Hallonen börjar mogna nu och det ser ut att kunna bli en bra skörd i år. Men, men – nu måste regnet hålla sig borta. För det blir bara gråmögel i min hallonrad annars. Vet inte vad det är för sorter som står där, men visst är de mottagliga för mögel. Sen är inte platsen den bästa heller förstås. Hallon är ett bär som enligt alla trädgårdsexperter vantrivs i lerjord. Och precis sådan mark har jag ju. Lite för halvskuggigt också om man ska vara petig.
Solig plats med god dränering och gärna sandjord vill hallonen ha. Tänk efter var du brukar se hallon i naturen. Sandiga backar i torra lägen. Så det är vad man helst ska erbjuda sina hallonplantor. Men gärna välgödslat med t ex stallgödsel. Ge ca tre kg per löpmeter på våren. Träaska är också bra att ge hallonlandet. En liter per löpmeter är lagom.
Beskärning är en viktig del i skötseln av hallon. När årets hallon är plockade kan du med en gång ta bort alla skott som gett bär. De kommer snart att dö i alla fall. Bara de raka årsskotten ska bli kvar och de kommer att ge nästa års skörd. Har du hösthallon så tar du bort alla skott. Det kommer nya till våren där bären utvecklas.
Den aprikosfärgade rosen kom igen med massor av fina knoppar efter att ha blivit sprutad med såpalösning.
Gå gärna en tur bland rosorna idag och kolla så de är rena. Jag har inte sett maken till lusår på länge. Det mesta verkar vara drabbat. Rosorna har jag givetvis behandlat flera gånger om, men det håller bara en vecka, sedan är de där igen. Lyckades dock få stopp på det första, hårda angreppet så blomningen verkar inte ha blivit nedsatt som tur är. Sprutar med en blandning av ½ dl grönsåpa, 1 liter vatten och 1 kork T-rödsprit. Håller ett tag, men måste upprepas ofta.
Stormhattarna hade sina egna turkosfärgade löss som jag inte har upptäckt på några andra växter. Jättefina i färgen, men de hade ju inte där att göra. Har inte sett den varianten tidigare, och de ville bara ha stormhatt. Dillen har haft sina pyttesmå dillbladlöss, men jag hann i alla fall få upp dillen till någorlunda skaplig höjd innan de slog till. Körsbärsträden har krullat ihop bladen i skottspetsarna och de börjar nu torka. Dem har jag inte sprutat, för det skulle vara ett jättejobb. Hoppas de reder ut det. Skulle behöva få in lite mer nyckelpigor, men dem ser man knappt till alls numera. Ett resultat av nitisk besprutning i åker och trädgård kanske? Getingar, tvestjärtar och blomflugor hjälper också till att äta trips, bladlöss och olika larver. Så kom, kom till mig, för här finns det mat till er!
Nu är vi så långt inne i sommaren att du ska tänka på vad du gödslar och med vad. Sommarblommorna behöver extra näringstillskott, eftersom det mesta i planteringsjorden börjar vara förbrukat. Så ge dem en dos växtnäring varje vecka för att öka tillväxten och knoppsättningen. Flytande växtnäring är enkelt att dosera och har snabb effekt. Flytande näringsblandningar som är ekologiska är dock svåra att få tag i för hobbyodlaren. Hönsgödsel är toppen för näringens skull, men även om man låter det dra i vatten och blandar ut det före vattning så är lukten jobbig. Det är inget man vattnar vid uteplatsen direkt.
Här ska det bli nässelvatten!
Inte heller nässelvatten, som annars har ett jättebra näringsinnehåll. Nässlor innehåller det mesta som växterna behöver och utgör en utmärkt näring. Det är läge att skörda dem nu innan de hinner gå i frö och sprida sig vidare. Riv upp eller klipp av och tryck ner i en spann med lock. Häll på vatten ända upp och lägg på locket. Efter 4-5 dagar är gödseln klar att användas. Men det stinker som tusan, så spill inte på kläderna! Sila bort bladskaft och ruttnade blad och lägg dem på komposten. Den illaluktande geléaktiga vätskan späds ut ca 10 ggr. Ger växterna en riktig kick!
Tjockflytande nässelvatten späds med vatten ca 1 liter på 10 liter vatten.
Gräsklipp är ett annat bra kvävegödsel som man kan ge till grönsakerna. Lägg ut några cm tjockt mellan raderna och låt det förmultna. Är även ogräshämmande, så länge som du inte för in en massa ogräsfrö genom gräsklippet. Ett år fick jag en invasion av bellis i grönsakslandet. Konstigt, tänkte jag, men det kom sig av att jag klippt gräset precis när bellisen fröade av sig. Så kan det gå.
Fleråriga växter mår inte bra av för mycket kväve nu i juli längre. Det leder till stark tillväxt i skott som inte hinner avmogna för vintern. Kvävegödslingen säger man ska stoppa vid midsommar, därefter är det sk höstgödsel som gäller. Den innehåller mer kalium och fosfor än vanlig vårgödsel som är stark på kväve. Vedaska och kompostjord är alltid bra att lägga ut på växterna. De har ingen stark gödslingseffekt men ger jorden en bra struktur som jordförbättringsmedel. Komposterad tång är också bra för sitt höga mineralinnehåll och strukturbildande verkan.
Gröngödsling med kvävefixerande växter som mellangröda är ett utmärkt sätt att mata jorden med näring inför nästa säsong. Honungsfacelia och blodklöver är vackra växter som drar till sig massor av fjärilar. När de blommat över slås stänglarna av och hela grönmassan brukas ner i jorden. Effekterna är flera – rötterna binder kväve under tillväxtperioden, luckrar en styv jord och slutligen blir stänglar och blad jordförbättring när de grävs ner.
Det finns många sätt att gödsla ekologiskt och alla sätt har för- och nackdelar. Man får prova sig fram till vad som passar bäst för det man odlar.
det var inte något som Karl-Alfred hade hittat på.
Spenat är jättesnabb att odla, nästan lika snabb som ruccolan. Låt den inte torka ut, för då går den i blom.
För ca en vecka sedan kom nyheten att forskare vid Karolinska Institutet hade påvisat att möss som fick i sig ökad mängd nitrit hade en avsevärt ökad muskelstyrka. Överfört till människor skulle det betyda att om man åt 200-300 g spenat eller 3-4 rödbetor per dag skulle man nå samma effekt. Även mangold och sallad innehåller mycket nitrat.
Jag brukar äta spenaten både rå i sallad och förvälld i spenatsoppa och som stuvad med smält smör. Tycker även mycket om indiska spenaträtter som gärna får vara riktigt ordentligt kryddade. Här ska du få ett modifierat recept (4 pers) på Saag palak paneer, men utan osten paneer.
750 g spenat förvälls i en kastrull i lite vatten. Smält sedan 2 msk smör i en annan kastrull. Lägg i 5 krossade vitlöksklyftor, 4-5 cm färsk, riven ingefära och 3 hackade, gröna chilifrukter. Stek en minut under omrörning så det inte bränns vid. Lägg i spenaten med dess spad. Låt puttra sakta i 10 min. Tillsätt 1½ tsk garam masala och 1 krm riven muskot och sjud i 10 min till. Hacka 1½ dl färsk koriander tillsammans med 1½ dl vispgrädde. Smaka av med salt. Värm upp, men låt det inte koka. Servera med en köttstuvning eller linsgryta, kokt ris och bröd.
Schersminen bildar bakgrund till den lite yviga perennrabatten med bl a digitalis och daggkåpa.
Har du en liten trädgård vid sommarstugan ska du hinna njuta av den medan du är ledig. Inte ta dig vatten över huvudet och bli så ambitiös att den snarare skapar en massa arbete som du inte har lust med. En sommarstugeträdgård ska kunna klara sig utan passning mesta delen av året. Den ska vara blommande och vacker medan du är där och kan njuta av den. Här kommer några enkla tips på vad du kan tänka på.
Rödbetorna kan också ätas som sallad innan blasten blivit alltför kraftig.
Köp färdiga grönsaksplantor och plantera ut i det lilla trädgårdslandet. Det är ett bra sätt att få upp precis det du kommer att behöva under några veckor. Sallad, persilja, dill, squash, bönor, mangold och naturligtvis tomat är grönsaker som man kan sätta ut som färdiga plantor. Genom att odla i pallkragar håller du formatet begränsat till en liten täppa.
Kolla upp vad som växer naturligt på platsen och var inte för snabb med att såga ner träd. Höga buskar och träd ger stämning och svalka och skärmar av mot insyn. Kanske behöver vissa lågt hängande grenar ansas för att du ska komma fram med gräsklipparen, men annars fyller de väl sitt syfte som gröna väggar och tak.
Läcker, tätt fylld pion med en ljuv och pudrig doft.
Lägg märke till vilka jordförhållanden som råder på platsen om du ska plantera nytt. Torkar marken snabbt ut eller finns det någon fuktig hörna på tomten? Vilka partier ligger alltid i sol respektive skugga? Välj växter efter vad som passar till förutsättningarna och inte bara utgående från vad du tycker om. De ska helst också blomma medan du är i stugan.
En av mina egna digitalis med lite ovanligt färgschema i rosa och aprikosgult.
Välj gärna klassiska gammaldags perenner som är lättodlade och klarar sig i normal trädgårdsjord. Digitalis, fingerborgsblomma (egentligen tvåårig) är lättskött och förökar sig själv efter hand. Lupiner och vallmo likaså, de är blommor som ger riktig sommarkänsla. Pioner återkommer troget år från år när de väl etablerat sig och mår bäst om de får stå länge på samma ställe.
Gräslök, oregano, mynta och citronmeliss är kryddor som sköter sig själva när du inte är där. Det är snarast så att du får hålla efter dem så de inte invaderar för mycket. Här får du färska örter till sillen och nypotatisen, grillen, mojiton och som fräsch smaksättare till bordsvattnet eller teet.
Cirtonmeliss är en lättspriden kryddväxt som gärna även kan stå i perennrabatten eftersom den både doftar och är snygg.
Bärbuskar som vinbär och krusbär är lättskötta och ger stor skörd i förhållande till arbetsinsatsen. De vill ha en fuktighetshållande, mullrik jord och gott om sol. Uppblandning med kompostjord är alltså bra när du ska plantera nya bärbuskar. Var snål med kvävegödslingen, men ge dem gärna träaska som innehåller mycket fosfor och kalium. En liter per buske och vår är lagom. Benmjöl är ett annat bra gödningsmedel. Annars behövs ingen extra gödsel, för det ökar bara risken att buskarna drabbas av mjöldagg.
Går runt och kollar mina körsbärsträd för att räkna kartar och hoppas stenhårt på att de inte ska hinna trilla av innan de blir mogna. Även i år inföll körsbärsblomningen när det var kallt och ruskigt och dessutom blåste det väldigt under den senare perioden. Så jag trodde knappt att det skulle bli några kart alls. Bin och humlor kan ju inte ha varit så där alldeles överaktiva. Men det finns i alla fall lite början till frukt.
Sötkörsbär eller bigarråer är ganska lättodlade och sköter sig oftast bäst själv utan beskärning och annat jox. Den bästa platsen att plantera körsbär på är väldränerad jord i sol. Tung lera med mycket markfukt är inget bra utgångsläge. Då är sjukdomsrisken stor.
Stora och saftiga bär som kan vara sorten Stella.
Gamla körsbärssorter var lite kräsna i val av sällskap för pollinering. Numera finns det ett par-tre sorter som är självfertila. Det betyder att de inte behöver en annan körsbärssorts pollen för att blomman ska bli befruktad. Ska du bara plantera ett träd är det säkrast att välja en självfertil sort. Stella och Sunburst är två bra självpollinerande körsbär. Funbo plantskola har annars ett pollineringsschema på sin hemsida som du kan kika på för att reda ut vilka sorter du ska satsa på för att de ska passa varandra.
Jag älskar körsbär och skulle gärna plantera fler än de tre sorter jag har idag. Merton Glory, som har en gulröd söt frukt i slutet av juli. Heidi är en svensk sort med gul-rödflammiga bär som är jättegoda. Mognar också i slutet av juli. Sedan har jag en mörkrödbrun sort, Heidelfinger, som mognar något senare. Den har inte haft jättemycket bär ännu, men växer bra och verkar bli stor.
Skulle jag satsa på fler träd kanske Lapins kunde vara värd att prova. Den är också självfertil och får stora mörkröda bär tidigt i början av juli. Van är en sent mognande sort som har söta, men ändå lätt syrliga frukter. Många av de andra kan bli lite väl söta och klistriga i smaken ibland.
Körsbärsblad angripna av den svarta körsbärsbladlusen.
Håller tummarna nu för att inte trastar, skator och andra marodörer hinner före mig i år. Ibland kan unga träd få rätt mycket bladlöss och det har även jag haft. Små, svartglänsande rackare. Bladen kryllar ihop sig och tillväxten blir svag. Det är inte så lätt att såpaspruta dem när lössen sitter inuti bladrullen, utan man får veckla ut bladen för hand. Tråkigt göra och alla blad når man inte upp till. Kraftigt angripna blad är lättast att plocka bort för hand. Låt oss hoppas att det inte blir så mycket sånt i år!
Har skjutit upp det flera gånger, men nu blev det äntligen av. Kupa potatisen brukar höra till i början av juni när den kommit upp sådär lagom i potatislandet. En odling i min storlek tar ett par minuter, så jag begriper verkligen inte varför det skulle vara så svårt att få det gjort. Den ena raden är sorten Timo och den andra (vänster) Arielle, som jag ville prova som en ny sort. Båda sorterna är tidiga, men med den kalla försommar som vi haft i år så blir det nog ingen egen tidig potatis förrän in i juli månad.
Nykupade potatis i mitt lilla potatisland.
Kupningen går ut på att fösa upp jord mellan fåren upp mot toppen av raderna där bladskaften sticker upp. På det viset ger man mer utrymme för potatisarna att utvecklas längs stammen och man undviker att de blir gröna. Den gröna färgen är ett giftigt ämne, solanin, som bildas i potatis som utsätts för ljus och sådana potatisar ska man inte äta.
Märkte att jorden ännu var ganska fuktig mellan fårorna, men borde kanske snart börja vattna. Potatis är en vattenkrävande grönsak. Däremot behöver man inte gödsla så mycket. För mycket näring ger istället vattnig potatis.
Nu blommar min amaryllis så fint i fönstret. Sommaren är dess rätta blomningsperiod om den får följa sin egen klocka. Tre stänglar blir det och läckert vit är den i blomman. Tur det för de tomteröda känns lite fel just nu. Jag gör inte så mycket med den, utan den får stå där i en hörna bakom de andra växterna och samla kraft till sin blomning. Den får sparsamt med vatten och näring och en liten viloperiod på vintern då den bara står och stampar.
Har plockat hopklistrade och delvis uppätna blad ur mina rosor ’New Dawn’ och ’Constance Spry’. Det ser inte alls kul ut. Små och lite större larver sitter inuti de hopspunna bladen och käkar i godan ro. Även knopparna går åt, så få se hur det går med blomningen nu. Constance har ju bara ett flor.
Larven är ca 1 cm lång, brun och ganska tjock på mitten. Sen finns det en annan färgsättning på en del larver med mera genomskinlig kropp och tydlig vit-brun teckning på ryggen. Ingendera kan jag hitta i några böcker om skadegörare, mer än att det rör sig om någon typ av vecklarfjäril.
Bruna larver av någon vecklarfjäril som lever gott på rosorna.
Vad ska man göra åt detta då? Jag har som sagt plockat bort angripna blad och bränt upp dem i spisen. Där åkte säkert med en hel del larver. Sedan har jag sprutat med ett pyretrum-preparat. Det måste säkert till fler behandlingar. Eftersom det finns en del bladlöss också så hoppas jag att det tar dem bägge två. Sen får vi se hur hårt de hunnit gå åt knopparna, men det var ju tur att jag upptäckte angreppet redan nu.
Har nyss fått hem Karin Eliassons nya bok ”Grönt!” och det får jag säga är en inspirerande och charmig bok med trevlig formgivning. Karin är trädgårdsmästare med förflutet på bl a Rosendals trädgård. Med hjälp av Charlotte Gawells smakliga bilder blir man riktigt sugen på att börja odla och tillreda sina egna grönsaker. Fast det är jag ju redan.
Själva växtbeskrivningarna är inte så detaljerade som hos Lena Israelsson, som jag presenterat förut, men inbjuder i alla fall till att pröva på om man är nybörjare. Texterna är uppdelade i tydliga stycken med rubriker som Sådd – När? – Hur?, Förberedelse av växtplatsen, Skötsel och Skörd. Lätt att ta till sig och inte onödigt komplicerat. Absolut en bok som jag kommer att ha liggande framme för att läsa igenom ett kapitel här och där när jag funderar på nya grödor att testa.
