När hösten börjar bli fuktig och murrigt mörk ska du helst ha en eller ett par perenner som håller ut och håller det trista gråvädret på avstånd. Vad kan det vara för blommor då? Jätteverbenan är nog mer en ettårig växt än perenn hos oss, även om den ibland blommar om. Det är en av de resligaste annuellerna som kommer i blom ganska sent på säsongen. Men den håller alltså ställningarna ända in i oktober om det inte blir tidig frost. Blommorna är ju minimala, men det är som bekant inte storleken det beror på. Absolut en av mina favoritväxter, så den ska alltid finnas i min trädgård.
Kunde inte sluta förundra mig över buskrosen ’Mme Boll’ som bara fortsatte att sätta nya knoppar. Den är ju inte riktigt klok! Borde satsa sin energi på att övervintra på ett tryggt sätt, men den bara öser på med nya knoppar. Den lilla rosa rosenknoppen är utsökt vacker och doftar som en hel parfymbutik! Du kan inte vara utan ’Mme Boll’!
Praktrudbeckian ’Goldsturm’ är trädgårdsdesignerns sol i höstrusket. Snabbväxande som bara den, den breder ut sig i tuvan och frösår sig dessutom lätt. Färgen är lite påträngande kanariegul, men då i slutet av säsongen har vi så få färgklickar i alla fall, så vi tar tacksamt emot alla granna växter.
Och så har vi judekörset, eller de japanska lyktorna som piggar upp. Blomman är så oansenlig, så den minns man knappt, men när frukternas foder börjar rodna i intensivt orange måste man bara fingra på de papperstunna lyktorna. Växten är en nära släkting till det gula bäret Physalis som man köper i fruktdisken. Bäret hos judekörs är inte giftigt, men det har en brännande otäck smak, så har du bitit i ett sådant gör du helst inte om det.