Kategori: Trädgårdsodling

Linné hade problem vid klassificeringen av fikon då han inte kunde hitta några ståndare i växten. Ståndarna behövs för att producera frömjöl så att en befruktning ska kunna äga rum i blomman. Men fikonet har en befruktning som är mer komplicerad än så. Det vi kallar fikon, dvs frukten, är en skenfrukt som består av en uppsvälld blombotten, på insidan beklädd med enkönade blommor. Blommorna finns inne i skenfrukten och ser aldrig solljus. Det som är själva frukterna är de små kärnorna inne i fikonet.

Nu ska jag försöka förklara den invecklade process som leder till att ett fikon bildas. En varning kan vara på sin plats för äckelmagade. Här kommer lite otäck läsning om vad vi egentligen stoppar i oss när vi äter ett fikon.

De fikon vi äter innehåller bara honblommor. Vi kan i Norden endast odla sorter som tillhör gruppen adria-fikon eftersom de smidigt nog bildar fikon utan pollinering och befruktning. Detta kallas att sorten är partenokarp. Smyrna-fikon däremot,  är den andra typen, som härstammar från Medelhavsområdet. De måste pollineras av fikongallsteklar som inte finns i Norden. Steklarna ser ut som små myggor, ungefär 1 mm långa. Honorna har vingar och långa äggläggningsrör, hannarna är vinglösa. Gallsteklarna utvecklar sig ur ägg som tidigare är lagda i en steril honblomma. Äggen utvecklas till larver som bor inne i blomman tills de föds som färdiga steklar. Hannarna utvecklas först och letar därefter reda på honsteklar inne i frukten för att para sig med dem. Efter parningen dör hannarna, utan att någonsin ha fått se dagsljus.

När honan befruktats hämtar hon upp pollen från en hanblomma. Detta pollen bär hon med sig i fickor på bröstet när hon kryper ut ur sitt födelsefikon. Nästa anhalt är ett nytt fikon där hon äter sig in genom skalet och letar sig fram till blommornas märke. Hon tar fram lite pollen från sina fickor för varje märke och sticker samtidigt in sitt äggläggningsrör. Vad hon inte ser är om blomman har kort eller långt stift. Men detta påverkar slutresultatet av hennes jobb. Är det en blomma med långt stift når inte äggläggningsröret ända fram till blommans fruktämne och då blir det inget ägg. Men istället blir blomman pollinerad och det uppstår en frukt. Är stiftet kort når äggläggningsröret ända ner och hon lägger in ett ägg. Så går hon vidare från blomma till blomma inne i fikonet. När alla ägg är lagda dör honan.

Det finns tre fruktperioder hos vilda fikon. På vintern kommer den första som har blommor med korta stift och ståndare. Hit kommer honsteklar med sina ägg. När äggen kläcks till larver och småningom blir till nya steklar öppnar ståndarknapparna sig och honorna får med sig pollen ut. Detta sker ungefär i juni. Under tiden har nästa generation fikon bildats med blommor som har både korta och långa stift. Honorna flyger till dem, lägger sina ägg i de korta och pollinerar de långa. Därefter dör honorna. Den här skörden av fikon blir mycket goda. På hösten kommer den sista omgången fikon. Den har bara blommor med korta stift. Hit kommer honorna från sommarfikonen, lägger sina ägg och dör.

Det finns flera sorter av adria-fikon som är lämpade för nordiskt klimat, men den absolut vanligaste sorten är Bornholmsfikon, som kan förekomma under andra namn i handeln. Sorten ’Desert King’ är en kraftigväxande och härdig sort. Den har både självbefruktande fikon (förstaskörden) och sådana som kräver steklar (andraskörden). Problemet med den är att om man har den på friland kan de höstbildade fruktämnena frysa bort under vintern trots att själva plantan i övrigt tål vintern. Då blir det inga fikon alltså. Kontentan av detta är att den säkraste fruktbildningen får man av fikon som förvaras frostfritt över vintern.