En trädgårdskompost är inte alls krånglig att starta eller sköta. Faktum är att jordens nyttiga, små varelser tvestjärtarna, gråsuggorna, daggmaskarna, hoppstjärtarna och en massa osynliga nedbrytarbakterier fixar det medan du sysslar med annat.
Jag har delat med mig av mina bästa komposttips till Katarina på Odla.nu. Läs artikeln här: http://www.odla.nu/artiklar/ute/jord-och-godning/kom-igang-att-kompostera
Rosor är underbart att ha i sin trädgård. Även om du inte tror att du är en ”rosmänniska” så finns det säkert en ros som passar dig. Jag tänker t ex på de häftiga honungsrosorna som klänger sig starkt och ohämmat uppför plank, pergola och träd. De blommar intensivt och rikligt för att sedan inta en avslappnad hållning till nästa sommars blomning.
Bästa planteringstid för rosor är nu på våren och till hösten. Krukodlade rosor passar för all del att plantera hela säsongen, men de kräver extra vattning under sommaren för att etablera sig väl. Plantera inte ros där det stått rosor tidigare om du inte byter ut en del av jorden. Rossläktet drabbas lätt av jordtrötthet som gör att nya rosor får svårt att komma igång. Orsaken till denna jordtrötthet är inte helt klarlagd, men man tror att det rör sig om nematoder, dvs små, små rundmaskar i jorden. Gräv därför en rejäl grop (60 cm djup x 50 cm bred) och fyll den med ny jord. Det finns färdig rosjord att köpa, men du kan också blanda den själv. Här kommer ett recept på rosjord:
1 del torvmull, 1 del kogödsel, 1 del kompostjord, 1 del grovt grus + lera. Tillsätt lite kalk och benmjöl och blanda väl.
Fyll gärna gropen med vatten och låt det sjunka undan innan du börjar plantera. Klipp av skadade grenar och rötter. Låt gärna rosen stå och dra i en spann vatten i minst en halv timme innan. Barrotade rosor kan med fördel stå längre i vattenbadet än så.
Glöm inte att vattna i början. Rosen behöver mycket vatten för att komma i kontakt med jorden och kunna utveckla nya rottrådar. Gödsla några gånger fram till midsommar om du har en näringsfattig jord. Tillför man mycket kväve senare på säsongen kommer plantan att glömma bort den viktiga invintringen på hösten och den riskerar frysskador till vintern.
Förkultiveringen av ettåriga sommarblommor, eller annueller som de kallas på fackspråk, är i full gång. Odlarna sår frön i olika omgångar för att ha plantor klara för flera perioder under våren och försommaren. Det finns även sticklingsförökade växter i handeln. Det kan bero på att egenskaperna hos fröavkomman blir olika, som t ex spridd blomningstid, olika blomfärg mm. Men en sticklingsförökad planta blir exakt lik moderplantan och på det viset säkerställer man ett enhetligt utseende.
Daggsalvian, Salvia farinacea, är en vanlig annuell i kruka och rabatter i offentliga planteringar. Den är en pålitlig blommare som påminner mycket i utseendet om perennen stäppsalvia. Blomspirorna är väldigt lika. Det finns daggsalvia med vita, ljust lila och mörkare blå blommor, men också tvåfärgat blåvita. Daggsalvian har ljusgroende frön som är väldigt långsamma i starten. Den förökas ofta från stickling. Utplanteras på soligt och varmt ställe. Kom sedan ihåg att gödsla ofta för att få den allra bästa och långvariga blomningen. Daggsalvian är för övrigt ett bra växttips till er som har mycket rådjur i trädgården – daggsalvian skall tydligen vara rådjurssäker.
Heliotropen, Heliotropium arborescens, är en gammal goding som fortfarande står sig i dagens sortiment. Den är mörkt purpurlila i blomman och även de gröna bladen är mörka i nyansen. Kombineras med fördel med lite ljusare växter för att inte bli för dyster. Heliotropens stora behållning är den fantastiska, söta doften som påminner om fjärilsbuskens, Buddleja davidii, doft. Placeras ljust, men inte i stekande sol. Heliotropen ska också stå skyddat för stark blåst eftersom de stora, läderaktiga bladen lätt blåser sönder. Den vill också ha en jämn vattning och inte torka ut.
Bilderna är tagna för några dagar sedan i växthusen på Hvilan Utbildning i Åkarp där Janne Knutsson håller till som trädgårdsmästare.
Vitsippan har blommat länge och väl redan, men det är inte så många dagar man fått se den på riktigt. För den står där och kurar i kölden och håller hårt ihop sina kronblad så de inte ska skadas av den isande vinden. Nu är dess nära släkting gulsippan också på gång. Den heter Anemone ranunculoides på latin. Gulsippan växter gärna i lite öppnare lägen än vitsippan. Men kan se den i kanter av gärsmattan och under glesa buskar. Jorden bör vara fuktig och kalkhaltig för att den ska vandra in och det gör den gärna i öppen lövskog, i lundar och snår. Ofta ser man gulsippor med två blommor på samma stjälk. Här är den i nära samspel med en blå viol av något slag. Blåblommande violer är verkligen inte någon lätt match att artbestämma. Det finns bara 16 st snarlika i Mossbergs flora.
Ett spännande bladmönster av knoppiga gulsippor i min trädgård.
Har gått runt och tittat på detaljer bland trädgårdens alla växter. Vissa sover nästan ännu, det är knappt något synbart liv ännu. Andra bara stampar av otålighet för att få springa upp och iväg. Våren kom tidigt igång, men den har tagit tid på sig att utvecklas. Och det gillar jag faktiskt bättre än att allt bara rivstartar och sen ökar farten och vi plötsligt står där i mitten av maj med det mesta utblommat. Så vill man ju inte ha det heller. Utan njuta av allt i tur och ordning är bäst.
Här till höger har vi kakträdet, eller katsuran (Cercidiphyllum japonicum) som slagit ut sina blommor.
Körsbärsträden brukar ofta ha så himla bråttom att när de väl står där med sina underbart vackra blommor så är det så kallt att det bara blir pannkaka av alltihop. För bina har ju inte vaknat ännu. Eller de vill i alla fall inte flyga till mina körsbär i snålblåsten. Så då blir det som det blir med fruktsättningen, tyvärr. Jag önskar de kunde lugna sig lite.
Och så har vi den ståtliga rabarbern som är så kraftig i färgen. Ser fram emot den första skörden! Det brukar bli en tidig rabarberpaj i slutet av april.
Påskdagen kom med frost och strålande sol. Idag ska det jobbas med både egen och andras trädgårdar! Trädgårdsdesign av en privatträdgård med fokus på pioner samt en lättskött, solstekt framsida. Passar på att pigga upp oss alla med några påskbilder i blålila färgskala från Löddeköpinge Plantskola där jag var nyss.
Tidigast av scillorna är Scilla bifolia, eller tidig blåstjärna. Den lyser upp under mitt päronträd och någon enstaka lök har till och med spritt sig ut i grusgången. Blomman är pytteliten och uppåtvänd, till skillnad från den vanligare Scilla siberica som jag har presenterat innan i bloggen. Kräver ingen skötsel när den väl kommit in i din trädgård så det kan man säga vara trädgårdsmästarens favorit. Men undvik att klippa gräset innan fröerna hunnit mogna så sprider den på sig dubbelt så fort. Du kan plantera lökarna under september i väldränerad, varm jord. Eller in the green nu i blomningstid.
Det blir en tidig vår i år. Alla naturens tecken pekar på det. Inte bara att hästhagarna mirakulöst nog torkade upp redan i mitten av mars, nu är lantbrukarna på gång och sår ute på fälten. Och fåglarna är riktigt ivriga att sätta igång och fixa med nya bon. Och de allra tidigaste växterna kommer i blom. Längs vägen genom Hjularödsskogen finns det några fina partier med vit pestskråp, även kallad vitskråp, Petasites albus. Ännu tidigare än vanligt, då den brukar blomma längre fram i april. Skråpen är nära släkt med tussilagon/hästhoven och det kan man se inte minst på de fjälliga jordstammarna och de magnifika bladen som kommer efter blomningen. Rosafärgad pestskråp är den vanliga formen. Det här är inga trädgårdsväxter precis, för så vackra är de inte, men en spännande blomma i det vilda. Användes förr som medicinalväxt som kramplösande medel och ansågs även bota pest.
Skråpen är tvåbyggare och har alltså han- och honblommor på olika plantor. Men de flesta man ser blomma är hanplantor. Växten sprider sig istället genom rotutbredning. Den vita formen är sällsynt, säger Mossbergs flora, och den förekommer då främst i Skåne och i Danmark. Vid Rövarekulan i Löberöd finns den också att se förutom här på Hjularöd. Jag är fascinerad av de spetslika blommorna på sina kraftiga skott, som växer upp i mängd på fuktig och näringsrik mark under skuggande lövskog. Men det heltäckande bladverket kan jag klara mig utan. Bladen är stora och höga och tar mycket plats. ”Rabarberblad” säger många och hugger ner dem i dikeskanten för att det ska se prydligt ut. Men de skyddar mot annat ogräs, för det finns inget som klarar den massiva skugga som skapas under ett bestånd pestskråp.
Snö och kyla stoppar inte julrosen, men den kan ta lite tid på sig att börja blomma om våren ifall barfrosten varit sträng. Nu är de flesta arter av julros i full gång i rabatterna. Den gamla hederliga Helleborus niger med vita blommor har startat för några veckor sedan och nu börjar de mer spännande Orientalishybriderna komma i blom.
Julrosor kräver minimalt av skötsel så länge som de får stå i halvskugga eller vandrande skugga. Planterar du din julros i soligare läge måste du vattna den när det blir för torrt. Jorden ska vara fuktighetshållande men väldränerad och näringsrik. En kalkrik jord är toppen och därför ser jag till att spara äggskal under vintern och smula ner dem bland julrosorna. Övervintrade blad, särskilt fula blad, klipper jag bort och gödslar med både kogödsel på påse och pelleterad hönsgödsel. Det ser snyggt ut i rabatten med ett mörkt lager kogödsel överst och det innebär en skonsam näring för växterna.
Julrosen tycker inte om att bli flyttad, så låt den om möjligt stå kvar många år på samma plats. Den kommer att tacka dig genom att sätta frö och sprida sig i rabatten. Har du många olika arter kan du få fram nya spännande korsningar.
Gräset doftar och fåglarna tävlar om vem som kvittrar högst och snabbast. +15 grader. Vilken kontrast mot igår när det var fruktansvärt råkallt och lite dimmigt. Pyntar för vår vid Greenspires kontorsdörr och hoppas det inte blir några hårda nattfrostar längre.
Vårlökar och penséer är inte så känsliga så de tål mindre antal minusgrader. Snödropparna är uppgrävda ur skogen en dag när det ännu var väldigt lite som påminde om vår. De var lite lessna en morgon för några dagar sedan. Men nu är det full rusning på vårinspirationen. Passa på och njut av den härliga tiden!
