Trädgårdsrådgivning nu och nyplantering till våren

Senhösten är en bra tidpunkt för ett avstamp inför en förnyad och förbättrad trädgård. Även om det mesta har tappat löv och vissnat ner så syns det ändå klart och tydligt vilka de bärande strukturerna är i trädgården. Greenspire Trädgårdskonsult hjälper dig att hitta formen och starten för att planera din trädgård under ett rådgivningssamtal. ”Vilka växter passar till denna tomten? Kan man göra något roligt av en så liten trädgård? Vilket blommande träd ska vi välja? Det känns så rörigt och plottrigt, hur får vi ordning på trädgården? Kan vi byta ut den glesa häcken mot något trevligare? Hur får vi ner äppleträden i höjd?” Utgående från ståndorten, dvs förutsättningarna på platsen får ni en åtgärdslista inför nästa säsong. Och en massa trädgårdsinspiration på köpet.

Vilsam trädgård i grönt och vitt med skyddande häckar.
En liten trädgård där gräsmattan ersatts av en sittplats och gröna växter.

Ni kanske har mer specifika frågor som: ”Hur ska bärbuskarna skötas? Hur startar man en kompost? Vilken slags gödsel är bäst? När är bästa tiden för att plantera vinrankor?” Jag står till tjänst med det ni behöver hjälp med – oavsett om det handlar om muntlig rådgivning eller konkret omstrukturering av trädgården. Med skisser och planteringsritningar, växtlistor och skötselråd lotsar jag er fram till en trivsammare trädgård. Om ni vill så gör jag hela jobbet också med jordberedning, plantering, plattläggning mm. Trädgårdsskötsel är dessutom berättigat till ROT-avdrag, eller RUT-avdrag heter det egentligen när det gäller hushållsnära tjänster. Och jag lovar – det behövs inte så stor förändring för att det ska upplevas som ett stort lyft! Och för att bli bättre på att ta hand om er nya trädgård anmäl er till nästa trädgårdskurs!

Årets ros 2011 var Stanwell Perpetual

Stanwell Perpetual är en engelsk Spinosissima-ros som blommar hela säsongen. Svagt rosa, doftande blommor vid knopputslag som går över i vitt. Greenspire Trädgårdskonsult lägger upp den på listan över växter hon önskar sig.
Bladen är lite blågrågröna och matta.

Lite sent påkommet att presentera årets ros nu i november, men när jag fortsätter att fundera över odlingsvärda rosor så poppar detta namn hela tiden upp. Det är en engelsk spinosissima-hybrid som har en otroligt tacksam blomning. Stanwell Perpetual torde vara den ultimata buskrosen för park och trädgård. Stor och bred blir den, men har kanske lite veka grenar som böjer sig neråt. Den är riktigt taggig. Den underbara blomman är ganska stor och nästan lite platt. Den har en bleknande ljusrosa färg och en stark och söt doft dessutom. Första floret startar så tidigt som i början av juni och pågår i en månad. Sedan återkommer den på sensommaren och sätter oavbrutet nya blommor hela hösten tills frosten kommer. Så nog kan man kalla detta en blomvillig ros alltid.
Några nypon brukar det dessvärre inte bli.

Ytterligare fördelar är att den är frisk, växer glatt upp till zon 6 och som pimpinellerna i övrigt väldigt anspråkslös vad gäller jordmånen. Stanwell Perpetual växer bra även på mager jord och i norrläge. En riktig toppenros!

Blomman är platt och halvfylld med en stark doft

Måste bara snacka lite sommar

Minns du att vi hade en sommar i år? I alla fall några dagar… Och turligt nog var det strålande vackert och ljummet den dagen när jag åkte med mina föräldrar Kaj och Inko längs Strandvejen mellan Helsingör och Köpenhamn. Vi stannade till vid Karen Blixens museum och spenderade en god stund här. I parken bakom muséet fanns denna vackra köksträdgård. Nog är det groteskt grönt och frodigt, eller hur, så här i medlet av november. Det kan vi behöva nu.

Frodig grönska i Karen Blixens have. Greenspire Trädgårdskonsult blickar in mot grönsaksodlingen.

Kan inte motstå dessa löv

Höstlöv som ska grävas ner i odlingsbäddarna är mumma för en lerig jord. Greenspire Trädgårdskonsult lever som hon lär och jordförbättrar sin jord regelbundet.Så nu har jag räfsat hela förmiddagen och lagt upp limpor på mina upphöjda odlingsbäddar. Jag klagade ju innan på att jorden åter verkade så lerig och kompakt, så nu blev det bot och bättring. Lyckades också vända ner det mesta så att löven får jordkontakt. Spanade in flitiga jordarbetare som maskar och tusenfotingar som genast verkade hurra för det extra vinterarbete som jag nu lämnade över till dem. Resten av löven hamnade i komposten som redan har hunnit sjunka ihop en bra bit sedan jag fyllde på med skörderester för några veckor sedan. Nu ska kissen och jag sätta oss i solen och fika en stund. Härligt så här på alla helgons dag!

Höstens färger

Allén vid infarten till Hjularöds slott är nu höstklädd. Den omgivande bokskogen skimrar i bronsrött. De fallande löven ger mig deja-vu av någon av Ang Lees underbart vackra filmer där naturen och landskapet alltid spelar en stor roll. Det är vackert, men sorgligt. Året är snart slut.

Trädgården går i vinterdvala

Har precis avslutat gräsklippningen för detta året. Nu får det vara slutväxt! Jag är faktiskt ganska trött på det. Det har ju inte varit någon hejd på tillväxten i år. Denna sista klippning handlade lika mycket om att korta ner grässtråna en bit så man slipper bli så blöt om skorna när man går genom gräset, som att de löv som redan fallit blir nermalda till maskföda. Lövsmulet går snabbt ner i marken genom alla jordarbetare och frigör den lilla näring de innehåller samtidigt som de tillför viktig humus till jordens yttersta skikt. Jordförbättring behövs ständigt på de flesta jordar och även gräsmattan behöver sitt. De nermalda löven kanske inte ser så prydliga ut om du kört genom väldiga högar med löv, men då är det bara att sprida ut klippet på lite större yta. Eller bära in överskottet i planteringar eller odlingsbäddar. Så kommer det till nytta i alla fall. Det är snudd på kriminellt att packa ner sina löv i plastsäckar och köra iväg med det till en tipp när man har egna växter som kan dra nytta av tillskottet. Till våren har nämligen det mesta förmultnat och bidragit till en fluffigare jord som binder både mer vatten och näring.

Det återstår ännu en del jobb innan jag kan kalla min lerjord för lucker, men det går åt rätt håll!

I mina nygrävda odlingsbäddar (som ursprungligen består av styv, seg lera) har jag varvat grus, barkmull, hästgödsel och torv med lite lövklipp och vänt upp och ner på allting med en grep. Det är väldigt blött och jorden känns faktiskt lerigare än på många år, trots att det rimligen borde vara tvärtom med tanke på hur mycket luftigt material jag tillför både vår och höst. En styv lera tar lång tid att förändra och kräver massor av arbete, men är också väldigt tacksam för sitt höga näringsinnehåll. Mina studenter som fått göra rullprovsövningar med denna lera är väldigt imponerade av den höga lerhalten och de bästa rullarna kommer snabbt ner till ca 1 mm tunna strängar.

Jag vill också passa på att tacka studentgruppen NP20 från Hvilan Utbildning som jag jobbade med i våras – här är den vackra magnolia som jag valde att använda presentkortet till. Tack så jättemycket! Hoppas det ska bli en fin blomning på den småningom. Busken är en Magnolia stellata ’Centennial’. Den ska få rätt så ’lösa’, vita blommor med rosa anstrykning i kronbladen. Rikblommande på bar kvist och väldoftande, vilket jag ser fram emot. Klarar kalla vintrar. Dessvärre brukar ju inte magnoliorna få någon speciell höstfärg, men den står intill både olvon och azalea som sprakar på i knalliga höstfärger, så det gör inte så mycket. Stjärnmagnolior är ganska långsamt växande och vill gärna ha lite kemiskt sur jord som är väldränerad men fuktig, så jag fick grunda planteringsgropen med både torv och sand för att få till så bra tillväxtbetingelser som möjligt. Fukt finns det nog i slänten mot skogen, så den borde klara sig bra där. Skogen skyddar samtidigt även mot gassande vårsol och kalla vindar.

Det enda som finns kvar av blommande växter just nu är några enstaka höstanemoner, spretiga jätteverbenor som jag inte nänns klippa ner och så två tuvor med oktoberastrar. Jag får kalla dem höstens trädgårdströst, för de lyser verkligen upp. Kanske inte min favoritfärg bland perenner, men det finns som sagt inget kvar av det andra, så det kan inte bli så mycket fel. Oktoberastrarna är väldigt sena i blomningen och jag befarade nästan att de inte skulle komma igång alls i år, men trots vätan så har det ju ändå varit ganska varmt i sommar och då har de hunnit utveckla sina knoppar. Det har inte heller blivit några mjöldaggsangrepp i år, just pga fukten. Annars kan jag klassa dem som rätt tåliga och lättskötta växter. Bara man ser till så de har bra med näring och markfukt. Placeras soligt för att de ska hinna med att blomma innan vintern kommer.

Sista dagarna med dahlia?

På tal om särskilda höstblommor så måste jag bara lyfta fram de svulstiga dahliorna. De är som lejon i rabatten, tar över all uppmärksamhet och kräver lite passning för att inte ramla omkull av väder och vind. Dahlior finns i så många olika typer att det borde finnas någon som passar var och en. Själv är jag inte överdrivet förtjust i de storblommiga varianterna i grälla färger, men i en kombination med andra färger och bladformer kan dahlian bli energikicken som behövs i en rabatt.

Nu lever de sina sista andetag för denna säsongen. Innan första frost bör du plocka in knölarna och förvara dem frostfritt över vintern. Klipp av stänglarna till ca 15 cm. Gräv försiktigt upp rotknölarna med en grep. Spola sedan rent rötterna med trädgårdsslangen och låt dem torka upp.

Eller låt jorden sitta kvar och pilla av den så smått i takt med att jorden och rotknölen torkar. Det finns många recept på hur vinterförvaringen ska gå till – invirade i tidningspapper, lagda i torr torvmull eller sand i en hink och så vidare. Tror nog att det mesta funkar faktiskt så länge som knölarna ges en chans att torka upp först så de inte möglar.

Man kan också låta dem stå i en kruka med jord och allt över vintern. Huvudsaken är att de har det svalare än rumstemperatur och att det är mörkt så de inte lockas att börja växa under vintervilan. De kan bo i ett svalt garage eller en källare, beroende på vad du har till hands.

När våren kommer och frostrisken är över planterar du ut dem i en välgödslad jord och börjar vattna. Så här kan man hålla dahlian levande i många generationer och den fortsätter att blomma lika fint varje sensommar-höst. Det är ju egentligen en makalös växt jämfört med alla dessa slit-och-släng-blommor.

Kastanjemalen är en ny, tråkig trädsjukdom

Hästkastanj vars blad är angripna av kastanjemal

På senare år har man kunnat se mer eller mindre allvarliga angrepp på hästkastanj av skadegöraren kastanjemal. Det visar sig genom brunbrända blåsminor mellan bladnerverna. Bladbrunheten syns redan tidigt på sensommaren och hela träd kan lysa rödbruna.

Kraftiga blåsminor av kastanjemal

Oftast fäller kastanjen sina angripna löv i förtid. Lyckligtvis är detta ingen dödande sjukdom, men en klar stressfaktor för trädet som missar sensommarproduktionen av energi. Detta kan i kombination med andra stressande faktorer som torka, kompakterad jord och salt göra det mottagligt för andra skadegörare.

I en hemträdgård kan man begränsa angreppen av kastanjemal genom att samla ihop de fallna löven och bränna dem. Då brukar det bli lindrigare nästa år. Det verkar dock som att malens puppor inte klarar vintertemperaturer under -20 grader, så sjukdomen kan bromsas till södra Sverige av naturliga orsaker.

Höstfärgerna smyger sig på

Ödesmättat judasträd, Cercis, i höstdräkt

En härlig indiansommarvärme fick vi njuta av innan det blir höst på riktigt. Jag har njutit för fullt de dagar jag kunnat jobba ute. Men oj vad svettig man blir när kroppen är mentalt inställd på höst! Det blir nästan för bra med den fuktiga, mjuka värmen. Passade på att i helgen som gick klippa min häst som också haft det jobbigt med sin begynnande vinterpäls och blivit rejält svettblöt under våra träningspass.

Glödande höstfärger i katsuran

Även om de senaste veckorna varit rekordvarma i stora delar av Sverige så har träd och buskar redan börjat förbereda sig för den kommande vintern. Färgen börjar skifta från grönt till gult och orange. Tidigast ut verkar björkarna ha varit i år. Men katsuran är i full gång och doftar så gott när man passerar. Katsura kallas ju även kakträd på svenska och det namnet kommer sig just av doften från de gulnande, fallna löven. Nybakta småkakor, sockervadd, jordgubbssylt eller andra doftassociationer som kommer just från bränt socker. Vet tyvärr inte vad denna utsökta doft beror på, men jag kan urskilja den på långt håll. Då vet man att här någonstans står det en katsura.

Färgskiftningen i växternas blad har att göra med avmognadsprocessen. Under växtsäsongen innehåller lövens celler kloroplaster med grönt, gult och rött färgämne. Det gröna är klorofyll som assisterar växten vid sockerbildningen i fotosyntesen. På hösten bryts klorofyllet ner och växten tar hem den näring som finns i löven. När det gröna färgämnet är borta framträder istället de rödgula karotenoiderna.

Olika växtslag har olika kraftiga höstfärger, men generellt kan man säga att släktena rönn, lönn, oxbär och häggmispel är sådana som får ett extra prydnadsvärde om hösten. Väl värt att beakta när man ska välja växter till sin trädgård eller anläggning. Tänk som en trädgårdsdesigner! Försök få in åtminstone en art som har vacker höstfärg! Det ger parken eller trädgården ett bredare årstidsspektrum.

Pimpinellrosen Aicha är lättskött och härdig

Remonterande Aicha

Bland pimpinellrosorna finns kanske de allra mest lättskötta och anspråkslösa rosorna. Aicha är en sort kommen från Danmark som blir en ordentligt stor buske, upp till 3 m hög. Den växer ganska tätt och kraftigt, med starkt taggiga grenar. Blommorna är mycket stora och löst blaffiga. Blomfärgen varierar från mörkgult till gräddvitt beroende på ålder. De blir ljusare när de mognar. Ståndarna är mycket tydliga och dekorativa mot en mörkare mitt.

Det här är en ros som jag gärna skulle plantera. Inte minst för den härliga doftens skull. Den får man njuta av två gånger – först under juni-juli och senare även under tidiga hösten. Aicha klarar också en del skugga utan att mattas av. Och eftersom den är härdig upp till zon 6 så finns det väl inget att tveka om, eller hur. Kan knappt vänta till det blir vår igen!