Trädgårdsodling – Sida 13 – Greenspire Trädgårdskonsult

Klassiska och nya kålsorter

Kål är en av de allra nyttigaste grönsakerna vi kan få i oss. Fullproppade med antioxidanter och vitaminer ligger de i topp, före både morot och paprika. Kålväxternas skördetid är nu, så passa på att frossa i kål.

Kål är inte de lättaste växterna att odla – eftersom de har så många otäcka skadegörare. Framför allt är det kålfjärilens larver som tuggar upp en planta på nolltid. Det förekommer också larver av kålfluga. De gräver gångar i rötterna som därefter ruttnar inifrån. Jordloppor äter på de unga plantorna, speciellt vid torrt och varmt väder. Alla de här skadegörarna kan hindras med fiberduk, men duken måste läggas på redan vid utplantering av de förkultiverade plantorna.

Kålväxter gillar lerig, mullrik jord. Har man istället en lättare sandjord är det bäst att hålla sig till spetskål eller sommarkål som utvecklas fint även i lätt jord. Svartkål (bilden ovan) kallades tidigare palmkål, säkerligen p g a plantans speciella växtsätt. Den är frosttålig och kan gärna skördas senare på hösten. Egentligen skulle man kunna ha den i rabatten lika väl som i trädgårdslandet för den är otroligt dekorativ.

Grönkål finns i olika färger och krusighet.

Grönkål är min stora favorit, vid sidan om den milda spetskålen. Den krusbladiga grönkålen tillhör de mest näringsrika grönsakerna över huvud taget. De allra spädaste bladen kan ätas råa i sallad, men annars är den jättegod att snabbt woka och kanske smaksättas med tärnat äpple och citronsaft eller äppelcidervinäger.

Svartrot – en sen fuling

Svartroten är en lång, slank grönsak mmed vitt kött som smakar sparris. — Foto: Thompson&Morgan

Väntar med spänning några veckor till på att få gräva ner mig i myllan och skörda svartrot. Har inte haft denna grönsak sedan jag var barn och vi odlade den hemma i Pernå. Mina föräldrar hade sitt ambitiösa grönsaksland en dryg km bort i en sandig sydsluttning. Perfekt jord för många grönsaker och där gick jag och min syster hela sommarlovet och rensade ogräs. Där fanns det mesta du kan tänka dig i grönsaksväg – broccoli, purjolök, gul lök, gurka, bönor, ärter, dill, persilja, morötter, kålrot, rödbeta, majs, mangold, spenat, sallad av olika slag, palsternacka, selleri och så svartrot förstås.

Ja, du förstår var mitt trädgårdsintresse kommer från. Minns att jag en gång i vuxen ålder skrev en uppsats på ämnet ”Hur jag kom in på den gröna banan” och då berättade jag just om dessa ändlöst långa rader som skulle rensas från ogräs. I slutet av berättelsen undrade jag just hur detta arbete, som i den unga åldern inte var så värst lockande, hade kunnat smitta mig så till den milda grad att det blir mitt yrke. Men det var nog växtkraften hos det gröna som sporrade mig, skulle jag tro.

Fast det var svartroten jag skulle berätta om. Svartrot är en flerårig grönsak som även kallats fattigmanssparris sedan den kom in i landet på 1700-talet. Flerårig betyder att den kan skördas först nästa vår om man vill det. Det är en brunsvart, lite luden, slank rot som blir uppemot 30-40 cm lång. Rötterna skalas noga före tillredning och kokas med en gång för att inte missfärgas. Det vita köttet är lite trådigt, men mjukt och smaken påminner som sagt om sparris.

Det är en lättodlad grönsak som kan sås tidigt, när jorden uppnått 5 grader. Det svåra med svartroten är att få till jordens beskaffenhet. Har man inte smulig, sandblandad jord så får man se till att förbättra och luckra upp den på bästa sätt. De långa rötterna kräver nämligen en lika djup bädd för att kunna borra sig ner. Stöter de på sten eller hård lera så delar de på sig. Genom att odla i upphöjda bäddar kan man få plats mer större jordvolymer. Ett annat bra tips som jag läste om är att ta gamla täckdikningsrör i lera och gräva ner dem i bädden, fyllda mer lucker och smulig jord. Måste jag definitivt prova ett annat år. Misstänker nämligen att det finns ett och annat motstånd i mina odlingsbäddar, så det kan tänka sig att skörden detta första år inte blir så stor. Men vi får se, jag ger dem minst ett par veckor till att utvecklas. Och så måste jag gräva försiktigt och inte slita i blasten. Rötterna är ömtåliga och bryts nämligen lätt.

Så i höst för en tidig skörd

Passade på innan regnet att så höstgrönsaker som ett experiment. Många grönsaker är så snabba att de hinner ge en skörd innan vintern kommer på riktigt till Skåne. Och andra är så långsamma att de får gro i höst för att sedan börja växa till sig på våren så fort jorden blir varm.

En nysådd yta med fröer som gror under hösten. — En av de nysådda plättarna står intill svartroten som ännu behöver lite tid på sig att utvecklas.

Vilka grönsaker passar för höstsådd? Snabba bladväxter som spenat, mizuna, plocksallat, rucola och vintersallaten mache samt koriander och några andra kryddväxter. Bara för att nämna några. Dessutom sådde jag persilja och palsternacka som båda behöver en lång växtsäsong. Sen höstsådd förlänger växtperioden nästa sommar med flera veckor. Tidig sommarmorot är en annan bra grönsak som kan höstsås, däremot är rödbetor mer värmekrävande och bör sås först till våren.

Tatsoi är en asiatisk grönsak som växer i täta rosetter med tjocka, mörkgröna blad.

Tatsoi är en ny grönsak för mig, men den ska likna mizunakålen i smaken, och det var ju en intressant nyhet det också i våras. Båda kommer från det asiatiska köket, där man äter dem råa i sallad eller steker upp snabbt i en wokpanna. Tatsoi blir en låg och bred kålliknande planta med tjocka, skedformade blad. Täcker man den med fiberduk innan snön kommer så ska man hinna ta en skörd innan kylan biter i på riktigt. Så även rucolan som inte heller är fullt vinterhärdig hos oss.

Mache kallas även vintersallat eller fältsallat och man skördar hela plantan med rot och allt.

Men mache ska klara hela vintern och även kunna skördas under snön. Fast även den får nog ha skydd av fiberduk, för man kan inte alltid lita på att vi har så mycket skyddande snö på dessa breddgrader. Mache är verkligen en favorit bland salladsväxterna med sin nötiga smak. Den behöver bara lite olja och vinäger för att smaka mums.

Skördedags för höstäpplen

När äpplena smakar som godast är det dags att plocka dem. Det är den enkla grundregeln som gäller för rätt skördetid. Äpplen som får sitta kvar på trädet för länge blir övermogna och tappar i smak. När äpplet släpper lätt från grenen när du vrider försiktigt har det nått rätt mognad.

Efter skörden är det lagring som gäller, för trots att jag bara har unga träd ger de ändå mer frukt än jag klarar av att äta upp med en gång. Tyvärr har jag ingen jordkällare eller annat svalt lager, så de får klara sig i en trälåda inne i förrådet. Vackert invirade i tidningspapper en och en. Här plockar jag höstäpplet Discovery, som inte har så lång lagringstid. Så det gäller att äta upp dem ganska snabbt.

Eller dricka upp dem! Nyaste investeringen är en råsaftcentrifug som ger härlig äppelmust. Körde en variant idag med den söta Discovery, apelsin och tomat. Saften blev fräsch och vackert gulröd i färgen. Men lite för söt, så jag ska nog lägga till lite citronsaft nästa gång. Det här beror ju helt på vilken sorts äpple man saftar. Vissa sorter har en mer distinkt äpplesmak och passar utmärkt till must och mos, medan andra helst äts direkt från trädet.

En jättebra trädgårdstidning!

Fick nyss det senaste numret av trädgårdstidskriften Natur & Trädgård (Fakta och inspiration för passionerade odlare) och där finns hur mycket som helst att läsa. I detta nummer finns ett långt och uttömmande avsnitt om äpplen – beskärning, skörd och lagring, men även höstsådd av grönsaker, en presentation av nya sorter solhattar, Echinacea samt ätliga skogssvampar.

Skribenterna är kunnigt växtfolk från olika delar av växtbranschen. Just i detta nummer 3-2013 har jag dessutom bidragit med ett foto på fruktträdskräfta, och det är ju lite roligt att få räknas in i ”expertgruppen”.

Den här tidskriften är en ganska ny bekantskap för mig som innehåller mycket läsvärt på sina 100 sidor. Så jag kommer nog att fortsätta läsa den och utbilda mig inom olika odlings- och naturfrågor. Utgivare är Natur & Trädgård Bokförlag. Den utkommer med 4 nummer per år och kostar 260 kr. Det är absolut prisvärt. Dessutom slipper man reklam, och det är ganska skönt. Formatet är 128×232 mm och det gör den väldigt bläddervänlig, t ex som kvällslektyr innan man somnar.

Nu tror jag luktärterna går på sina sista krafter

Har haft en otroligt riklig luktärtsblomning i år. Det är nästan lite konstigt, men det mesta har lyckats över förväntan just denna sommar. Kan det ha att göra med det varma och torra sommarvädret? Just luktärterna gynnas av värme och ett torrare väder, så där kan det nog stämma. Blir det alltför regnigt så kan de ruttna i basen och orkar inte utveckla blomanlagen.

Luktärterna kan odlas i krukor, men behöver oftast ett stöd att klättra mot. — Nätstaketet är bra klätterstöd för det är stabilt och förmultnar inte som t ex en tjusig pilekon gör efter ett par säsonger.

Jag kom kanske lite sent igång med sådden och det är därför de håller på och blommar så rikligt fortfarande. Man brukar sätta de blötlagda fröna i jorden i början av maj. Förkultivera dem gärna i småkrukor eller avklippta toapappersrullar eftersom det fortfarande är frostrisk vid den tiden. Jag gjorde inte det i år, utan tryckte ner fröna direkt i stora krukor på växtplatsen. Har kommit fram till att jag får det bästa resultatet i plastkrukor modell större som jag ställer intill viltstaketet som omgärdar odlingen. Där kan de stå med inbyggt klätterskydd och kan upplevas både inifrån odlingen som utifrån gräsmattan.

Luktärterna vill ha en lucker och välgödslad jord och du ska fortsätta att gödsla regelbundet hela sommaren. Jag ger uppblött hönsgödsel med vattningen kanske varannan vecka när jag kommer ihåg det. Och sedan gäller det att plocka blommor hela tiden så länge de utvecklas. Varannan eller var tredje dag ska du gå och skörda, för annars börjar luktärten utveckla frön och anser sig färdig med årets blomuppdrag. Plocka, plocka och ta in väldoftande buketter alltså.

Det finns en ytterligare fördel med uppdragning i krukor och det handlar om jorden. Man ska helst inte odla luktärter på samma plats flera år efter varandra. Men eftersom du sår dem i kruka så byter du jord varje år och då blir det inget problem.

Engelsmännen är experter på luktärter och via engelska fröfirmor går det att få tag på frö till de mest spektakulära blomsorter. Men man ska minnas att doften inte alltid följer med häftiga blomfärger. Vill du ha den bästa sorten med den ljuvligaste doften ska du gå på ’Franciscus Cupani’ (bilden ovan) som är en namnsort till siciliansk vildluktärt. Blommorna är jättevackra i violett och purpurrött, men kanske inte så stora. Men doften sprider sig över hela trädgården. Jag garanterar att du kommer att bli förtjust!

Nu mognar majsen!

Majs är en värmekrävande växt som verkligen har gottat sig i sommar. Inte så svårodlad om man kan ge den gott om näring och vatten och har en bra jord, men värme ska den förstås ha. Både på våren innan du planterar ut de förodlade små plantorna, värme under sommaren när den växer till sig på höjden och sedan även värme på hösten när kolvarna utvecklas. Direktsådd funkar bra i de södra delarna av landet och på jord som reder sig fort.

Förkultivering är bäst om klimatet är sämre, för annars är det risk att säsongen blir för kort. Sätt ut plantorna när frostrisken är över. De är mycket känsliga för kyla, så täckning med fiberduk är inte fel. Stallgödsel, Algomin och täckning med gräsklipp är bra för majsen. Gräsklippet håller jorden jämnt fuktig, samtidigt som ogräset hålls borta. Sedan när hanblomman blommar uppe i toppen så kan man hjälpa till med pollineringen genom att skaka plantan så att frömjölet drysslar ner på honblommorna som sitter i bladfästena. Sedan är det egentligen bara att vattna. Ibland kan man behöva kupa plantan om rötterna verkar krypa upp från jorden, så blir plantorna stadigare.

Majsen är skördeklar när trådarna som hänger ut från kolven har vissnat. Man kan testa genom att försiktigt öppna de skyddande bladen omkring kolven och trycka på ett frö. Om saften är vit som grädde är de klara. Är saften däremot genomskinlig behöver de växa till sig.

Sen några tips. Eftersom majsen lätt korsbefruktar sig ska man bara odla en sort åt gången. Annars kan kolvarna bli både tomma och missbildade. Den sort jag har i år heter Sweet Nugget och är en söt och god majs med stora korn. Den är pålitlig i det nordiska klimatet. Det andra tipset handlar om tillagning. När du skördat majsen ska du helst koka/grilla dem så snart som möjligt eftersom sockret i majskornen snabbt omvandlas till stärkelse om den får ligga till sig flera dagar i kylen. Så när grytan kokar går du ut och plockar, då blir smaken allra bäst!

