Början till en kungsäng!

Kungsängsliljan har en schackrutig blomma.
Kungsängsliljan kan planteras i goda lägen i hela Sverige.

Vi är nog många som försökt oss på att sätta lite ovanligare höstlökar med tanke på en spritt språngande halvvild blomsteräng. Men det är inte så lätt som man kan tro. Lökarna som säljs på hösten torkar snabbt ut där de ligger i sina granna förpackningar i gardencentret. Man måste verkligen ha tur och få fatt i lök så fort de kommer ut till försäljning och då ska även föregående led i försäljningskedjan ha jobbat på ett  bra sätt för att lökarna fortfarande ska ha kvar sin spänst och livskraft. Tulpaner och narcisser är det ingen fara med. De klarar mycket och behåller fukten i lökarna länge. Men pratar vi om snödroppar, vintergäck, kungsängslilja och hundtandslilja så gäller snabb plantering för att de ska hinna rota sig innan vintern.

Kungsängsliljan växer bäst i vårfuktiga miljöer på väldränerad jord.
En lite crazy blomma av kungsängslilja som nästan påminner om en orkidé.

Vill du förbättra oddsen rejält och köpa halvfabrikat så är det precis rätt tid nu. Många blomsteraffärer har fördrivna lökar som är i knopp när man köper dem. Jag passade själv på att köpa några krukor med Fritillaria meleagris, kungsängslilja, innan påsk. Normalt ute i trädgården blommar de i par med svalört och ramslök i april-maj. Men så fort jag tittat mig mätt på dem i krukan, så åker de ut. De ska få bo i den fuktiga slänten där jag har påsk- och pingstliljor, porslinshyacinter Puschkinia scilloides och julrosorna förstås. Man kan skapa en egen lundståndort på halvöppet läge med dålig gräsväxt.

Kungsängsliljan växer förvildad på Kungsängarna söder om Uppsala.

Gräv bort grässvålen och gräv även bort det översta 30 cm djupa jordlagret. Rensa bort rötter och undersök din jord. Har du en bra, blandad trädgårdsjord från början, så duger det. Är jorden sandig behöver du ha in rikligt med välbrunnen kompostjord och lite stallgödsel. Är jorden lerig är det rikligt med grus (upp till 50%) och kompostjord du ska tillsätta. De flesta lökar vill ha god tillgång till fukt om våren, men på sommaren vill de torrbakas, dvs stå så torrt som möjligt. Så ett lager grus i botten som dränering är inte fel. Blanda gärna in benmjöl i din lundjord och sedan kan du plantera. Löken delar sig under sensommaren, så sätt dem inte för tätt. Ett avstånd på 6-8 cm och lika djup är en bra rekommendation.

Det förekommer både rödvioletta och vita klockor av kungsängslilja.

Kungsängsliljan härstammar från ett bälte som löper från södra England till centrala Frankrike och Polen till norra delarna av det fd Jugoslavien bort mot södra Ryssland. Den har förvildats i Uppsala, där jag såg Kungsängarna i full blomning en gång i maj 1996. Vilken upplevelse! Blomman är rödlila schackrutig eller vit. Det kommer normalt en blomklocka från varje lök. Den blir ganska hög, 20-35 cm, om man jämför med den plattrunda lökens storlek, för den är väldigt liten och oansenlig. Fritillus betyder tärningsbägare på latin och hänger ihop med blommans form. Artnamnet meleagris kommer från fågelriket där det står för kalkon- och pärlhönesläktet. Man kan tänka att det syftar till rutmönstringen på blommorna. På engelska heter växten Guinea hen flower eller Snake’s head.

Kungsängsliljan kan köpas i kruka nu på våren och planteras ut därefter.

 

Vårtecknen fortsätter att hopa sig

Körsbär som blommar alltför tidigt har problem att bli pollinerade.
Körsbärsträden är alltid alltför tidiga och pollinatörerna hinner inte med i blomningen.

Lite snö har det varit till och från i veckan, men däremellan kan man skönja fler och fler växter som förbereder sig på en kommande vår. Körsbärsträden suckar jag alltid över. Har tre olika sorter: Hedelfinger, Heidi och Merton Glory. Sötkörsbären är underbart goda i smaken, men det blir sällan så mycket frukt eftersom de är programmerade på en tidig blomning. Just vid den tiden är det ofta kylslaget och blåsigt i Skåne, vilket leder till att humlor och bin sitter och hukar. Så trots att blomningen är rik och de vita blombollarna ser lovande ut, så blir det inte mycket kart i alla fall. Skulle behöva ett annat läge med mer skyddad växtplats för att bjuda in pollinatörerna. Markfukten brukar vara god här, vilket körsbären vill ha, men ett par av träden har hämmats i sin utveckling av kraftiga bladlusangrepp i ungdomen, och det har inte riktigt format de produktiva träd jag hade väntat mig.

Pärlhyacinten har små vita lökar som inte behöver mycket jord.
Pärlhyacinterna växer både under och ovan jord. De är inte kinkiga.

Pärlhyacinterna hör till mina allra käraste vårblommor. Har alltid en massa sork och en katt som rotar i rabatterna, så lökarna flyttar runt ibland. Här kan man se att de hamnat uppe på jorden, men det hindrar dem inte att växa vidare och sträva mot våren. Pärlhyacinterna förökar sig glatt med både frö och smålökar, så det kan vara bra att gräva upp tuvorna ibland och sprida ut lökarna för att de inte ska kväva varandra i brist på utrymme. Pärlhyacinterna har små krav på sin ståndort och passar på de flesta jordar som inte är för blöta under vinter och sommar. Överdriv inte gödslingen dock, eftersom för mycket näring mest ger blad och lite blommor.

Fingerborgsblomman är en tvåårig bienn växt.
Digitalis är en gammal mormorsväxt som har en tvåårig livscykel.

Fingerborgsblomman Digitalis är en annan växt man inte behöver bekymra sig så mycket för. Den sköter sin spridning på egen hand genom sina otroligt välmatade fröhus med små, små frön som lätt blåser iväg till nya växtplatser. Den vill gärna ha en halvskuggig växtplats och humusrik jord. Ibland hittar man fingerborgsblommor mitt inne i skogen och då kan man undra hur de hittat dit. Tänk på att växten är tvåårig om du köper färdiga plantor. En blommande fingerborgsblomma kommer att sprida frön till hösten, men sedan dör plantan. Nästa år blir ett mellanår i blomning, för de nya småplantorna sätter bara blad första sommaren. De vackra blomklockorna bildas år två och till hösten vissnar plantan alltså ner.

Snödroppen passar i buskage och gräsmattor, men vill gärna ha ett halvskuggigt läge.
Snödropparna kräver vårfukt, men är annars lättodlade lökväxter.

Snödropparna är än så länge inte fullt utvecklade. Men knoppar börjar här och där titta upp mellan riset av nedklippta perenner. I naturen hittar man snödroppar i områden med kalkberggrund i mellersta och södra Europa. De förekommer i glesa skogar och skuggiga platser med gott om markfukt under tillväxtperioden. Du hittar dem aldrig på solstekta jordar med tunna, torra jordlager, eftersom de är mycket känsliga för uttorkning. Därför säljs snödroppar ofta in the green, med blast och allt, på brittiska öarna. Lökarna ska planteras genast när man får hem dem. Snödroppslökar som förvarats i påsar i garden center ska man därför vara mycket skeptisk till. Bättre att få en tuva av en bekant alltså.

Vårkänslor när solen tittar fram

Pärlhyacinten är en tacksam vårblomma som återkommer vår efter vår från sin lilla lök.

Det har varit en tuff månad bakåt. För dem som undrar var jag hållit hus så har jag däckats av en otroligt segdragen förkylning/influensa som sög musten och all inspiration ur till och med en så ihärdig bloggare som mig. Efter medicinering känns det bättre igen och nu undrar jag när vintern är på väg.

Snödropparna är de första vårblommorna som tränger sig upp genom frusen mark.

Det har regnat och regnat, ända sedan lille julafton. Ingen i Skåne kan ha några problem med lågt vatten i brunnen i alla fall. Gräsmattorna är mjuka av både vatten och mossa. Vattennivån i bäcken runt min trädgård är lika hög som vid värsta snösmältningen på våren. Det ska bli intressant om de väderspådomarna slår in som säger att denna vinter kommer att bli lång och sen. Jämför då det med de bilder jag lägger upp här som jag tog i början av mars ifjol. Rekordtidig vår, javisst, men det ser nästan lite skrämmande frodigt ut bara 2 månader fram från nu.

Blåstjärnorna växer i gräsmatta och under buskar och träd.

Visst blir livet lättare när de små rackarna tittar upp och man får tassa lite lagom försiktigt för att inte trampa på någon krokusknopp eller snödroppstuva! Den tiden på året behöver inte allt vara så förtvivlat färgoptimerat och formkomponerat, utan det blir vackert ändå. Bara som det är.

Krokus finns i många färger och storlekar. De trivs gärna under högre träd i gräsmatta.

Hyacinten är en traditionell julblomma

Hyacinterna är julens mesta lökväxt, med eller utan doft.

Hyacinten är en lökväxt som odlats i Holland sedan 1600-talet. Då var den en rabattväxt med glesa blomställningar och en underbar doft. Hyacinten idag används i Norden mest i julgrupper, samplanterad med en massa andra växter med andra önskemål om vattning och ljus. Hyacinter som säljs till jul är preparerade genom kylbehandling för att blomma så tidigt. I naturligt tillstånd blommar de framåt vårkanten.

Drivningen av jullökar föregås av en värmebehandling hos lökproducenten, för att inducera en knoppbildning. Ca 10-12 veckor innan beräknad blomning planteras lökarna i jord som vattnas igenom ordentligt för att rötterna ska få fäste i jorden. Därefter ställs hyacintlökarna svalt, ca 10 grader, och mörkt. Mörkret är viktigt för att knoppen ska utvecklas på rätt sätt. Är det för ljust fastnar blommorna lätt nere bland bladen och slår inte ut ordentligt. Efter ca 10 veckor tas lökarna in i rumstemperatur och ställs ljust. De klorofyllfattiga bladen får då snabbt en fin, grön färg i ljuset.

Hyacinten kan drivas i blom planterad i jord eller i vattenglas.

Man kan också odla hyacinter i glas i enbart vatten. Då går drivningen till på samma sätt, men istället för jord ställer man löken i ett hyacintglas. Fyll på med vatten, men inte så högt att löken doppar i vattnet. Rottrådarna söker sig småningom neråt och får kontakt med vattnet. Köper du färdigdrivna hyacinter och vill ställa dem i ett vackert hyacintglas petar du bara försiktigt bort jorden från rötterna och sköljer dem rena. Även de vita rötterna är vackra att se på.

Blå hyacinter har lilafärgade lökskal.

Till våren kan du plantera ut julens överblommade hyacinter i rabatten. Välj en väldränerad jord som torkar upp under sommaren. Platsen ska helst ha full sol. Hyacinterna härstammar från östra Medelhavsområdet och Centralasien där de växer på solöppna stäpper och steniga sluttningar. Så glöm den djupmulliga eller lerblandade rabatten om du vill att hyacintlökarna ska överleva en ev blöt och sval nordisk sommar.

Längtan efter vårblommor och färg

Påskliljorna återkommer år från år på växtplatsen utan skötsel.

Har haft en lång period av stillastående blogg efter att min dator kraschade och jag trodde att jag hade förlorat hela min bildskatt och alla viktiga dokument. Men det gick att läsa in det mesta från den externa hårddisk där jag gjort back-up. Fast där ligger nu allt huller om buller på den hårddisken.  Ett prima tillfälle att gå igenom alla bilder igen. Hitta det gamla bildbehandlingsprogrammet osv. Det lär dessvärre ta tid. Särskilt som det finns andra viktiga filer att återskapa också, liksom redovisningsprogrammet som faktiskt var puts väck. Så jag lägger upp alla kvitton, alla fakturor en gång till. Det är inte det roligaste. Och då kan man behöva lite uppmuntran i denna mörka tid. Så då dreglar jag över mina vårbilder.

Narcisserna är tacksamma lökväxter att förvilda. Narcisserna är de mest tacksamma lökväxter du kan tänka dig. Plantera lökarna i god tid på hösten, ca i september, för att de ska hinna rota sig i god tid innan marken fryser. Det finns så många härliga sorter och många av dem är ytterst långlivade. The International Daffodil Register and Classified List delar in narcisserna i tolv olika grupper. Trumpetkroniga gruppen innehåller vanliga storblommiga sorter som gula ’Golden Harvest’, den helvita ’Mount Hood’ och fina ’Professor Einstein’ som är vit med starkt orange bikrona.

Sätt lökarna från snittnarcisser tidig höst så hinner de rota sig innan hösten.
Här är gula ’Golden Harvest’ och vita ’Mount Hood’ som härstammar från snittnarcisser.

Dessa är tacksamma sorter att förvilda och de finns vanligen i mängder där de planterats in. Jag brukar få tag i lök från snittnarcisser som får torka upp i sina lökkorgar över sommaren. Sen till hösten rensar jag löken och planterar ut dem lite hipp som happ i skogsbrynet.

Narcisser är återkommande växter år från år.

Inte för sent att plantera tulpanlökar

Svarta tulpaner är extra läckra mot det friskt gröna bladverket.

Sjunkande temperaturer på hösten väcker upp tulpanlökarna och sätter igång rottillväxten. Än kan vi knappt tala om låga temperaturer, i Skåne i alla fall, men snart börjar det bli sista rycket för tulpanplantering. Det handlar om att lökarna behöver lite tid på sig att rota sig innan kylan kommer. Och därefter vill de ha en sval period på 8-10 veckor för att ge blommor. Fram till mitten av november går det alldeles utmärkt att sätta ut tulpanlök i rabatterna.

Tulpanlökar går utmärkt att plantera in i november.

Vid denna tiden går det ofta att hitta vårlökar till specialpris i trädgårdsbutikerna. Kolla bara så lökarna håller god kvalitet och är hårda och feta. De får inte vara mjuka, torra eller mögliga. Det tunna, bruna skalet ska sitta kvar, för det skyddar löken från uttorkning.

Tulpaner i blandade färger kan bli en effektfull rabatt.

Man brukar inte fundera så mycket på ståndort när man sätter tulpaner, men egentligen är det precis vad man skulle satsa på för att få långvarig glädje av sina lökar. Tulpanerna mår bäst av att bakas  under sommaren. De vill ha det så varmt och torrt som möjligt från att de vissnat och fram i augusti. Lämplig växtplats kan vara ett väldränerat stenparti eller en upphöjd bädd där överskottsvatten tillåts rinna bort. Där kan löken vila och samla kraft tills det är dags för den att åter sätta igång och växa och förbereda en blomning nästa säsong.

Tulpanlökarna ska vara hårda och trinda och fria från mögelfläckar.

Så imorgon tänker jag titta in i några gardencenter och växtbutiker för att se om det finns några fina tulpanlökar till extrapris. Hjortarna och rådjuren har lämnat mina tulpaner ifred de senaste åren, så jag kan alltid hoppas att de flyttat ut för gott!

Växelbruk och jordföljd i grönsakslandet

Pumpor kräver mycket gödning under säsongen.
Pumpa och squash har stort näringsbehov och ingår i växtföljdens skifte nr 1.

I jorden finns ett förråd av näringsämnen som växterna tar upp när de växer och producerar frön, knölar, baljor och naturligtvis bladmassa. När vi skördar av deras produktion tar vi bort näringen som härstammar ur jorden. Ett grönsaksland kräver därför mycket mera näring än en perennrabatt där växterna står kvar år från år och där växtdelar förmultnar varje höst. Växelbruk är en odlingsmetod med urgamla rötter som är grunden till en lyckad odling, oavsett om du odlar grönsaker till husbehov eller om det är bonden som driver stråsädsproduktion på fältet intill. Det betyder att man inte sår samma gröda på samma plats i grönsakslandet år efter år. Även om din odling inte är större än ett par kvadratmeter så bör du skifta plats på växterna. Det enda undantaget är odling i krukor där man byter ut all jord varje år.

Potatis kräver bara lite gödsel.
Potatis är en gröda som lätt får skorv och dålig smak om den gödslas för kraftigt. Den är nr 3 i växtföljden.

Vinsten med växelbruk är att jorden inte riskerar jordtrötthet. Med jordtrötthet menas två saker: 1) att bli utarmad näringsmässigt, eftersom samma växt utnyttjar samma näringsämnen år för år tills de helt enkelt tar slut. 2) Det blir även fler och fler sjukdomsalstrare i jorden om samma värdgröda återkommer år för år. Det kan vara skadeinsekter som lökfluga, morotsfluga eller kålfluga. Eller svampsjukdomen bönfläcksjuka som övervintrar i jorden och förökar sig där så att angreppet blir ännu värre nästa år.

Kålväxter kräver mycket gödsel.
Kålväxterna har stort näringsbehov under hela säsongen och ligger jämte pumporna som nr 1 i växtföljden.

Hur gör man då för att organisera en växtföljd? Det är inte så svårt, men kräver någon form av minnesanteckning eller liten skylt för att du ska komma ihåg. Antalet fält som ingår i ett växelbruk kan variera, men minst fyra är att rekommendera. Det betyder att det dröjer fyra år innan samma växttyp återkommer till samma ruta.

Gör så här: Dela in din odlingsyta i fyra olika kvarter. Rita upp odlingen med de olika kvarteren på ett papper. Har du fyra odlingslådor eller -bäddar är det enkelt. Skifte nr 1 tillhör växterna med stort näringsbehov, t ex kålväxter, purjolök, vitlök, selleri, gurka och squash. Jorden i skifte 1 fylls årligen på med mycket näring och gödsel (gräsklipp, kompostjord, stallgödsel). Skifte 2 är för växter med måttligt näringsbehov: dill, persilja, sallat, vanlig lök och rotfrukter. Jorden gödslas måttligt med t ex kompostjord. Skifte 3 är växter med litet näringsbehov, som potatis. Här behöver du inte tillföra så mycket gödsel. Skifte 4 är till för växterna som skaffar sin näring själva och ”laddar jorden”, dvs bönor, ärter och andra baljväxter och olika gröngödslingsväxter.

Rödbetor och rotfrukter är måttligt näringskrävande växter.
Rödbetor och andra rotfrukter är måttligt näringskrävande och passar som nr 2 i växtföljden.

Vill du vara extra försiktig och odlar många olika grödor kan du välja en sexårig växtföljd. Då är det smart att ha gröngödsling som permanent inslag i ett av fältena. Till gröngödslingsväxterna hör olika klöverarter, honungsfacelia, åkerböna, solros och ringblomma. Stjälkar, blommor och rötter ger både näring och mullämnen till jorden. Dessutom är många gröngödslingsväxter suveräna djupluckrare på tunga jordar. De bildar ett kraftigt rotsystem som när det förmultnar skapar luftporer i jorden. Gröngödslingsväxter slås för det mesta ner på hösten och myllas ner i jorden med hela bladmassan.

Honungsfacelia producerar näring och luckrar jorden.
Honungsfacelia kan användas som dekorativ gröngödslingsväxt i skifte nr 4.

Nästa år flyttar du plats på skiftena så att efter skifte 1 kommer skifte 2, skifte 3 där skifte 2 stod året innan osv. De mindre näringskrävande följer på varandra och efter potatisen bygger man upp näring i jorden igen med hjälp av näringsfixerande växter. Och året därpå är jorden åter fullmatad så att de näringskrävande växterna kan ta plats.

Kom ihåg att det är bättre att gödsla lite och ofta är en gång för mycket. Det minskar näringsläckage och ger bättre smak på grödorna. En potatis som fått för mycket näring blir besk och bladgrönsaker som sallat och spenat får ökad halt giftig nitrit i bladen om de gödslas för kraftigt. Att gödsla i proportion till skörden är en bra tumregel. Ju mer man tar bort, desto mer näring ska det ha. Fast det gäller då inte potatis.

Nässelvatten är ett kraftigt gödselmedel som måste spädas ut.
Här tillverkas det nässelvatten som är ett bra gödselmedel att tillföra under sommaren.

Att starta sin första köksträdgård

Några jordgubbsplantor borde absolut få plats i odlingen.
Jordgubbar är roliga att odla och lätta att sköta.

Att odla sina egna grönsaker och frukter är både roligt och ett billigt sätt att få fram sin egen mat i hushållet. Men det kan kännas som ett jätteprojekt om man inte vet var man ska börja någonstans. Ta dig inte vatten över huvudet med att göra en för ambitiös satsning första gången, utan håll dig på en mindre yta till en början. Och planera lite först.

Titta på din tomt och fundera ut var du har de bästa förutsättningarna för att något ska växa och trivas. Under stora träd är sällan en bra idé, för träden både skuggar och suger åt sig en massa näring och vatten ur jorden. Det är inte så noga med jordkvalitén på platsen, för har du bara en begränsad odling så kan du lätt förbättra jorden genom att tillsätta kompostjord, dressjord eller barkmull. Den billiga planteringsjorden 4 säckar för 100 kr är inte mycket att odla i. På sin höjd kan du blanda i lite i befintlig jord, men du behöver mer näring och vattenhållande material än så.

Rödbetor är lätta att odla och bladen kan även ätas i salladen.

Fundera också på vad du vill odla. Vad gillar du att äta? Rotsaker, sallad, potatis, lök, kryddväxter eller bär? Allt kommer kanske inte att få plats, så du får välja ut det viktigaste. Fundera på om du kan dela fröer och utsäde med en granne eller god vän. Ofta är portionerna rätt stora och det blir mycket över. Tänk också på att växter som potatis, squash, majs och rabarber tar mycket plats. Kanske ska du odla potatis i spannar vid sidan om? Nästa steg är att ta sig till ett gardencenter eller trädgårdsbutik för att köpa fröer och plantor. Läs på påsens baksida när det är bäst tid att så respektive grönsak. Vissa sorter som ruccola, asiatiska bladgrönsaker, spenat, rotsaker, dill och persilja kan sås tidigt. Vänta lite med ärter och bönor eftersom de vill ha en varm jord för att gro. Paprika blir bäst i växthus och tomat finns både för frilandsodling och växthus. Kryddväxter och olika kålsorter är bäst att köpa som färdiga småplantor som man planterar ut.

Spenat och sallad är lättodlade grönsaker för nybörjaren.
Spenat, morot och sallad i en upphöjd odlingsbädd ger gott om grönsaker för hela sommaren.

Sen ska jorden beredas. Finns det ingen rabatt eller uppgrävd bit mark får du börja med att gräva bort det översta jordlagret som normalt innehåller både gräsmatta och ogräs. Väljer du att odla i pallkrage kan du täcka befintlig jord med tidningar och fylla på jord uppe på. Men då behöver du i de flesta fall ha två lager pallkragar för ett tillräckligt tjockt jordtäcke. Så tänk på att det går åt mer jord då, eftersom du inte blandar in den befintliga jorden på platsen. Du behöver verktyg som: grävspade, kratta, liten planteringsspade, rensjärn och vattenkanna. För att så och sätta dina fröer och plantor i raka rader är det bra med ett långt kvastskaft eller ett snöre med två pinnar.

Ärter sås i varm och lucker jord.

Läs på fröpåsen vilket plantavstånd som rekommenderas. Rotsaker som morötter och rödbeta kan gärna sås lite tätare från början och så gallrar du bort de svagaste plantorna allt eftersom. Vattna i såfåran och tryck till jorden med krattan så att fröerna kommer i ordentlig kontakt med jorden. Hänger de bara i luften klarar de inte av att gro. Vattnet är viktigt under hela tillväxtperioden. De unga plantorna har ännu svaga rötter och får inte torka ut, för då dör de. Ska du åka bort under en längre period skall du helst ha pratat med någon som kommer och vattnar till dig. Hur fort jorden torkar ut beror förstås på temperaturen, mängden naturligt regn och hur vattenkrävande växterna är.

Lycka till med din odling!

 

En julrosäng – så nära himlen man kan komma!

Julrosor i mängder letar sig upp genom fältskiktet av marktäckande perenner.

I Malmö Kungspark blommar just nu något alldeles underbart. Kungsparkens woodland är inne i julrosornas blomningsperiod. Det är en naturlik plantering som gjordes om hösten 2008. Tanken var att göra en inbjudande busk- och perennaplantering som skulle vara attraktiv hela året runt och där blomningarna skulle avlösa varandra. Designen gjordes av Magnus Svensson och Svenska Landskap i Malmö.

Vita julrosor lyser upp i de mer skuggiga partierna.

Man tog fram en ny metod för plantering där växter med olika karaktärer blandades i kvadratmeter stora fält som sedan upprepades. Träd och buskar samspelar med ett rikt örtskikt av matt- och klumpbildande perenner. Dessutom har man blandat in massor av olika lökväxter som narcisser och pärlhyacinter. Mängden är ca 80 lökar per kvadratmeter.

Svartblommande julrosor är mycket läckra i den vårblommande lökängen.

Jorden är en speciell historia. Julrosorna är ju kalkälskande växter, det måste man komma ihåg när det gäller woodland som ofta brukar dra åt det surare hållet. Här har man lagt på en närproducerad grönkompostjord som väckt liv i den tidigare så trötta och näringsfattiga jorden. Kompostjorden är framställd av Malmöbornas komposterade trädgårdsavfall och har gett jorden en fin struktur och ett stort tillskott av maskar.

Underbara svarta julrosor mixas med blå pärlhyacinter.

Senare under säsongen kommer blomningen att avlösas av bl a myskmadra som täckskikt med vita löjtnantshjärtan och storrams uppblandat med vita narcisser ’Recurvus’. Det tål att hålla utkik efter säsongsväxlingar, för här kan man lära sig om vad som trivs ihop och hur man ska plantera dem för att få de bästa färgkombinationerna!

Blå, blå vårblommor

Blåsippan trivs i skogsbrynet med en mullrik och kalkrik jord.

Många av de allra tidigaste vårblommorna är blå. Just nu är det mycket blått i mina krukor och i gräsmattan. Rufsar man lite under fjolårslöven ligger där kanske en tuva scillor på vänt som inte orkat ta sig igenom det tjocka lövtäcket ännu. Några blåsippor finns det inte i min trädgård, men egentligen skulle jag ha perfekta förhållanden med den kalkrika jorden och i kanten av den omgivande skogen. Däremot såg jag blåsippor hos en kund när jag klippte hennes rosor. På skuggsidan hade hon en rabatt med mängder av blåsippor.

Blåstjärnor finns det av många olika arter som blommar tidigt om våren.

Scillor har jag gott om i olika skepnader. Allra först ut om våren är den lilla vårstjärnan, Scilla bifolia, tror jag den heter. Pytteliten och med förgrenade blomstjälkar blir den knappt mer än 5 cm hög. De stjärnformade blommorna sätter frö som lätt sprider sig över stora ytor. Jag tycker den är helt underbar. Och det tycker kisen också. Vi har faktiskt rätt ofta lika smak.

Blåstjärnor i gräsmattan beundras av min vackra katt.

Pärlhyacinterna är köpta och planterade i en kruka med lite mossa runt om. Härligt fräscha är de och en riktig vårens budbärare. Doften är mycket typisk.

Pärlhyacinter kan man gärna sätta i kruka om hösten för att kunna ta in i fönstret om våren.

Annars är det penséer som doftar i ett flertal krukor kring trappan. Mest blå och lite vita och ljusgula blommor. Men ihop med t ex pärlhyacinter så blir de helt förtrollande vackra i sin enkelhet. Det måste nog vara den växt som har högst upplevelsevärde i förhållande till sitt pris.

Penséer och pärlhyacinter smälter fint ihop i en kruka.