Supergiftiga idegranen ger vackra häckar

Idegranen Taxus baccata är den enda inhemska arten av idegran i Sverige. Det finns några olika idegransarter att välja mellan för trädgårdshäckar, men just T. baccata har täta grenar ända nerifrån och den fyller därför väl ut sin häckform. En annan fördel med idegranshäckar är att de svarar bra på beskärning och skjuter nya skott även från äldre ved. Så även om man skär ner en äldre häck  ända till marken går det att dra upp en ny häck med lite tid. Idegranar hör nämligen inte till de mest snabbväxande arterna.

Idegran är en bra växt för häckar och formklippta figurer då den gärna skjuter skott från äldre ved.

Det finns tyvärr ett stort aber som gör att man måste välja både art och växtplats noga och det är den extrema giftigheten hos idegran. Läser man gamla deckare av Agatha Christie så förekommer idegransfrön rätt ofta i mordgåtorna. Offret dör en kvalfylld död. Det farliga giftet heter taxin, och det finns i hela växten (rot, stam, barr, frön) med undantag för det mjuka fröhyllet som liknar geléhallon. Akut förgiftning är ovanligt bland människor eftersom man allmänt har vetskap om växtens giftighet, men barn måste man vara försiktig med. Ska man plantera idegran där barn vistas ska man välja någon sort som enbart förekommer som hanklon, eftersom de inte sätter några frukter.

Idegranen är mycket giftig för både människor och djur.
Inne i det röda fruktköttet sitter det giftiga fröet som man ska akta sig för.

Det rapporteras ett antal förgiftningsfall varje år. Tyvärr händer det också att betande djur som hästar och kor dör av idegransförgiftning. Ett ovanligt gift på så sätt att normalt brukar djur undvika giftiga växter, men de här är antagligen rätt så smakliga.

De första symptomen på förgiftning efter intag av till exempel barr eller frön hos människa är yrsel, muntorrhet och utvidgade pupiller. Ofta följer illamående, kräkningar, diarré samt buksmärtor. Hudirritationer och blekhet i kombination med blåaktiga läppar kan också förekomma. Detta följs av muskelsvaghet och sömnighet som slutligen leder till koma. Hjärtverksamheten blir då långsammare för att till slut helt avstanna, vilket leder till döden. Hu!

Idegran är idealisk som häckväxt då den blir mycket tätväxande.

På SVA:s (Statens veterinärmedicinska anstalt) hemsida kan man läsa angående förgiftning hos häst: “Dödlig dos 0,2-0,4 gram idegransblad/kilo kroppsvikt för häst. (Alltså drygt 100 g för en medelstor häst) Förgiftningssymptomen är följande: Rörelse- och cirkulationsstörningar, ataxi, stapplighet, utvidgade pupiller, konvulsioner, först snabb sedan svag puls, upphetsning följt av kollaps och dödsfall via andningsförlamning. Alkaloiderna absorberas mycket snabbt från mag-tarmkanalen och påverkar hjärtat. I flera fall har dödsfall skett inom några timmar efter konsumtion av idegran, utan föregående symptom. Dödsfall kan också inträffa inom några minuter efter konsumtion. Symptom kan också synas under 3-4 dagar före dödsfall eller återhämtning.” Jätteviktigt alltså att förstöra häckklipp från idegran genom att t ex bränna upp det och inte skyffla in det i beteshagar!

Bären hos den giftiga idegranen ser ut som geléhallon.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *