Etikett: Grönsaker

Indisk påskgryta med grönsaker

Jag ska nog satsa på lite annorlunda påskmat så här i slutet av helgen. Vi äter ju för tusan samma maträtter till jul, påsk och midsommar – lite variation till sill och lax är välkommet. Och en vegetarisk gryta sitter bra efter dagar med mer tung mat. Den här solgula currygrytan tänker jag göra idag och blanda i det som finns kvar av förra sommarens grönsaksodling. Receptet är för 4 personer.

En ångande het påskcurry passar bra när det är kyligt ute.Skala ca 600 g potatis och skär i klyftor. Hacka en purjolök, 1 gul lök, 3 vitlöksklyftor, 50 g rotselleri och ett stort äpple. Fräs hacket i 2 msk olivolja. Tillsätt 3 msk currypasta, t ex tikka masala eller röd curry och fräs lite till på måttlig värme. Häll över 7 dl vatten, 1 burk tomatkross, 2 dl sköljda röda linser, potatisbitarna och 1½ tsk salt. Koka upp och fyll på med 1 burk kokosmjölk, ½ msk gurkmeja, saften av 1 citron och 1½ msk färsk riven ingefära. Låt det småputtra i 30 minuter och rör om ibland. Tvätta och skiva en apelsin (med skalet på) och tillsätt den i grytan. Smaka av med mald koriander, spiskummin och ev mer currypasta om du gillar starka indiska kryddor. Blev det alltför starkt kan du lindra smaken med en klick creme fraiche. Tycker du det är för syrligt så kan ett par tsk socker mjuka upp smaken. Garnera till slut med hackad persilja, koriander och limeklyftor. Kokt ris passar till liksom en sallad på 1 mogen mango och 2 avocado som hackats i bitar och smaksatts med citronsaft och lite hackad persilja.
Mums, visst låter det gott? Du kan gärna variera grönsakerna med blomkål, broccoli, kikärter och squash om det finns i skafferiet.

Håll utkik efter utsäde till årets färskpotatis

Färskpotatis är en härlig delikatess under sommaren. Har du turen att ha ett ljust och varmt uterum kan du odla i hinkar och skörda riktigt tidig potatis, annars brukar midsommartid vara premiärdags för de flesta. En tidig sort med fina groddar, täckning med fiberduk och en varm försommar är några förutsättningar för riktigt tidig skörd.

Nykokt färskpotatis med doftande dill och en klick smör.
Köp sättpotatisen så tidigt som möjligt. Då har du mest att välja på och hittar en lagom stor förpackning. Dessutom mår sättpotatisen bäst i svala, mörka utrymmen. Många butiker förvarar potatisutsädet alltför varmt. Så fram till groning gömmer du dem svalt. Förgroningen startar du fyra veckor innan sättning, dvs i södra Sverige i början-mitten av april. Man brukar säga att det är rätt tid att sätta potatis när körsbärsträden blommar. Jorden bör ha blivit 8-10 grader varm för att potatisen ska kunna sättas. Men kom ihåg att skydda potatislandet med fiberduk inför de sista nattfrosterna!

Sättpotatis på groddning i en äggkartong ställs svalt men ljust.Riktigt tidiga potatissorter är bl a Swift, Rocket, Accent, Silla och min finska favorit Timo. Dunluce, Orla, Vales Emerald och Vanessa är några nya, tidiga sorter som fått goda omdömen i provodling. Varför inte testa någon ny potatis i år? Många gånger är de nya sorterna mer resistenta mot sjukdomar och ger stora skördar. Larsviken och Stubbetorp är två företag som säljer potatisutsäde i små förpackningar och den förra har även webbutik. Friskhetsgaranterat, sk plomberat utsäde ska man satsa på för att inte få in sjukdomar i sin odling. Nematoder t ex överlever 15-20 år i jorden och angriper skörd efter skörd tills man byter ut jorden. Inte lönt att snåla på de kronorna alltså.

Ska ge svårodlad dill en ny chans

Dillen är en knepig grönsak som kräver en lätt och näringsrik jord.
Förra sommaren var en katastrof för min dillodling. Trots benmjöl, växtföljd och annan specialvård. Den jag sådde i första omgången blev tidigt angripen av bladlöss. De saftiga dillstjälkarna bara tufsade sig och skrumpnade ihop när plantorna nått ca 3 cm höjd. Köpte sedan färdiga plantor som jag hoppades mycket på, men även de dog rätt så snart. Vet att min jord är i tyngsta laget för dill, men lite bättre än så här brukar jag lyckas. Men faktum är att när jag sått tidig dill i varmbänken så har det alltid blivit den allra bästa. Vad är annorlunda där förutom undervärmen? Jo, jorden är ny för varje år. Köpejord. Hur stolt jag än är över min egenproducerade och utblandade ler+stenmjöl+ kompostjord+hästgödsel+torv-blandning så vill inte dillen ha den. Utan den vill ha påsjord.

Dillen har vackra blomkronor som passar i buketter lika väl som till kräftorna.
Jag ska definitivt ge dillen en ny chans i vår. Den ska få de bästa förutsättningar, såsom en näringsrik och
lucker köpejord, gott om fukt och extra benmjöl för fosforens skull. Kanske ska jag sätta den ihop med morötterna så kan fiberduken sträcka sig över båda och skydda mot skadeinsekter. Det ska väl vara själva sjutton om inte dillen tar sig med sådan skötsel.

Måste bara snacka lite sommar

Minns du att vi hade en sommar i år? I alla fall några dagar… Och turligt nog var det strålande vackert och ljummet den dagen när jag åkte med mina föräldrar Kaj och Inko längs Strandvejen mellan Helsingör och Köpenhamn. Vi stannade till vid Karen Blixens museum och spenderade en god stund här. I parken bakom muséet fanns denna vackra köksträdgård. Nog är det groteskt grönt och frodigt, eller hur, så här i medlet av november. Det kan vi behöva nu.

Frodig grönska i Karen Blixens have. Greenspire Trädgårdskonsult blickar in mot grönsaksodlingen.

Mera matnyttigt ur trädgården

Nyskördade grönsaker till kvällens middag

På sommaren blir det många gånger HPD, dvs ”hopplockade delar” till middag. Jag skarvar ihop sill, kokt nypotatis från gårdagen, andra rester ur kylen och sen ”dagens gröna” från landet. Det kan vara rödbetor eller morötter som måste gallras, fem sorters sallat, släpärter i smält smör eller som idag förvällda mangold och spenat.

Bladväxterna spenat och mangold använder jag lika mycket råa i sallad som förvällda. Jag plockar några blad per planta och det driver på tillväxten av de kvarvarande bladen och stänglarna ytterligare. Båda är lätta grönsaker att odla och behöver ingen särskild passning förutom rikligt med vatten förstås. Det finns många vackra namnsorter av mangold som man kan prova. I år har jag en rödbladig sort som heter Rhubarb Chard. Den är god i sallad tillsammans med tunt skivad, mild lök, solmogen tomat och en vinägrettdressing. Blanda gärna upp den med spenat så får du också lite variation i färg på tallriken.

Hurra, jag ska bli sparrisodlare

Eller åtminstone lite grann. Har precis förverkligat en av mina trädgårdsdrömmar som funnits med ett bra tag – att börja odla sparris. Det är en grönsak jag verkligen älskar. Men så har jag tänkt att det tar ju ändå tre år innan det blir någon skörd. Och så har jag skjutit det framför mig ännu ett år. Hade jag planterat dem med en gång hade jag sedan länge haft egenodlade sparrisar. Ja, ja. Här kommer nu lite sparristips.

Har ganska lerig jord i min trädgård, men i det övre hörnet mot hästhagen är jorden mer sandblandad. Plus att där är det sol ända från de första morgonstrålarna tills den går ner bakom skogen. Så det borde vara perfekt. (Styv lera är inte att rekommendera, men annars lär inte sparrisen vara jättekräsen. Sand är dock alltid bäst.) Grävde ett snyggt dike, ca 40 cm brett och en halvmeter djupt. Luckrade upp jorden i botten och fyllde sedan på med prima varor – egen kompostjord, torvblandad kogödsel på påse, lite grövre sand samt välbrunnen hästdynga. Blandade väl och byggde sen upp en ås på mitten av fåran enligt alla anvisningar. Bredde ut rötterna över åsen och sedan på med mer mylla. Sparade ett dike på var sida om åsen för bevattning. Vattnade igenom bädden några gånger och fyllde på med lite mer jord. Nu ska den få stå så tills jorden sätter sig lite till. Resterande jord kommer att få plats i raden under sommaren. Det är jättespännande att se hur de kommer att ta sig! Ska försöka komma ihåg att ta med mig lite tång från stranden nästa gång jag åker dit. Tången innehåller mycket mineraler som sparrisen vill ha, eftersom den egentligen är en strandväxt.

Tänker mig att småningom skörda mina första sparrisar som gröna stjälkar. Det är mer smak i den gröna, tycker jag. Och vilken säregen smak som inte liknar något annat. Mums! Lätt kokt med bara smör på eller tillredd på grillen med en god biff eller tjock laxbit. Och så en hemlagad bearnaise till det. Serverar jag kokt sparris gör jag så här: brukar bara ge stjälkarna ett snabbt uppkok. Först med knopparna över kokvattnet i 2 min och sedan 1-2 min till nere i vattnet. Då är de fortfarande lite al dente. Ett enkelt tips för är att ta 1 msk salt och 1 tsk socker till varje liter vatten. Smala stjälkar behöver inte förvällas innan du lägger dem på grillen, men är de lite tjockare kan de få ett hastigt uppkok. Sedan penslar jag med en god grillolja eller olivolja och saltar med flingsalt. Härligt!

Klart för uteliv och köksväxtodling

Kvällarna är ljusa och långa och så länge temperaturen och vädret tillåter är jag ute till det blir mörkt. Det är inte bara trädgårdsarbete förstås, utan jag är också ute och rider på min fina, lilla häst. Har gödslat rabatter och odlingsbäddar med häst- och hönsgödsel och beskurit och rensat ogräs och vänt komposten, så nu börjar trädgården bli i ordning för den stora växtsäsongen. Alla fruktträd har fått en rejäl gödselgiva och står i startblocken för att börja blomma. Hoppas bara att de kan hålla sig lite till, för det har blivit alldeles för tidig blomning några år och körsbären har knappt haft några arbetsamma bin eller humlor alls. Så bären har varit lätträknade. Kanske borde jag börja pollinera för hand?

Trädgårdsmöblerna ställde jag fram redan förra helgen och har nu hunnit ta några fikapauser i det gröna. Eller det blå, eftersom jag placerade möblerna precis intill scillahavet under päronträdet. Har fått hem lite begagnade narcisslökar som jag ska gräva ner i utkanterna för att bilda små blomsteröar. Narcisser blir inte så bra mitt i gräsmattan. Antagligen är den alldeles för näringsfattig för att de ska orka växa till sig. Men de små lökarna trivs desto bättre.

Har inte planerat alla odlingsbäddar ännu, men det brukar bli en faslig massa sallat, mangold, rotfrukter, den finska potatisen Timo som är en alldeles särskilt god nypotatis, blommor såklart, squash, ärtor & bönor, persilja, dill och andra kryddor. Och sen några tomatplantor. Fast nu funderar jag faktiskt på att leta rätt på några gamla fönster för att göra ett litet miniväxthus. Det är lite för blåsigt för att ha tomat på friland här på tomten. Med skydd av några glasväggar hade de fått bättre ro att växa.