Jobba dig till en bra jord

Att ta hand om och förbättra sin jord borde vara en lika stor fråga som att förbättra klimatet. Eller egentligen hänger de två ihop. Jordhälsan och bördigheten är en förutsättning för att kunna leva klimatsmart och odla utan större påverkan på klimatet. I det lilla perspektivet är det helt enkelt en fråga om att förbättra och säkerställa en skörd även i framtiden, samt att värna en mångfald av djur och växter i både odling och natur.

Daggmasken gräver gångar och drar ner organiskt material från jordytan i matjordslagret.

Förbättring av markstruktur
Mer och mer pratas det om no-dig-metoden, d v s att odla utan plöjning eller höstgrävning. En metod som ökar jordens volym och genomsläpplighet eftersom maskar och andra jordlevande organismer får sköta sitt jobb ostört och skapa en porös och humusrik jord. Det organiska materialet som lämnas ovanpå marken eller brukas ned stabiliserar jordens aggregatstruktur. Rotsystemen påverkar också strukturen genom att gångar blir kvar i marken när rötterna förmultnar. Markstrukturen påverkas också indirekt då det kol och kväve som tillförs jorden gynnar mikrolivet, såsom kvalster, jordlöpare, hoppstjärtar och maskar i marken.

Odlingsbäddar som täcks om hösten med odlingsrester och halm. Därefter läggs ett lager kompostjord ovanpå för att hålla materialet på plats.

Bekämpning av ogräs och skadegörare
Tillgängliga kemiska preparat för bekämpning av ogräs och ohyra i konventionella odlingar minskar för varje odlingssäsong. Det betyder att våra grönsaksodlare och lantbrukare måste tänka om och hitta alternativa metoder. Gröngödsling bör ingå i växtföljden hos ekologiska odlare i o m att mineralgödsel inte är tillåten. Gröngödsling med eller utan täckodling, mellangrödor och bottengrödor är möjliga lösningar för att få en bättre jordhälsa och en renare odling, även om man ser till ogräsproblematiken. Beroende på vilka ogräs som finns i jorden väljs lämpliga gröngödslingsarter. Det är viktigt att vallen putsas innan ogräsen sätter frö.

Persisk klöver doftar gudomligt och bidrar till en bättre jordhälsa.

Blanda flera arter
Så helst en blandning av olika gröngödslingsväxter. Blandningar har den fördelen att de är odlingssäkrare än ett bestånd av enbart en art. Blanda gärna kvävefixerande arter med sådana som inte är kvävefixerande. En eller flera gräsarter bör också ingå. Det finns färdiga fröblandningar att köpa om man inte vill experimentera själv. Subklöver, gul lupin, sötväppling, luddvicker, åkerböna, bovete, råg och havre är exempel på arter.

Vitklöver bör slås tidigt om man inte vill att den ska fröså sig.

Baljväxter är ett näringsrikt alternativ som passar både i gröngödsling och ogräsbekämpning. Det finns flera ettåriga klöverarter som samtidigt som de fixerar kväve från luften även håller nere ogräs och fungerar som nektarkälla för insekter. Nektar och pollen från blommorna är dessutom en värdefull tillskottsföda för parasiternas naturliga fiender. Att ta hand om och uppföröka skadegörarnas naturliga fiender tidigt på säsongen innan skadegörarna anfaller kan vara avgörande för bekämpningen av dessa.

Honungsört och blodklöver i en ettårig blomsterremsa motarbetar ogräs genom skuggning. Honungsört bör dock putsas innan fröbildning om man inte vill att den frösår sig.

Blommor föder nyttodjur
Genom att tillföra blommande växter i grönsaksodlingar kan man bidra till en biologisk bekämpning av många skadeinsekter som bladlöss och kålmal. De blommande växterna lockar parasitsteklar från omgivande vegetation tidigt på säsongen och erbjuder både skydd och nektar innan själva skadeinsekten kommer in. Genom att slå vallen i omgångar säkerställer man att det ständigt finns blommande växter som föda åt pollinatörer som humlor och fjärilar.

Ettårig blandning av westerwoldiskt rajgräs, blodklöver och perserklöver som gröngödsling.

Tillförsel av kväve
Innehåller blomsterblandningen klöver och bladrika växter får jorden tillgång till värdefull näring och förbättrad struktur när gröngödslingen vänds ner i marken. I första hand handlar det om kväve, som bundits till kvävefixerande bakterier på baljväxternas rötter samt kol, som härrör sig från de grövre växtdelarna. Ju tidigare en vall brukas ner i jorden, desto större är näringstillskottet. Gröngödsling tillför däremot ingen fosfor till jorden, så det måste kompletteras på annat sätt. Till exempel med Biofer, som är ett KRAV-godkänt gödselmedel som är tillåtet i ekologiska odlingar.

Gröngödslingen har alltså inte bara positiva effekter på ogräsreglering, markstruktur och artrikedom, utan har också stor betydelse för ett kemikaliefritt och mer varierat odlingslandskap där många arter kan trivas.