Vildvinet får knalliga höstfärger i varma lägen

Vildvinen slingar sig uppför väggar och fäster med klängetrådar eller sugfötter.

Klängväxter kan utnyttjas för att klä in mindre vackra byggnader eller murar. Men de kan faktiskt också forma snygga rumsavdelare eller spaljéer i det fria. Vildvin förekommer på våra breddgrader i tre arter, Parthenocissus inserta eller vitacea, P. quinquefolia och P. tricuspidata.

Klängetrådar eller häftskivor hjälper vildvinet att svinga sig uppför väggar.
Vildvinet klänger sig fast i underlaget med sina långa klängetrådar.

Quinquefolia har långa klängetrådar som den använder för att slingra sig uppför trädstammar, väggar eller staket med. Den fungerar även väl som marktäckare i soliga-halvskuggiga lägen. Bladen är ganska stora, upp till 10 cm långa och omvänt äggrunda och spetsiga. Som namnet antyder består ett blad av 5 stycken småblad.

Vildvinen härstammar från mullrika skogsjordar i Amerika.

Växten härstammar från östra USA och Mexico och kallas i Amerika för Virginian creeper. Ju mer ljus och värme den får, desto bättre fruktsättning och höstfärgning. Det är en anspråkslös växt som klarar olika typer av jordar, även sanddyner. Engelmannvinet P. q.’Engelmannii’ har något mindre blad än arten, men en ännu starkare höstfärg.

Rådhusvin är mer fuktälskande än andra vildvin.
Rådhusvinet får en gulrosa höstfärg.

Rådhusvinet, P. tricuspidata, känner man igen på de blanka, mer lönnlika bladen som är ordnade likt takpannor mot väggen de klättrar mot. Den kommer från Japan, Kina och Korea och föredrar betydligt fuktigare jord än den ovanstående. De unga bladen på våren är lätt bronsfärgade, men de blir livligt gröna längre fram på säsongen. Blommorna ser man knappt till, för de är väldigt oansenliga. Frukterna utvecklas varma somrar och är blådaggiga som små vindruvor.

Bär kan utvecklas på vildvin under varma somrar.
Fruktsättning hos rådhusvin.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *