Fyra färgers sippor

Backsippan är en tidigblommande vårblomma.
Den odlade formen av backsippa ’Röde klokke’ är nu i början av sin blomning.

Det är blomningstid för sippor nu. Backsipporna, Pulsatilla, är bara i början, men blåsippor, gulsippor och vitsippor finns det gott om på naturmark. Min trädgård är för enkelhetens skull en naturtomt och här växer tre av dem. Ni vet ju den där om skomakarens barn. En trädgårdsmästare orkar inte nödvändigtvis ägna sin egen trädgård så mycket omsorg som man gör om sina kunders trädgårdar, så därför är det bra att bygga på det som naturen har gett och inte krångla till det för mycket.

Blåsippan är en vanlig odlad växt som är trendig i Japan.
Blåsippan trivs på stenig och näringsrik mark med god vårfukt.

Så sipporna är jag glad för, trots att de tar plats i gräs(eg. moss)mattan. Blåsippan är faktiskt inplanterad. Jag fick gräva upp en planta hos en trogen kund och den har fått en specialplats. Blåsipporna är inte lika fuktälskande som sina släktingar, utan den föredrar en väldränerad jord. Alltså fick den ta plats där en gammal grushög låg för utfyllning av bilplatsen. Gruset kan bli lite torrt fram emot sommaren, men då går jag med en vattenkanna. Det är lite mindre än halvskugga på platsen, dvs bara några timmar direkt sol per dag. Eftersom marken är mycket kalkrik så har den en ypperlig plats och jag planerar att dela på blåsipporna nu efter blomningen för att sprida på dem ytterligare. Hoppas också få hjälp av myror, som brukar gilla blåsippans köttiga frukter och gärna bär runt på fröerna till nya platser. Rötterna kan bli över hundra år gamla där plantan trivs, så man ska inte skära i dem i onödan.

Blåsipporna är långlivade växter som lever på gammal rot.

Blåsippor är väldigt ”fina” trädgårdsväxter i Japan och odlas där ofta i kruka, ungefär som aurikler här i västvärlden. Krukblåsipporna, som finns i mängder av varianter med fyllda, halvfyllda och enkla blommor i olika färger, ställs ut på vårutställningar. Klicka på denna länk till en artikel i tidskriften Pacific Horticulture som berättar om utställningssippor.

Vitsippan är en lundväxt med stor spridning.

Vitsippan är en lundväxt som blommar rikligt så här års. Någon vår har det varit så varmt i mitten av april att vitsipporna blommade över på ett smack, och man hann knappt njuta av dem alls. För det är en njutbar liten växt med en god doft, så det lönar sig att böja knä och dofta på den. Vitsippan har en kortvarig grön period och vissnar oftast ner helt inom någon månad efter blomningen. Till skillnad från blåsippan som har vintergröna blad.

Gulsippan trivs gärna i glesa gräsmattor med god markfukt.

Gulsipporna kommer en vecka efter vitsipporna i blomning. De gillar en lätt fuktig jord och något mer sol än vitsipporna. De växer närmast i öppna bryn och friska gräsmarker och inte så mycket inne i själva skogen. Det sitter ofta två blommor per bladstjälk hos gulsippan. Gul- och vitsippan växer med krypande jordstammar och sprider sig lätt genom rotsticklingar. Annars har jag sett att man kan köpa frö från gulsippa hos t ex Impecta. De bör kallstratifieras efter sådd för att efterlikna en normal vinter.

Vårens tidigaste olvon

Hybridkejsarolvon är en vinterblommande buske.

Ibland börjar de blomma redan i januari. Det känns lite wild and crazy med en rosablommande och väldoftande buske mitt i vintern. Men det är helt normalt för ett hybridkejsarolvon. Doften är stark och ganska påträngande, men har man bara en buske kan man stå ut med den utan problem.

Olvonen trivs i fuktig jord med gott om näring.

Släktet olvon är stort och brett. Det finns stora och små buskar, upprättväxande och krypande, sorter med ofta fler sterila än fertila blommor per blomklase och även vintergröna sorter. Olvon har nog inte så hög status bland trädgårdsväxterna. De är kanske lite för anonyma och mer åt finsmakarhållet än spektakulära. Gemensamt för dem alla är att de föredrar en fuktig och näringsrik jord på en halvskuggig växtplats.

Hybridkejsarolvon är en väldoftande buske med tidig blomning.

Viburnum x bodnantense, hybridkejsarolvon, blir med åren en upprättväxande buske på 2-3 meter. Den är inte på något sätt överdrivet snygg under resten av året, närmast ganska risig. Men det förlåter man när blomningen kommer igång. Trots risigheten ska man inte gå på och beskära olvon för hårt. Många arter är långsamväxande och har lite svårt att återhämta sig och skjuta nya skott. Men placerar man olvonet lite i bakgrunden och har något mer dekorativt, gärna lövfällande, framför så behöver man inte skämmas för busken under andra årstider.

Början till en kungsäng!

Kungsängsliljan har en schackrutig blomma.
Kungsängsliljan kan planteras i goda lägen i hela Sverige.

Vi är nog många som försökt oss på att sätta lite ovanligare höstlökar med tanke på en spritt språngande halvvild blomsteräng. Men det är inte så lätt som man kan tro. Lökarna som säljs på hösten torkar snabbt ut där de ligger i sina granna förpackningar i gardencentret. Man måste verkligen ha tur och få fatt i lök så fort de kommer ut till försäljning och då ska även föregående led i försäljningskedjan ha jobbat på ett  bra sätt för att lökarna fortfarande ska ha kvar sin spänst och livskraft. Tulpaner och narcisser är det ingen fara med. De klarar mycket och behåller fukten i lökarna länge. Men pratar vi om snödroppar, vintergäck, kungsängslilja och hundtandslilja så gäller snabb plantering för att de ska hinna rota sig innan vintern.

Kungsängsliljan växer bäst i vårfuktiga miljöer på väldränerad jord.
En lite crazy blomma av kungsängslilja som nästan påminner om en orkidé.

Vill du förbättra oddsen rejält och köpa halvfabrikat så är det precis rätt tid nu. Många blomsteraffärer har fördrivna lökar som är i knopp när man köper dem. Jag passade själv på att köpa några krukor med Fritillaria meleagris, kungsängslilja, innan påsk. Normalt ute i trädgården blommar de i par med svalört och ramslök i april-maj. Men så fort jag tittat mig mätt på dem i krukan, så åker de ut. De ska få bo i den fuktiga slänten där jag har påsk- och pingstliljor, porslinshyacinter Puschkinia scilloides och julrosorna förstås. Man kan skapa en egen lundståndort på halvöppet läge med dålig gräsväxt.

Kungsängsliljan växer förvildad på Kungsängarna söder om Uppsala.

Gräv bort grässvålen och gräv även bort det översta 30 cm djupa jordlagret. Rensa bort rötter och undersök din jord. Har du en bra, blandad trädgårdsjord från början, så duger det. Är jorden sandig behöver du ha in rikligt med välbrunnen kompostjord och lite stallgödsel. Är jorden lerig är det rikligt med grus (upp till 50%) och kompostjord du ska tillsätta. De flesta lökar vill ha god tillgång till fukt om våren, men på sommaren vill de torrbakas, dvs stå så torrt som möjligt. Så ett lager grus i botten som dränering är inte fel. Blanda gärna in benmjöl i din lundjord och sedan kan du plantera. Löken delar sig under sensommaren, så sätt dem inte för tätt. Ett avstånd på 6-8 cm och lika djup är en bra rekommendation.

Det förekommer både rödvioletta och vita klockor av kungsängslilja.

Kungsängsliljan härstammar från ett bälte som löper från södra England till centrala Frankrike och Polen till norra delarna av det fd Jugoslavien bort mot södra Ryssland. Den har förvildats i Uppsala, där jag såg Kungsängarna i full blomning en gång i maj 1996. Vilken upplevelse! Blomman är rödlila schackrutig eller vit. Det kommer normalt en blomklocka från varje lök. Den blir ganska hög, 20-35 cm, om man jämför med den plattrunda lökens storlek, för den är väldigt liten och oansenlig. Fritillus betyder tärningsbägare på latin och hänger ihop med blommans form. Artnamnet meleagris kommer från fågelriket där det står för kalkon- och pärlhönesläktet. Man kan tänka att det syftar till rutmönstringen på blommorna. På engelska heter växten Guinea hen flower eller Snake’s head.

Kungsängsliljan kan köpas i kruka nu på våren och planteras ut därefter.

 

Påskgula körsbärskorneller

Körsbärskornellen är en av årets tidigaste blommande buskar.

Körsbärskornell, Cornus mas, är en större buske eller ett litet träd som har en lysande gul blomning så här års. Det gör den till en trevlig trädgårdsväxt och förlänger den dekorativa säsongen ytterligare ett snäpp mot vårvinter. Ute i naturen växer körsbärskornellen gärna som brynväxt och den skapar ett gott skydd för småfåglar genom sin täta förgrening. Det täta grenverket och den tidiga blomningen gör även busken till en intressant häckväxt. Som särskilt lämplig på kalkrika lerjordar har jag själv ritat in den i flera besvärliga lägen på lerig mark.

Fåglarna trivs i skyddet av det täta grenverket hos körsbärskornellen.

Låter du däremot körsbärskornellen växa fritt kommer den efter en långsam start de första två-tre åren relativt snart upp i en höjd om 4-5 meter. Med åren breder busken ut sig så att den till slut är bredare än hög. De yngsta grenarna är gröna i barken och blommorna intensivt gröngula. Först efter blomningen är över spricker bladen ut. Bladen är motsatt placerade på grenen och har den speciella kornellkaraktären med sned, spetsig bladspets och djupt indragen ådring som ger bladen en lite bucklig yta. I augusti-september kommer sen stenfrukterna som är stora som körsbär och mörkt röda. Frukterna är fullt ätliga, men jag känner inte någon som brukar gå ut och plocka körsbärskorneller faktiskt. Borde kolla upp vad de har för näringsvärden.

Gulblommande buskar finns det flera om våren.

Jag tycker absolut att Cornus mas är en växt man borde använda mer. Den passar bra som utfyllnadsväxt bakom lägre buskar, där den intar sin plats under tidig vår, men därefter har rollen som vindskyddande och avskärmande växt, utan att för den skull bli för tät. Ge gärna körsbärskornellen en solig till svagt skuggad växtplats. När hösten kommer färgas busken åter gul innan den fäller sina löv ganska tidigt. Skulle du behöva skära ner busken ibland är det inga problem, eftersom den villigt bryter nya skott även från äldre ved.

 

Skötsel av magnolia

Magnoliasläktet är stort och varierande från vintergröna till lövfällande arter. De härstammar från ett brett område i Himalaya och Ostasien till Nordamerika. Tyvärr är det endast ett fåtal arter som lämpar sig för det skandinaviska klimatet, och av dem inga vintergröna. Vanligen är det för de stora, spektakulära blommornas skull som man odlar magnolia i trädgården. Men räkna med att det är en kortvarig glädje, så helst ska man inte vara bortrest den veckan när magnolian blommar!

Mgnoliorna har stora knoppar och breda blommor som utslagna.
Praktmagnolian Magnolia x soulangeana är den vanligaste magnoliaarten i svenska trädgårdar.

En fin magnolia häger ihop med en god förberedelse av jorden vid plantering och god skötsel därefter. Det är inte helt lätta växter. Vad du ska komma ihåg är att ta väl hand om rötterna, som är magnolians svagaste punkt. Det kan vara skillnaden mellan en säker etablering och en döende planta redan efter en-ett par säsonger. Magnolians rötter är tjocka och köttiga och skadas mycket lätt vid plantering/omplantering. Särskilt gäller det under viloperioden när växten är avlövad, men även annars ska man akta sig för att krafsa i rotzonen med vassa redskap.

Magnolian kan bli en stor buske med åren.

Välj en växtplats som är vindskyddad och gärna har någon form av städsegrön bakgrundsplantering för att blomningen ska framträda på allra bästa sätt. Man ser många fina magnolior mitt ute på gräsmattor också, men det är lättare för de känsliga arterna att komma igång om du ägnar växtplatsen lite omsorg. Särskilt gäller det om du ligger på gränsen för växtens härdighet. Vilket brukar vara zon 3 för de flesta arter i Sverige.

Magnolian blommar under en kort tid på våren.
Magnolian ’Genie’ är en ny korsning med underbart vinröda blommor.

De allra flesta magnolior föredrar en neutral till svagt sur jord. Den ska vara humusrik, luftig och fuktighetsbevarande. En kall och tät lerjord minskar tillväxten och gör plantan mottaglig för svampsjukdomar. Så satsa på jorden! Bor du i lerjordsområde och absolut vill ha en magnolia måste du vara extra noggrann vid uppbyggnad av växtbädden. Gräv ut en stor grop på en plats som gärna kan vara den högsta på tomten, fyll botten med dränerande grus och gör en liten gruskulle där plantan kan stå. Resten av planteringsgropen fylls med lucker kompostjord, gärna halvförmultnade löv och barrester, rhododendronjord på påse och liknande. Även om du har en jordmån som är bättre lämpad ska du tänka på planteringsjordens kvalitet. Magnolia och rhododendron har faktiskt ganska lika krav.

Stjärnmagnolian blommar i april-maj på bar kvist.
Stjärnmagnolian blir en liten, bred buske med något längre blomningstid än andra arter.

April och september är bästa tider för plantering av magnolia. Och glöm sedan inte att vattna. Ofta och rikligt! Till magnolians löpande skötsel hör en årlig tillförsel av torvmull, kompostjord eller rhododendronjord och ett luftigt lövtäcke till hösten. Är sommaren torr behöver man ofta vattna magnolian några gånger. Gödslingskravet är mindre, och oftast räcker det med en näringsrik kompost.

Stora Villamässans Trädgårdsmässa 2015

Tillbringade en heldag som utställare igår på mässan i Malmö. Under förmiddagen var det fullpackat med folk och frågorna rörde sig allt mellan ”Jag har ett skuggigt hörn under äppleträdet, vad ska jag plantera där?” till ”Varför får citronträdet gula blad?” och ”Är den riktig?” och de pekade på den undersköna magnolian ’Genie’ som man bara inte kan låta bli att tycka om. Eller tycka om är väldigt svagt uttryckt, snarare avguda.

Magnolior är härdiga i ca zon 1- max 3 i Sverige.
Magnolian ’Genie’ är en sällsynt lyckad korsningsprodukt.

Magnolian ’Genie’ är en hybrid mellan Magnolia soulangeana och Magnolia liliiflora ’Nigra’. ’Genie’ sägs vara lättodlad, men jag vet hur det kan gå med växter som har lite speciella krav. Glömmer man bort att ge dem den där speciella omsorgen, som även citrusträd, olivträd m fl kräver så tynar de snabbt bort. Hur som helst så tycker jag ändå att de här tulpanformade, rödsvarta knopparna som öppnas i skålformat runda, sammetsröda blommor är något alldeles extra. Som många magnolior remonterar den gärna. ’Genie’ har ett kompakt och upprätt växtsätt. Höjd efter tio-femton år, ca 3 meter, beroende på växtplats. Trivs bäst i full sol och en lucker, svagt fuktig jord. Absolut ingen kall och kompakt lerjord! Zon 1 säger Flyinge, upp till zon 3 säger andra växtförsäljare.

Ranunkler är en härlig vårblomma med sina silkesmjuka kronblad som sitter tätt, tätt som på en tusenbladsros.
Vårbukett med härliga ranunkler.

Vad kan man handla på mässan ? Mycket lökar & knölar, fröer, mindre krukväxter, kryddor, färdigbundna buketter, odlingslådor, växtstöd, pilekorgar och så böcker förstås. ”Vad köpte du?” brukar mamma fråga. Det blev en massa böcker, som vanligt. Billigt, så då måste man passa på. När jag ska hinna läsa dem? Det vet jag inte, men man kan åtminstone börja med att titta på bilderna. Små, söta holkar med stråtak för småfåglar skulle man ju kunna hänga upp i något träd. De håller kanske inte så länge, men charmfaktorn är hög för betraktaren.

Fågelholkar i strå för småfåglar i trädgården.
Citrusträden håller fortfarande ställningarna i popularitetsligan, trots att jag fick höra många kommentarer från besökare som hade lyckats döda sina citronträd i vinter. Ja, de behöver en sval, men ljus vintervila med växtbelysning. Ja, de behöver jämn vattning med citrusgödning hela vintern. Klarar du det så blir dina citronträd fina och bär frukt i olika mognadsstadium hela året. Jag skulle inte vilja vara utan mina citronträd – de ger mig en sådan livskvalitet. Faktiskt. Jag älskar dem. Just nu blommar de och sprider de sin söta doft i hela huset.

Citronträden kräver jämn vattning med citrusgödsel.

Bland trädgårdsinstallationerna så måste jag berömma min kollega Annika Sjölin Waerner för hennes fina monter åt Flyinge Plantshop. Hon har ett färgöga som få och matchar med säker hand naturtoner för sig, vita och gula nyanser för sig och kombinerar härliga grupper i rött som skimmia med korellkornell och den rödbladiga lilla Rhododendron neriflorum ’Marouschka’.  Vilstolen i rotting hamnade i en skuggig dunge av höga bambu och marknära ormbunksväxter. Myrorna i rostig plåt var en riktig barnmagnet. Oj, så många som fastnade där!

Vilstolen i bambu smälter in i en naturlik trädgård.

I övrigt kunde jag peka ut en annan intressant växt – den brokbladiga rhododendronen ’Goldflimmer’ som du ser på bilden här nedan ihop med en vit julros. Mycket effektfull bladteckning i diskreta gula ränder. Den har en blomning i lilarosa i maj, precis som vilken som helst catawbiense. Just blomningen kunde man nästan vara utan, för det låter inte så fräscht i kombination med de gulbrokiga bladen, så jag skulle nästan vara beredd att plocka bort knopparna för att slippa blomning, i och med att bladen är så vackra. Vad tycker du?

Brokbladig rhododendron lyser upp i mörka hörn.

Vildväxande och förvildad primula

Jordvivan kan förvilda sig i trädgården om den får en lucker och fuktig jord.

En vårens budbärare är primulan, som vi vanligen köper som en korttidsblommande krukväxt för att ge lite färg och vårkänsla. Blomningen är kortvarig och därefter vissnar plantan ner och tynar sakta bort. Men man kan plantera ut den i rabatten och få en återkommande blomning.

Primulor är lättskötta men kortblommande växter.
Primula skymtar bakom kastanjestaket i en mässmonter.

Primulor vill ha näringsrik och välmyllad jord med stort humusinnehåll. Fuktig ska den också vara och växtplatsen kan gärna vara placerad i halvskuggigt woodland under buskar eller träd. Primulorna tar inte illa upp för direkt solljus, men jorden får inte torka ut i solgasset.

Primulan är en fuktmarksväxt som gillar halvskugga.

Vivorna här på bild är plåtade både i Skåne och Skottland. Primula vulgaris ligger närmast till hands som artnamn, och den blommar i april-maj. De enkla vita och ljusgula varianterna är främst de jag har sett förvildat. Det finns spektakulärt färgade namnsorter i rosa-violett-blått, men de är inte alltid så långlivade i trädgården. Det går att hjälpa naturen på traven och föröka vivorna med frö eller genom att dela tuvorna och sprida på dem. Se till så jordmånen är rätt och att du vattnar rikligt i början, så är det inte någon svår match att odla primula utomhus.

Primulan växer vild i Skottland.

Trollhasseln står i blom

Japansk trollhassel har mindre blommor än hybriderna.
Den japanska trollhasseln blommar allra sist av (de tidiga) trollhasslarna.

Trollhasseln tillhör de tidigast blommande buskarna i vårt klimat. Beroende på vintern sätter de ofta igång redan i januari-februari. Blommorna kan närmast liknas vid ett färggrant trassel av tunna trådar, lite olika i storlek och färg beroende på vilken sort de tillhör. Många av sorterna, t ex Hamamelis x intermedia ’Pallida’ (nedan) doftar dessutom mycket gott.

Trollhasselns trassliga blommor syns redan i januari i bästa fall.

Trollhasseln är en typisk woodlandväxt som trivs i halvskugga under träd där jorden är lucker och humusrik och inte torkar ut under heta somrar. Buskarna blir inte så stora, knappt 2 meter, och de växer långsamt. Så det kan vara skäl att köpa rejäla storlekar, även om priset ofta är ganska högt, just på grund av att de växer så sakta.

Hybridtrollhassel med stora blommor blommar tidigt.

Efter blomningen för trollhasseln ett ganska tillbakadraget liv. Den gör inte mycket väsen av sig under sommaren. Buskarnas vasformiga växtsätt passar perfekt för lägre, marktäckande undervegetation och lökväxter. Men när vi kommer till hösten sprakar de igång ordentligt igen. Gul-orange och röda höstfärger lyser upp i de halvskuggiga partierna av trädgården och ger extra krydda åt mulna dagar!

 

 

Skötsel av julrosor i trädgården

Julrosor är tacksamma kalkälskande växter.

Julrosor är generellt lätta växter att odla. Men man ska inte flytta runt på dem i onödan. Om du har planterat dem på lämplig plats med lucker och väldränerad trädgårdsjord i halvskuggigt läge, så brukar de klara sig bra. Tänk woodland för att få till en bra ståndort. Julrosorna gillar fet jord, så gödsla gärna med kompostjord eller ett organiskt gödsel som brunnen stallgödsel eller Chrysan. En giva på våren är tillräckligt. Se till så jorden är kalkhaltig, absolut inte sur. Att smula ner äggskal är mitt eget bästa tips för att få en kalkrik jord.

Julrosorna blommar under lång tid och vissa arter börjar redan i december.

Julrosor är torktåliga när de väl är etablerade. Jordstammarna växer bäst på hösten så efter en vårplantering får man hålla ett extra öga på julrosorna under sommaren så de inte torkar ut. Men det är viktigt att jorden inte är ständigt fuktig, för det gillar inte de tjocka rötterna. Riktigt torra somrar är det lämpligt att vattna även etablerade julrosor för att de ska bilda rikligt med blommor nästa år.

Julrosor trivs i woodlandlandskap.

Julrosor kan angripas av olika svampsjukdomar. Svartfläcksjuka är vanligt och ger mörka fläckar på blad, bladskaft och blommor. Är det ett kraftigt angrepp tidigt om året kan det sätta ned plantans växtkraft mycket. Man kan därför vattna med svampmedel i preventivt syfte. Plocka och klipp bort angripna blad och blomstänglar. Se till att plantorna har gott om näring och vatten. Du kan också klippa bort en del friska blad för att få bättre luftväxling. Alla svampar gynnas nämligen av en fuktig miljö. Så att hålla rent och torrt omkring plantan kan hjälpa till att hålla svampproblemen borta.

Vita och mörkröda julrosor är vanligast att odla i trädgården.

Vårtecknen fortsätter att hopa sig

Körsbär som blommar alltför tidigt har problem att bli pollinerade.
Körsbärsträden är alltid alltför tidiga och pollinatörerna hinner inte med i blomningen.

Lite snö har det varit till och från i veckan, men däremellan kan man skönja fler och fler växter som förbereder sig på en kommande vår. Körsbärsträden suckar jag alltid över. Har tre olika sorter: Hedelfinger, Heidi och Merton Glory. Sötkörsbären är underbart goda i smaken, men det blir sällan så mycket frukt eftersom de är programmerade på en tidig blomning. Just vid den tiden är det ofta kylslaget och blåsigt i Skåne, vilket leder till att humlor och bin sitter och hukar. Så trots att blomningen är rik och de vita blombollarna ser lovande ut, så blir det inte mycket kart i alla fall. Skulle behöva ett annat läge med mer skyddad växtplats för att bjuda in pollinatörerna. Markfukten brukar vara god här, vilket körsbären vill ha, men ett par av träden har hämmats i sin utveckling av kraftiga bladlusangrepp i ungdomen, och det har inte riktigt format de produktiva träd jag hade väntat mig.

Pärlhyacinten har små vita lökar som inte behöver mycket jord.
Pärlhyacinterna växer både under och ovan jord. De är inte kinkiga.

Pärlhyacinterna hör till mina allra käraste vårblommor. Har alltid en massa sork och en katt som rotar i rabatterna, så lökarna flyttar runt ibland. Här kan man se att de hamnat uppe på jorden, men det hindrar dem inte att växa vidare och sträva mot våren. Pärlhyacinterna förökar sig glatt med både frö och smålökar, så det kan vara bra att gräva upp tuvorna ibland och sprida ut lökarna för att de inte ska kväva varandra i brist på utrymme. Pärlhyacinterna har små krav på sin ståndort och passar på de flesta jordar som inte är för blöta under vinter och sommar. Överdriv inte gödslingen dock, eftersom för mycket näring mest ger blad och lite blommor.

Fingerborgsblomman är en tvåårig bienn växt.
Digitalis är en gammal mormorsväxt som har en tvåårig livscykel.

Fingerborgsblomman Digitalis är en annan växt man inte behöver bekymra sig så mycket för. Den sköter sin spridning på egen hand genom sina otroligt välmatade fröhus med små, små frön som lätt blåser iväg till nya växtplatser. Den vill gärna ha en halvskuggig växtplats och humusrik jord. Ibland hittar man fingerborgsblommor mitt inne i skogen och då kan man undra hur de hittat dit. Tänk på att växten är tvåårig om du köper färdiga plantor. En blommande fingerborgsblomma kommer att sprida frön till hösten, men sedan dör plantan. Nästa år blir ett mellanår i blomning, för de nya småplantorna sätter bara blad första sommaren. De vackra blomklockorna bildas år två och till hösten vissnar plantan alltså ner.

Snödroppen passar i buskage och gräsmattor, men vill gärna ha ett halvskuggigt läge.
Snödropparna kräver vårfukt, men är annars lättodlade lökväxter.

Snödropparna är än så länge inte fullt utvecklade. Men knoppar börjar här och där titta upp mellan riset av nedklippta perenner. I naturen hittar man snödroppar i områden med kalkberggrund i mellersta och södra Europa. De förekommer i glesa skogar och skuggiga platser med gott om markfukt under tillväxtperioden. Du hittar dem aldrig på solstekta jordar med tunna, torra jordlager, eftersom de är mycket känsliga för uttorkning. Därför säljs snödroppar ofta in the green, med blast och allt, på brittiska öarna. Lökarna ska planteras genast när man får hem dem. Snödroppslökar som förvarats i påsar i garden center ska man därför vara mycket skeptisk till. Bättre att få en tuva av en bekant alltså.