Jorden vi tillverkar själva

Kompostjord tillförs på våren och myllas ner i ytskiktet.
Citronmelissen är planterad i en kruka för att inte sprida sig ohämmat i den luckra myllan.

Det har varit mycket med jorden de senaste dagarna. Både hemma och hos mina kunder. Grävde och rensade i mina trädgårdsland, både jordgubbslandet och de upphöjda odlingsbäddarna. Passade på att utnyttja den hemmatillverkade kompostjorden som visserligen var lite grov, men när den väl runnit genom sållet gav ett härligt tillskott till mina bäddar. Jag har enklaste möjliga kallkompost för trädgårdsavfall. Staplar bara pallkragar på varandra, så högt som innehållet fyller upp. Och efter ett år har jag fått massor av fin jord för rabatter och odlingar.

Enklaste komposten tillverkar du av pallkragar som du staplar ovanpå varandra.

Så gör jag: Börjar nu på våren med att vända innehållet i fjolårets pallkragar. Det har sjunkit ihop rejält under vintern, men fortfarande ligger det en del torrt och oförmultnat på toppen. Det lägger jag underst i den nya högen som får ett par pallkragar kring sig. Två fack får du alltså ha – ett för den färdiga jorden och ett för årets påfyllning. Efter att ha grävt bort ett par decimeter börjar det komma fram svart, mustig mylla och då tar jag fram sållet. Ställer det på skottkärran så jag sparar mesta möda. Har ett hemmasnickrat såll av trä i form av en rektangulär ram med kycklingnät uppspänt i sig. I den öser jag över den grova jorden och skakar lite på sållet så jorden siktas och hamnar i skottkärran undertill.  Bred ut några cm tjockt i rabatter och mylla ner det i ytskiktet i odlingsbäddarna.

Daggmaskarna trivs när de får en jord uppblandad med kompost.
Daggmaskarna trivs när de får en jord uppblandad med kompost. Förvånande nog finns det ofta massor av mask i lerjorden, men den är kompakt och svår att gräva i.

De grova resterna som ännu inte är klara lägger jag tillbaks i årets nya kompost för att det ska få jobba ett år till. Oftast är det grövre pinnar eller tätt packade kokor av löv som inte hunnit med att förmultna under en säsong. Därför är det bra när man lägger ut material i kompostbehållaren att man finfördelar grova saker som solrosstänglar, fina grenar, ris och att gräsklipp och löv strös ut blandat med annat innehåll. Det sätter fart på komposteringsprocessen. Och släng inte apelsinskal och äggskal i komposten eftersom det är väldigt långsamma grejor. Inte heller en spann spik som jag stötte på hos en kund. De tar väldigt lång tid på sig att bli mylla!

Lerjord måste förbättras med kompost för att bli brukbar för odling.
Jag bor i världens lerjordsbälte. Så här såg det ut när jag lyfte på markduken runt odlingsbäddarna.

Nu när du vårstädar rabattens torra perennastänglar och tömmer gamla vinterkrukor är det smart att klippa allt i små bitar med en gång när du lägger det i skottkärran. Finfördelade tuvor och stjälkar försvinner ganska fort när värmen stiger i komposten. Och det är otroligt hur mycket jord det verkligen blir av ett års grönkompost. Nu behöver du knappast köpa någon torr påsjord längre. Och jag lovar att effekten och växtkraften är bra mycket bättre i din egen kompostjord!

I Gropen kan man se jordprofiler från olika ställen på ett och samma plan.
Gropen i Borgeby är en sammanställning av olika jordprofiler på ett och samma ställe. Foto: Svensk Raps

Vill du lära dig mer om jord så är det ett utmärkt tillfälle att besöka Borgeby fältdagar i sommar. Här finns “Gropen” – ett storskaligt demoprojekt där man visar hur olika åtgärder i marken förändrar markens struktur och profil. Det är otroligt intressant, tycker jag, och väl värt hela entréavgiften att höra de kunniga guiderna berätta om hur jorden förändras och förbättras.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *