Planteringsnojs i trädgården

Penseer är ett sätt att piffa upp en trist rabatt.
Den sommarblommande perennrabatten upphottad med småblommiga penséer.

Just nu är det fullt ös i garden center och trädgårdsbutiker om helgerna. Det säljs jordförbättring, blommande växter och kryddörter i mängder. Det är alltför frestande för att man ska kunna låta bli när man går rundor längs gångarna och i växthusen. Jag har oftast en klar bild framför mig vad jag ska leta efter, men ibland blir det ett och annat impulsköp också. Men den senaste investeringen var noga planerad. Det blev äppleträdet Agnes som jag föll för så fort jag läste beskrivningen av det i ett nyhetsbrev. Jag har skrivit om de Nya äpplesorterna i ett inlägg från i vintras.

Äpplesorten Agnes har en krispig smak och tidigt mognande äpplen.
Och här har vi babyn Agnes! Efterlängtad!

Äpplet fick en plats i raden intill mina andra fruktträd. Agnes är en småvuxen sort, så jag vågade mig på en placering ganska nära gången och ca 4 meter från nästa träd. Gropen grävde jag rejäl åt alla håll, både på djupet och bredden.  Vattnade i gropen innan jag satte ner den genomdränkta rotklumpen. Fyllde på med jordförbättring för den befintliga lerjorden med kogödselkompost, egen lövkompost och lite planteringsjord. Såg till så toppen av krukjorden var i nivå med den nya jorden. Trampade till ordentligt, men räknar med att rotklumpen kommer att sätta sig och sjunka ihop i alla fall, så då får jag fylla på med lite mer jord. Nu återstår det att binda upp trädet mot ett stöd och att klippa till en bit hönsnät kring stammen. Sen väntar jag på äpplena!

Pingstliljor och påskliljor återkommer år från år i rabatten.

Jag köpte också lite billiga lökar som hade drivits till snitt, men inte gått åt. Sådana kan man hitta i mängder i någon undanskymd hörna i plantbutiken. Har både narcisser av två slag, en småblommig vit och den doftande pingstliljan Narcissus poeticus ’Actaea’ (ovan). Hittade flera krukor av vita pärlhyacinter också. De är bara för härliga! Så detta tryckte jag ner där det fanns plats i rabatterna. Narcisserna är tåliga och kommer upp år från år. Jag tycker de gula påskliljorna ’Carlton’ och den lilla ’Tête a Tête’ är de allra bästa. De förökar sig glatt och brer ut sig mer och mer för vart år.

Tomatplantorna kräver rejäl jordvolym med välgödslad jord.

Vad händer mer i min trädgård just nu? Växthuset är i gång sedan ett tag. Tomaterna fick komma ut i större krukor (papperskorgar från Ikea) och har än så länge stödvärme från ett element om nätterna. Men jag hoppas de kommer att tjocka på sig lite bättre nu. De stod för tätt innan och blev lite rangliga. Det funkar bra att odla tomat i kruka, men man får räkna med att man förlorar i höjd med att plantera så högt ovan mark. Är det ett litet växthus kan plantering i bäddar vara bättre. Men kalkylera då med våreffekten, dvs att bäddarna tar längre tid att värma upp än jorden i krukor. Tomater kräver mycket gödsel och vatten. Min jord är fet kompostjord med mycket kräm i, så då slipper jag hålla på och gödselvattna under större delen av säsongen. Bättre att kosta på sig en dyrare jord för att spara tid senare, tänker jag.

Småplantor kan gärna förodlas i växthuset där det är ljust och lagom temperatur.
Kronärtskockor till vänster med gråaktiga blad, rosenskära med dilliga blad till höger och nederst chili.

Småplantorna är också på tillväxt i växthuset. Satte nyss ut den förkultiverade salladslöken i landet. De ser inte mycket ut för världen ännu – tunna trådar som purjolök ungefär. Men här har jag ett antal kronärtskockor, chilipeppar och vita rosenskära Cosmos. Dessutom några krukor med dill, som precis börjar komma upp, och plocksallat för den tidigaste skörden. Odla sina egna grönsaker är kul! Vilket underverk det är varje gång ett pyttelitet tomatfrö gror och sen ger kilovis av fina tomater!

Förbered grönsakslandet för våren

Redan nu kan man börja se till odlingsbänkarna för att komma igång tidigt med grönsakerna när jorden blir varm. Det första du gör är att gå över bäddarna och rensa bort övervintrat ogräs. Det kan vara någon maskros här och där eller en liten tusensköna, våtarv eller kirskål. De börjar komma igång så fort soltimmarna ökar och ju tidigare man tar dem, desto lättare är det.

Kronärtskockan kräver en välgödslad jord.
Kronärtskockan är en platskrävande grönsak som vill ha en välgödslad jord.

Efter rensningen fyller du på med stallgödsel, ca en halv spann per kvadratmeter. Det bästa är välbrunnen ko- eller hästgödsel från djur som stått på halm- eller torvbädd. Eller köp komposterad kogödsel. Innehåller stallgödseln mycket spån behöver den komposteras ett år till. Mylla ner gödseln i de översta 15 cm jordlagret. Detta är toppen jordförbättring då den luftar upp jordens struktur och tillför mycket mullämnen. Detsamma gör kompostjorden från din nyvända kompost. Ha alltid två högar som byter plats med varandra på våren. I botten kommer den feta, fina myllan fram. Kan behöva sållas om den innehåller mycket grova växtdelar. Mylla ner kompostmyllan i ytjorden. Den innehåller inte så mycket näring som stallgödsel eller gräsklipp gör, men gör gott för strukturen.

Torv och kompost bättrar på jordens struktur och gör den luftigare.

Hönsgödsel kan man mylla ner i ytskiktet redan på våren om man inte får tag i annan stallgödsel. Den har inga jordförbättrande egenskaper, men innehåller mycket kväve som de flesta växter behöver mycket av. Ta inte i för mycket – hönsgödsel är starkt. Två dl per kvadratmeter räcker. Vill du bättra på jordens näringsinnehåll senare under säsongen kan du ge en giva till i mitten på sommaren. Det gäller speciellt om du sår en ny omgång av t ex sallat eller spenat. Näringskrävande växter som kronärtskocka, mangold, purjolök och olika kålväxter behöver också mycket kväve.

Spenat kan sås många gånger under sommaren.
Spenat är en snabbväxande grönsak som vill ha en näringsrik jord.

Innan sådd kollar du av att jordtemperaturen är tillräckligt hög. För många grönsaker är 5-8 grader tillräckligt. Sår man känsliga växter som bönor för tidigt ruttnar de bara bort. Men många växter som spenat, ruccolasallad, palsternacka, dill och persilja kan sås redan nu. Så fort jorden blir varm börjar fröna gro. Så där kan man få utlopp för sina kliande odlingsfingrar redan tidigt om våren.

Mizunakål är en ny bladgrönsak som äts som sallad.
Mizunakål äter man som sallad. Kan sås tidigt, gror fort och skördas i etapper.

Färskt gräsklipp är annars ett prima jordförbättrande och gödslande medel som man kan ge växterna så fort de kommit upp en bit (ca 5-10 cm). Gräsklipp innehåller mycket kväve och dessutom fungerar det både ogräshämmande och fuktbevarande när det ligger uppe på jordytan. Småningom bryts det ner och då luckrar du bara ner det i det översta jordlagret och lägger på ett nytt skikt. Men ta inte tillvara gräsklipp för marktäckning just när maskrosorna eller bellisarna blommar, för då får du snart upp en hel armé av små ogräsplantor i din mustiga odlingsjord.

Många rotgrönsaker kräver en lucker jord och regelbunden vattning för att växa bra.

Längre fram på säsongen kan man använda benmjöl, algomin, nässelvatten eller eget guldvatten för gödsling av odlingarna. Guldvatten är urin som man blandar i proportionerna 1 del urin + 9 delar vatten. Vattnas ut på fuktad jord.

Odlingstips för tomater

Tomatplantor skolas om till större krukor an efter de växer.
Nyss omskolade tomatplantor får växa till sig inomhus ett tag till.

Tomatplantor är ganska snabbväxta och dessutom lätta att odla fram själv. Det du behöver är egentligen bara växtbelysning. Ska du odla tomater i växthus kan du börja så redan i februari. Då är plantorna klara för utplantering två månader senare. Vilket kan betyda lite stödvärme nattetid i växthuset till en början. I år sådde jag tre frön vardera av sju olika sorter. Ska egentligen inte ha så många plantor, men jag tänkte att alla kanske inte blir så bra, så då kan jag välja ut de två bästa av varje sort. Men som vanligt är groningen 100%-ig och samtliga plantor ser ut att utvecklas på ett bra sätt. Så det blir till att ge bort en del.

Tomatplantor planteras djupt vid omskolning för att bilda nya rötter.
De små tomatplantorna placeras djupt i krukan och sen fyller du på med jord högt upp på stjälken.

Jag sår i små gräddfilsburkar, tre frö per bytta. Använder såjord som är finfördelad och ogödslad. Placerar krukorna över varmt element för att underlätta groningen. När de första karaktärsbladen utvecklats skolar jag om plantorna till en vanlig Vefi-kruka, en per kruka, i gödslad planteringsjord. Tomaterna sätter nya rötter från stjälken så därför ska man gärna sätta den lilla plantan djupare i jorden än vad den stod iden första krukan. På detta sätt kan man också korrigera en planta som ränt lite för mycket i höjden så den blir rakare och stadigare. Vattna lagom, inte så att plantan ständigt är blöt, men så att jorden får torka upp lite vid krukkanten. Nu kan du ställa plantorna i ett svalare rum så inte tillväxten blir för kraftig. Samtidigt är det viktigt med extra belysning så de håller sig knubbiga.

Extra växtbelysning behövs för att odla fröplantor.
Tomaterna, här 5 veckor, behöver mycket ljus och där räcker inte ett vanligt fönster.

Tomater har stort behov av näring och vatten. De vill ha en mullrik jord som är både luftig och som kan behålla fukten. Jag satsar på en välgödslad jord från början och blandar planteringsjord med kogödselkompost i stora krukor. Då slipper jag gödsla under hela försäsongen. Har köpt Ikeas papperskorgar i plast ca 12 liter stora för 19 kr där jag borrat hål i botten. Krukodling passar mig och mitt växthus, men man kan också odla direkt i säck. Att odla tomater i öppen bädd är mindre bra, för då får man byta ut all jord varje år för att inte dra på sig jordbundna sjukdomar som tomaterna lätt drabbas av.

Tomatplantor behöver mycket ljus för att bli knubbiga och starka.
Varma dagar kan plantorna tillbringa ute i växthuset. Här är suveränt med ljus!

När nattemperaturen stabiliserat sig kring +10 grader kan man sätta ut plantorna. Eller i växthus med tillskottsvärme redan tidigare. Ett vindskyddat och varmt läge är viktigt för tomaterna. Därför är ett växthus ypperligt, men en varm, solbelyst vägg går också bra om det inte blåser för mycket. Plantorna blir ju gärna ganska långa och måste stödjas för att inte brytas.

Bärodlarna hukar mot ny skadeinsekt

Skadeinsekten angriper växande frukt och bär.
De röda ögonen och två mörka fläckarna är kännetecken på en Drosophila suzukii. Foto: Sanja Manduric, Jordbruksverket
Feromonfällor och lockfällor kan användas för att bekämpa olika skadeinsekter.
Färdig fälla för bekämpning av Drosophila suzuki. Foto: Biobest

Skötsel av julrosor i trädgården

Julrosor är tacksamma kalkälskande växter.

Julrosor är generellt lätta växter att odla. Men man ska inte flytta runt på dem i onödan. Om du har planterat dem på lämplig plats med lucker och väldränerad trädgårdsjord i halvskuggigt läge, så brukar de klara sig bra. Tänk woodland för att få till en bra ståndort. Julrosorna gillar fet jord, så gödsla gärna med kompostjord eller ett organiskt gödsel som brunnen stallgödsel eller Chrysan. En giva på våren är tillräckligt. Se till så jorden är kalkhaltig, absolut inte sur. Att smula ner äggskal är mitt eget bästa tips för att få en kalkrik jord.

Julrosorna blommar under lång tid och vissa arter börjar redan i december.

Julrosor är torktåliga när de väl är etablerade. Jordstammarna växer bäst på hösten så efter en vårplantering får man hålla ett extra öga på julrosorna under sommaren så de inte torkar ut. Men det är viktigt att jorden inte är ständigt fuktig, för det gillar inte de tjocka rötterna. Riktigt torra somrar är det lämpligt att vattna även etablerade julrosor för att de ska bilda rikligt med blommor nästa år.

Julrosor trivs i woodlandlandskap.

Julrosor kan angripas av olika svampsjukdomar. Svartfläcksjuka är vanligt och ger mörka fläckar på blad, bladskaft och blommor. Är det ett kraftigt angrepp tidigt om året kan det sätta ned plantans växtkraft mycket. Man kan därför vattna med svampmedel i preventivt syfte. Plocka och klipp bort angripna blad och blomstänglar. Se till att plantorna har gott om näring och vatten. Du kan också klippa bort en del friska blad för att få bättre luftväxling. Alla svampar gynnas nämligen av en fuktig miljö. Så att hålla rent och torrt omkring plantan kan hjälpa till att hålla svampproblemen borta.

Vita och mörkröda julrosor är vanligast att odla i trädgården.

Att beskära gamla äppleträd

Äldre äppleträd har ofta kraftiga grenar som växer alldeles för tätt.
Troligen ett Belle de Boskoop, före beskärning.

Vinterbeskärning av äppleträd är ett spännande jobb, för inte två träd ser likadana ut! Jag träffar många olika former av äppleträd varje år och det kan ibland vara en liten utmaning att se genom det täta grenverket och bilda sig en snabb uppfattning om hur lång tid det kommer att ta att beskära det. Vissa träd är extremt höga och andra otroligt täta. Oftast är det minst 5 år sedan någon gjorde en beskärningsinsats senast. Det vill säga de efterföljande vattenskotten har vuxit till sig rejält och frukten är så gott som obefintlig.

Grengallring är en viktigt beskärning hos äppleträd.
Samma träd som på första bilden, efter beskärning.

Har man äppleträd i en villaträdgård så fyller träden fler syften än bara fruktproduktion. Oftast är det inte så många andra fullvuxna träd i trädgården och då fyller det en skuggande funktion samtidigt som det ska vara vackert att se på. Kronträd är den allra vanligaste formen hemma hos folk. Vad man normalt behöver göra då för att forma om trädet är först och främst en grov grengallring. Välj ut vilka grenar som bygger upp stommen och låt dem vara orörda tills vidare. Rikta in dig på de felväxta och skymmande grenarna som skjuter upp rakt i luften, ofta i mitten av trädet. Detta är ofta gamla vattenskott. Tänk gallring i första hand, aldrig stympning.

Täta och höga kronor skapar skugga och konkurrens om luft, ljus och näring.
Ett gammalt äppleträd, förmodligen Ingrid Marie, med en god grenstruktur, men alldeles för tät och hög krona.

Se framför dig de horisontella linjerna som du ska spara. Grenarna ska gå ut från mitten åt sidorna, inte från en sida genom mitten till den andra sidan. Det blir sällan bra om man kapar grenar rätt av. Minska istället kronans höjd och omfång genom att skära i förgreningspunkter och eftersträva horisontella och nedåtgående grenriktningar. Gå runt trädet och titta från olika vinklar på trädet. Det är lätt att bli närsynt om man står uppe i trädet på en hög stege. Man måste ner på marken emellanåt för att ta ut kursen.

Tät skog av vattenskott blir följden efter en för kraftig beskärning.
Detta Aromaträd har en i grunden bra grenuppbyggnad, men det står lite skuggigt och vattenskotten har vuxit rätt upp i luften.

Att föryngra ett gammalt fruktträd är ett flerårigt projekt. Man kan inte göra allt på ett år. En tät skog av vattenskott blir istället följden av en för hård beskärning. Försök skapa en åldersbalans genom att spara grenar av olika ålder i trädet. De äldre grenarna har mångårig fruktved och de unga skotten skapar på sikt nya fruktbärande grenar. Tänk också på att olika äpplesorter växer på olika sätt. Alla gamla sorter går inte att hålla låga i plockvänlig höjd. De är ofta ympade på starkväxande grundstammar och då har de en inneboende kraft som är svår att tämja. Försök också alltid spara grenar med fruktsporrar och blomknoppar för att det ska bli frukt även inkommande höst.

Öppna kronan för att få in mer ljus.
Här har jag varit ovanligt hårdhänt. Men stommen är kvar och det finns grenar av olika ålder.

Frönyheter 2015

Har letat spännande nyheter i fröfirmornas sortiment. Man vill ju alltid prova något nytt i tillägg till de gamla favoriterna som måste finnas med från år till år. Blommor är ju roligt att så och speciellt då sådana som man kan ta in i buketter. Nigella papillosa ’Delft Blue’ är en mycket speciell nigella vars strimmiga blommor man nästan ska beundra i förstoringsglas. Superläcker! Sorten är döpt efter det holländska, blåvita delftporslinet.

Nigella är en bra biväxt som innehåller mycket nektar för insekter.
Nigella ’Delft Blue’ Foto: Thompson & Morgan

Nigellan är en bra insektsväxt och passar dessutom bra i buketter. Det går även att torka nigella, men det har jag aldrig provat själv. Trivs i soligt läge och blir ca 70 cm hög. Detta är en ettårig växt som sås direkt på friland. Fröet bör täckas med ett jordlager som motsvarar dubbla fröets tjocklek.

Penséer är vårens räddare då de är de första utplanteringsväxterna som jag brukar sätta i jorden redan i halva mars. Det är tidigt, men det är Skåne. Man behöver inte ha mycket till krukor ens, det räcker med någon halvt skamfilad bytta i porslin eller metall. Ju lättare, desto bättre, för man brukar få bära in dem några nätter när det blir frostknäppar. Minipenséerna är mina favoriter, då de är lite mer sansade i form och storlek och sällan bjuder på några skrikiga färgkombinationer.

Minipenséer räddar våren då de är de första utplanteringsväxterna.
Minipensén ’Sorbet Phantom’ Foto: Impecta

Sorten ’Sorbet Phantom’ bildar täta, kompakta plantor översållade av ljuvliga, små blommor i mörkt purpurviolett. Blommorna har blåsvarta vingar och ögonteckning i vitt, gult och purpur. Se även den ytterst dekorativa kanten i vitt kring de ljusare blombladen. Violer förkultiveras inomhus i såjord feb-mars för blomning till sommaren. Ska man ha plantor så tidigt som i mars är det bekvämast att köpa dem färdiga, så slipper man hålla igång ett växthus frostfritt under vintern. Täck sådden med klar plast försedd med lufthål. Efter groning placeras den svalt och ljust.

Petunia med fransiga kanter sticker ut från mängden.
Petunior kan man älska eller hata. De blir gärna lite too much. Foto: Sävarplant

Petunia grandiflora ’Espresso Frappe Rose’ är en spännande petunia med kompakt och lågt växtsätt. Blommorna ligger bara precis ovanför bladverket och plantan ska inte sträcka sig som petunia ibland gör.

Petuniafrön är små och brukar vara ljusgroende, d v s de ska egentligen inte täckas. Ett odlartips är att täcka fröna med vermiculite för att behålla fukten på ytan. Dra sedan gärna över en tunn plastfolie den allra första tiden till de har grott. Sås i mars-april.

Martorn är en torktålig växt som älskar solstekta växtplatser.
En spännande rysk martorn ’White Glitter’ som jag blir mycket sugen på. Foto: Impecta

Rysk martorn är en tistelliknande perenn med silvriga blad. Vanligast är de olika ljusblålila sorterna. Nu har det kommit en mycket lovande martorn med silverskimrande, vita blommor och taggiga stödblad. Eryngium planum ’White Glitter’ har ett välgrenat växtsätt och mycket lång hållbarhet som snittblomma. Martornen är en härdig perenn som blommar fint redan första året. Den är mycket läcker som bakgrunds- eller centrumväxt i prärielika, soliga rabatter tillsammans med andra torktåliga växter som lavendel, pärleternell och röllika. Ska du odla den från frö bör den förkultiveras inomhus i såjord. Täck med ett tunt jordlager och placera sådden i 22-24 grader, efter groning ljust och svalare. Småplantorna kan planteras ut i rabatt efter avhärdning när frostrisken är över.

 

 

 

 

 

Att sköta citrusträd i kruka

Citrusplantor ska förvaras svalt inne om vintern.

Snart börjar det finnas blommande citrusträd i handeln igen. Citrusträd i kruka kan vara många olika arter, men vanliga citroner och små kumquats är kanske vanligast. Gemensamt för alla citrusträd är att de vill ha en sval, men ljus vinterförvaring och jämn vattning och gödsling hela året. Jag får mängder av frågor om citrusträd och andra medelhavsväxter och börjar snart tro jag är någon slags citrusexpert. Har en kommande citrusartikel på gång i en trädgårdstidning i vår, men mer om det när den kommer ut! Ska istället passa på att ge dig som precis har köpt eller funderar på att skaffa ett citrusträd lite praktiska råd om vattning och gödsel.

Citronens blommor doftar underbart gott och friskt.

Bevattningen är något av en nyckel till krukodlade citrusträd. Eftersom de här växterna producerar frukt över hela året så kräver de en jämn fuktighet oberoende av om det är sval vinterperiod eller solig och varm sommar. Låt ytjorden torka upp något mellan vattningarna, men se till så rötterna längre ner i krukan inte torkar ut. Får bladen torkskador brukar de ha svårt att återhämta sig. Blombildningen brukar starta när man bryter vintervilan. Jag förvarar mina citrusträd på vinden över vintern, för där blir det sällan kallare än +5 grader och det är idealiskt för dem. Ger extra ljus under den mörkaste vinterperioden och även därefter för att se till så de orkar jobba med sin fotosyntes och sparka igång knoppbildningen.

Citrusväxterna startar sin blomning tidig vår.

Genom att vattna med svag näringslösning året om ger man citrusväxterna bästa förutsättningar för tillväxt och blomning. Frukterna hänger ju kvar minst ett år innan de är mogna, så det åtgår en del näring till den processen. Det finns speciell citrusnäring att köpa som innehåller minst dubbelt så mycket kväve som fosfor och kalium. Citrusnäringen ska också innehålla järn, zink och koppar, som är viktiga spårämnen för dessa växter. Citrusväxter gillar en något sur jord (lågt pH) och kan få svårt att ta upp järn om pH:t blir för högt. Där spelar även kvävet roll, då sk ammoniumkväve är försurande på jorden. Detta tillgodoses av citrusnäringen. Följ doseringen på flaskan och överdriv inte gödslingen. Bästa resultat får du med en jämn, men inte för hög näringsdos. Ha gärna en egen vattenkanna för citrusväxterna för då kan du ha färdigblandad gödsel redo hela tiden.

Citronplantan kräver mycket ljus och näring hela året.

Hur ofta ska man vattna citrusplantor? En gång i veckan kan du ha som måttstock att vattna ditt citrusträd vintertid. På sommaren kräver träden mer vatten då de står utomhus i solen. Har du en fuktmätare kan du gärna använda den för att få ett exakt mått på fukthalten i jorden. Tryck ner givaren till ca 3/4 av krukans djup för att avläsa fuktvärdet. Om olyckan är framme och ditt träd torkar ut alltför mycket kommer det att tappa en massa blad nästa gång du vattnar. Ser plantan alltför skabbig ut kan du beskära in grenarna något, men släng inte trädet, utan ge det en chans att bilda nya blad.

Lycka till med ditt citrusträd!

Fyra nya svenska äpplesorter

När klimatet förändras måste förädlingsarbetet med nya fruktsorter hänga med i utvecklingen. Vi får in nya svampar och insekter till landet, men det är inte så enkelt som att flytta över internationella äpplesorter, för de är ofta gjorda för att besprutas. Dessutom måste äppleträden vara vinterhärdiga och ha en snabb utveckling från blomma till frukt under vår korta växtperiod. Det är inte gjort i en handvändning att introducera en ny äpplesort. I praktiken tar det ca 20 år från att den första korsningen görs till att man har en saluduglig sort. Normalt kommer det en eller ett par nya äpplesorter under en tioårsperiod. I år presenterades fyra nya på ett bräde! Två av dem skulle jag vilja plantera med en gång. Tur att jag har gott om plats!

Nya äpplesorter introduceras på marknaden. Agnes är en mycket lovande sort.
Agnes- vacker som sin förälder Discovery! Foto: Sveriges Lantbruksuniversitet, Balsgård

Agnes är ett sommaräpple som framför allt utmärker sig genom den goda smaken. Släkting till välkända Discovery, men mindre sjukdomsdrabbad och sägs ha en ännu friskare smak. Det måste vara något alldeles i särklass fint äpple, för jag tycker Discovery har en underbar frukt. Agnes mognar något tidigare än sin förälder.  Den formar ett ganska litet träd, ibland ganska upprättväxande och med korta grenar samt mycket sporrar. Agnes blommar tidigt och därför rekommenderas andra tidiga eller medeltidiga sorter som pollineringssorter, exempelvis Birgit Bonnier, Gyllenkroks astrakan, James Grieve, Mio och Oranie. Medelgod–god fruktsättning. Frukten är medelstor till stor, rundat–något konformat äpple. Skalet har en gul bottenfärg med rosaröd täckfärg över större delen; ett mycket vackert äpple, enligt elitplantstationen Balsgård. Fruktköttet är saftigt och vitt med rosa inslag. Skördas kring 15–30/8 och kan lagras i 3–4 veckor.
Agnes är ganska motståndskraftig mot fruktmögel (monilia), skorv och päronpest. Den har avsevärt mindre problem med fruktträdskräfta jämfört med Discovery. Rekommenderas för zon 1–3.

Äpplet Folke mognar sent och tål lång lagring.
Folke är en sen sort. Foto: Sveriges Lantbruksuniversitet, Balsgård

Folke spås bli den andra vinnarsorten. Den är framkorsad utgående från Aroma och ingår i samma syskonskara som sorterna Fredrik och Frida. Folke blir ett stort och grovt träd med bra fruktsättning. Folke är triploid och kan inte ge pollen till andra sorter, men kan ta emot pollen av andra medelsena till sent blommande sorter som exempelvis Filippa, Fredrik, James Grieve, Ingrid Marie, Mio och Signe Tillisch. Frukten blir mycket stor och plattrund. Den är gulgrön med varmt orangeröd täckfärg som kan bli nästan helröd om den får gott om sol. Fruktköttet är fast, vitt och krasigt. Smaken är sötsyrlig, först ganska sur men smaken blir god och aromatisk efter 1–2 månaders lagring. Den passar då både som bordsfrukt och hushållsfrukt. Plockmogen ca 1–15/10, ätmogen 1–2 månader senare. Mycket god lagringsförmåga då den håller till april–maj.

Äpplet Trulsa har en söt och god smak, men kort hållbarhet.
Trulsa spås bli en barnfavorit med sin söta smak. Foto: Sveriges Lantbruksuniversitet, Balsgård

Trulsa är en tidig höstsort med söta aromatiska frukter som härstammar från sorten Eva-Lotta. Den blir ett ganska litet träd med god fruktsättning. Trulsa pollineras av exempelvis Discovery, Filippa, Fredrik, Gyllenkroks astrakan, Lovisa, Mio, Oranie och Sylvia. Frukten är rundat konformig och medelstor. Den har en gul grundfärg med varmt tegelröda–orangeröda strimmor. Skalet är något segt. Fruktköttet är fast och krasigt och smaken synnerligen söt och aromatisk. Trulsa är ett tidigt äpple som skördas ca 25/8–5/9. Den ska helst ätas färsk, då den är hållbar bara ca 4 veckor i kyllager. Trulsa har visat sig ha en hygglig resistens mot fruktmögel och skorv. Den har även en resistensgen från Cox
Orange mot päronpest. Rekommenderas för zon 1–3.

Äpplet Lovisa passar den som får ont i magen av äpplesyra.
Lovisa har mörkröda äpplen med låg syrahalt. Foto: Sveriges Lantbruksuniversitet, Balsgård

Lovisa är framkorsad av föräldrarna Katja x Priscilla. Den formar ett ganska stort träd med långa grenar med bra grenbrytning. Frukterna hänger mycket väl fördelade i trädet och det fodras ingen gallring. Lovisa kan pollineras av andra medeltidigt blommande sorter som exempelvis Birgit Bonnier, Cox Pomona, Discovery, James Grieve, Katja, Mio och Sävstaholm. Frukten är mycket vacker. Den blir medelstor–stor, konformig och ganska lik Katja men betydligt större. Skalet har en gul grundfärg med mörkröd täckfärg. Lovisa är klar för skörd ca 10–20/9. Fruktköttet är i början ganska fast och krasigt, men mjuknar snabbt. Den håller dock i åtminstone 4–6 veckor i kyllager. Mild, söt och god smak.
Detta är en skorvresistent sort som rekommenderas för zon 1–3. Lovisa är en
’snäll’ äpplesort för magen och uppskattas även av dem som har svårt för äppelsyra!

Julstjärnan trivs inne i värmen

Julstjärnan gillar inte drag och ska vattnas försiktigt.

I varma Etiopien och Kenya växer föräldrarna till de julstjärnor som odlas här i Norden. Där bildar de stora buskar varifrån man skördar sticklingar från unga skott. Sticklingarna flygs sedan till Europa och rotas hos plantproducenterna innan de säljs vidare till växthusodlare. Sedan vidtar ett konstgjort klimatarbete för att få dem i blom till advent och jul.

Julstjärnorna finns i många färger och även brokigt.

Julstjärnan är en kortdagsväxt med en kritisk dagslängd på ca 12,5 timmar. Generellt brukar man säga att dagarna är naturligt tillräckligt korta runt den 5 oktober, men vissa sorter av julstjärna klarar av att börja blombilda redan tidigare. Den kritiska dagslängden är temperaturberoende och blombildningen kan tidigareläggas om nattemperaturen sänks till 16-17 grader under de två sista veckorna i september. Täckning med kortdagsplast används därför för att simulera en kortare dagslängd. Men det är viktigt att hålla en låg temperatur i växthuset vid denna tid, annars kan det till och med ge en försening av blomningen. Tyvärr är julstjärnorna ganska mottagliga för både sjukdomar och skadedjur, så de är inga speciellt miljövänliga julblommor precis.

Julstjärnans blommor sitter mitt inne bland de färggranna högbladen.
De egentliga blommorna sitter här. Oansenliga små knappar.
Julstjärnor finns även i pudriga färger.
Foto: Blomsterfrämjandet, Anna Skoog

 

 

Julstjärnans färgade högblad finns i vitt, limefärgat, rosa, fläckigt, tomatrött, tomterött och mängder av flammiga varianter däremellan. Man försökte även lansera gula julstjärnor till påsk för många år sedan, men det var ingen hit. Julstjärnan hör ihop med julen. Själv är jag väldigt förtjust i de limefärgade stjärnorna som inte känns så hopplöst daterade till just julveckan, utan dem kan man glädjas åt både före som efter julhelgerna.