Piprankan – långsam i starten, men sen tar den fart

Piprankan är en kraftig klängväxt som blir upp emot 7-8 meter hög.

I den lilla trädgården kan du skapa effektfull, avskärmande grönska genom att plantera klätterväxter mot en vägg, plank, pergola eller annat klätterstöd. Piprankan, Aristolochia macrophylla, är en kraftig klängväxt med stora, mattgröna blad som ger ett närmast tropiskt intryck. Den täcker effektivt mindre vackra byggnadsdelar när den väl har etablerat sig på platsen.

Piprankan klär in stolpar och verandatak när den väl kommer igång att växa.

Allra bäst trivs piprankan i mullrik, fuktighetshållande jord på en halvskuggig plats. Men den är ganska anpassningsbar och därför ser man den ibland stortrivas i både full sol och på sandjord. Men det kräver nog lite handlag hos trädgårdsmästaren. Växten härstammar från Nordamerika och kallas där för pipevine.

Piprankan har en pipformad blomma i början av sommaren.

Pipan, som växten fått sitt svenska namn ifrån, är själva blomman. Den kan man se om man gräver lite bland bladen i början av sommaren. Där hänger den gömd för nyfikna blickar. Det är en säregen, illaluktande blomma som ibland ger upphov till en gurkliknande frukt.

Piprankans blad är hjärtformade och stora. För att de inte ska blåsa sönder ska växten planteras i någorlunda skyddat läge. Eftersom den inte klättrar på egen hand bör du leda den upp med vajrar eller andra stöd. På hösten kan man få en vackert spräcklig höstfärg innan bladen ramlar av.

Om hösten färgas piprankans blad i ett nätformigt brunt mönster.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *