Och nu väntar jag på chilin och auberginen

Att auberginen är släkt med potatis, tomat, chili och paprika ser man på blomman.
Att auberginen är nära släkt med potatisen kan du snart se på blomman.

Chiliplantan har mycket gemensamt med auberginen. Båda är värmeälskande och vill växa skyddat. Ett växthus eller vindskyddat, soligt hörn måste du ordna. Båda växterna formar en liten buske som kräver mycket vatten och näring för att utvecklas optimalt. Blir de höga och får tunga frukter måste du kanske binda upp dem.

Chilifrukterna ska bli röda på denna sort. Så skörden får vänta ett tag.

Bägge sorterna frösådde jag inomhus i mars månad. Efter att det började bli frostfritt ute flyttade jag dem till det lilla hemmagjorda tomathuset. Men där blev det alltför mörkt i takt med att tomatplantorna växte till sig. Så de har nu fått ett eget hus av gamla fönster i en ram.

Fuktighetshållande och mullrik jord är viktigt. De här har fått en blandning av planteringsjord, kogödselkompost och kompostjord. Sedan gödslar jag med hönsgödsel och röd Algomin ca en gång i veckan. Passa på med vattningen så de inte torkar ut och skaffa vattningshjälp om du åker bort flera dagar. Odlar du i kruka torkar jorden lätt under heta dagar.

Auberginen kräver mycket värme, vatten och näring för att utvecklas på ett bra sätt.

Mina aubergineplantor visar ännu så länge inga tecken på frukt. Men de blommar jättefint, så jag hoppas de blir pollinerade. Auberginen är bäst att skörda strax innan den är fullt utvecklad och mogen. Chilin jag har i år ska bli röd, men jag tänkte prova att skörda någon frukt som grön för att se vad den smakar.

Chilin trivs bäst i ett varmt klimat i växthus.

Bägge sorterna kan angripas av vita flygare och bladlöss. Svampsjukdomar kan komma in om du har alltför fuktigt i växthuset. Håll en god luftcirkulation, både för pollinatörernas och plantsundhetens skull. Det är bättre att gödsla med mineralrika gödselmedel än att ge för mycket kväve. Vedaska, benmjöl och röd Algomin är alltså bra. Om du hittar skadedjur så mosa dem med fingrarna och spruta med såplösning. Spruta ofta tills skadedjuren ger med sig. Är plantorna svårt angripna hjälper inget annat än att slänga dem. Men kollar du växterna ofta ska det inte behöva bli så illa.

Skön sallad från egen odling

Sallad och olika typer av salladskål är något av det lättaste att odla och lämpar sig väl för stadsodling. Du behöver inte ens ett trädgårdsland eller odlingsbänk på friland, utan en kruka på balkongen duger lika bra. Knepet är att sallad ska växa snabbt och utan avbrott, då blir den godast. Du får därför vara noga med gödsling och framför allt vattning så att inte jorden torkar ut. Men det ska inte heller vara så blött att plantorna ruttnar. Så därför inte för tätt, utan låt det bli lite luftväxling mellan raderna och plantorna. Gallring är en metod, d v s att du drar upp en hel planta med rötterna när du skördar. Då får de kvarvarande bättre utrymme att utvecklas.

Sallad är en mycket lättodlad grönsak som inte ens kräver trädgårdsland.

Vanlig plocksallat, Latuca sativa, är den mest snabbväxande sallatssorten som gror efter 5-10 dagar. Lägsta groningstemperatur är ca 5 grader, så den kan du börja relativt tidigt med. Eller förkultivera i kruka och plantera ut småplantor så fort jorden är varm nog. Sallad kan du så i omgångar under hela för- och sensommaren, men när det är som varmast mitt i högsommaren kan fröna få lite svårare att gro. Då kan man så i en liten kruka och ställa i kylen.

Spenat är en mycket näringsrik bladgrönsak som kan ätas rå eller förvälld.

Spenat är en bladgrönsak som jag äter både i sallad och varm som stuvad. Den innehåller stora mängder mineraler och vitaminer, men också nitrat och oxalsyra som i stora mängder är skadligt. Så man bör inte äta spenat varje dag. Sås på friland eller kruka vid lägst 3 grader. Den gror snabbt och växer fort, och kan sås i omgångar. Under den varmaste sommarperioden går plantorna lätt i blom när jorden torkar ut.

Mizunakål är en lättodlad salladssort som växer snabbt.

Mizunakål är en asiatisk bladgrönsak som är både lättodlad och tidig. Den gror vid lägst 5 graders jordtemperatur. Bladen är djupt flikiga med långa, smala stjälkar. Den kan ätas rå i sallad och ger då en fin kontrast till ljusare gröna bladformer eller fräsas lätt i wokpanna.

Sellerikål kallas även vid sitt asiatiska namn pak choi.

Pak choi kallas även sellerikål på svenska, av en anledning som jag inte begriper. Varken smak eller bladform liknar selleri. Den har ganska tjocka blad som faktiskt påminner lite om den perenna trädgårdsväxten bergenia. Fast bladen är ju mycket mindre. Både stjälkar och blad är goda att äta råa eller lätt frästa i wok.

Färsk, egenodlad sallat blir en underbar lättlunch.
Fräscht och gott med egenodlade grönsaker till lunch.

Fin start för Malmö Garden Show

Närodlat i allra högsta grad när grönsakerna växer under diskbänken.

Gick runt på Malmö Garden Show igår, fredag. Ett jättefint litet evenemang på bästa trädgårdsplats i Malmös vackra Slottsträdgården. Balkonger och miniträdgårdar tävlar om ära och medaljer. Medaljerna hade juryn delat ut redan innan mässans öppnande, men det fina ”Publikens pris” avgörs först till helgen. Trendigt med grönsaksodling, det hade Annika Rehwin byggt upp tillsammans med gänget från Hvilan Utbildning (bild ovan). Mässan pågår lördag-söndag, så passa på och besök den om du är i stan!

Luftiga trädgårdar med ljusa material visades i årets Malmö Garden Show.

Det var ju rätt stora influenser från Chelsea Flower Show i vissa montrar, kan tyckas. Inspiration från Christopher Bradley Hole kanske? ”Inte nudda marken” är en ljust skir uppenbarelse från Trädgårdshandel i Limhamn med fint växtval. Skönt att den svarta trenden är borta nu. Det blev lite väl tungt och tillgjort ibland.

Ljusa material och ett luftigt uttryck gillade jag.

Min favorit blev nog ”Under bar himmel” av Gröna Gården. Härligt luftig och överraskande enkel trots att den ser så påkostad ut. Klängande växter, draperi och vattenfall. Men det blev inte alls rörigt.

Grönt är skönt, men en vit akleja piggar upp.

Plantskolan i Vellinge är sin stil trogen. Grönt, grönt, mossa, vatten, mer grönt och så lite vitt. Men årets monter var finare än någonsin, tyckte jag. Det enkla är det vackra.

Härliga perenner blommar som bäst i Slottsparken i Malmö.

Sen måste man ju bara gå och sucka över de vackra perennplanteringarna i Slottsträdgården. Aklejorna är som bäst just nu. De är underbart vackra. Mycket ’Black Barlow’ kunde man se och den gör sig så fint mot det gröna bladverket.

Fina purpurfärgade aklejan Black Barlow gör sig fint mot det gröna.

Best in Show fick trädgården ”Ånyo, en återfunnen trädgård” som var uppbyggd med en sammanhållande ram av gamla pinnstolar. Mycket originellt och snyggt genomfört med finstämda färger och materialval. Jag gillade kopparfärgen i baljan, teglet och de vackra Zantedesciorna. Så här såg den ut på utsidan.

Gamla pinnstolar bildade ram kring trädgården.

Rivstarta odlingssäsongen i en varmbänk

En varmbänk eller varmbädd används framför allt tidigt på våren innan jordtemperaturen ute i landen är tillräckligt hög för att kunna så. Den bygger på principen att färsk gödsel brinner och utvecklar värme. Så här gör du:

Gräv en grop, ca 50 cm djup och i storlek av en pallkrage – 80×120 cm. Lägg matjorden åt sidan och forma gravens kanter så raka som möjligt. Fyll graven med den färska hästgödseln, gärna uppblandad med halm. Trampa till det ordentligt mellan varven och fyll på ända upp till den ursprungliga marknivån. Vattna ordentligt för att få igång nedbrytningsprocessen och få den att hålla igång så länge som möjligt.

En varmbänk med färsk gödsel skapar värme när gödseln bränns ner.

Därefter lägger du på en pallkrage och fyller den med matjord att odla i. Hästgödseln ska bara agera värmeaggregat för rötterna. Täck hela kalaset med ett gammalt fönster i lämplig storlek eller en plastbit uppspänd på båge om du inte har något fönster. Du kommer att behöva både täcka till natten och vädra på dagen, så det måste vara lätt att hantera. Sen brukar jag låta bädden stå några dagar för att komma igång innan jag sår.

Vad kan man odla i varmbädd? Tja, det mesta faktiskt. Dill, olika sorters sallad och rädisor brukar jag alltid ha med i vårens första sådd. Rädisorna blir klara på nolltid och dillen blir ofta bra mycket bättre än ute i trädgårdslandet. Sedan går det givetvis att så om när du skördat den första omgången. T ex ruccola är ju en snabb gröda som ska ätas ung. Den kan man återkomma med flera gånger under sommaren. Efter ett tag märker du att jorden sjunker ihop och värmeeffekten avtar. Men då är vi redan inne i sommarperioden och det är inga problem att odla ute i vanlig trädgårdsjord. Använd den förbrunna stallgödseln som jordförbättring nästa år. Då gräver du bort allt och lägger det på blommor och trädgårdsland. Sedan är det bara att börja om igen i samma grop.

Klart du ska odla tomater i sommar!

Tomater är inte så svårodlade och de passar både dig som bor med balkong och dig som har en större trädgård. Det är tacksamma växter som egentligen bara kräver värme, vatten och näring. Och så får du skörda underbara, söta och smakrika egna tomater.

Tomaterna kräver mycket ljus, redan som småplantor.
Mina egna fröplantor börjar bli lite rangliga i fönstret trots belysningen.

Ska du börja så nätt som nybörjare, så köp ett par färdiga plantor och sätt dem i en rejäl kruka eller spann. Minst en 10 liters kruka får det vara, gärna större. Att plantera direkt i jordpåsen funkar också. Men du får stilla dig lite. Ännu är det för kallt ute. Har du en inglasad balkong eller uterum där det inte är någon frostrisk har du förstås ett annat läge. Tomater bör inte sättas ut på friland före början av juni. Helst ska den första blomman vara utslagen innan du planterar ut dem.

Tomatplantorna binds upp med hängande snören.
Kanske den lättaste uppbindningen är att sno plantan runt snören som hänger ner från taket.

Det finns mängder av roliga sorter att välja mellan. Körsbärstomater är bra för nybörjare. De flesta sorter som blir högre än busktomater, såsom bifftomater med flera måste bindas upp för att inte stjälpa. De blir väldigt rangliga och långa i förhållande till stjälkens omkrets. Sen får du inte glömma att tjuva plantorna. Det innebär att du plockar bort alla sidoskott som växer ut i bladvecken på plantorna. De här sidoskotten stjäl mycket energi från plantan, energi som borde läggas på blomning och fruktsättning.

Tigerella är en tidigt bördig tomatsort med gulrandiga frukter.
’Tigerella’ är en sort som jag hoppas mycket på i sommar. Ska vara tidig och rikbärande. Foto: Impecta.se

Tomatplantor kräver daglig vattning och veckovis gödsling. Leta gärna efter ett gödselmedel som innehåller mycket kalium. I alla fall mer kalium än kväve. Av naturmedlen innehåller lövträaska samt svin- och hästgödsel mycket kalium. Annars letar du bland konstgödselmedlen och plockar ut s k PK-gödsel. Den innehåller fosfor och kalium, men ingen eller mycket lite kväve. Det kan kompletteras med en mindre mängd hönsgödsel i början av säsongen, för att få fart på tillväxten. Flytande, upplöst gödsel är bra för tomater, men du kan också mylla ner naturgödsel i jorden runt om plantorna om du odlar i marken.

I början av augusti ska de första tomaterna börja mogna om du har gjort allting rätt. Låt dem sitta kvar på plantan tills de har blivit helt röda och njut de allra första som de är, solvarma direkt från plantan. Aah!

Stadsodling i höghusmiljö framtidens matförsörjning?

Stadsodlingen kan ta olika former, men handlar mest om kompakt odling på små arealer.
Foto: Inhabitat.com

Fler och fler extrema odlingsprojekt planeras för en ny typ av stadsnära odling världen över. Stadsodling har på kort tid blivit en riktig snackis i den gröna forskningsvärlden. Man kan tala om två typer av rörelse kring begreppet stadsodling, dels ”community gardening” där man odlar tillsammans med sina vänner och grannar och dels högproduktiv, men klimatsmart matförsörjning för stadens egna invånare. I Linköping planeras just nu för en försöksanläggning där man ska testa odling i högväxthus med roterande odlingslådor.

Nyanläggning av odlingsbäddar vid en stadsodling i Brooklyn.
Foto: Childrens Aids-Society

Många av idéerna kring stadsodling kommer från New York, där man under närmare 20 år jobbat för att försörja lokalbefolkningen med egenproducerade grönsaker. Uppe på taket av en gammal industribyggnad i Brooklyn finns det t ex ett 2000 kvadratmeter stort växthus som producerar ca 100 ton grönsaker per år. Grödorna odlas hydroponiskt, dvs i näringslösning istället för jord, i roterande odlingslådor. En egen solcellsanläggning står för merparten av den energi som behövs för att värma upp växthuset vintertid. Genom att odla i näringslösning får man ner vikten samtidigt som utnyttjandet av näring maximeras. Vattenförbrukningen är låg. Dessvärre är energianvändningen rätt så hög då odlingsbrättena staplas tätt och delvis skuggar varandra.

Växthusprojektet Plantagon i Linköping ska stå färdigt 2015.
Illustration: Sweco

Växthusbyggnaden Plantagon i Linköping, som planeras att invigas 2015, ska bli 60 meter hög och innehålla 16 våningsplan med odlingar, kontor och forskningslokaler. Plantagons växthus ska få en sluttande glasfasad mot söder för att maximera ljusinsläppet. Grönsakerna ska odlas i pimpsten på ett spiralformat transportband så att alla plantorna får ett jämnt ljusinsläpp under hela odlingstiden. De nysådda fröna sås i lådor som startar vandringen högst upp. Sedan förs lådorna sakta neråt på transportbandet tills de är nere vid bottenplan och redo att skördas, säljas som råvaror eller processas i restaurangen längst ner. Det ska bli otroligt spännande att följa detta experiment som beräknas kosta ca 200 miljoner kronor!

Plantagon beräknar odla mellan 300 och 500 ton asiatiska bladgrönsaker som pak choi och mizuna. Det är grönsaker som är betydligt näringstätare och matigare än vanlig sallad. Se bild på grönsakerna här nedan.

Bladgrönsaker som pak choi och mizuna är mycket energitätare än vanlig sallad.
Foto: Plantagon/Sweco

Odla egen aubergine

Auberginen är en värmeälskande växt som odlas i växthus.

Äggplantan, auberginen (Solanum melongena) kommer från det tropiska klimatet i Indien och sydostasien. Det skvallrar lite om vad den vill ha för odlingsförutsättningar. Den kräver hög värme och lång förkultivering för att utvecklas. En typisk växthusväxt hos oss som du helst ska så snabba tag för att den ska hinna ge frukt. Mina plantor är än så länge små och taniga i hjärtbladsstadiet, men jag kommer snart att plantera om dem i separata krukor i mullrik, välgödslad jord. Plantorna ska stå så soligt som möjligt, helst över ett element eller värmematta med tilläggsbelysning under kvällen.

Auberginen bör förkultiveras och odlas fram inomhus.

För att dina äggplantor ska bli buskigare toppar du dem vid en höjd av 20-25 cm. Det är smart att stöda eller binda upp plantan, för den kan lätt kapsejsa när de tunga frukterna börjar utvecklas.  Regelbunden bevattning är viktigt för aubergine liksom för dess släkting tomaten. Du börjar med gödselvattning när blommorna visar sig.

Inte så svårt att se att auberginen är släkt med både potatis och tomat.
Inte så svårt att se att auberginen är släkt med både potatis och tomat.

Auberginen kan angripas av bladlöss och vita flygare, som så många andra växthusodlade växter. Duscha plantorna med svagt såpvatten vid angrepp. ½ dl grönsåpa till en liter vatten, inte starkare. Spraya dagligen så länge du ser att det finns insekter kvar.

Auberginer finns med både gröna, gula, vita och lila frukter.
Aubergine finns i många olika former och färger.

Auberginefrukterna är klara att skörda när de nått sin fulla storlek och har ett glansigt skal. Vänta inte för länge, för då blir fruktköttet brunfärgat och bittert i smaken. Du kan spara dem ca 1 vecka i kylskåp. Aubergine är en härlig grönsak som passar till mycket, gärna i sällskap med olivolja, rivet citronskal och tomat. Den ingår i många rätter från det arabiska, indiska och medelhavsköket. Du kan äta den stekt, rostad, ugnsbakad, gratinerad eller panerad. Eller som auberginekaviar på rostat bröd! Mums.

Lyckas med dina egna tomater

Hur mycket godare smakar det inte att blanda ner sina egenodlade tomater i sin Caprese jämfört med industritomater? Det spelar i stort sett ingen roll vilka sorter du väljer, det mesta smakar bättre när det får gott om tid att mogna och tillräckligt med solljus. Jag är omåttligt förtjust i en sallad Caprese med mozzarella och basilika och en skvätt balsamico. Till lunch med ett rostat bröd och kanske en tonfisksallad till.

Mozzarellaost och solmogna tomater är en oslagbar kombination till förrätt eller lunch.

Börja leta efter frön för sådd i början av mars om du vill odla fram dina egna plantor. Vårens mässor brukar ha flera fröfirmor på plats och då kan man välja bland de mest lockande sorterna. Fröna gror bäst på en varm plats i vanlig såjord. De vill ha 22-25 grader. Du får räkna med att det tar en vecka-10 dagar för fröna att gro.

När det första bladparet börjat utvecklas är det dags för omskolning av tomatplantorna.

Ställ sådden ljust när fröna har grott. När de första riktiga bladparet utvecklats är det dags att skola om plantorna till en större kruka med näringsrik planteringsjord. Sätt plantan ganska djupt, så att jorden når upp till det understa bladparet. Det utvecklas rötter även längs stammen. Från och med nu behöver dina tomatplantor massor av ljus. Söderfönster kan gå, men helst skulle du ha en lysrörsarmatur till plantorna. När tillväxten nu ska starta på allvar kan man sänka temperaturen till 15-18 grader. Vattna regelbundet, men dränk inte plantorna. De kan gärna torka upp något mellan vattningarna.

För dig med små sådder har Nelson Garden ett fiffigt startkit med växtbelysning.
Växtbelysning från Nelson Garden. Deras foto.

Håll koll på rötternas utbredning i krukan och ge dem en större kruka när rötterna börjar slicka på insidan av krukkanten. Det här är näringskrävande växter och de behöver en bra jord under hela sitt liv egentligen. Vid den här andra omplanteringen gör du lika som sist, höj igen jordnivån upp till nedersta bladparet så får du fram ett kraftigt rotsystem på flera nivåer. Ett par, tre veckor efter andra omplanteringen börjar du gödselvattna en gång i veckan eller halv dos 2-3 ggr per vecka.

Tomater finns i mängder av former och färger och även smaken kan vara ganska olika.

Här exempel på bra tomatsorter du kan leta efter när du ska köpa tomatfrö: De tidiga sorterna ’Alicante’, ’Tigerella’, ’Mei Wei’ och ’Stupice’ blir ganska höga och kan odlas både på friland och i växthus. Busktomaterna ’Pendulina’, ’Siberia’ och ’Maskotska’ är köldtåliga busksorter som även går bra att odla längre norrut. Jag återkommer längre fram med fler odlingsråd för tomat!

Fröförökning för sommarblomning

Chili är en växt med lång utvecklingsperiod och den ska sås redan i februari-mars för att hinna sätta frukt.Att ta fram sina egna växter från frö är ett billigt sätt att få mängder av plantor. Men det är en del pyssel med frösådderna, särskilt om man börjar så tidigt som i februari. Ska du hinna få fram egna tomater, paprikor & chili, auberginer och kryddörter så är det nästan ett måste att börja nu. De har alla en lång utvecklingsperiod. Bland sommarblommorna tillhör t ex heliotrop, blomstertobak, paradisblomster och sommarljus de som måste sås kring vecka 10 för att hinna blomma till sommaren.

Bredsådd använder du vid små frön som kan sås tätt.
Bredsådd av små tagetesfrön.

Olika frön har olika groningssätt och det gäller att hålla ordning på vilka som är ljusgroende, värmekrävande eller vilka frön som behöver en köldperiod för att börja växa. En del frön gror bäst om man blötlägger dem ett halvt-ett dygn innan sådd. Du kan använda både insamlade och köpta frön, men skriv gärna etiketter på krukan eller sålådan så du håller isär de olika arterna.

Större fröer från växter med ömtåliga rötter sår du helst ett och ett.
Växter med ömtåliga rötter som inte gillar omskolning sår du helst ett och ett i småkrukor. Foto: Weibulls

Ska jag bredså eller så i fåror? Det beror till stor del på storleken på fröet. Pyttesmå fröer som Digitalis (fingerborgsblomma) eller Nicotiana (blomstertobak) kan man inte hantera ett och ett, utan där försöker man strössla ut dem så glest som möjligt över en tillplattad såjord i ett tråg eller sålåda. Täck fröna med ett tunt lager jord om de är mörkergroende och spraya försiktigt med duschflaska. Täck sedan lådan med plastfolie eller ett genomskinligt lock.

Lite större frön kan du plocka med en lätt fuktad träpinne, t ex en ätpinne för asiatisk mat. När du trycker fröet mot den fuktiga jordblandningen fastnar fröet i jorden eftersom den är blötare än ätpinnen. På det här viset kan du placera ut fröna i en låda med lite bättre precision och de hamnar varken för djupt eller för grunt. En bra tumregel är att det mörkergroende fröet ska täckas med jord 3 gånger sin egen storlek. Riktigt små frön har små skott och späda första rötter. Om de hamnar för djupt har de inte kraft att ta sig upp till ljuset ovanför jordytan. De första hjärtebladen ska ju starta fotosyntesen som gör att plantan får egen näring att växa vidare.

Extraljus i form av lysrör eller växtlampa behövs ofta vid tidig sådd.
Vid ljusbrist blir plantorna långa och gängliga och det går sällan att reparera.

Extraljus kan vara nödvändigt för många tidigt groende växter. Bara fönsterkarmen räcker inte till. Har du ett ljust uterum eller varmare växthus så är det ofta bättre än att ställa sålådorna inne i fönstret. Kontrollera såddernas fuktighet ett par gånger dagligen. De får absolut inte torka, men för mycket fukt leder å andra sidan till att jorden börjar mögla. Så det gäller att spraya på vatten i måttliga mängder. När sedan plantorna kommit upp och börjar stå trångt är det dags att skola om dem till egna krukor. Men det är en senare historia.

Ut och leta tång till sparrisen

Blåstång är ett bra gödselmedel för många växter då den innehåller rikligt med mineraler.
Foto: www.fotoakuten.se

När kylan åter har lagt sig ska jag ta en tur ut till kusten för att plocka tång. Tänkte ha den som marktäckare kring min lilla sparrisodling. Sparris är ju egentligen en strandväxt och vill ha en sandig jord, mycket sol och gärna mineraler som finns i havstång. Och i år ska jag äntligen få skörda de första skotten från mina plantor. De är då tre år. Det blir en sparsam skörd, men jag lovar att jag kommer att njuta!

Sparris från unga plantor ska inte skördas förrän år tre och fyra.

Sparris är en väldigt lättodlad grönsak. Den vill ha en djup och lätt jord som innehåller både kompost och sand. Eftersom jag bor på lermark har jag valt det allra sandigaste och soligaste hörnet för sparrishäcken. Grävde ut planteringsdiket lite bredare än vad som brukar anges i litteraturen (böckerna säger minst 30 cm) för att jag skulle få in lite mer sand och grus i rotzonen. Förutom tång gillar den också stallgödsel så det får mina plantor varje vår. Annars handlar det mest om att vattna vid torka och plocka bort ogräs.

Sparrisplantorna behöver stöd för att inte välta när de blir stora.
Mycket ambitiös sparrisbänk (inte min) med stöd i sidorna.

Sparrisplantorna blir rätt så höga och slängiga när de nått full höjd (1,5-2 m) på sommaren. Därför är det bra att binda upp dem med stolpar och tvärslåar för att hindra att de lägger sig platt. Konstruktionen som hos hallonstöd. Fullt utvecklade blir skotten vackert skira och luftiga som plymer och man kan gärna blanda in lite toppskott i en blombukett. Vill du läsa mer om mina sparrisplaner gå till sparrisinlägget tidigare i bloggen.