Greenspire Trädgårdskonsult

Fjäderlätta gökblomster förförde mig

Hittade en alldeles underbar ny bekantskap i en plantskola nyligen. Det här är egentligen en vild växt som växer på fuktig mark, men jag kan inte minna mig att jag sett den så fin någonsin ute i naturen. Gökblomster, Lychnis flos-cuculi, en perenn som är släkt med både studentnejlika och purpurklätt, men mycket sirligare och näpnare.

Inte helst lättplacerad är gökblomstret då den vill ha både fuktigt och soligt. Men jag gillar det skira spetsliknande utseeendet och dessutom är den säkert en bra vävare i rätt jord. Alltså en sådan växt som väver in sig bland sina grannar till ett så där härligt vildängsaktig blandning. Som om det bara blev så, fast det är jäkligt noga planerat. Just den här namnsorten på bilden ’White Robin’ har röda, tunna stjälkar och rosa knoppar. Jag tycker den är underbar!

Det blir nog gott om björnbär i år

Har inga björnbärsbuskar i trädgården, men plockar en del ute i naturen och det syntes redan på försommaren när de blommade att det kommer att bli ett speciellt gott björnbärsår i år. Skulle tro att de flesta bären hinner mogna eftersom augusti varit så varm. Än så länge är det bara något enstaka bär som varit ätmoget och de var riktigt sura, men här finns att ta av när de väl blir mjuka, svarta och glänsande.

Vilda björnbär har fruktansvärda taggar med hullingar som griper tag och vips så har hela rankor slingrat sig om ett ben eller en arm. Trädgårdsbjörnbär är lyckligtvis oftast taggfria. ’Black Satin’, söta ’Lochness’ och ’Thornless Evergreen’ är tre vanliga sorter. Den senare bär frukt redan i månadsskiftet augusti-september, annars är det vanligt att man plockar björnbären i september månad. Lite beroende på växtplats. Helst ska den stå soligt och varmt i fuktig och näringsrik jord. Gärna mot en södervägg. De 3-4 meter långa grenarna spaljéras mot väggen för att inte bli ett svårskött risbo.

Akta dig för de taggiga lianerna hos vilda björnbär! — Ettårsskott hos vild björnbär, men redan nu ser taggarna respektingivande ut.

Björnbär beskärs sent på hösten, med samma princip som hallon, så att alla grenar som burit frukt tas bort. I sämre lägen kan man behöva täcka de unga skotten som ska ge bär nästa år. Då lägger man ner dem på marken och täcker med ris och löv över vintern. Till våren binds de upp mot spaljén.

Blommor vid sidan om mognande bär är typiskt för björnbäret. — Ljusrosa blommor vid sidan om mognande bär är typiskt för björnbäret.

Stilig stockros sårläkande läkeväxt

Stockrosen, Alcea rosea, är en gammal kulturväxt i Europa och Sverige och har länge använts som medicinalväxt. Den ansågs ha sårläkande egenskaper och användes även mot ögonsjukdomar. Stockrosen härstammar från mellersta Asien och Turkiet och det ger lite vinkar om var den trivs bäst. Torrt och stenigt är inget hinder. Dess rötter gräver sig djupt ner i backen och hittar vatten långt där nere. Därför kan man se så fina stockrosbestånd intill husväggar och mellan gatstenar på de hetaste, torraste platser.

Stockrosen blir så hög och tung att plantan måste bindas upp, för den brukar kapsejsa förr eller senare. Stammen är grov och rak och sträcker sig 1,5-2 meter över marken. Det finns både enkla och fylldblommiga stockrosor i alla slags färger. En häftig accentväxt är den svarta A.rosea ’Nigra’. Blomningen startar i juli och håller i sig ända in i september. För att säkra återblomning på en annars ofta tvåårig planta så klipper man av blomstängeln när den sista blomman är utslagen. Då kan inte växten sätta frö och den provoceras att blomma igen nästa sommar.

Tyvärr angrips stockrosen ofta av rost. Samma typ av rost angriper också malvor, och om man har båda i trädgården så värdväxlar den här svampsjukdomen gärna dem emellan. Rostsjukdomar är svåra att bli av med, man måste hålla rent av nedfallna blad och plocka bort rostangripna löv anefter. Någon trädgårdsodlare har tipsat om träaska och extrakt av åkerfräken som bekämpningsmedel, men jag vet inte om det alltid funkar. Klart är att skuggiga lägen och fukt främjar svampsjukdomar, så håll plantorna på solsidan och vattna inte för mycket!

Rosrosten syns med 1-2 mm breda gula och bruna sporkuddar på bladens undersidor.

Välj växter som får skuggan att lysa

I norrläge eller i skuggan av träd och buskar kommer ljusa färger till sin rätt. Passa på att utnyttja växlingen mellan grönt och frodigt bladverk och vita blommor och brokiga blad. Det kan bli enormt vackert och när du väl har knäckt koden så är det inte svårare än att plantera i sol. Se till så du har en bra, genomsläpplig jord och håll efter grenar som skuggar för mycket.

Lägg grunden i planteringen i vita blommor, men blanda gärna in någon annan ljus färg också. Vitt och ljusgult är underbart, vitt och rosa blir läckert, liksom vitt och ljusblått. Här kommer några förslag på perenner som du sedan kan fylla ut med skuggtåliga lökväxter och ettåriga sommarblommor. T ex strandkrassing, Lobularia, flitiga Lisa och blomstertobak gör sig fint i skuggan.

Höstanemonerna, Anemone hupehensis A.tomentosa och A. x hybrida, lyser upp under sensommar och höst. Välj de ljusa namnsorterna som ’Splendens’, ’Honorine Jobert’, ’September Charm’ eller ’Robustissima’. De är något långsamma i etableringen och bör vintertäckas åtminstone den första vintern. Planteras helst på våren.

Vitbrokiga funkior kan du inte vara utan på skuggsidan. Om du inte har snigelproblem vill säga, för funkia är nog sniglarnas favoriträtt. Hosta (heter de på latin) är ett stort släkte som hör hemma i Japan. De finns i olika höjder och bladstorlek, men för att lyfta skuggan ska du absolut gå för någon av de vit- eller gulbrokiga sorterna. Funkia passar utmärkt ihop med andra växter som härstammar från Japan, såsom japanska lönnar, hortensia och bambu. Jorden får gärna vara neutral till svagt sur och fukthållande. Vissa sorter växer helst ända framme i dammens fuktzon. Jag gillar speciellt H. fortunei ’Patriot’ samt hybriderna ’Summer Music’ och ’Wide Brim’.

Bland de vårblommande perennerna vill jag gärna lyfta fram hjärtanen Dicentra och Lamprocapnos, eller fänrikshjärta och löjtnantshjärta på svenska. Det är klassiska trädgårdsväxter och särskilt den förra brer ut sig och bildar täta mattor under buskar och träd. De blommar i maj-juni och bladen vissnar ner direkt efter blomningen, så du måste gardera med grannar som fyller i hålen som uppstår. För att få vitblommiga hjärtan, välj sorter som heter ’Alba’.

Kaukasisk förgätmigej, Brunnera macrophylla, är en utomordentlig marktäckare som passar fint under buskar och som kantväxt i rabatten. Det finns både grönbladiga och brokbladiga sorter. ’Dawson’s White’ och ’Jack Frost’ är de vanligaste vitbrokiga sorterna. Den har stora, hjärtformiga blad och glesa blomvippor med ljusblå blommor i april-maj. Brer ut sig med åren och kan delas på hösten. En favorit!

Vill du läsa mer om skuggtåliga växter kan du gärna leta efter boken ’Skuggväxter’ av Susanna Widlundh. Här får du många tips på skuggtåliga buskar och perenner för din trädgård. Här dyker faktiskt en och annan växt upp som man nästan hade glömt bort. Bra att ha som uppslagsbok alltså när man ska göra sin egen trädgårdsdesign.

Solvarma solbrudar för den heta rabatten

Här har vi en perenn som piggar upp med sina starka färger. Solbrud har prästkragelika blommor med stora, runda knappar och gula/gulröda/bronsröda kronblad. Lite svåra att kombinera kanske, men har du en bas av kopparfärgade eller gula blommor så passar säkert dessa höstblommare väl in. Euforbior och gulbrokiga funkior, tagetes eller prydnadsgräs matchar dem väl.

Solbrud, Helenium autumnale, trivs bäst i fuktighetshållande men väldränerad och välgödslad humusrik jord. Den får inte torka ut, för då utvecklas växten sämre. Soligt läge såsom färgen avslöjar.

Det finns massor av olika namnsorter i olika höjder. Från 50-125 cm mäter de, med de flesta sorterna på ca 90-100 cm. De blommar rikligt från slutet av juli till början av oktober. Plantera dem glest, med ett c/c på minst 50 cm då den breder ut sig ordentligt med åren. Allt efter som solbruden växer med säsongen kan det vara bra att binda upp eller stödja plantan så den inte välter vid häftiga regn. Solbrud delas om hösten vart tredje eller fjärde år för att inte bli kal i mitten.

Gör något gott av alla hallon!

Jag var lite orolig tidigare att hallonen skulle regna bort, men har fått njuta av massor av smaskiga bär. Så idag blev det härliga hallonbrownies. Ingen lågkalorikost, men dödligt gott. Här kommer receptet:

Smält 100 g smör och 100 g mörk choklad i vattenbad. Jag tog en liten kastrull för chokladen och la den i en större kastrull med vatten. Koka upp vattnet, men se till så inget stänker i smör-chokladblandningen. Låt det sedan svalna lite. Vispa 300 g socker, ett kryddmått salt, 1 tsk vaniljsocker och 2 stora ägg. Tillsätt 1 3/4 dl mjöl, 2 msk kakaopulver och vänd sakta ner choklad-smörblandningen. Hacka 100 g mörk (eller vit) choklad, 1 dl valnötter. I med det i smeten tillsammans med 2 dl hallon. Häll i en smord kvadratisk form ca 20×20 cm. Grädda ca 30 min i 175 grader.

Ställ kallt innan servering. Lägg upp med vispad grädde eller vaniljglass (om du inte tycker det är nog med kalorier ännu) och lite färska bär. Mums mums!

Kampen mot ogräset fortsätter

Våtarven är en växt som älskas av hönsen. — Hönsen älskar våtarven och den kallas även chick weed på engelska.

Vem har inte suckat över ogräsens utbredning en fuktig sommar som denna. Det har varit ypperliga tillväxtbetingelser med ganska varmt väder och jämn fuktighet. Olika jordar har olika specifika ogräs och det kan man ofta ha till hjälp när man ska klassificera en jordart och platsens fuktförhållanden. Mycket man lär sig med att rensa ogräs med andra ord.

Välväxta exemplar av den giftiga växten korsört. — Ståtliga exemplar av korsört som trivdes fint i den näringsrika och sandiga jorden.

Råkade ut för mitt livs häftigaste korsörtsbestånd för ett tag sedan. 1400 m2 med blommande korsört i knähöjd. Sandig och genomsläpplig, näringsrik jord trivs den i. Nu fanns inget annat att göra än att snabbt rycka bort alla plantor innan de hann sätta frö. Korsörten är ett ettårigt, giftigt ogräs som enbart sprider sig med frö, så att begränsa frösättningen är väsentligt för bekämpningen. Man får inte lämna kvar blommorna på marken för de kan utvecklas till frö även om plantorna är avklippta. I ett tidigare utvecklingsstadium kan man däremot tänka sig att slå av ogräset med trimmer. Roten utvecklar inga nya plantor. Korsörten är för övrigt nära släkt med den för hästfolk välkända växten stånds, som är mycket giftig för hästar.

Inget bra läge när korsörten kommit i frö för då sprider den sig effektivt. — Inget lysande läge när korsörten kommit så här långt i sin fröutveckling.

Rensandet tog tid, men till slut fick vi bort korsörten. Men det fanns tyvärr ett lägre skikt också och det var våtarv. Våtarven är lite besvärligare att bli av med för den gror både från frö och gröna delar. En våtarvsplanta kan lätt täcka en stor yta om den får bre ut sig. Våtarven, som också är ett ettårigt ogräs, sätter nya rötter anefter som den växer ut med sina stjälkar. Därför är det jätteviktigt att få bort alla delar av plantan när man rensar. Annars blir problemet bara ännu större. Och det kan gå väldigt fort! Rensar man en tyngre jord när den är för fuktig blir det lätt kvar många delar som sätter fart igen.

Så snyggt det blev när allt ogräs är bortrensat och jorden beredd och insådd med gräsfrö. — Efter grässådd och vältning.

Ogräsängen jag beskrev omvandlades småningom till en gräsmatta efter två rensningar. Får nu hålla koll på groende ogräs så att det sådda gräset har en chans att hävda sig och snabbt växa till sig.

Sommarblomsglädje i Ystad

Var i Ystad i söndags och tog mig en titt på bl a klostret och rosenträdgården intill. Blev väldigt imponerad av sommarblomsplanteringarna i rabatter och urnor. Välväxta och rikblommande växter i enkla, men raffinerade arrangemang. Och urnorna är av megastorlek så de fyller verkligen upp sina ytor.

Canna, rosa begonia och hängande silvernjurvinda i kanten på de kolossala urnorna. — Gräddvit canna, rosa begonia och hängande silvernjurvinda i kanten på de kolossala urnorna.

Kanna i rött och ljusgult var välanvänt och snyggt. Ofta kan just kannan stupa på att man inte kan förvara den frostfritt över vintern, men här har man stora växthus för det. Kanna kräver näringsrik och kraftig jord. Den trivs bäst i ett soligt läge där den lätt blir över metern hög. På hösten gräver du upp knölarna inför vinterns förvaring. Sedan planterar om dem i februari för drivning fram tills risken för nattfrost är över.

Röd kanna med långvarig blomning är ett ståtligt blomval för stora planteringskärl. — Röd kanna med långvarig blomning är ett ståtligt växtval för stora planteringskärl.

En annan kombination med kanna var den röda ihop med blå femtunga, Scaevola aemula. Den har samma ståndortskrav som femtungan och är tacksam så till vida att bara man passar den med näring och vattning så kräver den ingen putsning utan stjälkarna blommar på hela sommaren allt eftersom de växer till sig. En planta kan bli verkligt omfångsrik.

Intill klostret finns också några blandade rabatter som går i gult, purpur, rött och orange. Jag räknade åtminstone in kanna, tagetes, dahlia, rabattlobelia, tobaksblomma, sommarrudbeckia och chokladblomma. Himla snygg kombination och speciellt sommarrudbeckian fyllde sin plats nu på sensommaren på ett jättefint sätt. Gult är ju inte min favoritfärg, nej, men det är en vacker blomma för offentliga planteringar! Här ser du klostret i bakgrunden.

Näpna malvor i trädgård och vägkant

Pudrigt pastelliga står de fina malvorna i sitt vackraste flor just nu. Det finns både odlade och vilda former av detta perenna släkte. De senare går även under namnet kattost. Jag hittade två igår på min utflykt. Malva alcea, rosenmalva blir en stor växt, minst 1 meter hög. Bladen på denna är lite mattgröna och nästan helbräddade nere vid basen. Ju högre upp på stjälken man kommer, desto mer handflikiga blir de. Blommorna är vackert rosa , ibland lätt randiga.

Malva moschata, myskmalva, finner man ofta i soliga dikeskanter. Gnugga på bladen så kommer myskdoften fram. Myskmalvan känner du också igen på att den har mer klargröna blad som är rejält flikiga. Så vacker den är där den står i kanten av rågåkern!

Malvorna kan gärna odlas i trädgårdar och gärna i den halvt förvildade delen av trädgården. Den passar i naturlika planteringar ihop med t ex gräset glansmiskantus och höstflox. Den gillar speciellt den lätta och genomsläppliga jorden, som dock inte ska vara alltför torr. Alla malvor självsår sig lätt så var beredd på att det dyker upp nya plantor lite här och var. Man kan också föröka dem genom delning, eller genom att ta basala sticklingar. Malvorna är rätt så problemfria, men kan få rost, särskilt en rostrik sommar som i år.

Årets ros 2012 blev den gula ’Crown Princess Margareta’

Detta är en ny ros framtagen hos David Austin 1999. Den är uppkallad efter kronprinsessan Margareta som var gift med Gustav VI Adolf. Just de två som grundade trädgårdarna på Sofiero. Blommorna sägs vara oerhört vackra och fulländade i sin form. Tätt, tätt fyllda med upp till 120 kronblad och aprikosfärgade med anstrykning av orange. Den doftar starkt och fruktigt och blommar under en lång period ända intill hösten. Tyvärr tror jag inte att jag träffat denna ros ännu, men med en sådan beskrivning så ser jag verkligen fram emot det.

’Crown Princess Margareta’ blir ca 1,5 m hög. Den kan gärna planteras i grupper om 3 eller 5 liksom de flesta Austinrosor. Den har ett upprätt och kraftigt växtsätt och kan vid goda förhållanden även användas som klätterros mot en vägg, mur eller staket. Lyckligtvis är det här en rätt så frisk ros och den får endast lätta svampangrepp. Skönt en sommar som denna när vi har massor av svampsjukdomar!

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: