Greenspire Trädgårdskonsult

Nya jordgubbssorter att prova

Det kommer ständigt nya, förbättrade sorter av våra välkända bärväxter. Jordgubbar inte minst, som är ett älskat bär i våra trakter. Och eftersom det är läge att byta ut jordgubbsplantorna med några års mellanrum ( i mitt fall kanske vart 5:e år) så är det ju kul att få prova på någon ny sort emellanåt. Jag har själv 4 rader med 15 plantor och förnyar dem en rad i taget. Då hinner man utvärdera varje sort under längre tid och jämföra den med flera andra.

Jordgubben Korona är en medeltidig sort som ger stora och söta bär. — Här är lite blandade bär, men de stora, buckliga gubbarna är ’Korona’.

Det är också klokt att satsa på sorter som mognar under olika tider för att få en så lång säsong som möjligt. Gärna någon tidig, kring midsommar, när suget är som störst, och även någon julimognande med sena bär. Det finns också några remonterande sorter som ger flera skördar per säsong. ’Elin’ är en sådan sort, som jag inte provat än. Min senaste nya sort heter ’Korona’ och det var helt otroligt fina bär! Jättestora, söta och goda. ’Korona’ är medeltidig i mognad.

Vill du har riktigt tidiga jordgubbar så kanske ’Sara’ eller ’Maxim’ vore något att testa. ’Florence’ och ’Pegasus’ är rätt så nya sena sorter med mycket smak. Men vad sägs om ’Pineberry’ – den vita jordgubben som smakar lite ananas? Passar också jordgubbsallergiker och blir tydligen inte uppäten av fåglarna. Sniglarna kanske hittar den ändå, det vet jag inte. Har inte sett dem i handeln under året, mer än på Bakkers hemsida, men om den är så bra som de lovar så blir den säkert mer allmän till nästa vår.

Ampelgubbar eller -smultron är också på gång mer och mer. ’Tristan’ är en ny sort med rosa blommor och mängder av bär. Dessutom lär den skicka ut färre utlöpare och på så sätt spara energi till blommorna och bären. Ampel är ju ett bra alternativ till odling i balkonglåda om man inte har tillgång till ett trädgårdsland, så varför inte. Men sällan blir gubbarna så stora som när de får växa fritt.

Att börja med trädgård, boken ”Växtriket”

Inspiration till kommande trädgårdsår för dig som nyss blivit med liten täppa eller kolonilott finner du i trädgårdsboken ”Växtriket. Att skapa en trädgård” av Lars Ring och Jan Rundgren. Fotograf har varit Roland Persson.

Det här är en underbart vacker bok som skildrar två stockholmska herrars passion till sin kolonilott. Här odlar de inte bara växter utan även sina själar.

Boken kom ut 2011 hos Bonnier Fakta. Den är tryckt på stadigt, matt papper och ger en väldigt skön, hantverksmässig känsla och gott om trädgårdsinspiration. Trädgårdsskaparna är kulturjournalisten Lars Ring och designern Jan Rundgren. De har skildrat, nästan som i dagboksform hur växterna fogas in i en ram av lustfylld lek med form och färg. En väldig blandning av kobrakallor, dagliljor och pelargoner med rosendoft och humlesurr mixas ihop och det känns så där lagom befriat från för starka stilideal som ofta kan kväva lusten. Växtriket är berättelsen om den tillrättalagda naturens kraft och lockelse. Och om att andas i trädgården. Att bli en del av kretsloppet.

Jag gillar det fria tilltalet och de generösa berättelserna om det tunga jobbet, om allt som kan gå fel, men också om lyckostunderna när de bara sitter där och andas in lukten av jord och blommor. Och så de vackra bilderna förstås.

Rosen Constance Spry hittade jag i Slottsträdgården

En sommar för flera år sedan strosade jag omkring i Slottsträdgården i Malmö. Längs en lite halvskymd vägg stod en underbar ros. Den var nog 2 m hög och väldigt grov i grenverket och den hade de mest fantastiska blommor man kan tänka sig. En stark doft med lite speciell accent, nästan lite kryddig. Och stora, blaffiga blommor som först är tätt fyllda och småningom vecklar ut sina kronblad till att bli lite platt och ”lös”.

’Constance Spry’ är en Austin-ros från England. Den var bland de första att introduceras från denna förädlare som tagit fram ett stort antal moderna buskrosor under de senaste 50 åren. Den ena föräldern är rosen ’Belle Isis’, som är en låg, ljusrosa Gallica-ros. Men Constance är alltså mycket mer starkväxande och kan som spaljerad komma upp i 3 meters höjd. Tyvärr blommar den bara en gång, från midsommar till slutet av juli, men det ger å andra sidan fördelen att den är tämligen lättfödd, och klarar sig utan större skötselinsatser.

Det är dessutom en ganska frisk ros, men den kan ibland få angrepp av svartfläcksjuka. Jag minns också med fasa sommarens larvangrepp som jag beskrev här på bloggen. Rosen är härdig upp till zon 4, men vintertäckning rekommenderas då. Jag säger bara: Köp! Det är en klar favorit hos mig som trädgårdsdesigner, speciellt i ett lite skuggigare läge.

Tänkte du på vilka blommor som varade längst?

När hösten börjar bli fuktig och murrigt mörk ska du helst ha en eller ett par perenner som håller ut och håller det trista gråvädret på avstånd. Vad kan det vara för blommor då? Jätteverbenan är nog mer en ettårig växt än perenn hos oss, även om den ibland blommar om. Det är en av de resligaste annuellerna som kommer i blom ganska sent på säsongen. Men den håller alltså ställningarna ända in i oktober om det inte blir tidig frost. Blommorna är ju minimala, men det är som bekant inte storleken det beror på. Absolut en av mina favoritväxter, så den ska alltid finnas i min trädgård.

Kunde inte sluta förundra mig över buskrosen ’Mme Boll’ som bara fortsatte att sätta nya knoppar. Den är ju inte riktigt klok! Borde satsa sin energi på att övervintra på ett tryggt sätt, men den bara öser på med nya knoppar. Den lilla rosa rosenknoppen är utsökt vacker och doftar som en hel parfymbutik! Du kan inte vara utan ’Mme Boll’!

Praktrudbeckian ’Goldsturm’ är trädgårdsdesignerns sol i höstrusket. Snabbväxande som bara den, den breder ut sig i tuvan och frösår sig dessutom lätt. Färgen är lite påträngande kanariegul, men då i slutet av säsongen har vi så få färgklickar i alla fall, så vi tar tacksamt emot alla granna växter.

Och så har vi judekörset, eller de japanska lyktorna som piggar upp. Blomman är så oansenlig, så den minns man knappt, men när frukternas foder börjar rodna i intensivt orange måste man bara fingra på de papperstunna lyktorna. Växten är en nära släkting till det gula bäret Physalis som man köper i fruktdisken. Bäret hos judekörs är inte giftigt, men det har en brännande otäck smak, så har du bitit i ett sådant gör du helst inte om det.

Amaryllisen står i knopp inför jul

Idag kan du köpa amaryllislökar både i mataffären och på macken. Det är ofta små lökar med tunna stjälkar och en kruka som generöst dekorerats med allehanda plastiga prydnader. Den ger säkert en fin julblomma, men värst stor blir den inte och sällan kommer det upp två blomstjälkar. Satsa på en kraftig lök istället så ska du få se på blomsterprakt! Och det blir en långvarig vän som återkommer år från år.

Hur gör man för att återanvända sin amaryllislök? I en gammal text från 1842, Kort anvisning till lökväxters, särdeles hyacinters drifning i rum af en blomstervän står det så här: ”Löken upphänges i October nära intill en kakelugn, som hvarge dag eldas, hvarvid dock tillses att löken ej genom beröring med den varma kakelugnen blir stekt eller bränd. Sålunda förblir den hängande till dess den framskjuter en rödaktig blomknopp, hvilket sker innan bladen utskjutit och vanligen i Februari. Så snart detta inträffar, nedtages löken och inplanteras i jord med våt mossa samt vattnas ymmigt, då man efter 5-7 dagars förlopp har den purpurröda, med guldstoft beströdda blomman utslagen. Sedan blomman vissnat, ger man löken mindre vatten och utplanterar den i Maj på kall jord, der den får stå tills i slutet av Augusti, då den åter upptages, får ligga i luften till dess bladen vissnat, putsas och i October åter upphänges för att drifvas.”

När julen är över och amaryllisen blommat klart så sätt den i fönstret och börja gödselvattna tills det är dags att plantera ut den. Eller gör som jag – låt den stå kvar i fönstret hela sommaren, kanske lite gömd bakom gardinen, och vattna så där lagom så att den håller sig grön. Tids nog visar den om den vill vila eller börja sätta knopp. På vårvintern är det normalt dags. Då kan du plantera om löken i ny jord och vattna den lite mer så rotbildningen kommer igång. Men när blomstängeln blir längre är det bäst att sluta vattna så inte stjälken blir alldeles för lång och ranglig.

Genom att ge löken en ordentlig vattning väcker du den ur dvalan. Därefter, spara på vattnet tills efter blomningen.

Hur sköter man en azalea?

Har fått frågan vid några föredrag och kortkurser av engagerade hobbyträdgårdsägare som tycker azaleorna är lite kinkiga. Men ordnar man bara till en bra jord och lite skyddad växtplats så brukar det faktiskt ordna sig. Azalea är nära släkting med rhododendron, men den tappar bladen på hösten som vilken som helst lövfällande buske.

Rötterna är ofta väl sammanhängande i rotklumpen och växer mest ut åt sidorna. Därför är det bra att gräva en bred planteringsgrop när du ska plantera azalea och rhododendron. Gräv bort jorden och fyll en skottkärra och kör iväg till något annat ställe som du behöver fylla ut i trädgården. En ny jordblandning till azaleagropen gör du så här: 50% grov spagnumtorv som ska vara okalkad och ogödslad. 30% förmultnade granbarr eller barkmull. Resterande 20% ska vara en blandning av väl multnad kompost, fin skärv och sten, tunna kvistar av t ex granris, sand och välbrunnen stallgödsel.

Har du möjlighet att testa pH, dvs surhetsgraden, med mätstickor eller elektrisk pH-mätare så kan du justera in den i rätt intervall. Azaleor trivs i en jord med lågt pH, ca 4.5-5.0 är bra. Behöver pH sänkas så kan du använda t ex järnsulfat som används för att bekämpa mossa i gräsmattor. Rhododendrongödsel innehåller också järnsulfat. Sprid gödsel två gånger under våren, första gången vid snösmältningen och den andra gången strax efter blomningen. Torven i jordblandningen är också sur och hjälper till att på längre sikt hålla pH nere.

Om pH går så högt som upp emot 6.0 får buskarna klorotiska blad, gulfläckiga eller ljust gulgröna och tillväxten blir svag. Bladen blir ofta lite hängiga och plantan ser allmänt vissen ut. Så det är viktigt att hålla surhetsgraden nere för att plantorna ska trivas.

Sen är vattningen förstås viktig, framför allt under heta sommardagar. Jordblandningen som jag beskrivit ovan kanske har hunnit torka upp ordentligt och då måste man vattna med stora mängder tills all torv och barrmassa vattenmättats. För att inte dina azaleor ska vakna för tidigt om våren, brännas av solen och torka ut av blåsten är en placering under högre, skyddande träd en god idé. Ekar, tallar och tujor är bra grannar då de håller en sur miljö. Du ska dock se upp med några grannar som är direkt olämpliga: valnöten avger ett gift från både rötter och blad som inte är bra för rhododendronsläktingar. Lönnens stora blad förmultnar dåligt och bildar istället tjocka blaffor av täta lövskikt. Och björken tar alldeles för mycket vatten så de fuktkrävande azaleorna utarmas. Annars blir det ofta bra med barrträd i anslutning till de färggranna azaleorna. De bildar en lugn bakgrund och skapar ett bra mikroklimat som buskarna trivs i. Det här är mina bästa azaleatips, och som du kanske gissar så är det ofta den första punkten man stupat på om azalean inte trivs. Då brukar jag säga att tänk på miljön i Sofiero slottspark och hur enormt fina rhododendron och azalea som växer där. Det är den miljön som vi ska försöka återskapa.

Zelkova är ett av mina favoritträd

Zelkovan som även kallas keaki kommer ursprungligen från Japan. Den är släkt med almarna, men liknar inte våra kända almar särskilt mycket. Det jag gillar speciellt är det ytterst luftiga lövverket. Det är nästan som om det vore knypplad spets. Bladen är grovt sågade och tvåradigt placerade längs bladskaftet. Zelkovan behåller bladen relativt länge på hösten och de kan bli grant färgade i rostrött-scharlakansrött.

Ståndortsmässigt är det här en art för näringsrika, fukthållande jordar. Den är vindkänslig så bör alltså planteras i skyddat läge. Fungerar bra i parkmiljö i stadsklimat.

I hemlandet kan trädet bli 30 m högt, men i Sverige ligger de på 8-10 m max. Den vasformade kronan är ofta lika bred som höjden, men det ger inget tungt intryck. Det här är ett träd som jag gärna skulle se lite oftare i odling. Det är möjligt att det är känsligt för almsjuka, och dessutom svårt att hitta hos svenska plantskolor, men jag skulle gärna testa. För det är så vackert. Klarar zon 1-2 enligt Rune Bengtsson.

Trädgårdsflärd är en trädgårdstrend 2013

Inredda trädgårdsrum med ätliga växter blir en kommande trend. — Foto: Blomsterfrämjandet

Blomsterfrämjandet presenterade nästa års trädgårdstrender på trädgårdsmässan Elmia Garden tidigare i höstas. En av de identifierade trenderna handlar om trädgårdslängtan, avkoppling och att sätta guldkant på livet i trädgården. Vi tillbringar allt mer tid i våra trädgårdar, och trots svala och regniga somrar lägger vi allt mer energi på att inreda trädgården som ett extra vardagsrum.

Inredningen av det privata trädgårdsrummet kommer mycket att handla om att skärma av med insynsskyddande växter. Flexibla trädgårdsmöbler som soffor och fåtöljer med inbyggda spaljéer för klängväxter kommer att bli en stor grej, spår Blomsterfrämjandet.

Vårt nya hälsosamma liv med sunda och hållbara sporter som långfärdsskridsko, längdskidåkning och bastubad ingår i det nya back to basics-konceptet som kommer att vinna allt mer mark. Och närodlingen av ätbara växter följer i det spåret. Vi blir mer och mer intresserade  av att gräva där vi står och vi håller på att återupptäcka de klassiska svenska smakerna i kryddträdgården och de traditionella gröna växterna som vi sett hos våra föräldrar och far- och morföräldrar. Rejäla, nordiska rotsaker alltså, persilja hellre än basilika och ätlig och dekorativ krasse är alla lättodlade växter för det hållbara samhället.

Och vad följer då i spåren av detta, jo vackra (?) och praktiska (?) trädgårdsverktyg och trädgårdskläder för kvinnor som förändrar vår syn på tråkiga trädgårdsredskap för alltid. Garden Girl-klädserien med tillhörande syrenlila verktyg samt rosa trädgårdsslangar från Garden Glory är några nyheter. Fast jag behåller gärna min Silky-såg. Den här nya bågsågen verkar inte helt tillförlitlig.

Matchande trädgårdskläder och -redskap i rosa och lila färg. — Foto: Garden Girl

Sensuella trädgårdsslangar i syrenlila för den trendmedvetna kvinnan. — Foto: Garden Glory

Japansk dvärglönn Osakazuki som brinner i rött

Efter den tidiga frostknnäpp som vi hade innan har många skånska träd uppvisat en alldeles extra fin höstfärg i år. Men frågan är om inte den japanska dvärglönnen ’Osakazuki’ på Alnarp tar förstapriset. Under sommaren är det ingen som lägger märke till den något extra. I mitten av oktober började den gå över i orange-mörkrött och nu är den alldeles scharlakansröd och sticker ut som en brinnande rubin ur buskbeståndet.

Japanska lönnar kräver lite extra omsorg i val av växtplats. För det första vill de ha en ganska fuktig jord. Jorden kan gärna vara lerbaserad, men den måste då förbättras med mycket humus och kompost. Det får absolut inte vara stillastående vatten i planteringsgropen, utan ska dränera av vid mycket regn. Så både grus, kompost och grov torv är bra tillsatser. Därefter kan man gärna förbättra jorden årligen med påsad kogödsel. Växtplatsen ska vara skyddad från kalla vindar och stark sol. Vindskyddet är viktigt både på våren så att inte de nya bladen fryser bort av sen frost, men också för att de vackra höstfärgade bladen ska sitta kvar så länge som möjligt.

Lönnen ’Osakazuki’ är härdig upp till zon 3 och den kan bli uppåt 4 m hög som fullväxt. Som de flesta japanska lönnar är den rätt så svagväxande och därmed även dyr i inköp. Men vilket smycke när den väl trivs på sin plats!

Sent på det med vitlöksplanteringen också!

Det är väl knappt två veckor sedan som jag hittade några utsädesvitlökar som jag hade köpt tidigare i höstas. Hade totalt glömt bort att plantera dem. Så en dag mellan skurarna så kom de äntligen i jorden.

Egentligen är det ingen större fara, eftersom vitlöken med fördel kan planteras lite senare i Skåne. November är helt okej, för man vill inte att den ska hinna växa för mycket innan det blir vinter. Ju mer utvecklad löken är, desto större risk att den skadas av frosten. Hittar du utsäde ännu och bor i södra delen av landet så passa på att plantera! Varje klyfta ger upphov till en ny lök. Så du behöver inte köpa så många lökar för att få en riklig skörd. Klyftorna sätts ca 5 cm djupt och med 10 cm avstånd. Den spetsiga delen kommer alltid uppåt.

Vitlök trivs bäst i näringsrik, sandblandad och humusrik jord. Lera fungerar också om den inte är för styv och vattenhållande. Här skiljer sig vitlöken från de flesta andra lökväxter som helst vill stå i så torr och genomsläpplig jord som möjligt. Den vill ha mycket näring, så börja gödsla så fort snön smält och jorden börjar tina. Ge sedan gödsel i flera omgångar fram till midsommar. Välbrunnen stallgödsel är prima då det dessutom bättrar på mullhalten i jorden.

Den första vitlöken kan skördas färsk när den nått en storlek på 2-4 cm, men skördmogen blir den först i början av augusti ungefär. Då brukar blasten börja gulna och lägga sig. Ta nu upp vitlöken och lägg den på tork i ett par veckor på ett varmt och torrt ställe. Viktigt att den inte blir liggande i jorden när den slutat växa, för då kan löken börja ruttna och mögla.

Nu väntar jag med spänning på att de första bladen ska sticka upp! Ska bli härligt med hemodlad vitlök!

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: