Att så växter från frö

Så här års är frökatalogerna trädgårdsmästarens tröst och ett sätt att härda ut i vintermörkret. Vill ha, vill ha och vill ha det där också. Det är lätt att förköpa sig i sin odlingsiver och plötsligt står man där med långt fler fröpåsar än vad som får plats under växtlampan eller i drivhuset. Och sen ska man få dem att gro också! Det är ibland lättare sagt än gjort, speciellt om det gäller lite svårflörtade perenna växter som har speciella inbyggda skyddsmekanismer i fröna, frövilan.

Fröpåsar lockar så här års.

Då ett frö är i frövila kan det inte gro trots att alla yttre miljöfaktorer är uppfyllda. Fröets embryo, själva grodden, anlaget till den nya växten, är omoget och behöver en eftermognadstid. Frövilan innebär ett skydd för att fröet inte ska gro vid fel tillfälle, kanske alldeles för tidigt när det är kallt ute och den nya plantan riskerar att frysa bort.

Tagetes frö gror lätt i fuktig torvjord.
Breddsådd av tagetes som gror på en dryg vecka i rumstemperatur.

När groningen startar beror på såväl yttre som inre faktorer hos fröna. Yttre faktorer som behövs är vatten, syre och en lämplig temperatur. En del frön är också ljusberoende för att gro. Hormoner styr de inre faktorerna, t ex för äpple och häggmispel betyder det att tillväxthämmande ämnen produceras för att fröet inte ska börja gro medan frukten ännu sitter på trädet.

Vissa fröer gror direkt när de kommer i fuktig jord.
Digitalis producerar mängder av frön som gror lätt efter en vinters mognad. Kall eller varm förvaring verkar inte spela någon roll.

Vissa fröer måste passera genom matsmältningskanalen hos en fågel eller ett däggdjur förrän de är grobara. En del fröers skal behöver gnuggas eller slipas för att skalet ska släppa in vatten som behövs för groningen. Andra fröer måste stratifieras, d v s utsättas för en värme- eller köldbehandling för att kunna gro. Det finns riktigt krångliga fröer som kräver både stratifiering och mekanisk bearbetning för att frövilan ska brytas.

Många fröer med tunna skal ska lagras torrt intill sådd.
Fröer från Nicandra lagras torrt och svalt till sådd.

En stratifiering åstadkommer du genom att lägga fröet i fuktig sand eller torv och utsätter det för ettdera värme eller kyla. För kallstratifiering fungerar det ofta bra med kylskåpets kallaste del (under 5 grader C) och för varmstratifiering är en temperatur på 15-20 grader tillräckligt. Varmstratifiering simulerar sommar och kallstratifiering vinter. Genom att först varmstratifiera och sedan kallstratifiera ett frö kan du åstadkomma samma effekt som om fröet varit ute först en vinter och sedan en sommar och ytterligare en vinter innan fröet varit moget att utveckla en grodd. Då kan du få fröet att tro att det ska starta sin tillväxt ett år tidigare än i naturen. Stratifieringstiden varierar från art till art, men kan vara från ca 3 veckor upp till några månader.

Nötter vill ofta förvaras fuktigt för att gro.
Hästkastanjens nöt gror snabbt efter en fuktig och sval stratifiering.

De flesta fröer behöver torka så att vattenhalten sjunker innan de kan lagras och därefter förvaras torrt och svalt. Normalt är lagringstiden mycket lång om bara förhållandena är rätt. Det finns en historia om frön från fjällupin som hade legat i magen hos en nedfrusen 10 000 år gammal fjällämmel. Ett sådant frö grodde bara två dagar efter sådd. Fantastiskt, eller hur!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *