Om fikonets hemliga befruktning

Fikonet får nya löv om de gamla trillat av.

Linné hade problem vid klassificeringen av fikon då han inte kunde hitta några ståndare i växten. Ståndarna behövs för att producera frömjöl så att en befruktning ska kunna äga rum i blomman. Men fikonet har en befruktning som är mer komplicerad än så. Det vi kallar fikon, dvs frukten, är en skenfrukt som består av en uppsvälld blombotten, på insidan beklädd med enkönade blommor. Blommorna finns inne i skenfrukten och ser aldrig solljus. Det som är själva frukterna är de små kärnorna inne i fikonet.

Nu ska jag försöka förklara den invecklade process som leder till att ett fikon bildas. En varning kan vara på sin plats för äckelmagade. Här kommer lite otäck läsning om vad vi egentligen stoppar i oss när vi äter ett fikon.

Fikonet innehåller mängder av små kärnor som är de egentliga frukterna.
Foto: ESA, Ecological Society of America

De fikon vi äter innehåller bara honblommor. Vi kan i Norden endast odla sorter som tillhör gruppen adria-fikon eftersom de smidigt nog bildar fikon utan pollinering och befruktning. Detta kallas att sorten är partenokarp. Smyrna-fikon däremot,  är den andra typen, som härstammar från Medelhavsområdet. De måste pollineras av fikongallsteklar som inte finns i Norden. Steklarna ser ut som små myggor, ungefär 1 mm långa. Honorna har vingar och långa äggläggningsrör, hannarna är vinglösa. Gallsteklarna utvecklar sig ur ägg som tidigare är lagda i en steril honblomma. Äggen utvecklas till larver som bor inne i blomman tills de föds som färdiga steklar. Hannarna utvecklas först och letar därefter reda på honsteklar inne i frukten för att para sig med dem. Efter parningen dör hannarna, utan att någonsin ha fått se dagsljus.

Fikonlövet blir stort och mörkgrönt om plantan får mycket gödsel.

När honan befruktats hämtar hon upp pollen från en hanblomma. Detta pollen bär hon med sig i fickor på bröstet när hon kryper ut ur sitt födelsefikon. Nästa anhalt är ett nytt fikon där hon äter sig in genom skalet och letar sig fram till blommornas märke. Hon tar fram lite pollen från sina fickor för varje märke och sticker samtidigt in sitt äggläggningsrör. Vad hon inte ser är om blomman har kort eller långt stift. Men detta påverkar slutresultatet av hennes jobb. Är det en blomma med långt stift når inte äggläggningsröret ända fram till blommans fruktämne och då blir det inget ägg. Men istället blir blomman pollinerad och det uppstår en frukt. Är stiftet kort når äggläggningsröret ända ner och hon lägger in ett ägg. Så går hon vidare från blomma till blomma inne i fikonet. När alla ägg är lagda dör honan.

Det finns tre fruktperioder hos vilda fikon. På vintern kommer den första som har blommor med korta stift och ståndare. Hit kommer honsteklar med sina ägg. När äggen kläcks till larver och småningom blir till nya steklar öppnar ståndarknapparna sig och honorna får med sig pollen ut. Detta sker ungefär i juni. Under tiden har nästa generation fikon bildats med blommor som har både korta och långa stift. Honorna flyger till dem, lägger sina ägg i de korta och pollinerar de långa. Därefter dör honorna. Den här skörden av fikon blir mycket goda. På hösten kommer den sista omgången fikon. Den har bara blommor med korta stift. Hit kommer honorna från sommarfikonen, lägger sina ägg och dör.

Det finns flera sorter av adria-fikon som är lämpade för nordiskt klimat, men den absolut vanligaste sorten är Bornholmsfikon, som kan förekomma under andra namn i handeln. Sorten ‘Desert King’ är en kraftigväxande och härdig sort. Den har både självbefruktande fikon (förstaskörden) och sådana som kräver steklar (andraskörden). Problemet med den är att om man har den på friland kan de höstbildade fruktämnena frysa bort under vintern trots att själva plantan i övrigt tål vintern. Då blir det inga fikon alltså. Kontentan av detta är att den säkraste fruktbildningen får man av fikon som förvaras frostfritt över vintern.

12 reaktioner på ”Om fikonets hemliga befruktning”

  1. Intressant! Jag hörde något liknande nyligen, trodde inte riktigt på det då. Men nu fick jag en ordenlig förklaring.

  2. Hej Gun! Visst är det märkligt! Nästan ofattbart att någon har kommit på ett så krångligt sätt att sätta frukter! Naturen är vidunderlig. Hälsningar från Maria

  3. Hmmm, jag satt idag och samtalade med en vän i Simrishamn. När det plötsligt slog mig att jag aldrig sett fikon blomma (trots att jag har en inomhusplanta från Portugal, men den är fortfarande så liten att jag inte begär något av den).
    Vi satt och samtalade om det en stund, tills vi återvände till blåmesen som hade sitt bo i en gammal vattenpump av järn. Nåväl när jag kom hem googlade jag på
    fikonblom och vi fick bekräftelse på våran undran.
    Tack för att du lagt ut den här artikeln – väldigt givande och spännande!
    Pelle Eckerman

  4. När jag tillsammans med min då 94-åriga mor för ca femton år sedan besökte de sydliga delarna av Portugal, bröt jag av två kvistar av ett fikonträd – en till min mor och en till mig. Jag lät grenarna gro och planterade dem, en till min mor och en till mig. Min mamma är död sedan några år och jag har sammanfört fikongrenarna i en kruka. De växer och trivs bra. det märkliga är dock att i år har jag fått ett fikon på den ena grenen. Förklara för mig hur det gått till. Har de anpassat sig till Sverige – eller vad? Bar de med sig något osynligt till Sverige..?

  5. Hej Pelle! Där ställde du en gåta. Jag kan inte svara på hur befruktning gått till i det här fallet. Men jag gratulerar dig till dina odlingskunskaper!
    Fortsatt lycka till med dina fikonträd! hälsar Maria

  6. Hmmm, å jag som hade hoppats att du kunde förklara denna märkliga händelse. Hur som helst har mitt lilla fikon ramlat av sin gren. Tror du att jag kan ta ut frön ur frukten och plantera dem…? Har du några råd om hur jag ska bete mig för att bli med ytterligare ett fikonträd…?

    Ha det gott och stort tack // Pelle Eckerman

  7. Fascinerande! Tack för den läsningen, det hade jag ingen aning om!
    Ps, här har det smugit sig in ett ä istället för en å:
    “Är det en blomma med långt stift när inte äggläggningsröret ända fram till blommans fruktämne och då blir det inget ägg.”

  8. Tack Ingemar! Visst är fikonet en intressant växt!
    Jag ska rätta stavfelet! Hälsningar från Maria

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *