Kategori: Trädgårdsodling

Välj ett nytt bra äppleträd

Äppleblommen börjar slå ut så sakta. Vänta lite, så humlorna hinner med!

 

Nu är en bra tid att plantera äppleträd. Har du redan ett eller flera äpplesorter ska du helst välja ett nytt träd som passar pollineringsmässigt med de tidigare träden. Då försäkrar du dig om bästa förutsättningar för riklig fruktsättning. Fast har du nära till grannarnas äppleträd klarar bina pollineringen ändå genom att de flyger kors och tvärs mellan träden.

Solröda Discovery smakar underbart gott.
Vanliga kombinationer är t ex: Alice-Aroma, Alice-James Grieve, Discovery-Filippa, Discovery-Ingrid Marie, Katja-Summerred, Kim-Aroma, Ingrid Marie-Aroma. Det finns ett utförligt pollineringsschema på bl a Splendor Plant och hos många andra större plantskolors hemsidor.

Rodnande knoppar på Gyllenkroks Astrakan.
Rodnande knoppar hos Gyllenkroks Astrakan.

För den som har svårt  att välja äpplesorter är familjeträd en lösning. Då får du tre-fyra sorter på samma träd och oftast dessutom sorter som mognar vid olika tid på säsongen. De utvalda sorterna passar ihop och pollinerar varandra, så det räcker med att plantera ett enda träd och ändå få en god befruktning. En annan fördel med familjeträd är just detta att du får många olika på liten yta. Smart alltså för små trädgårdar, men en hel del dyrare i inköp än ”vanliga” träd med bara en sort.

Bland sommaräpplena gillar jag Alice och Discovery. Båda är friska och saftiga äpplen. Höstäpplena Aroma och James Grieve är goda – Aroma lite sötare och James Grieve ett utmärkt dessert-, mos- och mustäpple. Av de sena är Ingrid Marie favorit. Det behåller sin smak och konsistens ända tills snön faller om inte fåglarna ätit hål på dem innan dess. Men det allra godaste äpplet jag vet är nog ändå det starkt aromatiska Röd Kanel. Fast den finns bara i södra Finland vad jag vet. Borde hämta med mig några kvistar ympris nästa gång jag åker dit på vintern. Hade varit kul att försöka ympa in den på svenska träd.

Tips och råd för kompostering i trädgården

En trädgårdskompost är inte alls krånglig att starta eller sköta. Faktum är att jordens nyttiga, små varelser tvestjärtarna, gråsuggorna, daggmaskarna, hoppstjärtarna och en massa osynliga nedbrytarbakterier fixar det medan du sysslar med annat.

Jag har delat med mig av mina bästa komposttips till Katarina på Odla.nu. Läs artikeln här: http://www.odla.nu/artiklar/ute/jord-och-godning/kom-igang-att-kompostera

Nyss omrörd grönkompost med material från trädgården.

Sommarblommor för rabatter och krukor står på tillväxt

Frösådd av tagetes som precis kommit upp.Förkultiveringen av ettåriga sommarblommor, eller annueller som de kallas på fackspråk, är i full gång. Odlarna sår frön i olika omgångar för att ha plantor klara för flera perioder under våren och försommaren. Det finns även sticklingsförökade växter i handeln. Det kan bero på att egenskaperna hos fröavkomman blir olika, som t ex spridd blomningstid, olika blomfärg mm. Men en sticklingsförökad planta blir exakt lik moderplantan och på det viset säkerställer man ett enhetligt utseende.

Daggsalvian börjar så smått komma i blom inne i växthuset.

Daggsalvian, Salvia farinacea, är en vanlig annuell i kruka och rabatter i offentliga planteringar. Den är en pålitlig blommare som påminner mycket i utseendet om perennen stäppsalvia. Blomspirorna är väldigt lika. Det finns daggsalvia med vita, ljust lila och mörkare blå blommor, men också tvåfärgat blåvita. Daggsalvian har ljusgroende frön som är väldigt långsamma i starten. Den förökas ofta från stickling. Utplanteras på soligt och varmt ställe. Kom sedan ihåg att gödsla ofta för att få den allra bästa och långvariga blomningen. Daggsalvian är för övrigt ett bra växttips till er som har mycket rådjur i trädgården – daggsalvian skall tydligen vara rådjurssäker.

Mörkt violett heliotrop har en underbar doft och en kraftig färg.

Heliotropen, Heliotropium arborescens, är en gammal goding som fortfarande står sig i dagens sortiment. Den är mörkt purpurlila i blomman och även de gröna bladen är mörka i nyansen. Kombineras med fördel med lite ljusare växter för att inte bli för dyster. Heliotropens stora behållning är den fantastiska, söta doften som påminner om fjärilsbuskens, Buddleja davidii, doft. Placeras ljust, men inte i stekande sol. Heliotropen ska också stå skyddat för stark blåst eftersom de stora, läderaktiga bladen lätt blåser sönder. Den vill också ha en jämn vattning och inte torka ut.

Bilderna är tagna för några dagar sedan i växthusen på Hvilan Utbildning i Åkarp där Janne Knutsson håller till som trädgårdsmästare.

Våren är på gång i trädgården

Kakträdet har slagit ut sina knoppar och lyser i ljuvt rosa med sina hängande blommor.Har gått runt och tittat på detaljer bland trädgårdens alla växter. Vissa sover nästan ännu, det är knappt något synbart liv ännu. Andra bara stampar av otålighet för att få springa upp och iväg. Våren kom tidigt igång, men den har tagit tid på sig att utvecklas. Och det gillar jag faktiskt bättre än att allt bara rivstartar och sen ökar farten och vi plötsligt står där i mitten av maj med det mesta utblommat. Så vill man ju inte ha det heller. Utan njuta av allt i tur och ordning är bäst.

Här till höger har vi kakträdet, eller katsuran (Cercidiphyllum japonicum) som slagit ut sina blommor.

Körsbärsträden brukar ofta ha så himla bråttom att när de väl står där med sina underbart vackra blommor så är det så kallt att det bara blir pannkaka av alltihop. För bina har ju inte vaknat ännu. Eller de vill i alla fall inte flyga till mina körsbär i snålblåsten. Så då blir det som det blir med fruktsättningen, tyvärr. Jag önskar de kunde lugna sig lite.

Körsbäret är ofta tidigt ute och missar då alla bina.Rabarberns skrynkliga blad och knoppar håller olika rödlila nyanser.

Och så har vi den ståtliga rabarbern som är så kraftig i färgen. Ser fram emot den första skörden! Det brukar bli en tidig rabarberpaj i slutet av april.

Har fruktträdskräfta blivit en vanligare trädsjukdom?

Såren från fruktträdskräftan vandrar runt grenen och stryper näringstillförseln.Har beskurit ganska mycket äppleträd under denna vårvinter och sett många träd som varit hårt drabbade av fruktträdskräfta. Det är en tråkig fruktträdssjukdom  som ger fula grensår. Sjukdomen orsakas av en svamp, Neonectria galligena, och visar sig genom insjunkna, förvridna barksår på både stam och grenar. Oftast kommer angreppen i en sårpunkt orsakad av beskärning eller frostsprickor. Trädet har börjat valla över sårytan, men processen stannar snart av och såret får svulstiga och mörkfärgade kanter. Många gånger går kräftan runt hela grenen och stryper på så sätt helt av näringstillförseln och grenen börjar skrumpna. Beskär dessa grenar för de kommer ändå att dö snart.

Förvriden bark runt ett sår i grenen tyder på fruktträdskräfta.Man har konstaterat att träd som står i dåligt dränerad och kall lerjord har lätt för att angripas. Äpple vill allra helst stå i sandjord i en södersluttning. Angripna grenar bör tas bort och brännas, men kom också ihåg att rengöra dina verktyg noga efter en äppleträdsbeskärning på kräftangripna träd! Rödsprit eller kokande vatten funkar bra för att ta bort smitta från sekatörer och sågar. Allra helst ska kräftangripna äppleträd beskäras i torrt väder under JAS-månaderna mitt på sommaren när övervallningen går snabbast.

Förvriden bark och stora knutor på grenen är resultat av fruktträdskräfta.Det finns sorter som lätt får på sig fruktträdskräfta. Undvik äpplesorter som Ingrid Marie, Transparente Blanche, Alice, James Grieve, Summerred, Gravensteiner, Cox Orange och Lobo om du eller grannarna tidigare haft problem med smitta. Eller så planterar du ditt favoritträd trots sjukdomsrisken, men väljer optimala förutsättningar, t ex en sandig sluttning och bereder dig på att trädet kanske inte kommer att bli äldre än 20-30 år. Vill man absolut ha ett träd som har god frukt, men är mottagligt för olika sjukdomar så får man räkna in det i kalkylen. Transparente Blanche är ju ett suveränt pollinerarträd och fyller en viktig funktion som sådant. Och jag älskar de platta Ingrid Marie-äpplena och kunde tänka mig att ha ett sådant träd ändå fast det löper stor risk att bli sjukt. Likaså Åkerö är underbart gott om det finns utrymme för ett så stort träd som dessutom blir sent bördigt. Ibland får man tulla på kraven och låta hjärtat styra!

Specialjord – behövs det verkligen?

En lucker och näringshållande jord vill de flesta växter ha.
Mullrik, luftig odlingsjord. Foto: Rölunda

Jordtillverkarna lanserar än den ena och än den andra specialjorden för våra inne- och uteväxter. Till slut kan man tro att man måste köpa separata påsar för alla sina växter, allt från jordgubbar till Mårbackapelargoner till apelsinträd till kryddörter. I de flesta fall är det marginella skillnader i näringsinnehåll och struktur. Man klarar sig ofta väl med en välbalanserad kompostbaserad jord. Men då måste man ju ha tillgång till en kompost förstås.

Specialjord för surjordsväxter med mycket torv finns hos många jordtillverkare, här från Rölunda.
Rhododendronjorden innehåller mycket strukturbildande torv, men ingen kalk. Foto: Rölunda

Grovt generaliserat kan man säga att växter som trivs i lågt pH som rhododendron och azalea, magnolia, amerikanska blåbär, ljung, astilbe, gardenia, hortensior m fl vill ha en lucker jord som innehåller mycket torv. Torven kan gärna vara gödslad, men inte kalkad. Kolla detta på påsen. Det finns också speciell sur rhododendronjord i handeln med avvägd gödsling som passar för dessa växter.

Citrusväxterna är också surjordsväxter, men de har dessutom krav på extra mycket järn. Blyblomma och ödesträd är andra rumsväxter som gillar järn. För dessa kan man kosta på sig den lite tyngre (lerblandade) citrusjorden som säljs av bl a Hasselfors. Upptäcker du järnbrist i form av klorotiska, gulbleka blad så vattna med citrusnäring i några veckor så försvinner symtomen och växterna blir friskt gröna igen.

Lerhaltig och näringsrik jord vill rosorna ha för att trivas.
En speciell rosblandning kan köpas på påse. Foto: Hasselfors

Rosor är en annan grupp växter som kan få lite specialbehandling. De gillar en tung, lerblandad jord som ska innehålla mycket näring och mullämnen. Sällan sådant man har på plats, utan där får man förbättra sin befintliga lerjord. Vill du köpa färdig så finns det rosjord på påse. Experimenterar du gärna med att blanda jord själv så är en väl brunnen barkmull är toppen för strukturens skull. Blanda i fingrus 2-8 mm eller 0-8 om den inte innehåller för stor andel finämnen. Mycket fint mineralmjöl kloggar lätt till lerjordens porer ytterligare och den blir hård som betong. Välbrunnen häst- eller kogödsel ger massor av näring och en bra struktur med fina mullämnen. Aska är bra för näringens skull. Lövkompost tillsätts givetvis, och så gör du en ordentlig grop där du blandar i allt detta. Funkar för de flesta näringskrävande växter.

En egen komposthög är guld värd när du odlar.
En grönkompost som innehåller växtrester och ev matrester ger den bästa tänkbara jordförbättring.

Tycker du att du behöver satsa på KRAV-märkt odlingsjord för dina grönsaker och kryddörter, det väljer du själv. Har du egen kompost och gödslar med naturgödsel så räcker det bra i de flesta fall. Men jorden måste ständigt (läs årligen) tillföras nya mullämnen för att inte utarmas. Speciellt gäller detta för extrema ler- och sandjordar med en ensidig struktur. Barkmull och kompost är verkligen det allra bästa jag kan komma på för normala behov. Så du klarar dig utan en massa specialpåsar i förrådet.

Håll utkik efter utsäde till årets färskpotatis

Färskpotatis är en härlig delikatess under sommaren. Har du turen att ha ett ljust och varmt uterum kan du odla i hinkar och skörda riktigt tidig potatis, annars brukar midsommartid vara premiärdags för de flesta. En tidig sort med fina groddar, täckning med fiberduk och en varm försommar är några förutsättningar för riktigt tidig skörd.

Nykokt färskpotatis med doftande dill och en klick smör.
Köp sättpotatisen så tidigt som möjligt. Då har du mest att välja på och hittar en lagom stor förpackning. Dessutom mår sättpotatisen bäst i svala, mörka utrymmen. Många butiker förvarar potatisutsädet alltför varmt. Så fram till groning gömmer du dem svalt. Förgroningen startar du fyra veckor innan sättning, dvs i södra Sverige i början-mitten av april. Man brukar säga att det är rätt tid att sätta potatis när körsbärsträden blommar. Jorden bör ha blivit 8-10 grader varm för att potatisen ska kunna sättas. Men kom ihåg att skydda potatislandet med fiberduk inför de sista nattfrosterna!

Sättpotatis på groddning i en äggkartong ställs svalt men ljust.Riktigt tidiga potatissorter är bl a Swift, Rocket, Accent, Silla och min finska favorit Timo. Dunluce, Orla, Vales Emerald och Vanessa är några nya, tidiga sorter som fått goda omdömen i provodling. Varför inte testa någon ny potatis i år? Många gånger är de nya sorterna mer resistenta mot sjukdomar och ger stora skördar. Larsviken och Stubbetorp är två företag som säljer potatisutsäde i små förpackningar och den förra har även webbutik. Friskhetsgaranterat, sk plomberat utsäde ska man satsa på för att inte få in sjukdomar i sin odling. Nematoder t ex överlever 15-20 år i jorden och angriper skörd efter skörd tills man byter ut jorden. Inte lönt att snåla på de kronorna alltså.

Planera in beskärning av päron- och äppleträd

Vi är nu mitt uppe i vårvinterbeskärningen för äpple och päron. Boka in en duktig beskärningshjälp om du inte klarar ut det själv. Det vinner träden på. Gamla träd beskärs för att hålla sig unga och vitala i grenverket. Genom att föryngra grenarna och hålla höjden nere kan man öka på äppleskörden och behålla trädet i en plockvänlig höjd. Unga träd beskärs för att bygga upp en ändamålsenlig krona med bra grenvinklar så det kan stå emot tyngden från kommande frukter. Päron och äpple följer samma principer för beskärning.

Stympning av träd är inte beskärning.Stympning är inte beskärning!

Lämpliga verktyg för detta är en grensåg och en sekatör. Motorsåg är inget man ska ta till i vanligt arbete med äppleträd. Trädet på bilden till höger är inte beskuret, det är stympat. Det kommer knappast att gå att få till en bra trädform efter detta. Trädet har skjutit mängder av vattenskott i dåliga riktningar och med svaga infästningar. Så snälla, tänk efter före och kom ihåg är det som är gjort blir inte ogjort. Träd är levande varelser.

Ett äppleträd som står inför vårvinterns beskärning.
Ett äpple som har en bra grundform men som behöver grengallras.

Här ovan ser du ett äldre äppleträd där man genom kontinuerlig, försiktig beskärning fått fram en bra, bred kronform. De stora grenarna böjer sig utåt, neråt och från dem går en mängd nyare skott ut. En utgallring av de uppåtriktade skotten behövs, men ta inte bort allt. Behåll i stället en del grenmassa som i sin tur gallras ut nästa år. Då slipper du en ständig jakt på vattenskott och trädet kan lägga sin kraft på att skapa fruktknoppar istället för kvastar av nya skott.

 

Odla citron inomhus

Halvmogna citronfrukter på mitt citronträd inköpt ifjol.Har nyss plockat ner mitt citronträd från vinden där det fick tillbringa några svala månader vid söderfönstret. Det har nu 6 stora halvmogna frukter och flera mindre. Hoppas att trädet nu ska fortsätta blomma och ge de här Amalfi-flashbacks som doftande citrusblom alltid väcker. Bladen är lite klorotiska (gröngula) för jag har bara gett sparsamt med vatten och halv dos citrusnäring under vintern. Nu blir det mer gödsel och då främst järn som citrusträden behöver.

Så violer kan du göra nu!

Violer är vårens blomma och de tidigaste börjar snart finnas i handeln. Men du kan fortfarande så plantor till försommarplantering. Viol är inte bara viol, utan det finns ett otal undergrupper i släktet. Viola cornuta, hornviol eller bukettviol på svenska, är en av de mest använda grupperna. De är blandat härdiga, men ofta frösår de sig själva och dyker upp i fantastiska färgkombinationer om våren. Jag får alltid massor av fröplantor i grusgången även om jag rensar hårt bland ”ogräset” på hösten.

Hornviolerna har lite mindre blommor än penséerna, och blommar villigt om flera gånger per säsong om du klipper bort det avblommade.

Vill du så eget finns det frö att köpa hos alla de vanliga fröleverantörerna, men lite mer ovanliga färger hos bl a Jelitto och Lindbloms Frö. Fröna är pyttiga och inte så lätta att få grepp om. Bredså i tråg eller större sålådor i vanlig såjord. Så violfrö av V.cornuta uppe på jordytan och täck inte med jord. Täck såbädden med plast eller ställ i ett litet miniväxthus i rumstemperatur. Jorden ska vara lätt fuktig. När plantorna grott ställer du krukan svalt och ljust. Efter hand som de börjar bli hanterliga skolar du om dem till en planta per liten kruka i vanlig gödslad jord. Ett svalt växthus är bästa plats för förvaring tills det är frostfritt ute och läge för plantering. De små plantorna behöver mycket ljus för att bli kompakta och knubbiga.