthet i år. Och det verkar vara likadant hos alla. En liten katt rår inte på de rackarna.

Bambun är egentligen en vintergrön växt, men kan frysa ner om vintern.
Bambun har klarat denna korta vinter bra och behållit sina löv.

Men när jag går här i trädgården kan jag bara förundras över hur snabbt de reagerar på minsta värme. Växterna står otåligt och väntar på att få komma upp och spricka ut. Se här vad jag hittade:

Dagliljan är snabb i starten om våren.
Dagliljorna står i startgroparna med sina vackra ljust-ljusgröna skott.
Fingerborgsblomman är en tvåårig växt.
Fingerborgsblommans bladrosett växte fram under fjolåret och i år blir det blom!
Rabarbern kommer tidigt och skjuter små röda knoppar.
Tjohoo här kommer det gulligaste lilla rabarberblad!

 

 

Sommarlängtan mitt i ”vintern”

Gräset eller egentligen mossamattan grönskar och insekterna börjar vakna.
Kisen jagar förvirrade flugor och matte drömmer om vår.

Det är inte utan att jag börjar längta till sommaren medan min gräsmatta, eller egentligen mossmatta frodas och lyser i solen. Temperaturen ligger stadigt mellan +4 och +8 och det känns nästan som vår. På lillejulafton planterade jag de sista perennerna som jag köpte på sen höstrea. Någon pion, en grupp röd stjärnflocka och härliga höstflox. Igår svärmade myggen ute vid vedboden och kissen lekte med någon långsam, övervintrande flugstackare. Så jag kunde inte hålla mig, utan hängde ut tvätt på tork, putsade fönstren efter Svens saltstänkta vindar och kände hur krafterna började återvända. Mörkret tar på och det är endast med hjälp av ginseng och vitaminer som jag orkar hålla ett normalt tempo vintertid.

Julrosorna blommar tidigt när vädret är gynnsamt.
Julrosorna har blommat sedan före jul i gynnsamma lägen, särskilt de vita.

Tittar på mina rangliga pelargoner i fönstret som jag hoppas också ska orka överleva ett tag till. Skotten blir längre och längre och tanigare och klenare, men det brukar ordna upp sig när vi kommer in i halva februari. Då klipper jag ner dem, tar nya toppsticklingar och börjar gödsla upp dem så sakta. Efter ett tag skjuter det fram nya pigga skott och då är det dags att plantera om i lite ny jord. Sen är Mårbacka på gång igen.

Basilikaplantorna växer snabbt  när man sår dem från frö.
Basilikaplantor under noggrann bevakning.

Ute blir det sedan dags att fylla varmbänken med färsk hästgödsel och toppa det med påsjord uppblandat med fin sand och lite kompost. När temperaturen efter några dagar stigit så att nattfrosten utanför inte längre förmår påverka den är det dags för de första utesådderna. Sallad, dill och rädisor måste jag absolut ha så tidigt som möjligt. Krukorna vid trappan fylls av ljuvliga penséer som inte tar illa upp fast det blir lite snöflingor in i slutet av mars. Men sen gäller det att stilla sig där för här måste jag vänta in naturen. Sommarblommorna mår bäst inne i växthusen hos odlarna. Man ska inte frestas att ta ut dem för tidigt. Tids nog är det dags och då vill jag inte hålla på och kånka runt på krukor som frosten kanske kommer att ge ett sent nyp.

Penséer tål frost och kan planteras ut tidigt om våren.
Ett isblått penséhav hos odlaren.

Dags att dela snödropparna efter blomning

Snödropparna är de första vårblommorna i många trädgårdar som trivs långt upp i norrr.

Snödroppar kan vara lite knepiga att få att lyckas från lök som man sätter på hösten. Orsaken är att de små lökarna snabbt torkar ut när de kommer in i den varma plantbutiken. Den bästa tiden att föröka snödroppen och den besläktade snöklockan (båda tillhör familjen amaryllisväxter) är nu på våren efter blomningen när de fortfarande har de gröna bladen kvar. In the green, säger engelsmännen.

Snödropparna delas och omplanteras medan de fortfarande har de gröna bladen kvar.

Fråga vackert någon granne eller god vän som har mycket snödroppar i sin trädgård om du kan få ett par tuvor. Gräv ganska djupt, för lökarna sitter längre ner än man tror. Dela sen varje rugge i många små tuvor med ett par lökar i varje. Plantera dem direkt i en halvfuktig jord i halvskugga. Mullrik lerjord är snödroppens förstaval, men den passar i de flesta fuktighetshållande jordar. Och nästa år kan du glädjas åt en ännu större snödroppsblomning.

Snödroppen förökar sig naturligt genom sidolökar och frö.

Snödroppen, Galanthus nivalis, förökar sig naturligt genom sidolökar, men också via frön som bland andra myror bär omkring på. Se bild på snödroppens frökapsel här nedan. Det finns flera vackra sorter av den vanliga snödroppen , bl a den fylldblommiga Galanthus nivalis ’Flore Pleno’ som jag visade på bild i ett äldre blogginlägg.

Snödroppens frön mognar tidigt och sprids sedan av bl a myror som bär runt på dem.
Snödroppens lättgroende frö sprids av bl a myror som bär runt på dem.

 

Tidig viva, vacker eller förfärlig?

Bollvivan hör till gruppen älska eller hata-växter. Den är liksom lite väl konstgjord för mångas smak. Den stora blombollen så perfekt och rund och färgerna ofta ganska grälla. Men till bollvivans flera fördelar hör den tidiga blomningen och det gillar en trädgårdsdesigner när man ska fördela blomningen över en lång säsong. Nu i år blommar den i slutet av april, men den kan vara ett par veckor tidigare en bättre vår.

Den voiletta bollvivan passar fint ihop med ormbunksväxter på lite surare jord.

Bollvivan, Primula denticulata, kommer ursprungligen från Himalaya där den växer på fuktiga bergssluttningar. Det är en utmärkt woodlandväxt som trivs i halvskugga och djup, näringsrik och fuktig jord som kan vara åt det surare hållet. Den ser ut som en broccoliknopp när den tittar upp ur jorden tidigt på våren. Snabbt växer knoppen till sig och når en höjd på ca 25-30 cm. Bladen är vitmjöliga på undersidan och kommer fram strax efter blomman. Olikt många andra primulor så vissnar inte de långa bladen ner efter blomningen, utan håller sig gröna hela säsongen.

Vit bollviva med ett gult öga lyser upp under mörka buskage innan löven spruckit ut.