Trädgårdstrender för 2014

Hängande blomsterkorgar svävar i de knotiga äppleträden.
Färg- och växtval för den historiska trädgården – Foto: Blomsterfrämjandet/Minna Mercke Schmidt

Blomsterfrämjandet brukar vara snabba med att staka ut riktningen och sätta nyheterna inför kommande växtsäsong. De tydligaste trenderna man kan se inför 2014 är en hyllning till de historiska värdena, att det kollektiva, glada odlandet hamnar i fokus och inte minst att prydnadsväxter gör comeback i inredningen. Det sista är något jag ofta tänkt på – dvs när försvann blommorna från fönsterbrädorna hos folk? Framför allt unga människor verkar inte ha något förhållande till krukväxter/prydnadsväxter i hemmet. Läs vidare här – det verkar som att det finns något för alla.

Kolonistugetrendet än fortsatt stark nästa år.
Den historiska trädgården – Foto: Blomsterfrämjandet/Minna Mercke Schmidt

Den historiska trädgården

I den historiska trädgården hittar vi gamla miljöer och redskap. Man har valt att illustrera trenden utifrån ett kolonistugeperspektiv. Att ta tillvara gamla kunskaper inom odling och matlagning ligger i tiden. Här anser Blomsterfrämjandet att växter som har en historia att berätta passar in, men också växter som förnyar och skapar ett möte mellan tradition och nytänkande.

Färgvalen är lugna i den historiska trädgårdstrenden och det är torra pasteller och naturliga toner i beige, brunt och terrakotta som dominerar. Tulpaner, pelargon, lavendel, hortensia, rosenskära, cyklamen, heliotroprisp och alunrot är exempel på växter som hör hemma i den historiska trädgården.

Att ha kul i trädgården och odlingslotten tillsammans med andra fortsätter som trend i gröna sammanhang.
Kollektivt odlande och gemenskap – Foto: Blomsterfrämjandet/Minna Mercke Schmidt

Kollektivt odlande

Färg och glädje, familjen i fokus och långbord där alla får plats är gemensamma begrepp i trenden som kallas kollektivt odlande. Men det finns också plats för cityodlaren med den lilla balkongen som vill skapa en lummig oas på några få kvadratmeter. Blomstrande planteringar och community gardens är givna inslag. Här passar växter med rik blomning och starka färger samt utplanteringsväxter av alla de slag. Idealet är att trädgården och hemmet blir lite vildare och inte så tillrättalagt, lite som om naturen själv vore trädgårdsmästaren. Hurra, det låter som om ”stökigt” är tillåtet utan att man behöver skämmas för sin trädgård eller stadodling!

Färgvalen i denna trend är starka med karibiskt klara färger och inslag av neon. Tagetes, dahlia, trädgårdsverbena, prydnadsgräs, krysantemum, julstjärna, amaryllis, begonior – är färgklickar som man måste ha! Nja, inte min stil, men den passar säkert andra.

Kryddor och andra ätliga växter flyttar in i köket.
Grönt är skönt och växterna flyttar in – Foto: Blomsterfrämjandet/Minna Mercke Schmidt

Grönt är skönt

Under många år har trenden varit att vi allt mer flyttar ut i trädgården och att trädgården ska betraktas som en förlängning av vardagsrummet och köket. Trenden grönt är skönt kan beskrivas som tvärt om. Nu är det dags för det gröna att flytta in i inredningen igen. Lampor blir växtlampor, bord blir blomsterbord, drinkvagnar blir blomstervagnar… och så vidare! Hälsomedvetandet och intresset för det ätbara är stort och växter som passar fint här är såväl de ätbara som de frodigt gröna.

Ätliga växter är fortsatt en stark trädgårdstrend 2014.
Foto: Blomsterfrämjandet/Minna Mercke Schmidt

Färgmässigt är det här en riktig klorofyllbomb med gröna, gula och vita toner. Växtval: tomat, gurka, kryddväxter, murgröna, minipåsklilja, slideranka, alunrot och så klart våreld/höstglöd.

På flottfärd i Kävlingeån

Kävlingeåns flotte för dig nära naturen och vattnet.

Firade en stillsam kväll på Kävlingeån med mina gäster från Finland i förra veckan. Hade läst om denna annorlunda naturupplevelse, men trots att flottfärderna hållit på i 22 år, enligt föraren, så har jag aldrig hört talas om den tidigare av mina bekanta. Kanske är Kävlinge för långt från Eslövs kommun?

De boende har sina egna bryggor nere vid ån.

Det var en mild kväll med mycket svag vind och ett halvdisigt solsken. Men miljön var härlig och själva idén med att åka flotte på en smal å är ju alldeles ypperlig. På flera ställen smekte vi nära växtligheten och det var som att befinna sig i en annan världsdel. Mycket passande kallades flytetyget för Mississippi. Båten eller flotten kördes med en gammal 4-taktig utombordsmotor som gick tyst och jämnt. Sakta körde vi förbi de boendes små badbryggor och tjuvkikade in i vackra trädgårdar.

Balsaminen är ett storväxt ogräs som sprider sig ohämmat med frön.

Den dominerande växtligheten är utan att tveka jättebalsaminen Impatiens glandulifera. Det är ett präktigt ettårigt ogräs som hör hemma på två-tretusen meters höjd på västra Himalayas sluttningar. Från att ha inplanterats som prydnadsväxt i enstaka trädgårdar har den snabbt spritt sig i bebyggda områden och även i naturen. Jättebalsaminen respekterar nämligen inte rabattens gränser utan sprider sig som den vill. Växtens klubbformade kapsel öppnar sig explosionsartat vid minsta beröring och slungar iväg fröna långt från moderväxten. När du väl fått in den en gång är den så gott som omöjlig att utrota.

Längs åkanten betar kor som håller ängarna öppna.

Annars kunde vi se kaveldun, vass, vattenmynta, fackelblomster och lite vita näckrosor. På den norra strandvallen betade kor som höll landskapet öppet ända ner till vattnet. Söker man en stillsam aktivitet med närhet till naturen och som dessutom passar för funktionshindrade, som lätt kan rulla upp på flotten, så är det här en trevlig naturutflykt både i pedagogiskt och rekreationsssyfte. Det är egentligen bara krokodilerna som saknas.

Växtligheten brer ut sig över vattnet och ger en spännande stämning.

Underbara Haven Österlen

Den medelhavsinspirerade parterrträdgården innehåller många rabatter och krukor.
Ibland måste man ta sig ut på lite inspirationsturer för att hämta kraft och idéer för sitt skapande arbete. Många gånger går färden till Österlen för där finns det alltid någon strand, någon trädgårdsgata eller liten butik som jag inte varit till ännu. Och det spelar inte så stor roll om vädret är si eller så, för det är alltid fint på den skånska östkusten. Förra veckan drog jag bl a till trädgården Haven som ligger i Gärsnäs.

Läketrädgården innehåller växter som använts inom medicinen.
 

Haven Österlen är egentligen en rehabiliteringsträdgård som används av personer med kroniska smärttillstånd och stressrelaterade symtom. Man strävar efter att trädgården ska bli den första anhalten på väg tillbaka mot arbete. Med hjälp av ett behandlingsteam bestående av olika terapeuter, läkare, trädgårdsmästare och pedagoger kan man få hjälp att sakta och i egen takt bli mer aktiv och uthållig i de dagliga övningarna.

Vintertid hyser det sexkantiga lusthuset trädgårdens kamelior.

En dag i veckan sommartid är trädgården öppen för allmänheten. Då får man ta del av de underbart välskötta trädgårdsrummen, odlingarna och pelargonutställningen i orangeriet. Det är en otroligt avkopplande miljö och här skulle jag ha kunnat sitta i timmar och bara glo på blommor och insekter. Passade också på att handla fina växter och krukor i butiken. Svåra att motstå!

Pelargonutställningen i orangeriet är svår att motstå.

En rabatt med vita malvor och svävande violetta fjärilsväxten jätteverbena.
 

Och så såg jag den vackraste slända jag någonsin sett. Den hängde (sov?) i en buske och lät sig tittas på. Se vilka färger – turkost och limegrönt och så de transparenta vingarna.

Den vackraste jätteslända i turkos och limegrönt.

Appeltern, en superfin holländsk trädgård

 
En liten del av det enorma perennafältet

 

Hört talas om Appeltern någon gång? Inte jag heller, fast jag har koll på många stora europeiska trädgårdar. Visningsparken började anläggas i liten skala för ca 25 år sedan av trädgårdsdesignern Ben van Oijen, som ville kunna visa sina kunder olika trädgårdsdetaljer och -lösningar i full skala, istället för bara på papper. Appeltern ligger i en by med samma namn ca 1½ timme sydost om Amsterdam. Lätt att ta sig hit med bil från flygplatsen Schiphol.  

Skön sittgrupp i ett av trädgårdsrummen

De tuinen van Appeltern (Appelterns trädgårdar) innehåller 200 små miniträdgårdar och ett jättestort perennafält uppbyggt i olika färgtoner. Trädgårdarna exponerar växter från olika plantskolor, möbler, plank och avskärmningar, prydnadsföremål som statyer, lusthus och andra små byggnader, belysning, markbeläggningar, bevattning och mycket mera. Produkter, växter mm är försedda med diskreta skyltar så man kan se var de hör hemma. Alla delar är smakfullt sammanfogade till små gröna enheter och man får ingen känsla av ”sälj” eller reklam alls. Mycket stiligt! Designern har utnyttjat utrymmet och den i utkanten flytande ån fullt ut och fyllt de 15 hektaren till max. Stigen går genom de olika rummen och man riskerar lätt att förvilla sig bort från den tänkta vägen, eftersom alla nya gångar och öppningar i häckarna bjuder på nya otroliga trädgårdsupplevelser. Man måste bara kolla vad som ligger bakom kröken!

Okänd skönhet bland mina sensommarfavoriter rudbeckiorna
Detta keramiska konstverk hade jag gärna tagit med mig hem

Efter 6 timmar hade jag precis hunnit igenom allt, men det var nästan med blåslampa i häcken. Ska man hinna analysera allt och dra full nytta av ett besök, så behövs två dagar i Appeltern. Nu blev det lite hastigt. Fast det är ju inte helt gratis att gå där. Entrén kostar 11,50 euro. Jag skulle gärna åka hit fler gånger med andra trädsgårdsnördar, för det får man nästan vara för att orka med en eller flera heldagar. Någon lekplats finns, men jag skulle nog inte rekommendera leksugna barn att följa med in. Som förälder hinner du inte med att hålla koll på barnen också, helt enkelt. Flera caféer finns så man kan fylla på med energi och vila minneskortet en stund och dessutom en prydlig plantskola intill ingången.

Läs mer om Appeltern på http://www.appeltern.nl/en/

Sofiero slottspark ett härligt besöksmål

Vacker rosa azalea i Sofieros rhododendrondal

Sofiero grundlades av Oskar II som ett sommarnöje till sin sjukliga hustru Sofia. Det riktiga lyftet för parken kom 1905 när blivande kung Gustav VI Adolf och hans engelska prinsessa Margareta fick stället i bröllopsgåva av sin farfar. Båda var väldigt intresserade av trädgårdsskötsel och anlade en stor del av de strukturer som binder ihop parken än idag.

Sofiero kan man ständigt återkomma till och ändå alltid hitta något nytt som gör det värt resan. I slutet av maj är det närmare 10 000 rhododendron och azaleor som slår ut i blom, senare kommer sommarblommor och rosor och på sensommaren drar dahliorna allas blickar till sig. Under säsongen brukar dessutom slottet vara plats för olika konstutställningar. Just nu gör man återblickar till Drottning Ingrids barndoms somrar på slottet genom foto, film och visade föremål. Gunnar Kaj bidrar med andäktiga blomsterarrangemang.
Missa inte heller Agneta Spångbergs fantastiska festkreationer i keramik borta i orangeriet. En riktigt höjdare för alla modeintresserade. Jag är imponerad! Tänk vad man kan göra om man bara kommer på vad man ska göra!

Blå bergsvallmo har en ovanlig färg

Men parken har givetvis massor att erbjuda för den växtintresserade. När jag var där för en knapp månad sedan blommade den blå bergsvallmon, Meconopsis, skirt i gullvivesänkan. Kanske var de övervintrade inomhus, vad vet jag. Lite nyplanterade såg de ut. Men att se dem så många tillsammans med sina MFF-blå kjolar är ovanligt. Så det blev jag väldigt glad för.

Är ingen riktig rhododendronkännare, men blir förstås stum av beundran för de ibland osannolikt vackra färgkombinationerna i dessa buskar. Man måste inte känna till vartenda vetenskapligt namn för att kunna njuta av skönheten. Bara koppla av och ta in!