Dags att skära ner hallonskotten

Så fort de sista hallonen är plockade kan man egentligen beskära sina hallonplantor, för bättre än så blir det inte just nu. Hur gör man då? Jo, titta på hur skotten ser ut. De som har förgrenat sig och har en lite ljusare bark är tvåårsskotten som du nyss har skördat bär från. Dem skär du av vid basen med en vass sekatör.

Årsskotten som består av en enda spretig pinne sparar du. På dem blir det hallon nästa sommar. Står det väldigt tätt med årsskott kan det vara en god idé att gallra bland dem. Tio kraftiga skott per löpmeter är ett bra mått. Likaså kan du fundera på om de blivit väldigt höga. Ta i så fall ner dem till ca 1½ meter.

Har du hösthallon ska du klippa ner alla skott på hösten efter skörd. Hösthallonen ger nämligen skörd på årsskotten. De är de friskaste av alla hallontyper, just därför att man klipper ner skotten varje år. Tyvärr är hösthallon bara härdiga till zon 2-3. Hösthallonen kräver ännu något varmare och luckrare jord än vanliga hallon och vill ha en jämn vattentillgång.

Tacksam tobak blommar hela säsongen

Blomstertobak är en lättodlad utplanteringsväxt som trivs i välgödslad jord. — Blomstertobak är vädertålig och klarar en lätt frostknäpp på hösten.

Klibbiga stänglar och blommor och lite puts av överblommade blommor är vad man får stå ut med när man odlar Nicotiana, eller blomstertobak. Men vad man får istället är en tacksam sommarblomma som blommar från juni till frosten kommer. Den kräver noggrann passning med vattenkannan och regelbundet med gödsel hela sommaren, men förnyar sig sedan ständigt och producerar knopp på knopp. De lägre sorterna passar utmärkt i kruka och balkonglåda, medan de högre blir ganska vindkänsliga och behöver en rabatt med andra höga växter som stöd. De vitblommande sorterna sprider en klädsam doft om kvällen.

Narcisstobaken blir en riktig jätte och tar lätt över i rabatten. — Narcisstobaken blir en riktig jätte och tar lätt över i rabatten eller krukan.

Jag har nog berättat om den ståtliga narcisstobaken som självsår sig i gruset utanför min trappa och kommer igen och igen varje år. Den är ungefär lika hög som jag och möter mig med en lätt nick varje morgon när jag stiger ut genom dörren. Narcisstobaken tar lite tid på sig att komma upp i de 150 cm från frö, men i juli kommer de första blommorna. Har ibland planterat någon planta i kruka, men det finns risk för utkonkurrens av svagare arter på grund av de jättelika bladen. De både skuggar och tar vatten och näring från sina grannar, så välj inte för liten kruka från början. Bäst passar den nog i rabatten.

Blomstertobak sås från frö som är små som puder. Sparar du en frökapsel från föregående år har du frö till hundratals plantor. Sår du dem inomhus kan du börja i v 10 ungefär, eftersom de tar ca 3 månader på sig tills de är klara för utplantering. Eller så gör du som jag och häller ut lite frö i en rabatt där de kan få lov att bre ut sig.

Narcisstobaken har långa trumpeter och doftar gott i skymningen. — Narcisstobaken har långa trumpeter som doftar gott i skymningen.

Välj en växtplats i sol-halvskugga med väldränerad och välgödslad jord. Tobaken vill ha gott om vatten, men gillar inte stående markfukt, så en kompostrik jord som är uppblandad med grus och/eller barkmull är toppen.

Squashbiffar med sting

Just nu är det högtryck i squshfabriken. Jag skulle bara ha några plantor, men sådde 6 frön och alla kom upp och växte sig starka. Vad ska man göra? Inte slänga bort i alla fall, så de blev planterade allihopa och nu ger de mig minst en squash om dagen. Har gjort mycket gott allaredan, men idag tänkte jag prova på något nytt. Så det fick bli squashbiffar.

Av det här receptet får du ca 12 medelstora biffar. Gör så här:
Riv grovt 300 g squash. Pressa bort vätskan genom att krama massan. Håll handen över ett durkslag, för det är ganska kladdigt. Hacka fint 1 liten lök. Hacka också kryddor som mynta, persilja, dragon och kanske koriander. Ca 1 msk av varje behöver du. Riv sedan 1 dl parmesanost och 1 msk färsk ingefära. Blanda allt i en skål. Tillsätt 1 ägg, 1 dl skorpmjöl, 3/4 dl vetemjöl samt salt och peppar. Stek i olivolja på medelgod värme.

Jag hade en bit kall lax från igår, kokt svart/vitt thairis och gräddfilssås till. Det blev verkligen jättegott! Vill du ha en ännu pepprigare smak kan du öka på mängden ingefära något. Den smakar som chili och ger en underbar arom åt biffarna.

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: