Etikett: Trädgårdsdesign

Växtkomposition med färg – vita blommor

Vi har alla olika utgångspunkt när vi komponerar rabatter och sätter ihop färg och form till en helhet. Älsklingsblommor, älsklingsfärger, blomster vi minns från barndomens somrar osv. Det mesta går an om man begränsar sig till bara några kulörer åt gången. Ska man vara riktigt krass så är två färger tillräckligt, plus grönt, säger de flesta trädgårdsdesigners. Kanske är tomten så stor att du kan hålla olika färgskalor i olika delar av trädgården om du har svårt att släppa någon favorit.

Hur du än gör så är mitt första råd att låta platsen stå för det grova urvalet. Ljus- och fuktförhållanden kan man sällan påverka i någon större grad, därför bör man inordna sig efter platsens förutsättningar. Soliga lägen är som gjorda för varma rödgula nyanser och i halvskuggiga rabatter framhävs kalla vita och blå färger bäst. 

Ramslöken är en lundväxt med doft av gräslök

Vitt passar med de flesta färger, men gör sig extra fint ihop med pasteller. Vitt är sällan rent vitt, utan har ofta en anstrykning åt gult, rosa eller blått. Tänk på att matcha vita blommor med rätt färgton, annars kan det vita upplevas smutsigt. Placera gärna vita blommor i skuggigare lägen av tomten eller rabatten då de lyser upp en mörk hörna särskilt kvällstid. En mörk bakgrund framhäver vita blommor. Grönt är särdeles lyckat i kombination med vitt.

Så fräscht med blå och vita stora blåklockor

Vita tulpaner ihop med frodiga gröna eller variegerade blad är väldigt läckert. En smakfull kombination i lite fuktigare läge är vitblommande stor blåklocka ihop med svagt rosa stjärnflocka. Vit höstflox tillsammans med mellanblå höstvädd är också underbart fräscht.

Rosa gallica, den äldsta kända rosen

Letar du efter den ultimata buskrosen tycker jag absolut du ska överväga att plantera en grupp Rosa gallica ’Versicolor’ (tidigare R. mundi). Den är en mutation av den magentafärgade R. gallica och har spräckliga eller randiga kronblad i rosa och vitt. Gallica-rosor odlades sannolikt redan ca 2000 år f.Kr i Babylonien och de har behållit sin popularitet till våra dagar. Säkert mycket pga att de är lättodlade och fodrar ett minimum av skötsel. De växer även på magra jordar och är lätta att föröka. De fordrar endast lite näring och kräver ingen uppbindning, bevattning eller vintertäckning. Satsa på en gallica alltså.

Rosa gallica Versicolor (Rosa mundi)

Gruppen består av ett stort antal hybrider och mutationer av den ursprungliga apotekarrosen, som den heter på svenska. Det finns allt från enkla ljusrosa skönheter till helt fyllda purpurröda gallicarosor. Gemensamt för de allra flesta är en stark och angenäm rosdoft. Och det är en viktig parameter att ta hänsyn till när man som trädgårdsdesigner väljer rosor. Klart att de ska dofta!

Min solklara favorit i denna grupp är den randiga ’Versicolor’, som ibland kallas polkagrisros. Den blir ca 1,2 meter hög och lika bred. Blommar rikligt från slutet av juni till slutet av juli. Liksom de flesta buskrosor kan den bli lite kal nertill med åldern och därför samplanterar jag den gärna med en halvhög perenn, t ex lavendel, nepeta eller en näva. Tre arter med likartade krav på växtplatsen som rosen.

En härlig liten fickpark

Formella trädgårdar är strikt och symmetriskt uppbyggda, men behöver inte upplevas som stela trots det. Jag har som trädgårdskonsult en stor förkärlek för den återhållsamma skönheten istället för det ohämmat exploderande blomsterhavet. Samstämda färger ger en lugn stämning och används ofta inom trädgårdsdesign. Repetitionen och symmetrin påverkar också tempot. I förslaget här intill på en formell radhusträdgård har jag utgått från en liten, rektangulär yta på blott 7,5 x 11,5 meter. De boende ville ha en lättskött trädgård som bjuder på stora upplevelsevärden. Den stora fördelen med den formella stilen är att man kan leka med skalan både uppåt och neråt. En mittaxel delar in trädgården i en vänster och en höger halva som är spegelvända.

Skissförslag formell trädgård

Jordmånen är näringsrik och fukthållande, och själva trädgården ligger på sydsidan av ett äldre radhus. Ytan är indelad i tre trädgårdsrum för att ge en illusion av en mycket större trädgård. Klippta häckar av idegran ramar in hela trädgården och delar av de tre rummen. Det första rummet har en cirkelformad gräsyta med ett solur i centrum. En låg infattningshäck av buxbom kantar gräsytan. Mellan häckarna finner vi en plantering med den vitblommande buskrosen ’Schneewittchen’ och gracila pärlbuskar. Det mellersta rummet omfamnas av fyra stycken körsbärsträd med strikt sammanhållen krona. Här spelar perennerna rollen med rikliga fång av vita, liljeblommande tulpaner i försommartid. Det tredje rummet ligger något upphöjt och har en mörkare bakgrund av lagerhägg, som med sina breda, blanka blad reflekterar ljuset som silas genom robinians kronor. Här ligger en liten sittplats. Doftande pioner och flox samsas med silverax och massor av lökväxter i markskiktet.

Ett litet stycke woodland i Skåne – trädgårdsdesign

Ett woodland präglas av en växtlighet i flera olika lager – överståndare i form av rejäla träd, mellanskiktet av låga träd och stora buskar, sedan lägre buskar och underst perenner och lökväxter. Lökarna blommar om våren innan krontaket av de lövfällande större växterna bildat ett skuggande skikt. För att åstadkomma ett så naturligt resultat som möjligt skall alla skikt läggas in nonchalant informellt som om de hade kommit dit av dem själva. 

Detta woodland har en stomme av äldre träd i kanterna av planteringen. Ask, hägg, klibbal och lärk samt fläder och katsura bildar konturerna. Längs södra kanten ringlar dessutom en större bäck som tillför miljön den nödvändiga fuktigheten. I de övriga sidorna begränsas planteringen av gräsmatta. Jorden är humusrik lerjord, rätt kalkrik sådan, och har tidigare varit skogsplanterad.  

Artvalen grundar sig på befintliga förhållanden och på en önskan att få vacker vårblomning av tibast, körsbär, häggmispel och doftolvon liksom eldiga höstfärger från rödek, häggmispel och körsbär. Örtskiktet av perenner ger en varierande struktur och blomning i olika vita-rosa-ljuslila färger. Större perenner planteras i solitärgrupper och omges av lägre mattbildande arter. Tanken är att bestånden så småningom ska sluta sig helt för att förenkla skötseln. Marktäckningen mellan växterna och i gångarna består av barkflis.