Är det slemmet som lockar sniglarna?

Vi som fascineras av den spanska skogssnigelns (populärt kallad mördarsnigelns) framfart kan hålla med om att det finns en stor attraktionskraft i döda och döende sniglar bland deras artfränder. Under året har hortonomstuderanden Katarina Lindholm gjort snigelförsök inför sitt examensarbete vid SLU, Alnarp. Hon utgick från tesen att sniglarnas slem lockar andra individer.

Rabarber, sparris, sallad, tagetes med flera växter älskas av den spanska skogssnigeln.
Foto: Riksförbundet Svensk Trädgård

Katarina studerade såväl norska som svenska sniglar, både i könsmoget stadium och som unga sniglar i det juvenila stadiet. Experimenten gick ut på att låta sniglarna välja själva i vilken miljö de valde att dra sig undan. Och det visade sig att nästan alla vuxna sniglar valde en miljö som innehöll slem från sniglar. De juvenila sniglarna hade inga så tydliga preferenser, för dem var det viktigast att komma så långt bort från vuxna sniglar som möjligt. Antagligen för att undvika att bli uppätna. Men inga skillnader kunde påvisas bero på sniglarnas ursprungsland; norska och svenska sniglar reagerade likadant.

Den spanska skogssnigeln attraheras av snigelslem.

Det Katarinas undersökning går ut på att visa är att det skulle kunna vara effektivt ur snigelbekämpningssynpunkt att utveckla giftfria feromonfällor som luktar av snigelslem. Tyvärr har inga forskningsresurser beviljats för att fortsätta de här studierna, så än så länge kan vi bara gissa oss till hur ett sådant naturligt ”bekämpningsmedel” kunde vara beskaffat. Men visst hade det varit välkommet att hitta en metod som kan bromsa upp mördarsniglarnas framfart i våra trädgårdar.

Vart tog humlorna vägen?

Det har varit mycket snack kring den kraftigt minskande stammen av humlor i Sverige. Jag är glad att ämnet äntligen börjar komma upp till den allmänna debatten och inte förs enbart i experters och naturvetares sällskap. För det blir allvarliga effekter av minskade antal pollinatörer. Hela vår matförsörjning är i fara.

Blå bolltistel är en pålitlig insektsamlare till perenn.
Den blå bolltisteln är en god sensommarblommande nektarkälla för humlor och bin.

En ny studie som publicerades i juli visar att minskningen av pollinatörer kan ha större betydelse för blommor och grödor än vi tidigare trott. De flesta växter, både nytto- och prydnadsväxter är beroende av att djur, oftast insekter, flyttar runt pollen dem emellan  så att de kan befruktas och producera frö för att sprida sig. Den allra viktigaste pollinatören är humlan som har en förmåga att favorisera vissa sorters blommor under kortare perioder i livet. Detta gynnar plantornas reproduktion eftersom humlorna då bara bär på pollen från en enda art. När de däremot är promiskuösa och besöker många olika arter är de mycket mindre effektiva som pollinatörer, säger forskaren Berry Brosi vid Emory University i USA.

Kransveronica är en hög sensommarblommande perenn som trivs i något fuktigare jord.
Kransveronican är en bra perenn med en skir framtoning och blomning i juli-september.

Studien visar att det snabbt skulle märkas om en enda humleart försvinner ur ekosystemet. När konkurrensen mellan kvarvarande humlor blir mindre så minskar nämligen också deras ”trohet” till vissa sorters blommor, som då producerar signifikant färre frön, enligt studien som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences.

Stor solhatt är en annan sensommarblommande perenn som gärna tar emot humlor på besök.
Stor solhatt är en annan sensommarblommande perenn som gärna tar emot humlor på besök

Forskarna valde att titta närmare på den bland humlor populära blomman riddarsporre, och delade in en äng i flera mindre fält. Vissa fungerade som kontrollfält, och där lät forskarna humlorna jobba på som vanligt. I andra fält tog man med hjälp av nät bort en av humlearterna. Därefter studerade man humlornas beteende i de olika fälten. Det visade sig då att 78 procent av humlorna i kontrollfälten var trogna sina favoritblommor, medan motsvarande siffra i de manipulerade fälten var 66 procent. ”Den lilla förändringen i konkurrensen gjorde att de kvarvarande humlorna oftare bedrog riddarsporren”, förklarar Heather Briggs vid University of California-Santa Cruz. Blomman producerade i snitt en tredjedel färre frön när en humleart försvann.

Blå bolltistel samlar mängder av humlor där den växer.
Den blå bolltisteln har blommor som påminner om hoprullade igelkottar och samlar mängder av humlor.

Fast jag undrar om det kanske är så att humlorna har flyttat till Alnarp. Skämt och allvar, men när jag var där i förra veckan så var det alldeles enormt mycket humlor och andra pollinerande insekter, vilket alla bifogade foton visar. Jag har nog aldrig sett så många på en gång. Så jag tror att alla har flugit till Alnarp denna sensommar.

Underbara lavendel i den skånska medelhavsträdgården!

Den väldoftande lavendeln lockar till sig mängder av fjärilar.

Just en sådan här het högtryckssommar är det helt rätt med lavendeldoft. Du behöver bara nudda vid busken så stiger den sötstarka doften till väders. Lavendelolja används i många parfymer, i myggmedel för både människor och hästar, men också som hudvårdande ämne i krämer eller bakteriedödande ingrediens i sårvårdsmedel. Frankrike är en stor exportör av lavendelolja, men den odlas allmänt i hela medelhavsområdet.

Det är kanske inte bara för doftens skull vi odlar lavendel i våra trädgårdar. Det är en ypperlig kantväxt till t ex rosor och passar i torrare rabatter där solen gassar på. Det är lätt att forma lavendeln till häckar och figurer, men när den blommar blir intrycket lite grann spretigt. Lavendeln sprider sig lätt där den trivs och slår rot bland stenar och i grusgångar. Den behöver verkligen inte mycket jord.

Mörkt blå lavendel med en underbar doft av medelhav.

Lavendel har blivit en storsäljare för plantskolorna. Medelhavstemat håller i sig och då är lavendel ett säkert kort. ’Munstead’ är den härdigaste sorten som växer i kompakt form. Den passar bra att använda för häckar. ’Aromatico’ är en ny, sticklingsförökad sort på marknaden. Det är en snabbväxande planta som kan bli plantskolornas nya favorit. ’Hidcote Blue’ är den gamla klassikern, med lite sämre härdighet. En annan mörkblå nyhet som visades på mässan Flower Trials i maj heter ’Havanna’.

Rosa skärmlavendel är förtjusande, men dessvärre dåligt härdig.

Sen har vi den skira skärmlavendeln som i Sverige odlas som ettårig. Den kan överleva en varm vinter i gynnsamt läge. Det betyder väldränerad sandjord och inbäddad i ett lövtäcke och granris. Finns både som rosa och lila och passar utmärkt i större krukor tillsammans med annat torktåligt. Och fjärilarna lär flockas till den krukan!

Första biologiskt nedbrytbara trimmertråden

Den första biologiskt nedbrytbara trimmertråden finns i handeln.

Bio-trim heter en helt ny biologiskt nedbrytbar trimmertråd som utvecklats i Frankrike och kommer att säljas av Oregon. Det kemiska innehållet är förutom nylon, även speciella mineraliska tillsatser. Trimmertråden, som ser ut som en helt vanlig, ljust gul trimmertråd bryts ner helt naturligt. Den oxo-biologiska nedbrytningen sker, enligt tillverkaren, i tre steg. För det första av solens UV-ljus under en tre-års period. Därefter fortsätter fragmenteringen på marken genom värme. Till sist tar markens mikroorganismer vid. Hela processen, som tar närmare tio år, fungerar endast i kontakt med jord, så när du har tråden i sin förpackning eller hoprullad kring trimmerns trådhuvud förblir den intakt. Även trådens förpackning är biologiskt nedbrytbar. Den består bland annat av mjölksyror och trädamm.

Tråden finns i tjocklekar från 1,6 till 3 mm. En rulle på 12 meter 2,7 mm tjock tråd kostar ca 50 kr inkl moms. Spännande, men jag undrar om storförbrukarna kommer att hitta den.

Perennuppropet har gett frukt

Nu i vår lanseras de första perennerna som tillhör varumärket ”Grönt kulturarv” i växthandeln. Det här är perenner som odlats minst sedan 1940 och har hittats vid inventeringar av äldre trädgårdar runt om i Sverige. Jätteprästkragen ’Bröllopsgåvan’ från Skåne, strandbinkan ’Fru Frida Lindström’ från Jämtland, höstfloxen ’Alma Jansson’ från Uppland och höstfloxen ’Ingeborg från Nybro’ från Småland är de första som lanseras nu i vår.

Jätteprästkragen är en speciellt utvald frisk och härdig trädgårdssort.
Foto: SLU

Sorterna passar för trädgårdsägare med intresse för historiska växter, oavsett om man har en nyanlagd trädgård eller en äldre trädgård med tidstypiska växter. Sorterna har alla visat sig vara robusta, friska och tåliga med en vacker blomning. Alla bär dessutom på en historia och i flera fall finns det traditioner, berättelser och lokala namn knutna till dem. De har inspirerat till de nya sortnamn som perennerna har fått. Namn som anspelar på trädgårdens ägare där man hittat plantorna. Läs mer om de fyra växterna och deras bakgrund.

Den svagt ljuslila floxen har små blommor och en fin doft.
Foto: SLU

 

Höstfloxen ’Alma Jansson’ tycker jag verkar mycket lovande. Det är en flox med mörkgrönt bladverk och ljuslila blommor med lite vitt i mitten. Den är småblommig och blommorna blir bara ca 2,5 cm i diameter. Blommorna ska ha en svag, angenäm floxdoft. Sorten har visat sig frisk och sprider sig gärna med utlöpare utan att ha ett aggressivt växtsätt. Den bör alltså delas med några års mellanrum för att få plats. Floxen ’Alma Jansson’ är en reslig växt som blir ca 1 meter hög. Vid provodlingen på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har sorten gått i blom i början av juli och blommat i cirka en månad. Man kan komma ihåg att flox gärna blommar lite längre om man putsar bort utblommade blommor. Den här ska jag absolut hålla utkik efter!

 

Så får du blåregnet att blomma!

Blåregn, Wisteria sinensis, är ett makalöst spektakel när den slår ut sina långa blomklasar. Få växter kan mäta sig med den explosiva blomkraft som blåregnet visar under några veckor i maj-juni, beroende på läge. Att sitta under ett blåregn i full blom är en makalös trädgårdsupplevelse. En svag, söt doft av vanilj och en kaskad av ljust himmelsblå eller vita blomskyar.

Lavendelblå blomklasar av blåregn eller wisteria är en mäktig syn.

Blåregn trivs på en varm plats, gärna mot en husvägg. Den vill ha en väldränerad, men inte för torr trädgårdsjord som gärna kan gå åt det kalkhaltiga. Du kan ta mitt tips med smulade äggskal även till detta. (Funkar annars perfekt till julrosor som också gillar kalkhaltig jord.) Se till att ha ett stabilt klätterstöd, för här har vi ett monster till att mosa spaljéer och krossa takpannor! Blåregnet slingrar sig motsols kring växtstödet och kan på 10 år täcka en hel vägg.

Blåregnet har en enorm växtkraft och kan täcka en hel vägg då den trivs.

För att få en riklig blomning så kan man tänka lika som vid fruktträdsspaljéer. Led ut sidoskotten att forma vågräta grenvåningar. Därifrån tvingar du fram blomknoppar genom att beskära sidoskotten hårt, genom en teknik motsvarande sporrbeskärning på äpple. Klipp årsskotten i augusti varje år och spara bara 3 knoppar per gren. Under vårvintern kan man göra en ytterligare putsning av skotten om det behövs.

Blåregn finns med både blå och vita blommor. De blir 8-10 meter höga och kan få mycket kraftiga stammar. De flesta är härdiga till zon 2, men det finns även tåligare namnsorter. Har du tur kan du även hitta plantor av det mer svagväxande japanska blåregnet, Wisteria floribunda, i handeln. De blir bara 3-4 meter höga. En nyhet är blåregnen Wisteria frutescens ’Clara Mack’ med vita blommor och den blåblommiga W.f. ’Blue Moon’. De har kortare blomstjälkar, men kan remontera upp till tre gånger per säsong. De ska enligt plantskolan även ha en god härdighet, zon 4 (-5).

Se vårens växtnyheter från Europa

IPM-mässan i Hessen visar varje år en mängd nyheter från olika delar av den gröna näringen. Plantskolisterna och garden centren satsar på bred exponering, liksom teknikföretagen. Trenderna på plantskolesidan i Europa handlar nu mycket om inhemska träd som tall och björk. Större mångfald i sortimentet av träd efterfrågas och det är ju bra med tanke på sjukdomsspridning.

Den spindelblommande azalean Hekla har en mycket dekorativ blomning.Prydnadsväxtodlarna satsar framför allt på förbättringar av gamla, välkända växter. Azalean ’Hekla’ med sin explosiva blomning var en prisbelönt nyhet på årets mässa. Den finns i både rosa, lime/vitt och den läckraste varianten i enkelt vitt. Blommorna är spindelformade och det är nästan svårt att tänka sig hur den kan vara släkt med våra ”vanliga” azaleor när man ser den på bild.

En mahonia med bergpalmsflikiga blad var en prisbelönt nyhet på mässan.

Den flikbladiga och taggfria mahonian Mahonia eurybrachteata ’Soft Caress’ var en intressant nyhet bland de vedartade växterna. Jag tycker den ser ut som ett mellanting mellan bergpalm och mimosa. Har inte sett några härdighetsangivelser ännu för denna växt. Ska absolut hålla utkik efter den i plantskolornas sortiment.

Flikbladig mahonia utan taggar.

Trefärgade blommor hos den nya verbenan lär locka kunder.

En utplanteringsväxt med utstrålning får man väl kalla verbenan i Lanai-serien, här med färgen ’Twister Red’ i bild. Titta noga på kronbladens 3-färgning. Snyggt? Spektakulärt i alla fall och man kan ju se framför sig hur kunderna i garden centret slåss om plantorna när de rullas in på sina vagnar. Sorten saluförs via Syngenta.

 

 

Lite bildplock från pågående mässan Skånsk Trädgård

Till och med på söndag pågår Hem & Villa-mässan med underavdelningen Skånsk Trädgård i Malmö. Det bjuds på mycket ögongodis med trädgårdstema, men mycket som ligger under rubriken trädgård kan jag tycka är mest inredning och mode. Men jag är kanske lite kinkig. Allt hänger ju ihop på något sätt till slut i alla fall.

Orangeriet från Qvesarums byggnadsvård är ett karaktärsfullt byggnadsverk.

Kunde inte undgå att beundra Qvesarums orangeri ’Victoria’. Har sett den vitmålade ’Linnea’ ute hos företaget i Slogstorp, men den här oljade varianten är ännu underbarare. Det som gör halva intrycket är sockeln, som helst ska vara murad för äkta arts and crafts-känsla.

Bergisa sysslar med blommor i tyger och garner, men givetvis också äkta blomster i trädgården.

Tovade blomster är också stor trädgårdskonst.

Gladast på mässan tror jag var Bergisa Hildebrand i Skånska Trädgårdsföreningens monter. Hon är en glad trädgårdsamatör som också jobbar med textil formgivning. Notera den vackra hatten och årets tovade blomsternyheter i kransen på väggen. De är så läckra!

Spaljéer i rostigt järn står sig fint mot en rosa rhododendron.

Fortfarande är trenden mycket rostigt järn i trädgården. Spaljén ovan kommer från Flyinge Plantshops monter. Jättefin ihop med den nyutslagna rhododendronen.

Råkor i plast var en humoristisk blinkning åt alltför allvarliga trädgårdsentusiaster. Garanterat den mest fotograferade grejen i Flyinges monter! Fast man får nog förankra dem i en pinne om de ska hålla sig kvar när vinden viner över den skånska slätten!

Inte trädgårdstomtar, men trädgårdspippi som ger trädgården en lekfull touche.

Kul växtnyheter till säsongen

Det finns fantastiska nyheter varje vår när man bläddrar genom fröfirmornas kataloger. Vissa blir stora favoriter som återkommer år från år, medan andra inte riktigt funkar som det var tänkt. Och visst har även du stött på frön som inte grodde överhuvud taget?

Intensivt blåblommande petunian lyser upp även i skuggan.
Foto: Thompson & Morgan

Jag är inget stort fan av petunia, men jag måste erkänna att det många gånger är en bra växt i lite skuggigare lägen. Den rikblommande mörkt safirblå Petunia x hybrida ’Sophistica Blue Morn’ är ju väldigt lockande. Den passar både i ampel och kruka. Frösås från slutet av mars.

Den rosa trädgårdsverbenan har täta blomställningar med läckert melerade blommor.

Trädgårdsverbenan Glandularia x hybrida ’Tuscany Pink Picotee’ med olika melerade nyanser i rosa ser också härlig ut. Verbenan är en växt för soliga lägen i rabattkant eller kruka. Den växer gärna lite brett och slängigt och blir inte så hög.

Slöjsiljan väver in sig och skapar volym i rabatten eller buketten.

En ny, spännande vävarväxt till rabatten är slöjsiljan Ammi majus ’Graceland’. Den har vita, spetslika blommor som en hundloka ungefär. Passar som volymskapande både i rabatten och som utfyllande snittblomma. Slöjsiljan lockar till sig mängder av insekter. Den blir upp emot en meter hög.

Doftforskare fick vetenskapspris

Magali Proffit är postdoktor i kemisk ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU i Alnarp. Hon vann förstapriset i den årliga utlysningen French-Swedish Prize for young researchers 2012 som delades ut i dagarna.

Magali Proffit har fått Svensk-franska vetenskapspriset för yngre forskare.
Foto: SLU

Magali är särskilt intresserad av flyktiga organiska doftämnen och den roll de spelar i kommunikationen mellan växter och insekter. Hon har också forskat kring vad dofter betyder ekologiskt och under arternas evolution. Ett av hennes projekt vid SLU handlar om vad som händer med kommunikationen mellan växter och insekter när klimatet ändras, t ex vid högre temperaturer. Vissa arter kan då få lättare att sprida sig till platser som tidigare varit för kalla för dem. Dessa så kallade invasiva arter av insekter och växter är man normalt ganska rädd för, eftersom det finns en risk att de rubbar balansen mellan de befintliga arterna i området.

I många fall har invasiva främmande arter blivit så spridda och etablerade i den svenska naturen att vi tvingas leva med dem. Kanadensiskt gullris och jättebalsamin konkurrerar ut den ursprungliga floran i vägkanter och längs åstränder. Signalkräftan sprids allt snabbare och har redan bidragit till att flodkräftan i stort sett har försvunnit från södra Sverige. Jordbruket och trädgårdsnäringen står också inför stora förändringar till följd av den spanska skogssnigelns (den sk mördarsnigeln) explosiva utbredning.

Kanadensiskt gullris är en främmande art som sprider sig i den svenska naturen.
Kanadensiskt gullris är exempel på en vanlig invasiv växtart i södra Sverige.

Magali Proffit har också arbetat med tropiska grödor inom familjen Solanacae, t ex potatis och tomat. Tanken är att identifiera doftämnen som attraherar äggläggande honor av en skadegörande nattfjäril (Phthorimaea operculella). I förlängningen skulle man kunna använda dessa doftämnen i fjärilsfällor och på så sätt begränsa skadorna i odlingen.
– Detta kan bidra till att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel, till nytta för människa och miljö, säger Magali.

Äppelvecklarens larv äter sig in i äpplet och sprider sin illasmakande avföring.
Äppelvecklarens larv är särskilt illa omtyckt av äppleodlaren då den gör äpplena oätliga pga larvens illasmakande avföring.

Feromoner, eller sociala doftämnen som de också kallas, används redan i dag som alternativ bekämpning av många skadegörare. De flesta feromoner är sexualferomoner som parningsvilliga honor använder för att locka till sig hanar. Detta har man utnyttjat genom att framställa feromonremsor för t ex äpplevecklare och plommonvecklare. Man kan också använda motsvarande doft i fällor av olika slag. På det här viset undviker man att sprida bekämpningsmedel planlöst och riskera att skada även nyttiga insekter som nyckelpigor i odlingarna.